1 (39) Tid och plats 9.00 15.30, Stufvenäs Gästgifveri ande Ulf Nilsson (S) ordförande, 64-83 Henrik Yngvesson (M) vice ordförande Anders Henriksson (S) Lena Segerberg (S) Katrin Stagnell (S) ersättare för Thomas Kronståhl (S) Britt Karlsson (S) Saad Benatallah (S) Helen Nilsson (S) Peter Högberg (S) Britt Wireland Sorpola (S) Yvonne Hagberg (S) Lejla Bajraktarevic (S) Elisabeth Hultqvist (S) Yvonne Bergvall (S) ersättare för Rickard Bäck (S) Maria Ixcot Nilsson (S) Anders Oskarsson (S) Henrik Nilsson-Bokor (S) Martina Hessel (S) Bo Eddie Rossbol (-) Maria Hammarström (S) Jonas Hellberg (S) Malin Anell (S) ersättare för Anna Soltorp (S) Olle Hjertqvist (S) Alexandra Castello Branco (S) ersättare för Mats Wedin (S) Gunilla Johansson (S) 64-84 Kristina Sjöström (S) ersättare för Margareta Lööf-Johanson (S) Ilko Corkovic (S) Christer Andersson (S) ersättare för Kerstin Arvidsson (S) Linda Fleetwood (V) Leif Svensson (V) Lena Granath (V) Anders Svensson (V) Jessica Rydell (MP) Akko Karlsson (MP) Gunnar Wästling (MP) ersättare för Eva-Karin Holgersson (MP) Malin Sjölander (M) Åke Bergh (M) ersättare för Magnus Gustafsson (M) Berthold Andersson (M) ersättare för Suzanne Gustafson (M) Lennart Hellström (M) Monica Ljungdahl (M) Måns Linge (M) Kaj Holst (M) Eddie Forsman (M) Elin Landerdahl (M) Tuulikki Åkesson (M) Christer Jonsson (C) Christel Alvarsson (C) Magnus Danlid (C) Anette Rogö (C) Eva-Kristina Berg (C) Ingegerd Petersson (C) Gerd Åstrand (C) Gudrun Brunegård (KD) Maud Ärlebrant (KD) ersättare för Kerstin Lahi (KD) Gull-Britt Hellborg (KD) ersättare för Jimmy Loord (KD) Arne Sjöberg (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
2 (39) Pierre Edström (L) Göran Nilsson (L) Karin Lundborg Folkegård (L) ersättare för Bill Björklund (L) Bo Karlsson (SD) Claus Zaar (SD) Göran Gustafsson (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Sune Olsson (SD) Petra Gustafsson (SD) Martin Kirchberg (SD) Justeringen Justering sker digitalt Sekreterare Paragrafer 64-92 Elin Lindskog Ordförande Ulf Nilsson (S) 64-83 Henrik Yngvesson (M) 84-92 Justerare Martina Hessel (S) Pierre Edström (L) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp 2018-10-16 Datum då anslaget tidigast tas ned 2018-11-07 Förvaringsplats för protokollet Protokollet finns tillgängligt på landstingets diarium samt hemsida Ltkalmar.se
3 (39) 64 Sammanträdets öppnande s ordförande hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. Avgående ordförande blickar tillbaka över sina 38 år inom landstinget, varav 12 år som landstingsfullmäktiges ordförande, och tackar landstingsfullmäktige för det goda samarbetet. Anders Henriksson (S), landstingsstyrelsens ordförande, Christer Jonsson (C), landstingsstyrelsens vice ordförande, Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), landstingsfullmäktiges ålderspresident, Henrik Yngvesson (M), landstingsfullmäktiges vice ordförande och Lena Segerberg (S) tackar ordföranden för sitt mångåriga arbete som landstings- och regionpolitiker. 65 Information om läkarutbildningen noterar informationen till protokollet. Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, och Jonas Bonnedahl, forskningschef och överläkare, informerar om läkarutbildningen och dess decentralisering. Inom Sydöstra sjukvårdsregionen har det tecknats avtal kring decentralisering av läkarutbildning, redan 2014 skrevs ett långsiktigt samarbetsavtal mellan Linköpings universitet, landstingen i Jönköpings och Kalmar län samt Linnéuniversitetet. Upplägget för läkarutbildningen är att studenterna placeras på respektive huvudstudieort; Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar under andra hälften av sin utbildning och det kommer skapas gemensamma akademiska anställningar på de nya studieorterna för att säkra utbildningens kvalitet. Tidsplanen för decentraliseringen innebär att 20 av de totalt cirka 108 studenter som antas till läkarutbildningen vid Linköpings universitet från och med höstterminen 2016 kommer att utföra sin kliniska utbildning (termin 6 11) i Kalmar. Den nya läkarutbildningen startar i Kalmar januari 2019 och år 2021 kommer verksamheten att vara fullt utbyggd med 120 läkarstuderande i Kalmar årligen.
