Sveriges Renhållningsavgifter 2007 och 2008

Sveriges Renhållningsavgifter 2007 och 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund

1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. Korta fakta om sophämtning 4 4. Varför ökar renhållningsavgifterna? 5 5. Syfte 5 6. Metod 5 7. Avgränsningar 6 8. Högst och lägst renhållningsavgifter 7 8.1 Högst renhållningsavgifter för blandat och källsorterat 2008 7 8.2 Lägst renhållningsavgifter för blandat och källsorterat 2008 8 8.3 Högst renhållningsavgifter för blandat i kommuner som inte erbjuder något annat alternativ 2008 9 8.4 Lägst renhållningsavgifter för blandat i kommuner som inte erbjuder något annat alternativ 2008 10 8.5 Högst renhållningsavgifter för källsorterat 2008 11 8.6 Lägst renhållningsavgifter för källsorterat 2008 12 8.7. Högst renhållningsavgifter vid hemkompostering 2008 13 8.8 Lägst renhållningsavgifter vid hemkompostering 2008 14 9. Kraftiga prisökningar i årets undersökning 15 9.1 Blandat 15 9.2 Källsorterat 16 9.3 Hemkomposterat 17 10. Möjlighet att påverka renhållningsavgiften 18 10.1 Dela kärl med grannen 18 10.2 Välja mindre kärl 18 10.3 Gångavståndstillägg 19 Bilaga - Enkätfrågor 19 För samtliga renhållningsavgifter se bilagor på hemsidan www.villaagarna.se 2

1. Bakgrund 2008-04-02 Avfallsfrågan har fått allt större fokus på den politiska dagordningen, både nationellt och internationellt. Under det senaste decenniet har kraven ökat avsevärt på att shanteringen ska bli mer resurseffektiv och ha mindre miljöpåverkan. Kraven kommer dels från lagstiftaren genom införandet av t.ex. deponeringsförbud, skatt på deponering, hårdare regler för farligt och förbränning - och dels i form av ökad kunskap och miljömedvetenhet hos folk i allmänhet. Samtidigt som kraven och förväntningarna ökar på att ssystemen ska vara mer effektiva och miljövänliga - ökar mängden. Det leder i sin tur till ökade kostnader. Trots att shanteringen berör många människor (det finns över två miljoner småhus) är tillgången på information som beskriver småhusägarnas kostnader för insamling av hushålls begränsad. Villaägarnas Riksförbund har därför genomfört en omfattande granskning av småhushållens kostnader för sophämtning i Sverige. Sex liknande undersökningar har utförts av Villaägarnas Riksförbund 1999, 2001, 2004, 2005, 2006 och 2007. 2. Sammanfattning Hämtning av blandat är vanligast men i allt fler kommuner källsorteras et. I kommuner där småhusägare kan välja att få hämtning av blandat - och källsorterat har kommunerna ofta prissatt blandat högt för att styra över småhusägare till att börja källsortera. I årets undersökning har vi jämfört de vanligaste priserna som en småhusägare får betala för att få sina sopor hämtade oavsett om kommunen hämtar blandat eller källsorterat. I de fall kommunen erbjuder hämtning av både blandat och källsorterat anges priset för det billigast alternativet. Enligt denna jämförelse är det dyrast för småhusägaren i Håbo med 3 604 kronor och billigast i Kumla med 810 kronor 1. Många kommuner har gjort kraftiga prishöjningar i årets undersökning. Totalt har 105 kommuner höjt sin avgift för blandat. Störst prisökning står Hedemora för med 107 procent. Hämtning av blandat är fortfarande vanligast och förekommer i 76 procent av kommunerna (188 av 249). Bland de kommuner som enbart erbjuder hämtning av blandat 1 Avser tabell 8.1 och 8.2. Urvalet är baserat på undersökningens avgränsningar. Renhållningsavgiften är den som de flesta småhusägare har, vilket innebär att det kan finnas lägre renhållningsavgifter för vissa småhusägare. Hämtningsintervallet är antigen varannan vecka eller varje vecka. Kärlstorleken är det vanligast förekommande. 3

