1(4) FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE. PROTOKOLL NR 20 Sammanträdesdatum

FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE PROTOKOLL NR 20 Sammanträdesdatum 2010-06-08 1(4) Sammanträde med forskarrådet vid Formas Tid: Plats: Tisdag den 8 juni kl 10.0( 3 13.30 Forskningsrådet Formas, Stockholm Stora sammanträdesrummet, Kungsbron 21, Närvara] ide: Ledamöter: Liljelund, Lars-Erik Annerberg, Rolf Abrahamsson, Katarina Brännlund, Runar Hedlund, Linda Jensen, Per Meurman, Fredrik Näsholm, Torgny Oskarsson, Agneta Pettersson, Eva Smith, Henrik Tillman, Anne-Marie Åhnberg, Annika Ersättare: Eckerberg, Katarina Ekman, Stina Huss-Danell, Kerstin Westlund, Hans Personalföreträdare: Svanberg-Olsson, Anneli Rolén, Conny Övriga: Glass, Marianne Ledin, Anna Nohrstedt, Hans-Örjan Ohlsson, Bengt H Paulsen, Jacob Silva Westerberg, Ulla Anmälda förhinder: Lindström, Mårten Wäckelgård, Eva generaldirektör, ordförande generaldirektör professor professor skogsdirektör professor divisionschef (ersätter Mårten Lindström) professor professor forskningschef professor professor (ersätter Eva Wäckelgård) konsult professor professor professor professor ST SACO administrativ chef, sekreterare professor, huvudsekreterare internationell direktör ( 3) forskningssekreterare ( 5 och 9) forskningssekreterare ( 10) forskningssekreterare ( 14) civilingenjör professor

FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE PROTOKOLL NR 20 Sammanträdesdatum 2010-06-08 2(4) Ärende 1 Godkännande av dagordningen 2 Protokoll från föregående sammanträde (2010-04-19-20) Beslut/åtgärd Godkändes. Till handlingarna. 3 EU-Commission recommendation on the research joint programming initiative on "Agriculture, food security and climate change" 4 Formas årliga utlysning 2010 - inkomna ansökningar samt pågående beredning 5 Regeringens uppdrag till Formas att utvärdera forskningen vid Stockholm Environment Institute Dnr 151-2009-1894 Formas utvärdering av det svenska medlemskapet i HASA under 2003-2008 Dnr 151-2010-5 Information. Föredragande: Rolf Annerberg och Hans-Örjan Nohrstedt Information. Föredragande: Anna Ledin Information. Föredragande: Bengt H Ohlsson Information. Föredragande: Marianne Glass Förslag till preliminär budget och nya strategiska satsningar 2011 a) riktade satsningar Beslut: att avsätta medel till nya riktade satsningar med start år 2011 enligt förslag (bilaga 7 a) att delegera till ordföranden och generaldirektören att, efter föredragning av huvudsekreteraren, fatta beslut angående de 21 MSEK som avsätts till utlysningar med internationellt samarbete, när ytterligare information föreligger. Besluten ska redovisas i forskarrådet. Föredragande: Anna Ledin

FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE PROTOKOLL NR 20 Sammanträdesdatum 2010-06-08 3(4) b) fördelning av medel inom öppna utlysningen c) Preliminär budget 2011 Samfinansierad forskning under Jordbruksdepartementet - ny avtalsperiod från och med 2011 med Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) Dnr 154-2010-2040 Beslut: att avsätta minst 150 MSEK till fördelning av medel inom ramen för Formas årliga utlysning 2010, att medel till postdok ska fördelas så att bevilj ningsgraden uppgår till 35 %, att medel till öppna postdok ska fördelas så att bevilj ningsgraden uppgår till 20 %, att medel till anställningar som forskarassistent ska fördelas så att 32 ansökningar (nya och fortsättningsansökningar) beviljas, vilket innebär att bevilj ningsgraden ska uppgå till 16%, att tillgängliga medel till forsknings- och utvecklingsprojekt ska fördelas mellan beredningsgrupperna enligt söktryck. Föredragande: Anna Ledin Beslut: att preliminärt fastställa inriktningen på budget för 2011 enligt förslag (bilaga 7 c). Föredragande: Marianne Glass Beslut: att uppdra åt ordföranden och generaldirektören att slutföra förhandlingarna med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) enligt följande riktlinjer, att verksamheten ska bedrivas i huvudsak enligt innehållet i ramprogram för 2009-2010, att avtalet gäller för perioden 2011-2012, att parterna ska bidra med 32.5 miljoner kronor vardera per år. Ledamoten L Hedlund anmälde jäv. Föredragande: Marianne Glass Resultat av utvärdering av pågående projekt Beslut: att bevilja medel enligt bilaga 9 till samt förslag till fortsättning av medelstilldelning till de Linnémiljöer som beviljades Beslutet gäller under förutsättning att pågående projekt som beviljades bidrag 2008. bidrag 2008, gemensam satsning med Vetenskapsrådet beslutar om tilldelning av Vetenskapsrådet medel enligt förslag. Ledamöterna H Smith och K Abrahamsson anmälde jäv. Föredragande: Bengt H Ohlsson 10 Förslag till fördelning av medel inom området Hållbar utveckling av byggd miljö - Planering, produktion, drift och förvaltning av byggnader (Formas - BIC 11) Dnr 155-2009-1900 Beslut: att fördela medel enligt förslag (bilaga 10) Föredragande: Jacob Silva Paulsen

FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE PROTOKOLL NR 20 Sammanträdesdatum 2010-06-08 4(4) 11 Förslag till fördelning av medel efter utlysning inom Eracobuild Call - Sustainable Renovation (Formas - BIC 12) Dnr 155-2009-2106 12 Förslag till fördelning av medel efter utlysning inom ERA-NET CIRCLE- MOUNTAIN Climate change impacts (natural and anthropogenic factors) and response options in mountainous areas Dnr 155-2009-1846 13 Förslag till fördelning av medel efter utlysning inom EMIDA ERA-Net (Coordination of European Research on Emerging and Major Infectious Diseases of Livestock) Dnr 155-2009-1845 Beslut: att fördela medel enligt förslag (bilaga 11) Föredragande: Conny Rolén Beslut: att delegera till ordföranden och generaldirektören att, efter föredragning av huvudsekreteraren, besluta om fördelning av de avsatta forskningsmedlen med stöd av de rekommendationer som ges av granskarna, Evaluation Committe och CIRCLE Mountain Call Steering Committee. Föredragande: Anna Ledin Beslut: att delegera till ordföranden och generaldirektören att, efter föredragning av huvudsekreteraren, besluta om fördelning av de avsatta forskningsmedlen med stöd av de rekommendationer som ges av den internationella beredningsgruppen. Föredragande: Anna Ledin 14 Förslag till fördelning av medel efter utlysning inom Urban-Net, 2nd call: Sustainable Urban Development Dnr 155-2009-1910 15 Tillsättande av arbetsgrupp Beslut: att fördela medel enligt förslag (bilaga 14). Beslutet gäller under förutsättning att övriga deltagande länder finansierar projekten i erforderlig omfattning. Föredragande: Ulla Westerberg Beslut: att tillsätta en arbetsgrupp bestående av ledamöterna K Abrahamsson, L Hedlund, P Jensen och M Lindström med uppgift att till nästa sammanträde identifiera och prioritera de viktigaste frågorna som Forskarrådet bör behandla inför verksamhetsåret 2011, inklusive behov av underlag för att kunna ta ställning till dessa frågor. Utgångspunkt för arbetet ska vara forskarrådets diskussioner vid sammanträden under våren 2010. Gruppen utser sammankallande inom sig. Föredragande: Ordföranden 16 Anmälningar a) Aktuella utlysningar b) Beslut fattade efter delegation a) Information Föredragande: Anna Ledin b) Information (bilaga 16 b) Föredragande: Anna Ledin c) Anmälningar av godkända slutredogörel- c) Till handlingarna (bilaga 16 c) ser

FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGGANDE PROTOKOLL NR 20 Sammanträdesdatum 2010-06-08 5(4) Vid protokollet Justeras

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Formas riktade utlysningar 2011 Detta PM med bilagor är ett förslag till Formas riktade utlysningar inför 2011, dvs de medel (105 MSEK/år) som bör utlysas under hösten 2010 och där beslut ska fattas under våren 2011. Förslaget grundar sig på det underlagsmaterial som fanns tillgängligt inför diskussionerna på Forskarrådetsmöte 19-20 april, samt på de slutsatser som presenterades som ett resultat av grupparbetena på samma möte. Förslaget är att årets riktade satsningar fokuseras på följande: 1) Svaga men för samhället viktiga områden 24 MSEK a) Arkitekturforskning b) Landsbygdsutveckling 2) Utlysningar i internationellt samarbete (ERA-NET, ERA-NETliknande samarbeten och INRA-samverkan) 21 MSEK Formas deltar i ett stort antal ERA-net och det finns ett antal olika möjligheter när det gäller deltagande i utlysningar under det kommande året. De ERA-net för vilka det är störst sannolikhet för att de kommer att genomföra utlysningar som har intresse för Formas är: a) Snowman b) BiodivERsA 2 c) Eracobuild d) Woodwisdom-net 2 e) EMIDA Dessutom kommer det med stor sannolikhet en utlysning inom CORE OrganicII. Medel för denna utlysning planeras dock att tas inom ramen för Ekologisk produktion (se regleringsbrevet från Jordbruksdepartementet). Formas har sedan 2001 ett samarbete med INRA (l Institut National de la Recherche Agronomique) i Frankrike (för fler detaljer se bilaga 2f). Syftet är att främja forskning av hög kvalitet genom att stärka samarbetet mellan INRAs forskare och forskare på svenska universitet och högskolor. För den kommande tidsperioden (2010-2012) föreslås att det görs en utlysning (bilaga 2f) som dels ska finansiera två forskningsprojekt, dels ska finansiera två workshops som har till syfte att identifiera nya potentiella samarbetsprojekt. Omfattningen av utlysningen ska diskuteras vidare med INRA, men utgångspunkten föreslås vara att Formas avsätter 1 MSEK/år i två år 2011 och 2012. Eftersom det är så mycket som fortfarande är oklart så är förslaget att det delegeras till general direktören, ordföranden och huvudsekreteraren att fatta beslut angående de avsatta 21 MSEK, när ytterligare information föreligger. Besluten redovisas i Forskarrådet.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 3) Pågående strategiska satsningar 50 MSEK a) Formas-BIC b) Miljöteknik c) Starka forskningsmiljöer 4) Geoinfra 10 MSEK Detaljbeskrivning av respektive utlysning finns i bilagorna 1-4. Ytterligare information om de ERA-net som Formas medverkar i samt omfattning på tidigare, nuvarande och planerad finansiering finns i bilaga 5. Förslag till beslut: Att det avsätts minst 105 MSEK under 2011 till riktade satsningar enligt följande fördelning: Utlysning Belopp totalt Belopp 2011 Arkitektur Forskarskolan 5 MSEK/år i 6 år 15 MSEK Två miljöer 2 * 5 MSEK/år i 5 år Landsbygdsutveckling Tre docenter 3 *3 MSEK/år i 5 år 9 MSEK Internationellt samarbete 21 MSEK (ERA-net och INRA) Formas-BIC 5 MSEK/år i 3 år 5 MSEK Miljöteknik 5 MSEK/år i 3 år 5 MSEK Starka Forskningsmiljöer Åtta miljöer 8 * 5 MSEK/år i 5 år 40 MSEK Geoinfra 10 MSEK/år i 6 år 10 MSEK Totalt 105 Det delegeras till general direktören, ordföranden och huvudsekreteraren att fatta beslut angående de 21 MSEK som avsätts till utlysningar med internationellt samarbete, när ytterligare information föreligger. Besluten redovisas i Forskarrådet