4 (39) 66 Information om bildande av Region Kalmar län noterar informationen till protokollet. Ingeborg Eriksson, tillförordnad landstingsdirektör, och Helena Nilsson, regiondirektör, informerar om det pågående arbetet med bildandet av Region Kalmar län och samgåendet mellan landstinget och regionförbundet. Det redogörs även för Region Kalmar läns fokusområden 2019, regionens erbjudande till länets invånare samt regionens utmaningar. 67 Information om det ekonomiska läget nationellt noterar informationen till protokollet. Madeleine Holm, ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), ger en bild av det ekonomiska läget nationellt. Det redogörs bland annat om arbetsmarknadskonjunkturen, skatteunderlagstillväxten, landstingens och regionernas resultat, medelskattesats och skattehöjningar. Befolkningsstrukturen innebär att behoven ökar snabbare än den arbetsföra befolkningen samtidigt som det ställs ökade krav på välfärden. 68 Information från Svensk Kollektivtrafik noterar informationen till protokollet. Helena Leufstadius, VD Svensk Kollektivtrafik, som är en branschorganisation som stödjer sina medlemmar i deras arbete med att utveckla kollektivtrafiken, redogör för kollektivtrafikens möjligheter och utmaningar i form av digitalisering och automatisering.
5 (39) Avtackning avtackar Tomas Sandberg, landstingets revisionschef, som går i pension. 69 Godkännande av föredragningslista s ordförande föreslår att följande ärenden ska läggas till på dagordningen: Fastställande av arbetsordningar och reglementen, Ändring av antal råd i den nya politiska organisationen för Region Kalmar län 2019-2022. beslutar enhälligt att ärenden som inte kungjorts får avgöras under dagens sammanträde och godkänner föredragningslistan för sammanträdet enligt ordförandens förslag. 70 Val av justerare samt tidpunkt för justering av sammanträdets protokoll utser Martina Hessel (S) och Pierre Edström (L) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker digitalt senast den 17 oktober 2018. 71 Anmälan om eventuella interpellationer och frågor beslutar att interpellationerna 2018:23 31 får ställas. Följande interpellationer och frågor anmäls till dagens sammanträde: - Interpellation 2018:23 Inomhusklimatet i landstingets lokaler.
6 (39) - Interpellation 2018:24 Hur mycket jobbar sjuksköterskorna extra i sommar? - Interpellation 2018:25 Behov av att utreda ändrad struktur för utbildning av sjuksköterskor? - Interpellation 2018:26 När återöppnas de stängda vårdplatserna och hur drabbas de lojala medarbetarna av den pressade arbetsmiljön? - Interpellation 2018:27 Hur många fall av tuberkulos har behandlats i landstinget de senaste två åren? - Interpellation 2018:28 Hur går det med sjukhusavloppen? - Interpellation 2018:29 Hur går det med osteoporos-projektet? - Interpellation 2018:30 Vad händer med de nyanlända tandläkarna? - Interpellation 2018:31 Hur ska cancerpatienter i norra länsdelen få jämlik vård? Handlingar Interpellation 2018:23 31. 72 Diarienummer 180567 Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 avseende Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län godkänner årsredovisningen för Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län och beviljar styrelsen ansvarsfrihet för 2017. Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond har inkommit med revisionsberättelse och årsredovisning för 2017. Av landstinget utsedd revisor har granskat dessa och bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 2017-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Utöver revision av årsredovisningen har det även genomförts en revision av styrelsens förvaltning för stiftelsen för år 2017. Mot bakgrund av ovanstående föreslår landstingsfullmäktiges presidium att landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län och beviljar styrelsen ansvarsfrihet för 2017. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 11 september 2018.