är Storfors dyras med en renhållningsavgift på 2 646 kr per år. Storfors har dock hämtning varje vecka. Kumla är billigast med 810 kr i årsavgift. Det är en skillnad på 1 836 kr. Allt fler kommuner inför olika system för källsortering. I undersökningen anger 37 procent av kommunerna (92 av 249) att de har källsortering. Totalt har 44 kommuner höjt sin renhållningsavgift för källsortering jämfört med föregående år. Störts höjning har Bjuv kommun med 154 procent. Hemkompostering blir liksom källsortering allt vanligare. Sammanlagt har 66 procent av kommunerna (164 av 249) angett att de har hemkompostering. Totalt har 81 kommuner höjt renhållningsavgiften för hämtning av rest. Störts höjning har Täby med 36 procent. 3. Korta fakta om sophämtning Kommunen har ansvar för hushållens. De ska samla in och transportera hushålls till en behandlingsanläggning. Kommunernas insamlingssystem varierar utifrån lokala förutsättningar. Avfallet hämtas nästan uteslutande vid tomtgränsen - ofta enligt något av följande alternativ. Blandat : Småhusägaren lägger sina sopor i ett kärl eller i en säck. Källsorterat : Småhusägaren har två kärl. Ett för mat och ett för som går att bränna. Det finns dock flera olika system t.ex. sortering i olikfärgade påsar i ett kärl. Hemkompostering: Småhusägaren komposterar mat på tomten och lägger det övriga et (restet) i ett kärl eller i en säck. Grov: Skrymmande föremål som inte ryms i ett kärl eller i en säck, t ex möbler, vitvaror och metallskrot. Kan ofta lämnas gratis på kommunens bemannade återvinningscentraler. I flera kommuner kan man få grovet hämtat vid huset. Antingen ingår det i renhållningsavgiften eller så hämtas det mot extra kostnad. Farligt : Det är som inte skall blandas med övrigt, utan tas hand om separat. Det kan t ex vara kemikalier eller el-, som kan lämnas på en kommunal återvinningscentral. 4

4. Varför ökar renhållningsavgifterna? Enligt branschföreningen Avfall Sverige finns det flera orsaker till att renhållningsavgifterna ökar. En anledning är att mängden tilltagit på många av de 630 återvinningscentralerna som finns runt om i landet. Idag hamnar så mycket som 20-30 procent av hushållset på återvinningscentralerna. Den tilltagna mängden av t ex brännbart och farligt har inneburit ökade behandlings - och transportkostnader. Samtidigt har kraven ökat på generösare öppettider och ökad kundservice vid återvinningscentralerna. Ett annat skäl är att allt fler kommuner inför nya källsorteringssystem. En del kommuner har också först i år justerat upp renhållningsavgiften som en följd av den förbränningsskatt som infördes 1 juli 2006 2. I flera kommuner beror avgiftshöjningen på en kombination av förbränningskatt, ökade behandlings - och transportkostnader. 5. Syfte Syftet med undersökningen är att karlägga Sveriges renhållningsavgifter för boende i småhus. Ett delsyfte är att även att se på vilken mån småhusägaren kan påverka sin renhållningsavgift. 6. Metod Undersökningen är baserad på en enkät som har skickats ut till samtliga kommuner - och kommunala, regionala och privata renhållningsbolag. Kompletterande telefonintervjuer har förekommit i vissa fall. Totalt finns 249 kommuner representerade i undersökningen. Enkätfrågorna finns att tillgå i bilaga. 2 Skatten belastar de värmeverk eller kraftvärmeverk som bränner et, kostnaden förs över på kommunen och därmed renhållningsavgiften. 5

7. Avgränsningar I Sverige finns många olika sätt att organisera hämtningen av hushålls. Det är därför inte helt enkelt att göra en jämförelse mellan kommunerna. För att kunna hantera den stora variationen av avgiftssystem har vi utgått från tre olika alternativ: 1) Blandat hushålls: Vad kostar sophämtningen för ett småhushåll med 10 kg blandat per vecka? Kärlet/säcken är normalstor (den storlek som de flesta väljer). Kärlet körs fram till gatan alternativt säcken är placerad så att inga gångavståndstillägg blir tillämpliga. 2) Källsorterat hushålls: Vad kostar sophämtningen för ett småhushåll som sorterar et? Det komposterbara et uppgår till 4 kg per vecka och övrigt till 6 kg per vecka. Kärlens storlek är normalstora för en villafamilj. Kärlen är placerade så att inga gångavståndstillägg blir tillämpliga. 3) Hemkompostering: Vad kostar det om man komposterar mat och endast har hämtning av 6 kg rest per vecka? Kärlet är placerat så att inget gångavståndstillägg blir tillämpligt. Kommunen eller renhållningsbolaget väljer de eller det alternativ som passar bäst in i deras kommun. 14-dagars hämtning är det vanligaste hämtningsintervallet. Jämförelsen mellan renhållningsavgifterna avser därför 14 dagars hämtning. I de kommuner det enbart finns ett annat hämtningsintervall gäller priserna för dessa. Kommunen väljer den vanligast förekommande kärlstorleken. Alla avgifter är inklusive grundavgift och moms. 6