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Bilaga 1) Svaga men för samhället viktiga områden 1a) Arkitekturforskning Kristina Björnberg Bakgrund I Miljödepartementets regleringsbrev för 2009 står under Forskningsstöd att Formas ska redovisa vilken strategi rådet har för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Vid forskarrådets möte 2009-11-23 beslöts: att fastställa Formas strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden enligt förslag. Beslut om särskilda insatser förutsätts integreras i forskarrådets årliga strategiarbete. Ett av de områden som strategin (bilaga) lyfter fram som svagt och viktigt är arkitekturforskning. Formas har också i sin strategi 2009-2012 identifierat arkitekturforskningen som ett svagt men för samhället viktigt område och att Formas kommer att stödja lärosätenas arbete för en positiv utveckling av forskningsområdet. I Regeringens proposition 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation anges bl a följande vad gäller Formas och forskning om Hållbart samhällsbyggande:. Forskningen bör också omfatta gestaltning och arkitektur samt frågor om integration och social segregation... Vidare anges Sverige deltar i flera internationella samarbeten om hållbara städer. Den kunskap som finns inom detta område i landet utgör en stor möjlighet för innovation, export och arbetstillfällen och bör därför uppmärksammas. I Regeringsuppdraget Uppdrag till Miljö- och Kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling anges bl a Utifrån ett sammanhållet perspektiv på hållbar utveckling ska sociala och kulturella aspekter särskilt prioriteras i det gemensamma arbetet. Arkitekturens samlande och innovativa roll i processerna för en hållbar utveckling av städerna ska lyftas fram liksom värdet av social mobilisering Uppdraget som ska genomföras gemensamt av Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och Riksantikvarieämbetet innefattar också en analys av vilka forskningsbehov som finns inom området. Uppdraget ska redovisas 1 mars 2010. Regeringen har som framgår ovan uppmärksammat betydelsen av god arkitektur som en viktig exportprodukt och också betydelsen för människors hälsa och välbefinnande. Formas har ett huvudansvar för att kunskapen om vad som är god arkitektur vilar på en solid vetenskaplig grund. Formas utvärdering av svensk arkitekturforskning Formas har genomfört en internationell utvärdering av svensk arkitekturforskning Evaluation of Swedish Architectural Research 1995 2005.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Utvärderingen som publicerades 2006 visar på en problematisk situation för svensk arkitekturforskning idag. Historiskt har svensk arkitekturforskning kännetecknats av hög standard sett i ett europeiskt perspektiv, stort erkännande från professioner och näringsliv och inriktning på frågor med stort samhälleligt allmänintresse. Men svensk arkitekturforskning har inte förmått möta de nya utmaningar de ställts inför utan förlorat i konkurrensen med traditionella och etablerade vetenskapsområden. Arkitekturforskningen beskrivs som splittrad och fragmenterad utan nödvändig kritisk massa, de teoretiska ramverken är dåligt utvecklade, finansieringen är bristande och graden av internationalisering är låg. Utvärderingen ser särskilt allvarligt på bristen på unga kvalificerade forskare som kan ta över vid förestående generationsskiften. Utvärderarna sammanfattar sina slutsatser med konstaterandet att utan kraftfulla åtgärder är framtiden för svensk arkitekturforskning osäker. Sedan utvärderingen genomfördes har situationen försämrats ytterligare. Finansieringen från Formas den huvudsakliga externa finansiären - har halverats under de senaste 10 åren för att under det senaste året gå ner till en miniminivå (stödet till Chalmers, KTH och Lunds arkitekturskolor var endast kring ca 1,5 Mkr per skola). Nya regler för tilldelning av medel innebär att låg externfinansiering får som följd ingen eller låg tilldelning av fakultetsmedel, vilket ytterligare förstärker problemen. Bristen på återväxt är fortsatt ett av de allvarligaste och mest akuta problemen. På Chalmers kommer t ex 6 av 8 professorer att gå i pension under de kommande två åren och pga av bristande finansiering är återväxten ett problem. Bristen på forskningsanslag innebär vidare seniorforskarna tvingas undervisa i stället för att forska, vilket leder till att forskarutbildningen blir lidande utan kvalificerade handledare. Doktoranderna har inga eller få karriärmöjligheter och inga eller få nya doktorander tillkommer. I Lund upphör t ex den sista doktorandtjänsten inom området med disputation 2010 Utvärderingen föreslog en rad åtgärder riktade till såväl arkitektskolorna som Formas. Formas har varit tydlig med att man är villig att stödja området men att detta förutsätter en samverkan och ett gemensamt initiativ från skolornas sida. Ledningarna för skolorna presenterade våren 2009 ett förslag till samarbetsplattform arkitekturakademin.se. Arbetsgruppen har identifierat inrättande av en nationell forskarskola som ett viktigt första steg med syfte att bygga upp arkitekturforskningen från grunden i enlighet med nya krav och utmaningar. Dessutom har finansieringen av doktorander liksom bristen på kvalificerade seniorforskare och därmed handledarkompetens identifierats som kritiska punkter som kräver särskilda åtgärder. Forskarskolan ska inriktas på arkitekturämnet och dess specifika kunskapsområde och profil. Samverkan ska ske med forskarskolor och verksamhet inom angränsande delar av forskningsområdet t ex Sveriges Bygguniversitet, SLUs forskarskola APULA, Designforskarskolan och forskarskolan inom konstnärlig forskning, de senare stödda av VR. Långsiktiga och kraftfulla åtgärder krävs Föreliggande förslag syftar till att långsiktigt åtgärda arkitekturforskningens problem, säkra dess kvalitet i ett internationellt perspektiv samt säkra dess kritiska massa och kompetensförsörjning genom

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) att skapa starka, livskraftiga, internationellt konkurrenskraftiga forskarmiljöer att utveckla, stärka, profilera och samordna forskarutbildningen att säkra arkitekturforskningens samhällsrelevans och samhällsnytta att bidra till samverkan nationellt och internationellt att bidra till mång- och tvärvetenskap Samarbetsparter Formas är den huvudsakliga externa finansiären för arkitekturforskningen i Sverige. Samarbetsparter är i detta fall Arkitekturskolorna som förutsätts bidra med motsvarande resurser vad gäller finansieringen av forskarskolan och av doktorandtjänster. Förslag Strategin består av två kompletterande delar Formas lyser ut stöd för etablering av en nationell forskarskola inom arkitekturforskning med syfte att bygga upp arkitekturforskningen från grunden. Stödet omfattar 5 milj kr per år i högst 6 år. Formas lyser ut forskningsanslag för två starka forskningsmiljöer i samverkan mellan skolorna med inriktning på arkitekturens teori och metod (5 milj kr per år i 5 år). Dessa miljöer måste vara tillräckligt stora för att finansiera alla de tre kategorier seniorforskare, unga forskare och också doktorander med målet att skapa starka, livskraftiga och internationellt konkurrenskraftiga forskarmiljöer.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 1b) Landsbygdsutveckling Bengt H Ohlsson Bakgrund I Miljödepartementets regleringsbrev för 2009 står under Forskningsstöd att Formas ska redovisa vilken strategi rådet har för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Vid forskarrådets möte 20091123 beslöts: att fastställa Formas strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden enligt förslag. Beslut om särskilda insatser förutsätts integreras i forskarrådets årliga strategiarbete. Ett av de områden som strategin (bilaga) lyfter fram som svagt och viktigt är landsbygdsutveckling. Formas forskningsstrategi för landsbygdsutveckling Formas har tidigare utarbetat en nationell forskningsstrategi för forskning om landsbygdsutveckling, Kunskap om landsbygdens utveckling. I denna beskrivs landsbygdsforskningen som en tunn och splittrad genre, ett forskningsfält som ännu inte riktigt hittat sina former. Det saknas en nödvändig kontinuitet för att bygga upp ett internationellt starkt forskningsfält. Den strategi för att stärka svensk landsbygdsforskning som Formas nu presenterar är ett försök att skapa en plattform för en mer långsiktig kapacitetsuppbyggnad av forskning om landsbygdens kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden. Målet är att svenska forskare ska ta en mer aktiv plats i detta internationellt sett viktiga forskningsfält med ett större deltagande i konferenser, forskningsprojekt och tidskriftspublicering. Samtidigt är det viktigt att svensk landsbygdsforskning kan producera en kunskapsgrund för beslutsfattare och andra aktörer i Sverige Kunskap om landsbygdens utveckling visar att det finns motiv för att stärka svensk landsbygdsforskning. I ett sådant arbete är det viktigt att landsbygden hanteras som en del av den vetenskapliga teoriutvecklingen, det vill säga att den kan leva inom universitet, högskolor och forskningsinstitut. Ett problem är att den i dessa miljöer ofta fallit bort och att de som sysslar specifikt med landsbygden har levt som isolerade öar inom sina ämnen. En landsbygds-forskningsstrategi måste alltså kunna hantera både närheten till disciplinerna och skapa relationer över disciplingränserna mellan dem som sysslar med landsbygdens specifika förhållanden. Formas satsningar inom området landsbygdsutveckling Formas genomförde under hösten 2007 en särskild utlysning om landsbygdsutveckling. Totalt beviljades ca 45 MSEK till ett femtontal projekt under tre år. Formas har tagit initiativ till och deltagit i utveckling av ett ERA-Net RURAGRI: Facing sustainability: new relationships between rural areas and agriculture in Europé. Ett tjugotal europeiska partners deltar i samarbetet. Formas deltar i Jordbruksverkets vetenskapliga råd för landsbygdsutveckling.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Förslag Formas lyser ut tre stöd till Framtidens forskare inom landsbygdsutveckling. Stöden ska inriktas mot de centrala frågor som lyfts fram i Kunskap om landsbygdens utveckling. Utlysningen vänder sig till nyblivna docenter som ges möjlighet att bygga upp en forskargrupp. Stöden bör omfatta 3 MSEK per år i fem år.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Bilaga 2) ERA-NET och ERA-NET liknande samarbeten 2a) SNOWMAN NETWORK Björn Sellberg Orienterande beskrivning och bakgrund SNOWMAN NETWORK är ett självfinansierat nätverk som startade 1 juli 2009, som en direkt fortsättning på SNOWMAN ERA NET. Formas är partner i SNOWMAN NETWORK. SNOWMAN ERA NET genomförde två utlysningar, där Formas deltog som partner i den andra och som stödfinansiär till Naturvårdsverket i den första utlysningen. Utvärdering av ansökningarna, kontraktskrivning och uppföljning av projekten i 2:a utlysningen har övergått till SNOWMAN NETWORK. SNOWMAN NETWORK har beslutat att genomföra en tredje utlysningen under 2010, där planeringsarbetet startade på hösten 2009. SNOWMANs 3:e utlysning innehåll, finansiering och tidplan Innehåll Sammanfattning av innehållet i SNOWMAN call 3: SNOWMAN will put Sustainable Soils in the focus Denna utlysning avses beskriva 3 moment för detta som ligger olika i tiden: 1. Vad har hänt tidigare och vad kan vi göra åt detta? Det ger följande forskningsområde: 1. Contamination Risk assessment Soil filtering capacity Regional or area management 2. Hur kan vi ändra vårt beteende mot mer hållbart exempel från jord- och skogsbruk? Det ger följande forskningsområde: 2. Sustainable agriculture and forestry Impact issues of contamination, pesticides, manure How will soil and organic matter behave and change due to climate change 3. Vilken långtidsplanering kan vi uppnå för att bevara miljön med fokus på biologisk mångfald?