7 (39) 2. Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 avseende Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län. 73 Diarienummer 180218 Motion 2/2018 screening för tjocktarmscancer besvarar motion 2/2018 med hänvisning till att sjukvårdsregionen arbetar med att ta fram ett förslag till screeningprogram för änd- och tjocktarmscancer. I motion 2/2018 föreslår Göran Nilsson (L) att landstingsdirektören ska få i uppdrag att utreda ett införande av screening för änd- och tjocktarmscancer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har yttrat sig enligt följande. Yttrande Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och drabbar män och kvinnor i ungefär samma omfattning. Obehandlad leder den till hög sjuklighet och död, om den upptäcks tidigt är utsikterna till bot mycket goda. Stockholm/Gotland införde screening för tjocktarmscancer 2008. 2011 påbörjades en tarmcancerscreening-studie (SCREESCO) där alla landsting/regioner utom Stockholm/Gotland deltar. Socialstyrelsen och landstingen/regionerna har valt att avvakta slutförandet av den, även om Socialstyrelsen redan 2014 rekommenderade införande av avföringsprovbaserad screening redan 2014. Under 2018 har dessutom Socialstyrelsens screeningråd föreslagit att populationsbaserad tarmcancerscreening skall börja införas under 2019. Ett av skälen till att man har avvaktat studieresultaten är att man velat ha ett bättre underlag till hur ett screeningprogram skall utformas, det har mycket stor betydelse för resursåtgången och därmed möjligheten att lyckas i genomförandet. En nyckelfaktor är i vilken omfattning man behöver göra coloskopier. Utgångspunkten i diskussioner inom landstinget, i sjukvårdsregionen och inom Regionalt cancercentrum (RCC) har hela tiden varit att regionen skall följa de rekommendationer som tas fram nationellt och att vi skall ta fram ett gemensamt regionalt screeningprogram. Frågan kommer att tas upp i regionsjukvårdsledningen och RCC under hösten 2018 och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har för avsikt att återkomma med förslag om införande av tarmcancerscreening när underlag inklusive tidplan och resursbehovsberäkningar är klara.
8 (39) föreslås besvara motionen med att det redan pågår förberedelser i sjukvårdsregionen för att ta fram ett förslag till screeningprogram för änd- och tjocktarmscancer. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 14 augusti 2018. 2. Motion 2/2018. 74 Diarienummer 180287 Motion 4/2018 om hemtest för HPV 1. besvarar motion 4/2018 med att landstinget redan har påbörjat införandet av hemtest för HPV. 2. Arbetet med införandet av hemtest för HPV ska återrapporteras på regionstyrelsen under hösten 2019. I motion 4/2018 föreslår Malin Sjölander (M) och Elin Landerdahl (M) att hemtest av HPV införs i Kalmar län för att nå de kvinnor som inte regelbundet gjort gynekologisk cellprovtagning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har yttrat sig enligt följande. Yttrande I vårdprogrammet för cervixcancerprevention som fastställdes i januari 2017 av Regionalt cancercentrum (RCC), landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården, rekommenderas en övergång från primär cytologisk screening till huvudsakligen primär molekylärbiologisk screening (HPV-test) för kvinnor över 30 års ålder. Molekylärbiologisk screening eller HPV-test för kvinnor under 30 års ålder är inte rekommenderat eftersom HPV-infektion som läker ut utan cellförändringar är mycket vanligt i yngre åldrar. Cervixcancer-screening för kvinnor 23-29 år ska därför även fortsatt ske med cytologisk metod och inte med HPV-test. HPV-test kan till skillnad från cytologisk metod utföras på enklare typer av prov, inklusive prov som tagits av patienten själv. För prov som blir positiva i HPV-test krävs alltid fortsatt testning med cytologisk undersökning. I vårdprogrammet rekommenderas därför för närvarande endast att
9 (39) självprovtagning erbjuds de kvinnor som är över 30 år och som har uteblivit från cellprovskontroll. Anpassningen till det nya vårdprogrammet har pågått sedan våren 2017. Omställningen innebär betydande konsekvenser inom laboratorieverksamheterna vad gäller analysprocess, utrustning, bemanning, ekonomi och IT-stöd. Implementering av ett nytt IT-stöd pågår. Ny analysutrustning för HPV-test har upphandlats och installerades i mars 2018. Inkörning och validering av instrumentet pågår. Erbjudande om självtest för HPV kommer tidigast att påbörjas under 2019. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att landstingsfullmäktige besvarar motionen med att landstinget redan har påbörjat införandet av hemtest för HPV. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 22 augusti 2018. 2. Motion 4/2018. 75 Diarienummer 180557 Sammanträdesplan 2019 1. fastställer sammanträdesdagar för regionfullmäktige 2019 enligt följande: 31 januari, 27 mars, 4-5 juni, 25 september och den 20-21 november. 2. beslutar i övrigt att vardera nämnd och beredning får besluta om sin sammanträdesplan med redovisat förslag som inriktning. Förslag till sammanträdesplan för 2019 avseende regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionstyrelsens arbetsutskott, personalutskott samt budgetberedning har upprättats inom kanslienheten, regiondirektörens stab. Förslag på sammanträdesdatum för övriga instanser, förutom pensionärsrådet, funktionshinderrådet, patientnämnden samt beredningen för forskning, utveckling och e-hälsa, har tagits fram av kanslienheten.