8. Högst och lägst renhållningsavgifter Det är stora skillnader mellan kommunernas renhållningsavgifter. Det är också stora skillnader på vilken service kommunerna erbjuder och i vilken utsträckning en småhusägare kan påverka sin kostnad. I tabell 8.1 och 8.2 har vi valt att gör en samlad redovisning av renhållningsavgifterna för blandat och källsorterat 2008. Vi har utifrån undersökningens avgränsningar valt ut de renhållningsavgifter som är mest fördelaktiga - vilket innebär att i de kommuner som erbjuder både hämtning av blandat - och källsorterat redovisas det lägsta priset i respektive kommun. Hämtningsintervallet är antingen varannan eller varje vecka och kärlstorleken är den vanligast förekommande. 8.1 Högst renhållningsavgifter för blandat och källsorterat 2008 Kommun 2008 Avgift Antal hämtningar som ingår i avgiften **grova **trädg Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Välja mindre kärl Håbo Blandat 3 604* - - x x x Kristinehamn Blandat 3 162* - - x Tjörn Källsorterat 3 103 - - - x - Köping Källsorterat 2 914 - - - x x Arboga Källsorterat 2 914 - - - x x Smedjebacken Källsorterat 2 909 - - x x - Ulricehamn Blandat 2 819* 2 2 - x - Svenljunga Blandat 2 813 - - x x x Öckerö Blandat 2 802* - - x x - Alingsås Källsorterat 2 782 - - x x - * Hämtning varje vecka. ** Grov och trädgårds 7

8.2 Lägst renhållningsavgifter för blandat och källsorterat 2008 Kommun 2008 Avgift Antal hämtningar som ingår i avgiften Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Välja mindre kärl **grova **trädg Kumla Blandat 810 2 - - x - Laxå Blandat 1 050 2 - x - - Lidköping Blandat 1 079* 5 - - x x Upplands Väsby Blandat 1 110 - - x x - Hallsberg Blandat 1 125 1 - - x x Emmaboda Blandat 1 133 - - - x x Solna Blandat 1 150 - - - x - Malmö Blandat 1 191 - - - x x Kungsbacka Blandat 1 242 - * Hämtning varje vecka. ** Grov och trädgårds - x x x 8

8.3 Högst renhållningsavgifter för blandat i kommuner som inte erbjuder något annat alternativ 2008 Hämtning av blandat är vanligast. 76 procent av kommunerna (188 av 249) erbjuder denna hämtningsform. I tabellen nedan redovisar vi de kommunerna med högst renhållningsavgift som enbart erbjuder alternativet blandat. I Storfors kostar det 2 646 kr per år att få blandat. Det gör dem dyrast i landet bland de kommuner som inte erbjuder något annat alternativ. Storfors har dock hämtning varje vecka. Gotland hamnar på en andra plats, 2 568 kr per år. Småhusägarnas möjlighet att påverka sin renhållningsavgift varierar mellan kommunerna. I Storfors liksom i Eda och Borgholm har man begränsade möjligheter att påverka sin renhållningsavgift. På Gotland kan man däremot sänka sin avgift genom att välja mindre kärl, dela kärl med granne och/eller få hämtning mer sällan. Eda kommun har viktbaserad renhållningsavgift. Det innebär att de flesta småhusägare i kommunen kan sänka sin renhållningsavgift om de exempelvis sorterar ut förpackningar. Blandat Källsorterat Hemkompostering Antal hämtningar som ingår i avgiften **grova **trädg. Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Storfors 2 646* - - - - - - - Gotland 2 568 - - - - x x x Söderköping 2 520 - - 8 - x Munkfors 2 510 - - - - x x Eda 2 400 - - - - - - - Borgholm 2 339 - - - - - - - Ydre 2 339 - - - - - x x Malå 2 331 - - - - - x x Gullspång 2 324 - - - - x - - Vårgårda 2 293 - - - - x x * Hämtning varje vecka. ** Grov och trädgårdsavfal Välja mindre kärl 9