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Det ger följande forskningsområde: 3.Soil indicators soil functions and services Biodiversity; functional biodiversity Soil ecosystems, soil life Soil value Finansiering Ett antal länder och tillhörande finansiärer (7st hittills + förslag Formas) har fattat beslut om finansiering. Från Sverige har Naturvårdsverket fattat beslut om att bidra till finansiering av område 1. Exklusive svenska finansiärer finns i dagsläget ca 1,4 M, (exkl Formas föreslagna bidrag) där franska finansiärer är helt dominerande pengamässigt. Se tabell (siffrorna är preliminära och anger total finansiering för hela perioden om max tre år). SKB Nederländerna 100 000 OVAM Flanders, Belgien 100 000 LNE, Flemish Ministry of Environment, Flanders, Belgien 100 000 Wallonia Belgien 100 000 ADEME Frankrike 300 000 Franska miljöministeriet Frankrike 500 000 Naturvårdsverket Sverige 300 000 Formas Sverige 450 000 * Summa 1 850 000 * Förslag enligt denna PM Tidplan Under våren intensifieras planeringsarbetet intensifierats under april - juni innehållande bl a olika finansieringsbeslut och utformandet av Letter of Commitment (LoC). Bland annat planeras en förhandsannonsering planeras till mitten av juni i samband med en workshop och själva utlysningen kommer att ligga ute på hemsidorna under förhösten 2010. Utredning - Överlappning Under vintern 2010 har enligt uppdrag genomförts en utredning om eventuell överlappning mot andra ERA NET som Formas är engagerad i, samt forskarintresset. Ingen eller ringa överlappning mot andra ERA NET aktiviteter konstaterades samtidigt som forskarintresset för utlysningen var genomgående stort.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Förslag De tre föreslagna forskningsområdena har alla stort intresse och ligger väl inom Formas ansvarsområden. Det föreslås att Formas medverkar i alla tre huvudområdena 1. Contamination, 2. Sustainable Agriculture and Forestry 3. Soil Indicators and Soil Functions Det föreslås också att Formas reserverar medel motsvarande en summa av upp till 150 000 / år i tre år för åren 2011, 2012, 2013, dvs totalt 450 000 för tre år. Det är samma summa som Formas satsade i förra SNOWMAN utlysningen (call 2, 2009). Bidrag till sekretariatskostnaden för att hantera utlysningen tillkommer (som delas upp på medverkande finansiärer). Den bedöms ligga på 5000 7000 beroende på hur många finansiärer som slutligen medverkar.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 2b) Utlysningen om ekosystemtjänster inom ERA-net BiodivERsA Marie Emanuelsson Utlysningen håller på att utarbetas av BiodivERsA under ledning av franska forskningsrådet ANR. Det kvarstår många frågor kring former, deltagande och budget. Nedan beskrivs läget efter BiodivERsAs möte 9 mars. Övergripande förslag: Formas deltar i BiodivERsAs utlysning under förutsättning att utvärderingen av forskning om biologisk mångfald visar på att svenska forskare inom området behöver öka samarbetet med forskare i andra europeiska länder. Andra resultat från utvärderingen av forskning om biologisk mångfald används i förhandlingarna då det är lämpligt. Ämnesinriktning Utlysningen inriktas på ekosystemtjänster, med två huvudfrågor: Förståelse av relationen mellan biologisk mångfald och ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Flera BiodivERsA-partner önskar en bred utlysning inom detta område, utan att precisera vilka ekosystem som är mest intressanta. Det fanns ingen enighet i valet av ekosystem bland de partner som önskar en avgränsning. BiodivERsA har tagit fram ett förslag till vetenskaplig bakgrund för utlysningen. Formas har lämnat synpunkter på det, framför allt att texten bör remitteras till forskare inom flera samhällsvetenskapliga ämnen. Förslag: Formas stödjer utlysningens inriktning på ekosystemtjänster och att båda huvudfrågorna finns med i utlysningen. Formas stödjer en bred utlysning utan precisering av ekosystem, men är öppen för mindre precisering i förhandlingarna med BiodivERsAs partner. Samarbetspartner och budget Potentiella partners i utlysningen är 19 av BiodivERsA2s 21 partner; dessa finns i 15 europeiska länder. I stort sett alla närvarande forskningsfinansiärerna på mötet 9 mars uttryckte olika grader av intresse att delta i utlysningen: Belgien, Bulgarien, Frankrike, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien och Österrike. Formella beslut finns dock bara i Frankrike. Preliminära budgetnivåer (fördelat på 3 eller 4 år) varierade från 3 miljoner Euro för franska partners till 0,5 miljoner Euro för Norge och Österrike. Från Sverige delta Formas och Naturvårdsverket i BiodivERsA2. Naturvårdsverket uttryckt intresse för att delta i utlysningen med forskningsmedel.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Formas hade avsatt 20 MSEK fördelat på 4 år i BiodivERsAs första utlysning; av dessa användes 13,6 MSEK för att finansiera projekt. Utlysningens totala budget var på ca 22 miljoner Euro, varav drygt 16 miljoner Euro slutligen användes för att finansiera projekt. För att kunna hantera finansieringen mer flexibelt har en gemensam pott pengar (begränsad storlek, andel av varje finansiärs budget) diskuterats. Förslag: Förslag 1: 25 MSEK fördelat på 4 år (6,25 MSEK per år) under 2011-2014. Utgångspunkten för detta förslag är första utlysningen då budgeten för enskilda finansiärer snabbt blir en begränsande faktor. Förslag 2: 16 MSEK fördelat på 4 år (4 MSEK per år) under 2011-2014. Utgångspunkten är de möjliga belopp som nämndes av BiodivERsAs partner på mötet 9 mars. Genomförande och preliminär tidsplan I stora drag kommer proceduren från första utlysningen att användas, dock med justeringar utifrån erfarenheterna av den. Största förändringen är att ansökningsprocedur kommer göras i ett steg då sökande lämnar in en fullskalig ansökan med en gång. Bedömningskriterierna kvarstå från första utlysningen i stora drag, dock med precisering av relevans och mervärde. Kriterierna var Scientific aspects, Policy relevance och Project management and added value. Ansvarig för utlysningen och utlysningssekretariat är partnerna i Frankrike, medan det estniska ansökningssystemet troligen kommer att användas. Tidplanen är under revidering, men en för-annonsering av utlysningen planeras till juni 2010. Granskning och ranking av ansökningarna bör vara klar i juni 2011 för att alla nationella beslut ska hinna bli klara under 2011. Förslag: Formas arbetar för en enkel och effektiv procedur samt att bedömningskriterierna ska balansera vetenskaplig kvalitet och policy relevans.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 2c) Utlysning inom Eracobuild Jacob S Paulsen Formas och BIC stöder i samverkan innovationsprocesser inom byggsektorn. Nationellt samarbetar Formas och BIC med Energimyndigheten (effektivare energianvändning). På nordisk nivå sker samverkan med NICe, Nordic Innovation Center, Tekes, NFR och EBST. Samverkan med BIC och inom denna pågående forskningsprojekt utgör också en bas för Formas internationella medverkan i olika program och projekt, bl.a.: Eracobuild, (se www.eracobuild.eu ) som är en fortsättning av ERABUILD. Det europeiska nätverket Eracobuilds övergripande syfte är att skapa samarbete mellan forskningsfinansiärer i olika länder för att därigenom öka forskningens betydelse inom bygg- och fastighetssektorn. Eracobuild deltar även aktivt i samverkan med ECTP, (European Construction Technology Platform). I denna samverkan ska Eracobuild planera och organisera ett samarbete mellan de europeiska nationella forskningsfinansiärerna för att medverka i finansiering av europeiska program, bl a av delar i en Implementation Action Plan för ECTP s Strategic Research Agenda (http://www.ectp.org/documentation/ectp-sra-2005_12_23.pdf ). ERABUILD pågick 2004-2007. Från 2008 fortsätter arbetet inom Eracobuild, som samlat 33 forskningsfinansiärer från 16 EU-länder, 4 EU-associerade länder och 1 land från Balkan. Förutom Formas, deltar BIC och Energimyndigheten från svenska sida. Projektet pågår 2008-2011. Eracobuild innefattar för närvarande två delprogram: Value driven processes Sustainable Renovation Inom Value driven processes har en första utlysning genomförts under 2009. En första utlysning inom Sustainable Renovation är under beredning. Målet med programmet är att förbättra Customer/client life cycle values for the money spent. Sustainability in terms of resources and environmental impact. Society economic growth as well as competitiveness within the sector. Programmet är uppdelat i fem underprogram: Requirements: behaviour science, health, socio-economics, sustainability, architectural design, as well as spatial planning and acceptance processes. Industrialisation: design, production and operation technology, materials technology, installations, logistics, maintenance, repair, planning and monitoring. Business models: economy, organisation, management and e-commerce. Management of information: information and communication technologies (ICT), building information models, interoperability, project planning. Holistic process: combining elements of the previous four program areas.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) En ny utlysning för Value driven processes är planerad under 2010. Denna utlysning kommer att ha samma övergripande inriktning som den första men med fokus på delar som inte täcktes in av denna. Även för Sustainable Renovation planeras en andra utlysning. Budget För den andra utlysningen för Value driven processes föreslås en budget på 5 miljoner kronor/år för 2011 och 2012.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 2 d) WOODWISDOM-NET2 Jan Svensson 3:de utlysningen inom Woodwisdom programmet. 2011/alt. 2012-2013/alt. 2014 Formas deltog i Woodwisdomprogrammets första utlysning, inom FP6:s ERA-net Woodwisdom-net 2004-2007(+2008). Woodwisdom-net fick fortsättning inom FP7 som Woodwisdom-net2 (2009-2011) och har planerat två utlysningar varav den ena har varit industriinriktad och stängde i februari 2010. Nästa utlysning blir den 3:de (inkl första Woodwisdom utlysningen). Inriktningen är inte klar och kommer att tas fram genom enkäter, möten och workshop nu i vår-sommar 2010. Planerna är att det blir en 2 stegs process med skisser (pre-proposals) och sedan inbjudan till fullständig ansökan av bästa förslagen. Pre-proposals skall kunna komma in under september-december 2010, inbjudan till fullständig ansökan på våren 2011, bedömning och ranking av ansökningar vår-sommar 2011 och beslut om finansiering senast oktober 2011. Det är möjligt att de flesta finansiärer kommer att föredra en projektstart och finansiering från januari 2012 men detta är ännu ej bestämt. Teman för utlysningen kommer troligtvis att vara mer inriktade mot skogsbruksdelen av värdekedjorna, men är ännu ej bestämt. Förslag som nu skall behandlas av finansiärerna är i huvudsak två spår: o Sustainable forests for multiple needs of society o Value chains for sustainable use of multiple forest resources Ett övergripande mål är att stödja multinationella projekt som kombinerar grundforskningtillämpad forskning användning i konsortier. Detta gör att de internationella konsortierna som söker mycket väl kan bli väldigt breda och inkludera såväl, universitet, institut, samt användare och utvecklare vid företag och myndigheter. VINNOVA är intresserad av att gå in med ca 5 MSEK och kan tänka sig att Formas kan rekvirera dessa pengar till de projekt som Formas stöder och som har delar som är t.ex implementerande eller företagsutvecklande. Det finns även en möjlighet att Energimyndigheten kan gå med och stödja vinnande projekt med energirelevans. Förslaget är avsätta samma summa till projekt som vid första utlysningen inom Woodwisdom, dvs. 5 MSEK/år men under 3 år. Projektstarten är som sagt ej fastställd, men tidigast oktober 2011. Troligtvis öppnar man för att vissa finansiärer kan få börja finansiera från januari 2012. Formas bör dock kunna garantera en att vi går in med en summa om totalt 15 MSEK(3*5 MSEK) till utlysningen så att de sökande vet att det finns stöd till svenska deltagare i programmet då utlysningen öppnar i september 2010.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 2 e) EMIDA Sara Österman Bakgrund SCAR (Standing Committee on Agriculture Research) etablerade en arbetsgrupp inom djurhälsa och -välfärd för 4 år sedan, och i april 2008 bildades EMIDA (Emerging and Major Infectious Diseases of Livestock) under 7:e ramprogrammet. EMIDA involverar 26 partners från 19 europeiska länder, och koordineras av Dr Alex Morrow, Defra (Department for Environment, Food and Rural Affairs) UK. Första utlysningen EMIDA hade sin första utlysning under 2009 (för projekt 2010-2012). Formas deltog i två av de föreslagna fyra ämnesområdena, nämligen: Zoonoses and antimicrobial resistance Major infectious diseases affecting production Ansökningarna är nu under beredning, beredningsgrupperna har möte i slutet av maj. Samtliga länders finansiärer har därefter ett möte i början av juni för att komma överens om vilka projekt som ska föreslås erhålla finansiering. Tolv ansökningar har svensk sökande i projekten, varav 5 stycken är koordinatorer för projektet. Förberedelser andra utlysningen EMIDAs andra utlysning planeras nu, ansvariga för utlysningen och utlysningssekretariat är partnerna i Tyskland. Det kvarstår fortfarande många frågor kring former, deltagande och budget för samtliga partners, men klart är att det även denna gång blir det en 2-stegs process - pre-proposals och fullständig ansökan för de projektförslag som går vidare. Tänkt tidsplan: Juli 2010: EMIDAs andra utlysning öppnar för pre-proposals Hösten 2010: Beredning av pre-proposals Februari 2011: Fullständiga ansökningar inskickade Våren 2011: Beredning av fullständiga ansökningar Juni 2011: Beslut om finansiering Detta innebär att de projekt som beviljas i denna andra utlysning kommer att behöva finansiering juli 2011- juni 2014. Föreslagna teman andra utlysningen Teman för den andra utlysningen är inte fastställt, men följande ämnesområden är på förslag: Ecology and animal health Zoonoses Antimicrobial resistance Alternatives to the use of antibiotics Production diseases Diseases in aquaculture Epizootic diseases