10 (39) Respektive instans tar beslut om slutliga sammanträdesdatum utifrån förslaget. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 25 juni 2018. 2. Sammanträdesplan 2019 daterad den 19 juni 2018. 76 Diarienummer 170648 Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019 1. godkänner för sin del överenskommelsen om finansiering inför regionbildning 2019 mellan Landstinget i Kalmar län och länets kommuner. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att teckna avtal med länets kommuner. 3. rekommenderar länets kommuner att godkänna överenskommelsen. Landstinget i Kalmar län har hos regeringen ansökt om ändring av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) så att landstinget i Kalmar län från och med den 1 januari 2019 omfattas av lagen och att det därmed bildas en region med ett direktvalt regionfullmäktige. Den blivande regionen ska heta Region Kalmar län. Enligt en beräkning summeras behovet av finansiering för övertagande av det regionala utvecklingsansvaret till knappt 31 Mkr. Efter att hela medlemsavgiften (ca 10 Mkr) för Landstinget i Kalmar län avräknats återstår ett behov av finansiering på knappt 21 Mkr. Den fortsatta finansieringen från kommunerna föreslås ske via årliga bidrag som baserar sig på nuvarande medlemsavgift till Regionförbundet i Kalmar län, med avdrag för den del som finansierar det kommande kommunförbundet. Bidraget uppgår för 2019 till 11,9 Mkr och räknas upp årligen under avtalsperioden som är 2019-01-01 2024-12-31. Som en del i den omställning som erfordras avstår kommunerna från sina respektive andelar i det egna kapitalet i Regionförbundet i Kalmar län. Det egna kapitalet uppgick vid utgången av 2017 till totalt ca 28 Mkr, men kommer att påverkas av resultatet för 2018. Kommunernas andel av det egna kapitalet uppgår till drygt 65 procent, eller drygt 18 Mkr vid utgången av
11 (39) 2017. Därmed möjliggörs en omställningsperiod om 2-3 år för Region Kalmar län att anpassa verksamheten. Förslaget till överenskommelse har tagits fram i samarbete med företrädare för landstinget och länets kommuner. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att fullmäktige godkänner överenskommelsen om finansiering för sin del och rekommenderar länets kommuner att godkänna densamma. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 13 augusti 2018. 2. Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019. 77 Diarienummer 180259 Redovisning av partistöd 2017 noterar redovisningarna av partistöd 2017 samt överlämnar dessa till landstingsstyrelsens budgetberedning inför årligt beslut om partistöd. I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Landstinget i Kalmar län gäller därutöver Regler för kommunalt partistöd mm. Enligt Regler för kommunalt partistöd mm. ska en mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen. Av redovisningen bör bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av den egna partiorganisationen utanför länet samt vilka motprestationer som i så fall erhållits. Har redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap 31 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till landstingsstyrelsen inom föreskriven tid
12 (39) utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna har inkommit med redovisningar av partistöd 2017. Redovisningarna uppfyller formkraven. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 21 augusti 2018. 2. Respektive partis redovisning. 78 Diarienummer 170601 Justeringar i AB Transitios bolagsdokument 1. godkänner för sin del förslag till justerat aktieägaravtal, bolagsordning, instruktion för valberedning, instruktion för ägarrådet, ägardirektiv samt instruktioner för verkställande direktör, att gälla från och med den 1 januari 2019. 2. uppdrar åt landstingsdirektören och landstingsstyrelsens ordförande att underteckna ändringsavtal. Under hösten 2017 initierade styrelsen för AB Transitio vid ett seminarium där bland annat en översyn av de styrande bolagsdokumenten genomfördes. Vid denna översyn framkom behov av att göra justeringar av ett flertal styrande dokument. Styrelsens ändringsförslag har förankrats och stämts av med ägarrådet vid ägarrådsmöte den 8 feb 2018. Ändringsförslagen framgår av bifogade tabell i bilaga 1, och förändringarna i respektive dokuments ändringsmarkeringar i bilaga 2 7. Förändringarna kräver att beslut fattas på årsstämma samt att beslut därefter fattas hos respektive ägares fullmäktige. Vid årsstämman den 24 maj 2018 beslutades att, förutsatt att samtliga fullmäktige/högsta beslutande organ ger sitt samtycke, ändra aktieägaravtal, bolagsordning, ägardirektiv, instruktion till ägarråd, instruktion till valberedning samt instruktioner till verkställande direktör enligt bilaga 2 7