8.4 Lägst renhållningsavgifter för blandat i kommuner som inte erbjuder något annat alternativ 2008 I Kumla kostar det 810 kr per år att få sina blandade sopor hämtade, vilket gör att kommunen är klart billigast i landet bland de kommuner som inte erbjuder något annat sophämtningsalternativ. I Bergs kommun har man behovsanpassad hämtning. Abonnenten betalar bara för det faktiska antalet tömningar som utförs. En småhusägare i Berg kan dessutom minska sina kostnader genom att dela kärl med sin granne. I Vilhelmina åker de flesta småhusägare i väg och slänger sina sopor i utställda containrar, istället för att sopbilen hämtar et vid huset. Blandat Källsorterat Hemkompostering Antal hämtningar som ingår i taxan **grova **trädg Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Välja mindre kärl Kumla 810 - - 2 - - x - Laxå 1 050 - - 2 x - - Hallsberg 1 125 - - 1 - - x x Solna 1 150 - - - - - x - Malmö 1 191 - - - - - x x Berg 1 275 - - 2 - x x Askersund 1 280 - - 1 - x x x Hudiksvall 1 319 - - 6 x x x Ystad 1 330 - - x x x Vilhelmina 1 357* - - 2 - - x - * Hämtning varje vecka. ** Grov och trädgårds 10

8.5 Högst renhållningsavgifter för källsorterat 2008 Källsortering förekommer i 37 procent av kommunerna (92 av 249). I de flesta kommuner som har källsortering tillåter man inte att man lämnar blandat. De kommuner som både har blandat och källsorterat har ofta prissatt hämtning av blandat mycket högre för att ingen ska välja detta alternativ. Ett bra exempel på detta är Hedemora kommun. De har inför källsortering och höjt avgiften för blandat med 107 procent. I Surahammar kostar det 4 797 kr per år att få källsorterat hämtat. Enligt Surahammar har många småhusägare installerat en skvarn för organiskt mat, vilket gör att kostnaden blir lägre. En småhusägare betalar i regel 2 619 kr per år. Blandat Källsorterat Hemkompostering Antal hämtningar som ingår i taxan Hämtning mer sällan än Dela kärl med granne/ar Välja mindre kärl 14:e dag **grova **trädg. Surahammar - 4 797 - - - - x x Tjörn - 3 103 - - - - x - Arboga - 2 914 - - - - x x Kungsör - 2 914 - - - - x x Köping - 2 914 - - - - x x Smedjebacken - 2 909 - - - x x - Alingsås - 2 782 - - - x x - Västerås - 2 735 - - - x x x ** Grov och trädgårds. 11

8.6 Lägst renhållningsavgifter för källsorterat 2008 Blandat Källsorterat Hemkompostering Antal hämtningar som ingår i taxan Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Välja mindre kärl *grova *trädg. Härnösand - 1 302-2 - x x x Trosa - 1 450 - - - x - x Nora - 1 464 - - - x x - Höganäs - 1 470-1 1 - x - Umeå - 1 474 - - - - x - Lindesberg - 1 503 - - - x x - Oxelösund - 1 552 - - - - x - Piteå - 1 564-2 - - - - * Grov och trädgårds. 12

8.7. Högst renhållningsavgifter vid hemkompostering 2008 Hemkompostering förekommer i 66 procent av kommunerna (164 av 249). Hemkompostering blir allt vanligare bland småhushållen. Ett småhushåll som väljer att hemkompostera brukar i regel få en betydligt lägre avgift jämfört med om småhushållet exempelvis lämnar blandat. Håbo har den klart högsta avgiften för dem som väljer att kompostera. Men tillskillnad från de flesta andra kommuner har de hämtning en gång i veckan. Bromölla är näst dyrast. En småhusägare i Bromölla får betala närmare tusen kronor mindre för sitt kompostabonnemang jämfört med en småhusägare i Håbo. Bromölla har tillskillnad från de andra kommunerna i tabellen så kallad optisk sortering, vilket innebär att allt rest sorteras i olikfärgade påsar och läggs i ett och samma kärl. Nässjö som hamnar på en sjätte plats, erbjuder sina småhusägare utökad service i form av 26 fastighetsnära hämtningar av grov och trädgårds, vilket börjar bli allt ovanligare bland kommunerna. Blandat Källsorterat Hemkompostering Antal hämtningar som ingår i taxan **grova **trädg Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Håbo - - 3 604* - - x x x Bromölla - - 2 629 1 - x x x Bräcke - - 2 366 1 - x - - Västerås - - 2 295 - - x x x Surahammar - - 2 292 - - - x x Nässjö - - 2 237 26 26 x x x Skellefteå - - 2 218 2 - x x - Kungälv - - 2 200 - - x x - * Hämtning varje vecka. ** Grov och trädgårds. *** Hämtning var fjärde vecka Välja mindre kärl 13