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Det finns ännu inte några förslag på utlysningstexter till EMIDAs andra utlysning. Formas kan välja att delta i ett eller flera ämnesområden eller att inte delta i denna utlysning överhuvudtaget. Eftersom det i dagsläget är oklart vilka projekt som beviljas medel i den första utlysningen, kan det finnas kvarvarande medel från denna ansökningsomgång. Formas bör dock kunna garantera en att vi går in med en summa om totalt 15 MSEK (3*5 MSEK) till utlysningen så att de sökande vet att det finns stöd till svenska deltagare i programmet då utlysningen öppnar i juli 2010.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 2f) Samarbete mellan INRA och Formas 2010-2012 Viktoria Halltell Formas har sedan 2001 ett samarbete med INRA (l Institut National de la Recherche Agronomique) i Frankrike. Syftet är att främja forskning av hög kvalitet genom att stärka samarbetet mellan INRAs forskare och forskare på svenska universitet och högskolor. För den kommande tidsperioden (2010-2012) föreslås att det görs en utlysning (se nedan) som dels ska finansiera två forskningsprojekt, dels ska finansiera två workshops som har till syfte att identifiera nya potentiella samarbetsprojekt. Omfattningen av utlysningen ska diskuteras vidare med INRA, men utgångspunkten föreslås vara att Formas avsätter 1 MSEK/år i två år 2011 och 2012. The collaboration between INRA and Formas regarding funding of research In 2001 the French Institut National de la Recherche Agronomique (INRA) and the Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning (Formas) signed an agreement regarding promotion of scientific co-operation between staff within INRA s organisation and scientists at Swedish universities within Formas s areas of responsibility. One essential part of this co-operation is the mutual funding of joint research projects of high scientific quality and of high relevance within these two organisations area of responsibility. It should be noticed that INRA s and Formas s scientific priorities are quite similar (www.inra.fr and www.formas.se). The first period for collaboration; 2001 to 2005, had the main objective to facilitate the formation of scientific links between French and Swedish research teams and to initiate joint research projects. For the next period (2006 to 2010) INRA and Formas decided to consolidate the initiated work by identifying and supporting larger projects, which can have a significant impact on the scientific progress in both countries. However, establishment of new networks for collaboration between staff at INRA and Swedish researchers should also be promoted, e.g. by the possibility to apply for exploratory workshops. It has, during discussions organised between the organisations in May 2010, been decided that the present 2010-call will continue to be opened to proposals from all disciplines within the INRA and Formas areas of responsibilities. Proposals regarding research projects are welcomed as well as applications regarding funding of exploratory workshops aiming in identifying potential collaboration. The output from this collaboration between INRA and Formas will be evaluated at the end of 2012, before a new agreement will be discussed and signed.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Call for proposals within INRA s and Formas s areas of responsibility 2010-2012 Invitation INRA and Formas have an agreement for scientific co-operation. One essential part of this cooperation is the mutual funding of joint research projects of high scientific quality and of high relevance within the two organisations areas of responsibility. The call is open to proposals from all disciplines within INRA s and Formas s areas of responsibility. INRA s and Formas s scientific priorities are quite similar and described on their websites www.inra.fr and www.formas.se. Members of INRA s and Formas s scientific communities are invited to submit proposals within the framework as explored below. Please notice that the applications must be written in English to facilitate the evaluation procedures in both countries. INRA and Formas will prioritise projects that take full advantage of the collaboration between the French and Swedish teams and thereby maximize the return of the investments (including mobilisation and valorisation of previously existing infrastructures or technologies) by: - Increased potential for delivering significant progress in science and technology, compared to projects carried out in solely national teams - Creation of stable alliances between the teams that will remain after the funding period - Having an impact on European research and leading to future initiatives on European and international level The call aims to fund two collaborative projects for a period of two years. The selected projects should include substantial collaboration amongst partners working closely together, and there should be a clear demonstration of added value in the proposed partnerships. Exchange of scientific staff between the partner institutions will be encouraged. A special emphasis should be put on participation and mobility of young scientists, as well as on cross-stays of longer periods (> 2 months) of researchers between the Swedish Institutions and the French Units participating in the joint scientific projects. By common agreement, the funding remains national, meaning that INRA funds are intended to support French teams and Formas s funds to support Swedish teams. The proposals may include funding for: 1. Consumables, durable equipment, specific costs for meetings and discussion of results, as well as short-term travels (<2 months) 2. Grants for exchange of scientific staff (salaries and expenses) on longer periods (>2 months) The proposals shall also include a detailed description of the financial commitment and participation to the project of the applicant research unit.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) The call is also open for proposals for organising two exploratory workshops aiming at identifying research topics of high relevance and teams suitable to carry out these collaborative projects. Besides scientific excellence and impact, the following criteria will be of importance for the selection for projects and workshops for funding: Socio-economic relevance and prospects Compliance to ethical standards Gender composition (as a normal institutional policy) On the Swedish side, the INRA-Formas collaborative programme is a responsive mode initiative open to Swedish universities, academic analogues, research institutes and laboratories recognized by Formas. On the French side, the collaborative programme is open to INRA Research Units (UR), Mixed Research Units (UMR) and to associated laboratories. Procedure and time schedule The timeframe is as follows: the call will be opened in June 2010 the deadline for submitting full applications is in September 2010 panel evaluation final selection by October 2010 A proposal should include: the application form (form 1), a research program of at most/as a maximum 10 pages (form 2) when applying for a project and a brief description of the ideas to be developed at the workshops when applying for a workshop, a detailed budget plan (form 3), and CV for both principal scientists (CV of other participating scientists are also welcomed), including a list of publications since 2003, separately presented for peerreviewed papers and others. The research program should comprise a short state-of-the art literature review, the rationale of the project, a clear hypothesis, a description of the methodology, relevant literature references, a plan for intellectual property management (including pre-existing know-how), and a short analysis of socio-economic relevance and project ethics. The added value of the collaboration between the two countries should be put forward in the program. Identical proposals should be sent to INRA and Formas. Addresses are given below. INRA and Formas will evaluate the submitted proposals separately (by at least three independent scientists on each side), followed by a common decision in consensus.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 3) Pågående strategiska satsningar 3a) Hållbar utveckling av byggd miljö, Formas BIC Jacob S Paulsen Bakgrund och motivbild Inom ramen för Formas samverkan med BIC (Byggsektorns InnovationsCentrum) har dels en forskningsstrategi för hållbar utveckling i samhällsbyggande tagits fram och utvecklats vidare, dels har 10 utlysningar tidigare genomförts och 2 är under beredning (Formas-BIC 11 och Formas-BIC 12, april 2010). Formas och BIC stöder i samverkan innovationsprocesser inom byggsektorn. Målet är att forskarsamhälle och sektor i gemensamma projekt skall skapa ny kunskap och nya innovativa produkter, processer och tjänster som möter slutkundkrav, stödjer en hållbar utveckling och tillväxt samt skapar incitament för nytänkande. Dessa innovationsprojekt skall förutom forskning även innefatta implementering, d v s tekniköverföring, standardisering, pilotförsök och demonstrationsprojekt. Strategi, målsättningar och utlysningstext upprättas gemensamt av Formas och BIC och processen för bedömning, beslut, projektstöd, uppföljning, och redovisning sker i samverkan. Varje projekt finansieras till lika delar av Formas respektive medverkande sektorsaktörer. Nationellt samarbetar Formas och BIC med Energimyndigheten (effektivare energianvändning). På nordisk nivå sker samverkan med NICe, Nordic Innovation Center, Tekes, NFR och EBST. Samverkan med BIC och inom denna pågående forskningsprojekt utgör också en bas för Formas internationella medverkan i olika program och projekt, bl.a.: Eracobuild, (se www.eracobuild.eu ) som är en fortsättning av ERA-Build. Det europeiska nätverket Eracobuilds övergripande syfte är att skapa samarbete mellan forskningsfinansiärer i olika länder för att därigenom öka forskningens betydelse inom bygg- och fastighetssektorn. Eracobuild deltar även aktivt i samverkan med ECTP, (European Construction Technology Platform). I denna samverkan ska Eracobuild planera och organisera ett samarbete mellan de europeiska nationella forskningsfinansiärerna för att medverka i finansiering av europeiska program, bl a av delar i en Implementation Action Plan för ECTP s Strategic Research Agenda (http://www.ectp.org/documentation/ectp-sra-2005_12_23.pdf ). NRCTP (Nordic Region Construction Technical Platform) som är ett nordiskt samarbeta mellan forskningsfinansiärer, forskningsinstitut och byggindustrin med samma mål som det Europeiska ECTP, dock med mera aktivt deltagande av byggindustrin.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Utlysningarnas tematiska inriktning Följande tematiska aspekter ingår i planerade utlysningar: Brukares och kunders krav på byggnader Hälsa och välbefinnande, trygghet, säkerhet, tillgänglighet, livskvalitet, ekonomi, miljö, användbarhet, flexibilitet samt stimulerande innemiljöer. Hållbar utveckling Hushållning med naturresurser (mark, vatten, energi och material). Reducerad miljöpåverkan av byggande och användning av byggnader. Förbättrad säkerhet. Anpassning till klimatförändringar (byggnaders och installationers robusthet, riskbedömning mm). Förnyelse av samhällsbyggnadssektorn En effektiv kunskapsstyrd byggprocess. En kundstyrd, konkurrensutsatt och innovativ sektor. Integrerade värdekedjor som inkluderar hantering av brukar- och kundkrav, teknik och metoder, effektiv och industrialiserad produktion, anpassade affärsmodeller liksom hantering av information genom ICT-verktyg som täcker hela processen från koncept till användning. Kommande utlysningar Inom ramen för Eracobuild avser Formas att tillsammans med BIC delta i en eller flera utlysningar som utvecklas i det transnationella programarbetet. För närvarande planeras fortsättningen på Value Driven Processes och Sustainable renovations of buildings. Utvärdering En utvärdering av samverkan Formas-BIC genomfördes i november 2006.Eftersom enbart ett fåtal projekt hade slutförts var utvärderingen begränsat till att se på samarbetsformen och inte på vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta. Dock kunde följande slutsatser dras: - satsning har varit väl använda pengar och samverkan har uppenbarligen varit givande både för Formas och byggsektorn och blivit en värdefull del i ett system för finansiering av byggforskning. Samverkan bör kunna fortsätta och vidareutvecklas. - Det internationella samarbetet ger gott utbyte i flera avseenden och det är angeläget att det fullföljs och att Formas arbetar för att fördjupa det särskilt på det nordiska planet. En ny utvärdering har påbörjats och förväntas vara klar under hösten 2010. Där ska 71 projekt från de 5 första utlysningar (2003-2006) utvärderas med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta samt hur väl ansökningarna har täckt hela utlysningsområdet (här kommer även ansökningarna från 2007-2009 att inkluderas). Utvärderingen förväntas även att kunna ge svar på vilket mervärde denna typ av utlysning har haft för Formas. Budget Det är viktigt med en kontinuitet i Formas-BIC utlysningarna som historiskt har haft utlysning varje år sedan 2002. Med tanke på den tidigare positiva utvärderingen och betydelsen av detta