13 (39) Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 21 augusti 2018. 2. Bilaga 1 Sammanställning av ändringsförslag. 3. Bilaga 2 Aktieägaravtal. 4. Bilaga 3 Bolagsordning. 5. Bilaga 4 Instruktion för valberedning. 6. Bilaga 5 Instruktion för ägarrådet. 7. Bilaga 6 Ägardirektiv. 8. Bilaga 7 Instruktioner för verkställande direktör. 9. Bilaga 8 Ändringsavtal. 79 Diarienummer 170684 Reglemente för hantering av arkiv i Region Kalmar län fastställer Reglemente för hantering av arkiv i Region Kalmar län att gälla från och med 1 januari 2019. Ett nytt Reglemente för hantering av arkiv i Region Kalmar län med tillhörande riktlinje för nämndernas ansvar för arkiv i Region Kalmar län har tagits fram för beslut i landstingsfullmäktige. Reglementet med tillhörande riktlinje ska gälla från och med 1 januari 2019 och ersätter tidigare Arkivreglemente för Landstinget i Kalmar län som antogs av landstingsfullmäktige den 12 juni 2012, 45. Dokumenten har tagits fram utifrån fastställda råd om styrning av den kommunala arkivverksamheten från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Reglementet fastställer hur arkivhanteringen ska organiseras och preciserar ansvarsfördelningen för arkiven, utöver vad som framgår i bestämmelser som följer av lag eller förordning. Riktlinjen ger ytterligare information om hur reglementet ska tillämpas. Reglemente med tillhörande riktlinje ska gälla för regionstyrelsen, regionens nämnder, regionens revisorer, samt för andra organ med självständig ställning (t.ex. smittskyddsläkare). Reglementet ska även tillämpas på regionens aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Bestämmelsen ska tas in i ägardirektiv eller motsvarande. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag.
14 (39) Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 22 augusti 2018. 2. Reglemente för hantering av arkiv i Region Kalmar län 3. Riktlinje för nämndernas ansvar för arkiv i Region Kalmar län. 80 Diarienummer 170648 Fastställande av arbetsordningar och reglemente 1. fastställer arbetsordningarna för regionfullmäktige och länsberedningen för regionala utvecklingsfrågor. 2. fastställer reglementena för regionstyrelsen, krisledningsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, folkhögskolestyrelsen, patientnämnden och kollektivtrafiknämnden samt revisionsreglemente. fastställde den 29-30 november 2017, 153, den politiska organisationen för Region Kalmar län för mandatperioden 2019-2022. Med anledning av beslutet har kanslienheten inom landstingsdirektörens stab, i samband med gruppledarna i en parlamentarisk arbetsgrupp, tagit fram förslag till arbetsordningar för regionfullmäktige och länsberedningen för regionala utvecklingsfrågor samt reglementen för regionstyrelsen, krisledningsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, folkhögskolestyrelsen, patientnämnden, kollektivtrafiknämnden samt revisionsreglemente. Den 19 september 2018, 131, återremitterade landstingsstyrelsen ärendet till landstingsstyrelsens arbetsutskott för fortsatt beredning. Ärendet har härefter kompletterats vad avser vice ordförande i regionstyrelsen samt beredningen för hälso- och sjukvård samt arbetsformerna för länsberedningen. Det noteras att det, i den utskickade arbetsordningen för beredningen för hälso- och sjukvård, i sista meningen under rubrik Ledamöter och ersättare, ska läggas till ordet två för att stämma överens med ovanstående komplettering. Bland ledamöterna ska regionfullmäktige utse en ordförande och två vice ordföranden. godkänner ovanstående komplettering.