8.8 Lägst renhållningsavgifter vid hemkompostering 2008 Småhusägare i Götene betalar den lägsta avgiften i landet för att få kompostera. Jämfört med Håbo betalar en villaägare i Götene 2 973 kr mindre per år för sin sophämtning. Hämtningsintervallen skiljer sig dock åt mellan kommunerna. I Håbo hämtas soporna en gång i veckan medan i Götene kommer sopbilen en gång i månaden. I Lidköping och Nordanstig ingår 5 respektive 6 fastighetsnära hämtningar av grovsopor i avgiften. Blandat Källsorterat Hemkompostering Antal hämtningar som ingår i taxan Hämtning mer sällan än 14:e dag Dela kärl med granne/ar Välja mindre kärl *grova * trädg Götene - - 631*** - - x x x Kungsbacka - - 701*** - - x x x Tierp - - 761*** - - x x x Knivsta - - 790 - - x x - Lidingö - - 790*** 1 2 x x - Sundbyberg - - 790*** - - x x - Lidköping - - 829 5 - - x x Härnösand - - 839*** 2 - x x x Nordanstig - - 884*** 6 - x x x Trosa - - 900*** - - x - x * Grov och trädgårds. *** Hämtning var fjärde vecka. 14

9. Kraftiga prisökningar i årets undersökning 9.1 Blandat Totalt har 105 kommuner höjt renhållningsavgiften för blandat mellan 2007 och 2008. Sammanlagt har 20 kommuner höjt sin renhållningsavgift med mer än 10 procent. I Hedemora höjer man renhållningsavgiften med hela 107 procent. Enligt Hedemora beror deras prishöjning på att man under 2008 har infört ett nytt källsorteringssystem. De abonnenter i Hedemora som inte vill eller kan välja att källsortera, får lov att fortsätta med det gamla systemet med blandat men då till en betydligt högre renhållningsavgift. I Täby hamnar prishöjningen på 36 procent. Enligt Täby höjer man eftersom man först i år har tagit hänsyn till förbränningsskatten som infördes för 1 ½ år sedan. Andra skäl är ökade behandlingsavgifter samt stigande kostnader på återvinningsstationerna. I Täby har man också gjort en ny upphandling med SITA vilket har ökat utgifterna. Tyresö har höjt sin renhållningsavgift med 30 procent. Tyresö hänvisar till att man inte har gjort någon justering av renhållningsavgifterna sedan 2002. Enligt Tyresö har man dessutom fått tilltagen inflyttning till kommunen vilket har ökat mängden grov och el-. En ny upphandlig och effekter av förbränningsskatten har också påverkat prisökningen. I Järfälla har priset ökat med 24 procent. Järfälla har dock behovsanpassad hämtning vilket innebär att kostnaden kan bli lägre för de flesta småhusägare beroende på hur många gånger de ställer ut sitt kärl. 15

Störst prishöjningar blandat 2007-2008 120% 107,2% 100% 80% 60% 40% 36,0% 29,8% 24,0% 23,3% 20% 0% Hedemora Täby Tyresö Järfälla Jokkmokk * Täby och Järfälla har hämtning varje vecka. 9.2 Källsorterat Totalt har 46 kommuner höjt sin renhållningsavgift för källsorterat. Av dessa har 9 kommuner höjt med mer än 6 procent. Störts prisökning har Bjuv med 154 procent. Enligt Bjuv beror den stora prishöjningen på att man har inför ett nytt insamlingssystem. En småhusägare i Bjuv hade tidigare två 140 liters kärl vid tomtgränsen. Nu har man ett 240 liters kärl indelat i fyra fack. I det ny kärlets olika fack kan småhusägaren källsortera sina hushållssopor direkt vid huset. I Stockholm har man justerat upp renhållningsavgiften med 32 procent för att den har varit förhållandevis låg jämfört med övriga abonnemang. Stockholm har även höjt pga. ökade behandlingskostnader. 16