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) samarbete föreslås en ny utlysning inom Formas-BIC under hösten 2010 och att det ges en ekonomisk ram för denna på 5 Mkr per år från Formas under 2011-2013, Genom samfinansiering med byggbranschen via BIC kan volymen fördubblas, upp till 10 Mkr per år. Fortsatta utlysningar efter 2010 får tas under övervägande när utvärderingen av programmet är genomförd och resultat från denna föreligger.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 3b) Miljöteknikutlysning Conny Rolén Bakgrund/motiv Miljöteknik är ett starkt växande område, nationellt och internationellt. Formas och VINNOVA hade under 2006-2007 ett regeringsuppdrag att ta fram en gemensam forskningsstrategi för miljöteknik. Regeringsuppdraget hade sin grund i skrivningar i forskningspropositionen. Propositionen angav också att Formas och VINNOVA skulle avsätta medel för forskningsprogram inom miljöteknikområdet. I efterföljande regleringsbrev fick sedan Formas i uppdrag att finansiera samfinansierad miljöteknikforskning med näringslivet. Formas har med forskningsstrategin som utgångspunkt sedan slutet av 2007 gjort tre utlysningar inom området. Formas forskarråd tog 2008 beslut om denna mer långsiktiga satsning på området innefattande tre utlysningar 2007-2009. Utlysningarna som genomförts i samverkan med VINNOVA och Energimyndigheten har fått god respons från såväl goda forskningsmiljöer som näringsliv. Forskningsstrategin definierar miljöteknik brett som produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv. Miljöteknik är representerat inom samtliga Formas huvudområden även om forskningsprojekten tidigare inte har gått under det begreppet. En av de åtgärder som föreslås i strategin är att tydliggöra miljöteknikforskningen inom den forskning som Formas stöder. I de tre genomförda utlysningarna har Formas fördelat 20 miljoner kronor per år under 2008-2010. VINNOVA och Energimyndigheten har bidragit med finansiering i ca hälften av de hittills knappa 30 beviljade projekt. Till detta kommer 50 % samfinansiering från näringslivet i samtliga projekt vilket har varit en utgångspunkt i uppdraget och därför ett krav från Formas sida. Totalt omfattar hittills beviljade projekt knappt 150 miljoner kronor inklusive näringslivets samfinansiering. Inom programmet har ett par seminarier genomförts. Vid ett, som är tänkt att ingå i en återkommande serie, samlades forskare och företagsrepresentanter för samtliga då beslutade 21 projekt för att informera varandra om sina projekt och utbyta erfarenheter. En viktig målsättning med denna seminarieserie är att skapa kontakter mellan de olika projekten och på det sättet bygga fruktbara nätverk. Seminarieserien är tänkt att senare ha mer öppna seminarier. Formas genomförde också nyligen en session på Energitinget Miljöteknik från forskning till affär också med deltagare från såväl forskning som industri. Ett nytt ERAnet för miljöteknik, Eco Innovera, är under planering. En ansökan är inlämnad och har utvärderats med gott resultat och koordinatorerna är kallade till förhandling om kontrakt. Formas är Sveriges representant i detta ERAnet. Tänkt projektstart är under hösten 2010. En fortsättning på Formas miljöteknikprogram vore en bra grund för det svenska deltagandet i Eco Innovera. Miljöteknik är som nämnts som begrepp ett nytt ansvarsområde för Formas. Den hittills genomförda etappen av forskningsprogrammet har varit framgångsrik med stort intresse från andra finansiärer och från näringslivet. Reaktionerna på satsningen har också utifrån varit positiva. Miljöteknik och nya material är ett av fem prioriterade teman i Formas strategi. För att lyfta ett nytt område behövs en långsiktig satsning. En fortsatt satsning i en ny etapp av miljöteknikprogrammet bör ske för att lyfta området ytterligare. Inriktning I forskningsstrategin har sex styrkeområden identifierats i det svenska innovationssystemet. Hållbart samhällsbyggande

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Hållbara transporter Miljöskyddsteknik Användande av biologiska naturresurser Lätta och avancerade material Energi Nya miljötekniska satsningar ska enligt strategin präglas av en helhetssyn med inriktning mot systeminnovationer och systemlösningar med hög miljörelevans. Hög prioritet ska ges åt livscykeltänkande. Forskningen ska i hög grad avse: tvärdisciplinär och gränsöverskridande forskning med hög vetenskaplig kvalitet och hög miljörelevans, som även inkluderar samhällsvetenskaplig forskning, som ger kunskap om behov, marknader, användarpreferenser, regelverk, styrmedel mm i ett europeiskt och globalt perspektiv De genomförda utlysningarna har inriktats mot samtliga sex styrkeområden. För att tydligare fokusera på Formas ansvarsområden men samtidigt fortsätta en bred satsning bör en ny etapp av programmet koncentreras på Hållbart samhällsbyggande, Miljöskyddsteknik samt Användande av biologiska resurser. Energiområdet är ett eget styrkeområde men relaterar samtidigt till samtliga övriga fem områden. Formas och Energimyndigheten har i ett samarbetsavtal på GD-nivå utpekat miljöteknik som ett viktigt samarbetsområde. Styrkeområdet Energi bör därför också innefattas i en fortsatt satsning. Samverkan Fortsatt samverkan sker med VINNOVA, Energimyndigheten och näringslivet. En breddad samverkan med andra relevanta myndigheter och forskningsfinansiärer bör eftersträvas. Förslag, tidplan och budget Förslaget är att Formas program för miljöteknik fortsätter i en ny treårssatsning med en utlysning per år. Dock föreslås att forskarrådet tar beslut om en utlysning i taget. Här föreslås därför att forskarrådet beslutar om en ny treårsetapp av miljöteknikprogrammet och om en utlysning under hösten 2010 med beslut under våren 2011. Under treårsperiodens sista år genomförs en utvärdering av programmet. Totalt föreslås Formas avsätta 15 miljoner kronor för åren 2011-2013 (5 miljoner/år). Förslag utlysningstext UTLYSNING AV FORSKNINGSMEDEL FÖR MILJÖTEKNIK Forskningsrådet Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och relevans inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningen ska bidra till en hållbar utveckling av samhället. Detta förutsätter att människors och djurs hälsa och välbefinnande, biologisk mångfald, miljön och naturens bärkraft, ekonomi, etik samt sociala och kulturella värden beaktas.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Bakgrund Forskningsrådet Formas och VINNOVA hade under 2006 i uppdrag av regeringen att utarbeta en gemensam forskningsstrategi för miljöteknik. I strategirapporten som lämnades till regeringen den 1 februari 2007 redovisas bakgrund, utgångspunkter och överväganden för strategin. Sex svenska styrkeområden inom miljöteknik anges. Vikten av systeminnovationer och systemlösningar betonas. Vidare redovisas förslag till strategiska åtgärder och satsningar inom Formas och VINNOVAs verksamhetsområden, också i samverkan med andra aktörer. Syftet med forskningsstrategin är att ta ett samlat grepp om forskning och utveckling av miljöteknik. Strategin avser att främja framtagandet av ny kunskap och stärka kompetensen inom miljöteknikområdet samt att främja svensk konkurrenskraft på den globala marknaden för miljöteknik. Formas har gjort tre tidigare utlysningar av forskningsmedel inom miljöteknikområdet. Ett knappt trettiotal projekt har beviljats anslag. Projekten har samfinansierats med näringslivet, VINNOVA och Energimyndigheten. Formas gör nu en fjärde utlysning inom miljöteknikområdet. Totalt för åren 2011-2013 anslår Formas 15 miljoner kronor för utlysningen. Utlysningens inriktning Utlysningen omfattar fyra av de sex styrkeområden som anges i strategin. De är: Hållbart samhällsbyggande: mer övergripande områden som hållbara byggnader och renoveringar samt hållbara städer (Sustainable Buildings, Sustainable Renovation och Sustainable Cities), samt mer specifika teknikområden som byggsystem för trä, styr- och övervakningssystem, samt tekniker för lokal energiförsörjning. Miljöskyddsteknik: rening av vatten och avlopp, rökgasrening, marksanering, klimatgasreduktion, avfallshantering och återvinning genom samverkan mellan samhälle, forskning och företag finns det goda möjligheter att främja utveckling och export, och inte minst demonstrera goda exempel. Användning av biologiska naturresurser: nya processer för att ta tillvara flera komponenter och/eller energi på ett effektivt sätt, nya material från förnybara råvaror, nya funktionella kompositer, yt- och barriärmaterial, förpackningar och smörjmedel. Energi: ny teknik för energitillförsel och effektivare energianvändning - som solenergiteknik, fjärrvärmeteknik, effektiva industriella processer, effektiv byggnadsteknik och belysningsteknik mm. Ansökningar inom samtliga dessa områden välkomnas. Formas ser positivt på ansökningar som är systeminriktade, tvärvetenskapliga och ämnesövergripande behandlar samhällsvetenskapliga aspekter avser projekt kopplade till demonstrationsprojekt Särskilda anvisningar Projekten kan vara som längst treåriga.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Samfinansiering från näringslivet med 50 procent krävs. Samfinansieringen kan utgöras av att ett företag utför eget arbete i projektet. Samfinansieringen, liksom projektets totala finansiering, anges på samfinansieringsblanketten [länk] Formas samverkar inom miljöteknikområdet och inom denna utlysning med VINNOVA och Energimyndigheten (ev. fler). VINNOVA och Energimyndigheten kan komma att bidra med ytterligare medel till utlysningen utöver de medel som Formas anslår. Normalstorleken på ett projekt är ca 2 miljon kronor per år inklusive samfinansiering. Indirekta kostnader (OH) ska specificeras i ansökan och ingå i sökta belopp. Genusperspektivet ska beaktas i projekt där så är relevant. Bidrag får användas som svensk motfinansiering i EU-projekt. Beredning Ansökningarna bedöms i en för området särskild beredningsgrupp. Sista ansökningsdag är 1 december 2010. Ansökan sker hos Formas via ett webbaserat formulär, sök här. Formas forskarråd fattar beslut i april 2011. Besluten offentliggörs dagen efter på Formas hemsida. För information om Formas policies och regler, och om hur ansökan ska utformas och kommer att bedömas hänvisas till Formas Handbok 2010 [länk]. För mer information kontakta: Conny Rolén, Formas conny.rolen@formas.se tel 08-775 4030