Störst prisökningar källsorterat 2007-2008 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 154,1% 31,8% 15,0% 11,9% 9,5% Bjuv Stockholm Färgelanda Säffle Hässleholm * Stockholm har hämtning varje vecka. 9.3 Hemkomposterat Totalt har 83 kommuner höjt renhållningsavgiften för hemkompostering. Av dessa har 26 kommuner höjt renhållningsavgiften med 6 procent eller mer. Småhusägare som hemkomposterar i Täby får i år betala 36 procent mer för att få sitt rest hämtat. Enligt Täby är skälen till höjningen dem samma som anges för blandat (bland annat ökade behandlingsavgifter och ett nytt avtal med SITA). I Järfälla har priset ökat med 25 procent. Järfälla vill dock poängtera att de flesta småhushåll i kommunen har behovsanpassad insamling, vilket innebär att småhusägaren kan välja hur många gånger 17

kärlet ställs ut och betala därefter. I undersökningen redovisar Järfälla en renhållningsavgift baserat på veckohämtning, vilket inte är lika vanligt. Störst prisökningar hemkomposterat 2007-2008 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 35,9% 25,3% 21,5% 17,7% 16,8% Täby Järfälla Lidingö Färgelanda Upplands Väsby * Täby, Färgelanda och Lidingö har hämtning var fjärde vecka. Järfälla har hämtning varje vecka. 10. Möjlighet att påverka renhållningsavgiften 10.1 Dela kärl med grannen Ett sätt att sänka sina kostnader är att dela kärl med en eller flera grannar. Det är möjligt i 89 procent av kommunerna (221 av 249 kommuner). Att dela kärl innebär i vissa fall att kostnaden kan halveras i andra att den reduceras. I det senare fallet delar hushållen på den rörliga delen av kostnaden, medan samtliga betalar en fast avgift för tillgång till exempelvis återvinningscentraler och miljöstationer. 10.2 Välja mindre kärl 18

Ytterligare ett sätt att påverka sin sopkostnad är att välja mindre kärl. Hushåll som minskar sina sopor genom exempelvis källsortering och kompostering av organiskt kan ansöka om ett mindre kärl. Detta är möjligt i 55 procent av kommunerna (138 av 249). 10.3 Gångavståndstillägg Det är vanligt att hushållen betalar en extra kostnad om kärlet är placerat en bit in på tomten. I 62 procent av kommunerna (155 av 249) tillämpar man gångavståndstillägg. Det finns dock stora variationer i vilka regler som gäller för tillägget i kommunerna. En del kommuner tar ut en extra kostnad om kärlet är placerat 1 meter in på tomten. I andra fall kan det vara frågan om 30 meter. Vissa kommuner har en avgift som är baserad på hur många meter det är från tomtgränsen till kärlet, ju närmare kärlet står desto lägre taxa och vice versa. Det finns också kommuner som skiljer på tomtgräns och väggräns, med olika avgifter vid respektive gräns. En del kommuner har inte gångavståndstillägg och tömmer inte heller kärlet om det inte står vid tomtgränsen enligt angivna instruktioner. Bilaga - Enkätfrågor Har er kommun insamling av blandat hushålls? Har er kommun insamling av källsorterat hushålls? Har er kommun hemkompostering och hämtning av brännbart hushålls? Välj ert län Välj er kommun Jag som fyller i enkäten har följande funktion 1. Jag är ansvarig tjänsteman för renhållningsfrågor 19