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 3c) Starka miljöer inom Formas strategiska områden Bengt H Ohlsson Fortsatt satsning på starka miljöer inom Formas strategiska områden enligt strategin på 40 MSEK/år i 5 år (8 projekt a 5 MSEK/år i 5 år, ett projekt inom vart och ett av Formas beredningsgrupper). Projekten ska ha komponenter av såväl grundforskningskaraktär som tillämpad forskning. Utvecklingsmoment kan, om så är motiverat, också ingå. Bakgrund Formas har fått viss kritik för att de satsningar som har gjorts under de gångna åren i så kallade strategiska utlysningar inte har varit strategiska, eftersom de har varit engångsutlysningar och i de flesta tillfällen endast beviljat relativt små projekt under kort tid (3*1 MSEK). Vid Forskarrådetsmöte i april 2008 diskuterades möjligheterna för att testa andra instrument för fördelning av medel. Man valde då att satsa på Starka forskningsmiljöer, dvs betydligt större projekt (5 MSEK/år i 5 år) inom dels Formas i Strategin identifierade tematiska områden (dvs bottom-up approach, dock enligt Formas strategi), och dels inom två riktade områden Nano och risk, samt Markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv. Ett stort antal mycket bra ansökningar kom in 103, 10 resp 14. Avsatta medel räckte till att totalt 7 projekt (4, 1 respektive 2 projekt) kunde beviljas. Denna utlysning upprepades under 2009 men nu med en satsning på 6 projekt, ett inom vart och ett av Formas 6 beredningsgrupper i öppna utlysningen. Åttionio ansökningar kom in och beslut kommer att tas i juni 2010. Regeringens satsning på 75 MSEK/år i 4 år inom Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald, Havsmiljö, Klimatmodeller samt Hållbart nyttjande av naturresurser är också en satsning på större projekt (5 MSEK/år) under en längre tid (4 år). Totalt inkom 61 ansökningar i denna utlysning och 16 projekt kunde beviljas. Dessa satsningar på större projekt som löper under en längre tid bör följas upp med en motsvarande satsning inför 2011, bl a för att ge ett bättre underlag för att kunna utvärdera om satsningar av denna typ främjar forskningen inom Formas ansvarsområden. Förslaget är att det också i år görs en öppen utlysning, med specifikationen att ansökningarna ska belysa problemområden som ingår i Formas strategi och att de beviljade projekten ska fördelas med ett inom var och en av Formas nya beredningsgrupper.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) 4) GEOINFRA Björn Sellberg Sammanfattning Den 9 december 2009 träffades ett 30-tal forskare, industrirepresentanter och företrädare från det nybildade Bygguniversitetet, myndighetsföreträdare från forskningsfinansiärer och transportverk, på forskningsrådet Formas för att diskutera forskningsbehovet avseende hållbar utveckling i stadsmiljön med fokus på geofrågor GEOINFRA. En arbetsgrupp med representanter från Formas, SBUF, SGU, SGI och BeFo hade förberett workshopen. Formas var initiativtagare och sammankallande till workshopen. Formas hade under våren 2009 diskuterat behovet av georelaterad forskning med arbetsgruppens organisationer. I workshopen diskuterades angelägna forskningsområden, relevanta forskningsmiljöer, möjliga finansiärer mm. Det diskuterades att skapa ett kraftfullt och långsiktigt GEOINFRA forskningsprogram med ett brett stöd av flera finansiärer. Fem breda forskningsområden i ett långsiktigt program samt insatser för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring föreslås. En breddning av kretsen finansiärer eftersträvas i den föreslagna fortsättningen av arbetet under våren 2010 sommaren 2011. Under april- maj har arbetet fortsatt med olika utåtriktade verksamheter: Artiklar i Miljöforskning, bidrag till en bilaga i Dagens industri om behovet av geologisk forskning samt presentation på SGU seminarium. Som avslutning på vårens utåtriktade aktiviteter arrangeras ett möte med finansiärer på Formas den 28 maj. Fortsättningsvis föreslås att finansieringen breddas av ett gemensamt forskningsprogram - upp till sex år dels att en utlysning offentliggörs hösten 2010 med möjlig projektstart våren 2011. Formas föreslås bidra uthålligt med 10 MSEK/år i sex år (2011 2016). Bakgrund - Problembild Urbaniseringen är sedan länge ett faktum. Städerna breder ut sig över bra odlingsmark, instabila markområden, sjöbottnar samt över grönytor vid stadsförtätning. I ökad omfattning blir städerna sårbara system. De kan lätt utsättas för ras, skred och översvämningar. Trafiken ökar. Miljöproblemen är omfattande och rör hälsa, avfallshantering, ren luft och rent vatten. En strukturerad planering av natur- och energiresurser är nödvändig. Frågor om markanvändning är centrala för utveckling av infrastruktur, byggverksamhet och industriell aktivitet. I tätortsområden finns uppenbara trender att idag bygga på höjden. Eftersom det endast finns begränsade ytor för expansion kommer underjordsbyggandet att kraftigt öka. Vår berggrund och undermark kommer att i allt högre grad utnyttjas för transporter, förråds- och lagringsutrymmen, parkeringsplatser och garage mm. Det är redan en verklighet i vissa städer i Sverige och i många andra länder. Det finns ett flertal exempel på avslutade, pågående och planerade infrastrukturprojekt i Sverige som ansluter till befolkningskoncentrationernas expansion: i Stockholm Södra och Norra länken, yttre Tvärleden, Citybanan, tvärspårvägsutbyggnaden och neddragningen av kablar i tunnlar i berggrunden, Förbifart Stockholm, i Göteborg Götatunneln, Nord- och Västlänken, Kringen mm. och i Malmöregionen den stora satsningen Citytunneln med anslutning till Öresundsbron. I ökad utsträckning kan större infrastrukturprojekt också beröra andra befolkningsområden.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Urbant undermarksbyggande ställer mycket stora krav på tekniskt kunnande och erfarenheter för projektering och genomförande. Hänsyn måste tas till komplexa och sammansatta geologiska, hydrogeologiska och bergtekniska förutsättningar liksom till de störningar och konfliktpunkter som uppstår med befintliga anläggningar under mark och med den intakta gatu- och boendemiljön. Urbant byggande ställer således stora krav på geovetenskapliga och andra undersökningar för ökad kunskap om geologi, geoteknik, bergteknik, hydrogeologi och materialegenskaper på djupet, i gränsområden samt rörande resurser och risker, varvid flerdimensionellt modellbyggande blir viktigt och nödvändigt redskap. Ett flertal problemområden finns som: vatten, förstärkning, dränering, underhåll, utbildning och livscykelkostnader. GEOINFRA - Arbetssätt Inledning Tankarna att arrangera en workshop för att få en bred förankring av forskningsbehovet hade utformats av en arbetsgrupp med representanter från Formas (initiativtagare och sammankallande), SGU, BeFo, SBUF och SGI. Arbetsgruppen jobbade med detta under september november 2009 och workshopen ägde rum på Formas 9 december 2009. Workshop Ledord för Workshopen och det efterföljande arbetet är Stadsmiljö, underjord och transparent underground. Workshopen innehöll referat om aktivitets- och problembilden i samband med urbanisering och infrastruktursatsningar med utgångspunkt från de tre större stadsområdena i Sverige (Stockholm - Mälarområdet, Göteborg samt Malmö Örestadsområdet)som inledning på dagen under ca 2 timmar. Därefter genomfördes diskussioner i grupper under ca 4 timmar där följande huvudfrågor diskuterades. Kort beskrivning av de mest angelägna forskningsområdena Lista på forskningsmiljöer som kandiderar att jobba med dessa forskningsfrågor Möjliga finansiärer för dessa projekt/forskningsområden Problem som inte löses med forskning; exempel Problem, där kunskap för lösning redan finns; exempel Därefter genomfördes diskussioner i grupper under ca 4 timmar där följande huvudfrågor diskuterades. Kort beskrivning av de mest angelägna forskningsområdena Lista på forskningsmiljöer som kandiderar att jobba med dessa forskningsfrågor Möjliga finansiärer för dessa projekt/forskningsområden Problem som inte löses med forskning; exempel Problem, där kunskap för lösning redan finns; exempel Vid en avslutande återsamling och diskussion presenterades och kommenterades gruppernas förslag.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Ett 30-tal forskare, industrirepresentanter, myndighetsföreträdare i form av beställare och eller finansiärer och rena forskningsfinansiärer deltog. Resultat från workshopen och fortsatt arbete Diskussionerna under workshopen var dynamiska och många förslag och synpunkter kom fram. Man enades om att det är ett stort behov av breda och uthålliga forsknings- och utvecklingsaktiviteter den närmaste tiden. Trots värdefulla insatser i flera tidigare FoU program behövs nu intensifierad och uthållig FoU bl a för att undvika stora extrakostnader som beror på bristande kunskapsunderlag - vid den stora infrastrukturutbyggnad, som har påbörjats och kommer att fortsätta i stor omfattning. Insatserna bör vara betydligt större och uthålligare program som löper över en längre tid - än vad som tidigare har förekommit. Forskningsprogrammen har övergripande fokus på hållbar utveckling och klimat anpassning, hänsyn och minskning av växthusgaser. Viktiga frågor är följande rubriker: Vatten dess samspel med berg och jord Säkerhet och prognoser innefattande bl a riskanalys, arbetsmiljö, förundersökningsmetodik Drift och underhåll Effektivitet här i en mycket vid bemärkelse, som innefattar många undergrupper, se text nedan. Logistik och materialförsörjning Allt är inte forskning! Exempel på problem där kunskap finns men inte används diskuterades också. Detta relateras till nedanstående punkt Kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring i vid mening Fem breda forskningsområden har enligt denna process prioriterats i ett långsiktigt program där även insatser för kunskapsförsörjning och erfarenhetsåterföring föreslås. En breddning av kretsen finansiärer eftersträvas i den föreslagna fortsättningen av arbetet under resten av 2010 sommaren 2011. Under april och maj har arbetet fortsatt med olika utåtriktade verksamheter för att sprida budskapet: Artiklar i Miljöforskning (temanummer i april), bidrag till en bilaga i Dagens industri om behovet av geologisk forskning samt presentation på SGU seminarium. Som avslutning på vårens aktiviteter arrangeras ett möte med finansiärer på Formas den 28 maj. Slutsatser och Förslag Syftet med detta arbete var att försöka starta ett kraftfullt och långsiktigt GEOINFRA forskningsprogram vars inriktning har ett brett stöd inom forskningsvärlden, branschen (utförare och beställare) och problemägare samt med ett brett stöd av flera finansiärer. Observera att detta program inte kolliderar med Samordnad Stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet utan är koncentrerat på geofrågor för hållbart samhälle i samband med den förestående infrastrukturutbyggnaden. Ovanstående fem breda forskningsområden kommer att utvecklas i ett långsiktigt (ca 6 år) forsknings- och utvecklingsprogram med tillhörande insatser för kunskapsförsörjning och

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) erfarenhetsåterföring. En breddning av kretsen finansiärer eftersträvas i den föreslagna fortsättningen av arbetet att bedrivas våren 2010 sommaren 2011. Programmet föreslås bestå av tre faser; uppbyggnadsfas (de första 1 1,5 åren), fulldriftsfas (de mellersta 3 3,5 åren) och avvecklingsfas (de sista 1 1,5 åren). Skälen till detta är främst följande: Forskningsområdet är brett och ligger centralt inom Formas ansvarsområde och berör flera beredningsgrupper/ program. Det finns stora förväntningar på Formas som initiativtagare och coach för detta insatsområde efter ett år av ledande funktion inom arbetsgruppen. Med verkställande av den föreslagna satsningen markeras detta tydligt. Formas är initiativtagare till att bilda en bred arbetsgrupp av finansiärer efter bilaterala uppvaktningar och bör därför gå i bräschen så att programmet kommer till stånd inom rimlig tid. Aktiviteterna inom programmet bör kunna startas med rimlig volym utan att vänta på att det nya trafikverket ska hinna att sätta sig. Det är viktigt att öka kunskapen innan de stora investeringarna i infrastruktur sker det är samhällsekonomiskt lönsamt Det blir en bra komplettering till den nya satsningen samordnad stadsutveckling mer fokus på geofrågor som inte behandlas i samordnad stadsutveckling Formas föreslås bidra uthålligt under hela sexårsperioden med en basfinansiering om 10 MSEK/år. Utkast till Call text GEOINFRA Date of Launching : 15 September 2010 (written date: 21 May 2010) To the funders websites: Collaborative call by Formas, SGI, SGU, SBUF, BeFo and for applications for grants for research and development projects in the area of: Georelated Research and Development with relevance to Sustainable Development of Urban Infrastructure Opening of the call: 2010-09-15 The call closes at: 2010-11-30 at 24 00 hours. Support is available to 16.00 hours Time of decision: April / May 2011