2. Jag arbetar med renhållningsfrågor men är inte ansvarig tjänsteman Här anger ni insamlingssintervallet 1. Alla priser som jag fyller i nedan avser insamling varannan vecka 2. Alla priser som jag fyller i nedan avser insamling varje vecka 3. Alla priser som jag fyller i nedan avser insamling var fjärde vecka Total årskostnad inklusive grundavgift och moms för boende i småhus Normalstorlek på kärlet/säcken (som prisuppgifterna avser) Normalstorlek på kärlet/säcken (som prisuppgifterna avser) Tillämpas viktbaserad avgift i er kommun? 1. Ja 2. Nej Kan småhusägaren sänka sina kostnader genom att få hämtning mer sällan än var 14:e dag? 1. Ja 2. Nej Kan småhusägaren sänka sin kostnad genom att välja ett mindre kärl/säck? 1. Ja 2. Nej Kan småhusägaren sänka sin kostnad genom att dela kärl/säck med granne? 1. Ja, kan dela med en granne 2. Ja, kan dela med flera grannar 3. Nej Tillämpas gångavståndstillägg? 1. Ja 2. Nej Har ni fastighetsnära insamling från småhus enligt definitionen ovan? 1. Ja 2. Nej Fastighetsnära insamling av förpacknings och returpapper från småhus innebär i det här sammanhanget att kommunen har inrättat och finansierat ett eget system (inte i 20

sammarbete med FTI). Förpackningset och returpappret samlas in i samband med det övriga hushållset (behöver inte vara vid samma tillfälle) Har ni fastighetsnära insamling från småhus enligt definitionen ovan? Markera de fraktioner ni samlar in från småhus i er kommun 1. Hårda plastförpackningar 2. Mjuka plastförpackningar 3. Metallförpackningar 4. Glasförpackningar 5. Pappersförpackningar 6. Tidningar/returpapper Har ni planer att införa fastighetsnära insamling av förpacknings och returpapper från småhus? 1. Ja 2. Nej Vilka fraktioner planerar ni att samla in från småhus? 1. Hårda plastförpackningar 2. Mjuka plastförpackningar 3. Metallförpackningar 4. Glasförpackningar 5. Pappersförpackningar 6. Tidningar/returpapper Vilket insamlingssystem anser ni ger bäst service för dem som bor i småhus? 1. Fastighetsnära insamling - samordnat med insamlingen av hushålls 2. Återvinningsstationer 3. Ingen skillnad Vilket insamlingssystem anser ni ger bäst insamlingsnivåer? 1. Fastighetsnära insamling - samordnat med insamlingen av hushålls 2. Återvinningsstationer 3. Ingen skillnad Vilket system anser ni är bäst för miljön? (minst utsläpp av koldioxid) 1. Fastighetsnära insamling - samordnat med insamlingen av hushålls 2. Återvinningsstationer 3. Ingen skillnad Vem anser ni bör finansiera ett samordnat fastighetsnära insamlingssystem från småhus? 21

1. Småhusägaren genom renhållningsavgiften 2. Producenterna 3. Annat svar Hur tycker ni att producenternas system med återvinningsstationer fungerar i er kommun? 1. Mycket dåligt 2. Ganska dåligt 3. Varken bra eller dåligt 4. Ganska bra 5. Mycket bra Fastighetsnära insamling av grov, farligt och trädgårds Frågor om Grov Markera de alternativ som passar in på er kommun 1. Insamling av grov ingår någon gång per år i årsavgiften 2. Grov samlas in mot extra kostnad vid småhus 3. Grov kan lämnas utan kostnad vid återvinningscentral 4. Kommunen har planer på att införa fastighetsnära insamling av grov vid småhus Om insamling av grov ingår i årsavgiften - hur många fria hämtningar per år ingår i avgiften? Frågor om Farligt Markera de alternativ som passar in på er kommun 1. Insamling av farligt ingår någon gång per år i årsavgiften 2. Farligt samlas in mot extra kostnad vid småhus 3. Farligt kan lämnas utan kostnad vid återvinningscentral 4. Kommunen har planer på att införa fastighetsnära insamlig av farligt vid småhus Om insamling av farligt ingår i årsavgiften - hur många fria hämtningar per år ingår i avgiften? Frågor om trädgårds 22

Markera de alternativ som passar in på er kommun 1. Insamling av trädgårds ingår någon gång per år i årsavgiften 2. Trädgårds samlas in mot extra kostnad vid småhus 3. Trädgårds kan lämnas utan kostnad vid återvinningscentral 4. Kommunen har planer på att införa fastighetsnära insamling av trädgårds vid småhus Om insamling av trädgårds ingår i årsavgiften - hur många fria hämtningar per år ingår i avgiften? Övriga synpunkter och kommentarer 23