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) The Swedish Research Council Formas, supported by the Swedish Geotechnical Institute (SGI), the Geological Survey of Sweden (SGU), the Development Fund of the Swedish Construction Industry (SBUF), the Rock Engineering Research Foundation (BeFo) and are launching collaborative calls for applications for grants for research and development projects in the area of Georelated Research and Development with relevance to Sustainable Development in Urban Areas. SGI and SGU, as national authorities, interpose resources in projects where they may participate. The research and development programme should have and over viewing theme to the Sustainable Development and Climate concern of Urban Infrastructure of Society - a development which implies that the finite resources of the planet and the environment are not consumed or degraded in an irrevocable manner, to the detriment of future generations, the environment and the viability of nature, with due consideration of economics, ethics, and social and cultural values. Adaptation to climate change is important as well as mitigation actions. A more detailed description of the areas of responsibility of Formas can be found in Formas' strategies and research programmes. Formas Handbook 2010 contains a detailed description of Formas policies and rules, the forms of project support and the application procedure, and information on how applications are assessed. On the funders websites you will find the respective R&D plans and priorities, which can serve as an additional guide in the design of your project application (www.formas.se). The criteria for the assessment and ranking of the applications are the scientific and societal values relating to Funders areas of responsibility. Gender perspectives should be taken into account in project proposals where this is relevant. Grants may be used as Swedish co-funding of EU- projects with an R&D orientation. The call has identified the following imported areas. (The list does not show any order of priority. The applicant is not tied up to these items, if the application shows the importance for Sustainable Development and Climate concern of Urban Infrastructure of Society) Urban Infrastructure General The theme transparent underground is essential and prerequisites complete knowledge on compiled infrastructural data, bedrock geology, soils, joints, fault zones, as well as underground installations, ground- and surface water. Research on development and interpretation of 3-5D models in urban areas involving these critical parameters together with engineering geology and geotechnical data including borehole information is essential for efficiency and costs for underground construction. The consequences and adaptation to climate change impose an additional challenge. Pre-investigations are important in the planning and resulting design of infrastructure projects. There is still a knowledge gap between the linking of quality (and resources) of the pre-investigation and the economic and technical outcome of a building project. What is the optimal level of investigations in different stages of a project and how can evolved knowledge be capitalised in a running project, e.g. through improved prognosis or through the observation method? Environmental and technical risks can be handled only with relevant information. Flexible systems for data collection and storage should be developed. One important issue is to visualise and communicate the uncertainties of the presented investigations and maps.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Performance and Maintenance Geo-constructions in rock and soil are expensive and designed for long life, 100 years or more Maintenance and secure operation is needed. The cost tends to increase and can in foreseeable future reach the same level as investments in new constructions. There is a need for strategies, methods and models to estimate the need for maintenance and analyses the cost for alternative measures. Consideration should be taken to climate change. Are methods, material, equipment used in construction satisfactory or what needs further development? What is an optimal balance between investments, operation, maintenance and risk? Methods for surveillance, judgment of condition, repair and reinforcement adapted to the limited accessibility are needed. Construction design and equipment for operation and maintenance during their intended life span is essential. Efficiency and logistics Effective tunnelling is dependent on the methods and extent of preliminary investigations the development of tunnel driving methods, facilitated by virtual construction in 3-5D, reuse of bedrock materials and relevant requirements. Life cycle costs, life cycle assessment, life cycle cost estimates, maintenance strategies, choice of materials and water leakage are important questions to be handled. Communication and co-operation has to be improved within the trade line, as well as with politicians and the public. Nordic and European co-operation should be developed. Production technique as well as joint actions among originators, performers and users must be improved. Key factors concerning forms of acquisition, time efficiency, keeping forecasted economy, risk assessment, implementation of new results, evaluation of working contracts and operation requirements. A simple important topic is who is responsible for what! The results are to be incorporated in future projects. Water and its interaction with rock and soil Knowledge about the geological conditions, methods to calculate the pore and joint volume/pressure in bedrock and soils are basic for understanding the role of water in infrastructural facilities. Conceptual models describing the movement and nature of flow of surface- and groundwater and their interaction are needed. Water quality is a main issue. There is a need of a better understanding of the occurrence and survival time for bacteria and virus, human induced pollutants as well as natural occurrences of toxic elements in the groundwater and the matrix. Flexible methods that take account for climate change need to be developed. Two main questions are of concern when choosing underground solutions, i.e. environmental effects and functional needs. Environmental effects Tunnelling and other underground constructions drains the nearby environment in various ways. Effects on ground water level may cause serious damage to nature and buildings with considerable costs for the society. How to predict inflow and its influence on the ground water level, sealing methods and its effect on inflow, durability, legal and contractual questions is among the tasks that needs further research to make underground constructions more favourable when planning future transport systems. Functional needs Water dripping over roadways or rails, especially in combination with frost, can cause serious danger to users. Leakage will also shorten life for structures and installations with increased maintenance costs. Drainage systems must be designed with respect to stress from vehicles and requires frost insulation and must be fire safe. Such systems, which extent is difficult to

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) predict, is heavily increasing building costs as well as the life cycle cost Better prediction methods, more effective sealing and developing techniques for reliable and safe drainage systems are needed. Risk management Tools for a systematic risk management are essential as decision base in infrastructure works. Large technical-, environmental-, economic-, and societal values can be saved through decisions based on relevant information. Design and location is essential for public underground constructions). Better knowledge is required concerning: Air quality (including particles) and design - Vibrations and design - Noise (including low frequencies) and design - Aerodynamic design and air pressure in tunnels with high speed traffic - Orientation, evacuation and design. These items are relevant for workers during the construction phase as well as for public users. Methods for analysing and management of economic risks should be developed. This includes methods for comparing different design options and solutions as well as the awareness of sharing risks between involved partners. Existing methods for risk management concerning slope analysis need to be improved and should be developed as to be a natural tool in the municipal planning. Handling of materials It is essential to limit the transport of construction materials and to optimize material supply and thus contribute to an eco-efficient economy. Geo-materials within all infrastructural activities should be classified by quality and be used to the right purpose with a minimum of transports, if possible with limited depositing. Research on bedrock materials, e.g. to use crushed bedrock materials to concrete, is essential. The future probable limited use of studded tyres in urban environment to meet health issues, put pressure on investigations concerning the technical properties of bedrock materials. With a limited use of studded tyres, the Polished Stone Values (PSV) has to be investigated on Swedish rock materials used for roads not least in urban areas. The interaction between natural geo-materials and other possible construction materials should be studied for today s situation and in a future climate. The earliest date of commencement of projects is 1 May 2011. Applications for funds could be made for up to six years, 2011 2016. The main applicant must have been awarded her/his doctorate not later than 1 February 2011. Applications will be assessed by an expert committee set up by the funders. The Expert Committee is primarily made up of active and highly qualified researchers and experts on user s value. Formal decision will be taken by the funders Council and Board of directors in April 2011. Formas total contribution in this call is up to 10 MSEK/year throughout the project period of six years. The total budget for this call is up to x MSEK/year for the first two years and could rise to a maximum of y MSEK/year in the full operating years dependent on the number of collaborative funders and their budget. The figures include overhead costs. The projects could have duration up to 6 years, and should be co-financed by other sources as well. Indirect costs should be included in the applied amount. The applications valid and applied for Formas call - should be sent electronically to Formas. The call will close and the application has to be registered in Formas Direct by 24:00 hrs, 30 November 2010. Technical support from the funders provided until 16:00 on the last day of application. Please, make certain to submit your application in time before 16:00 in case you will need technical support. Applications are to be made via an online form on Formas website.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) www.formas.se For further information, please contact: Formas: Björn Sellberg, Senior Research Officer Tel. +46 8-775 40 28 E-mail: bjorn.sellberg@formas.se BeFo: Mikael Hellsten, Research Director Tel: +46 8 762 62 21 E-mail: mikael.hellsten@befoonline.org SGI : Bo Lind, Research Director Tel : +46 31-778 6566... E-mail: Bo.Lind@swedgeo.se SGU : Lars Persson Tel : + 46 18-179 148... E-mail : Lars.Persson@sgu.se SBUF : Ruben Aronsson Tel : +46 8 783 8103. E-mail : ruben.aronsson@sbuf.se

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Översikt över de ERA-Net som Formas medverkar i Bilaga 5 Ett av huvudmålen för EU s ramprogram är att öka samordningen av det europeiska forskningsområdet, The European Research Area, ERA. En väg i detta är att öka samarbete mellan nationella och regionala forskningsfinansiärer genom starka nätverk s.k ERA-Net. Formas deltar i följande ERA-Net: BiodivERsA/ BiodivERsA 2 Biodiversa syftar till att samverka kring forskning om biologisk mångfald i Europa. Sammanlagt 19 forskningsfinansiärer från 15 länder deltar. Från Sverige deltar, förutom Formas, Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet. Projektet pågår 2005-2009. Biodiversa har sökt medel för ett nytt ERA-Net, där utvärdering just nu pågår. Projektet kommer att pågå upp till 4 år och förväntas starta sent 2010. Sverige, bland andra Formas, har anmält intresse att utveckla det strategiska arbetet kring policyskapande och förstärkning av ERA inom biodiversitet. Avslutad utlysning: 13.6 M SEK från Formas under 2009-2012 Hemsida: http://eurobiodiversa.org/ Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Marie Emanuelsson Bonus for the Baltic Sea project Målet för "BONUS for the Baltic Sea project" är att ta fram en handlingsplan för gemensamma forskningsprogram och forskarkurser om Östersjöns miljö och förvaltning. I nätverket ingår forskningsfinansiärer och intresseorganisationer från Östersjöns omgivande länder. Projektet pågick 2004-2008. BONUS fortsätter sitt samarbete med utlysningar och strategiarbete genom BONUS-EEIG. Ordförandeskapet är rullande på årsbasis där Hans- Örjan Nohrstedt inledde ordförandeskapet. Avslutad utlysning: 30 M SEK från Formas under 2008-2011 Framtida utlysning i ett eventuellt BONUS-169 med intentionsbeslut från Formas Forskarråd: 50 M SEK under 2012-2016 Hemsida: www.bonusportal.org Ansvarig forskningssekretare på Formas: Lisa Almesjö

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) CIRCLE - Climate impact analysis and adaptation for a larger Europé/CIRCLE 2 CIRCLE rör forskning kring effekter av klimatförändringar och anpassningsstrategier. Projektet samlar forskningsfinansiärer från 12 länder. Samarbetet har pågått sedan 2004 och och ERA-Nettet avslutas 2009. Nätverket har sökt medel för ett nytt ERA-Net: CIRCLE 2, där förhandlingar om nytt kontrakt pågår. Inriktningen ska vara mer fokuserad på tillämpning av forskningsresultat och policyskapande. Förutom Formas deltar från Sverige även Naturvårdsverket. Hemsida: www.circle-era.net Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Björn Sellberg CORE Organic/CORE Organic II Syftet med nätverket CORE Organic är att upprätta ett koordineringscentrum för ekologisk forskning för att därigenom samla kompetens och öka konkurrensförmågan. Projektet pågick 2004-2007. En fortsättning, CORE Organic II, startade den 1 januari 2010. CORE Organic II planerar för en gemensam utlysning under åren 2011-2013, där Formas planerar att avsätta 5 MSEK/år av de öronmärkta pengarna för ekologisk produktion. Avslutad utlysning: 6.5 M SEK från Formas under 2007-2009 Hemsida: www.coreorganic.org Ansvarig forskningssekretare på Formas: Sara Österman ECO Innovera (tidigare omnämnt som ECO Innovation) Nätverk med fokus på Miljöteknologi. Förhandlingar och kontraktskrivande med EU kommissionen pågår. Ansvarig forskningssekretare på Formas: Conny Rolén EMIDA - Coordination of European Research on Emerging and Major Infectious Diseases of Livestock Nätverket syftar till att stödja forskning inom djurhälsa, bygga upp forskningsinfrastrukturen och påverka policyarbetet inom området. EMIDA består av 26 partners från 19 länder. Projektet pågår 2008-2011. Pågående utlysning: Zoonoses and antimicrobial resistance, excluding microbial safety of products and Major infectious diseases affecting production. 8 MSEK från Formas under 2010-2012. Hemsida: www.emida-era.net Ansvarig forskningssekretare på Formas: Sara Österman Eracobuild/ERABUILD ERABUILD var ett nätverk vars uppgift var att etablera en plattform för forskningssamarbete inom bygg - och fastighetssektorn mellan ett antal FoU-program. Från Sverige deltog Formas och BIC, Byggsektorns Innovationscentrum. Projektet pågick 2004-2007. Från 2008 fortsätter arbetet inom Eracobuild, som samlat 33 forskningsfinansiärer från 16 EU-länder, 4 EU-associerade länder och 1 land från Balkan. Förutom Formas, deltar BIC och Energimyndigheten från svenska sida. Projektet pågår 2008-2011. Avslutade utlysningar (inom ERABUILD): Managing information in construction 3.2 M SEK (2006), Transformation of the Construction Sector through industrialisation 5.6 M SEK (2006), Performance and benchmarking 2.7 M SEK (2007), Joint Nordic Call - Sustainable Renovation 4.6 M SEK (2008). Avslutande utlysning (inom Eracobuild): Value Driven Processes 3.5 M SEK under 2009. Pågående utlysning: Sustainable Renovation 5 M SEK under 2010. Hemsida: www.erabuild.net

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Hemsida: www.eracobuild.eu Ansvariga forskningssekretare på Formas: Conny Rolén och Jacob Silva Paulsen. EUPHRESCO EUPHRESCO startade i maj 2006, har 23 partners från 17 olika länder. Fokus ligger på phytosanitation. EUPHRESCO mål är att koordinera och optimera finansieringen av forskning inom området European Plant Health. Formas har endast en observatörsroll i detta ERAnet. Hemsida: www.euphresco.org Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Jan Svensson MariFish MariFish rör forskning kring fisk och fiskeförvaltning och syftar till att skapa ett nätverk mellan finansiärer av fisk- och fiskeriforskning i Europa. Nätverket representeras av forskningsfinansiärer från 16 länder. Marifish pågår 2006-2011. Hemsida: www.marifish.net Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Lisa Almesjö PG Plant Genomics Nätverket syftar till att stärka forskningen inom växtgenomik för att möta de globala behoven av mat, foder och produkter från växter, samtidigt som man skyddar naturliga resurser och miljön. ERA-PG startade 2004 med tolv medlemmar från elva länder. I januari 2006 utökades nätverket med ytterligare fyra medlemmar och senare 2006 blev Bulgarien adjungerad medlem följt av Kanada 2007. För närvarande innehåller nätverket 23 partners från 17 länder. Projektet avslutades 2009. Hemsida: www.erapg.org Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Jan Svensson RURAGRI Nätverket syftar till att stärka forskningen kring jordbruk och hållbar utveckling inom landsbygdsutveckling. RURAGRI ska stärka koordinationen mellan nationella forskningsagendor. Målet är att forskningens resultat ska ligga som kunskapsbas i det framtida policyarbetet inom området. Nätverket består av 23 organisationer från 21 länder. Projektet startade hösten 2009 och pågår fram till år 2013 Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Bengt H Ohlsson Snowman - Sustainable Management of Soil and Groundwater under the Pressure of Soil Pollution and Soil Contamination SNOWMAN är ett nätverk av europeiska forskningsfinansiärer och utgör en plattform för mark- och grundvattenforskning. Förutom Formas deltar från Sverige även Naturvårdsverket. Nätverket består av sju partnerorganisationer från sju europeiska länder. Snowman ERA-Net avslutas under 2009 men fortsätter som ett självfinansierat nätverk efter projekttiden. Pågående utlysning: 4.5 M SEK från Formas 2009-2011 Hemsida: www.snowman-era.net Ansvarig forskningssekreterare på Formas: Björn Sellberg SEAS-ERA

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Är ett nytt ERA-net där Formas har anmält sitt intresse som associerad partner. Nätverket har inriktning på det strategiska arbetet samt det regionala området Atlanten. Formas anser det relevant att delta eftersom det täcker in Sveriges västkust som ligger utanför arbetet inom BONUS. URBAN-NET - Coordination of the funding of urban research in Europe URBAN-NET syftar till att strukturera och koordinera forskningsfinansiering om uthållig stadsutveckling i Europa. I projektet ingår sammanlagt 16 partners från 13 olika länder. URBAN-NET pågår 2006-2010, men det blir förmodligen en förlängning till april 2011. En förlängning skulle innebära bl a att de kan göras en extern utvärdering av den första utlysningen. Eventuellt kommer det en fortsättning av URBAN-NET eftersom det i EUs work programme 2011 för tema 6 Environment troligen kommer att finnas en öppning för en bredare variant som också inkluderar kommuner, NGO,s och andra organisationer. Ansökan, som redan förbereds, ska vara inne i januari 2011, och ett nytt URBAN-NET kan vara igång redan om ett år. Avslutad utlysning: 10 M SEK från Formas 2008-2009 Utlysning under beredning: 3*10 MSEK från Formas 2010-2012. Hemsida: www.urban-net.org Ansvariga forskningssekreterare på Formas: Kristina Björnberg och Ulla Westerberg. WoodWisdom-Net Projektet WoodWisdom-Net omfattar forskning kring trä och träfiber. Syftet är att öka effektiviteten och optimera användandet av forskningsmedel samt att skapa en gemensam forskningsplattform som förstärker det europeiska skogsbrukets och skogsindustrins konkurrenskraft och uthållighet. Projektet pågår 2004-2007. Nätverket fortsätter inom WoodWisdom_Net 2 med en projekttid 2009-2011. Avslutad utlysning: 15 M SEK 2008-2010 Hemsida: www.woodwisdom.net Ansvarig forskningssekretare på Formas: Jan Svensson Utlysningar inom ERA-Net För detaljerad information för respektive ERA-Net se tabell 1 nedan. Formas har under åren 2006-2010 satsat och beslutat om forskningsmedel för omkring 140 M SEK. I denna summa ingår cirka 23 M SEK som slussats via Formas från EU s DG Research i BONUS+-utlysningen. Formas forskarråd har för åren 2012 2016 tagit intentionsbeslut om ytterligare 50 M SEK, till eventuell BONUS-169. Som framgår av tabellen nedan finns det planer på utlysningar motsvarande nästan 30 MSEK för 2011, och ytterligare planer för kommande år.

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a)

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) Medel i Formas ERA-Net utlysningar (mkr) ERA-NET Utlysning Totalt beviljat (SEK) Pågående utlysningar Framtida utlysningar, Intentionsbeslutade Framtida utlysningar EJ beslutade 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BIODIVERSA I BIODIVERSA II BONUS CIRCLE The BiodivERsa I Future BiodivERsa call BONUS+ (inkl. 2 323 375 EURO från EU) BONUS-169 CIRCLE I 13.6 4.5 3.6 3.6 1.9 25 6,3 6,2 6,3 6,2 57.5 10.7 19.2 19.2 8.4 50 10 10 10 10 10 CIR2CLE CORE ORGANIC I CORE ORGANIC II Eco Innovation EMIDA CIRCLE II CORE Organic I CORE Organic II 6.5 2.2 2.2 2.1 40 10 10 10 10 15 5 5 5 Under kontraktskrivning???? Zoonoses and antimicrobial resistance, excluding microbial safety of products 12 4 4 4 Major infectious diseases affecting production 12 4 4 4 EMIDA 2:a utlysning 15 5 5 5

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) ERA-NET Utlysning Totalt beviljat (SEK) Pågående utlysningar Framtida utlysningar, Intentionsbeslutade Framtida utlysningar EJ beslutade 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ERABUILD ERACOBUILD MARIFISH PLANT GENOMICS RURAGRI SNOWMAN I SNOWMAN II Network SEAS-ERA Erabuild call on Managing information in construction Transformation of the Construction Sector through industrialisation Performance and benchmarking Joint Nordic Call - Sustainable Renovation 3.2 3.2 5.6 5.6 2.7 2.7 4.6 4.6 Value Driven Processes 5 3,5 Value Driven Processes 2 10 5 5 Sustainable Renovation 5 5 Sustainable Renovation 2 10 5 5 RURAGRI 1st call 30 10 10 10 SNOWMAN I 2nd call 4.5 1.5 1.5 1.5 SNOWMAN II 1 st call 4.5 1,5 1,5 1,5

Anna Ledin, Formas Bilaga 7a) ERA-NET Utlysning Totalt beviljat (SEK) Pågående utlysningar Framtida utlysningar, Intentionsbeslutade Framtida utlysningar EJ beslutade 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 URBAN-NET URBAN-NET II WOOD WISDOM I WOOD WISDOM II Urban-Net, Pilot call Urban-Net, full call planerad fortsättning Wood Wisdom I Wood Wisdom II 10 5 5 30 10 10 10 30 10 10 10 15 5 5 5 15 5 5 5 Kommande utlysningar Avslutade utlysningar, projekttid intentionsbeslutade Pågående utlysningar Kommande utlysningar EJ beslutade Medel ur Ekologisk produktions utlysningen

2010-05-24 Bilaga 7 c) Förslag Preliminär budget för forskningsrådet Formas 2011 Uppgifter om budget har hämtats från budgetpropositionen 2010. Anslagsöversikt Anslag Miljö År 2010 År 2011 År 2012 Forskning 496 238 499 368 519 344 Anslag Jordbruk År 2010 År 2011 År 2012 Forskning 399 130 414 356 435 843 KSLA (överförs 1 427 1 427 1 427 direkt) Alla uppgifter anges i tusental kronor (tkr). Formas disponerar för 2010 på forskningsanslagen 895 368 tkr. För 2011 är motsvarande förväntade belopp 913 724 tkr. Under 2010 disponerar Formas utöver ovanstående anslagsmedel följande medel: 9 miljoner för hästforskning, efter rekvisition från Jordbruksverket

Preliminär budget för 2011 - sammanfattning Budgetpost Miljö Jordbruk Summa 2011 Enligt tidigare beslut (forskarrådet/ regeringen) - årlig utlysning* 125 223 109 455 234 678 - strategiska satsningar, riktade 153 026 151 488 304 514 utlysningar m m - samfinansiering J-dep (Skogforsk, 44 500 44 500 JTI, trädgård och växtförädling) - ökning Skogforsk (prel) 1 900 1 900 - NKJ 2 000 2 000 Övrig verksamhet (info, internationellt, utvärderingar, till disposition ) Enl regleringsbrev (förväntat 2011): IVL Strålskyddsmyndigheten KSLA- bibliotek Sametinget Summa 2010 261 037 270 804 44 500 31 000 11 700 42 700 42 700 15 000 2 000 15 000 2 000 550 250 15 000 2 000 550 250 550 250 Delsumma 326 249 321 843 648 092 636 841 Förslag fördelning ej uppbundna medel Vårutlysningen: 99 000 51 000 150 000 140 000 - projektmedel - postdok - anställningar som forskarassistent Nya satsningar enligt forskarrådets 66 000 39 000 105 000 114 000 beslut juni 2010 (strategiska, riktade utlysningar och utlysning av medel till starka fo miljöer) Ej fördelat 8 119 2 513 10 632 4 527 Tillgängliga medel enligt budgetproposition 499 368 414 356 913 724 895 368 * OBS! Här redovisas enbart medel fördelade efter den årliga utlysningen. I tabell 1 i underlaget till punkt 7 a) redovisas all forskarinitierad forskning under rubriken fria projektmedel, dvs även öppna utlysningar inom ramen för starka forskningsmiljöer 2(2)