15 (39) Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den augusti 2018. 2. Arbetsordning för regionfullmäktige. 3. Arbetsordning för länsberedningen för regionala utvecklingsfrågor. 4. Reglemente för regionstyrelsen. 5. Reglemente för krisledningsnämnden. 6. Reglemente för regionala utvecklingsnämnden. 7. Reglemente för folkhögskolestyrelsen. 8. Reglemente för patientnämnden. 9. Reglemente för och kollektivtrafiknämnden. 10. Revisionsreglemente. 81 Anmälningsärenden - Motion 10/2018 Hög tid att planera för framtidens vård, diarienummer 180496. - Motion 11/2018 om krav vid upphandling av konferenser, diarienummer 180656. - Motion 12/2018 om att stötta köttproducenterna i länet, diarienummer 180657. - Motion 13/2018 om Barnahus i hela länet, diarienummer 180676. - Motion 14/2018 om PSA-prov för män mellan 50 och 70 år. Minnesstund Ordförande håller en kort minnesstund över bortgångne Bill Björklund (L), Birger Perborn (L) och Anna-Stina Nikolausson (C).
16 (39) 82 Diarienummer 180263 Medborgarförslag 2/2018 om att även sjukpensionärer ska få utnyttja seniorkortet bifaller medborgarförslag 2/2018 om att även personer med sjukersättning ska få utnyttja seniorkortet inom ramen för pågående provperiod, från och med 1 januari 2019. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i kommande plan- och budget I medborgarförslag 2/2018 föreslås att även sjukpensionärer ska få utnyttja Kalmar länstrafiks seniorkort. Yttrande Seniorkortet infördes i januari 2018 på prov under två år med syfte att fler seniorer (från 65 års ålder) ska få möjlighet att resa kollektivt. Seniorkortet är ett lågpriskort som kostar 100 kronor och gäller i 30 dagar. Giltigheten för seniorkorten omfattar fria resor inom länet mellan kl. 09.00 15.00 och 18.00 00.00 i den ordinarie linjetrafiken med buss eller tåg. För detta tilldelades Kalmar Länstrafik två miljoner för 2018-2019. Införandet av kortet har varit positivt, varje månad görs cirka 30 000 resor varav hälften i Kalmar stadstrafik. Satsningen på seniorer kan kompletteras med gruppen personer med sjukersättning (tidigare benämnd sjukpensionär). Idag beräknas det finnas cirka 8000 personer med sjukersättning i vårt län som kommer att beröras vid ett genomförande av förslaget. Utökning av giltigheten till personer med sjukersättning kommer att beaktas i kommande plan och budgetarbete. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att landstingsfullmäktige bifaller medborgarförslag 2/2018. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Det noteras att förslagsställaren har bjudits in till dagens sammanträde. Överläggning Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), Lena Segerberg (S), Helen Nilsson (S) och Bo Eddie Rossbol (-) föreslår att landstingsfullmäktige ska besluta enligt landstingsstyrelsens förslag om att bifalla medborgarförslaget. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 30 augusti 2018.
17 (39) 2. Medborgarförslag 2/2018. 83 Diarienummer 170648 Ändring av antal råd i den nya politiska organisationen för Region Kalmar län 2019-2022 Med ändring av tidigare beslut den 29-30 november 2017, 153, beslutar landstingsfullmäktige att antalet råd under mandatperioden 2019-2022 ska uppgå till femton, varav sju för majoriteten och sex för opposition i organiserad partisamverkan samt ett ytterligare råd för vardera ett av de partier som inte ingår i någon organiserad partisamverkan. De ekonomiska konsekvenserna inarbetas i plan och budget 2019-2021. Reservationer Mot beslutet reserverar sig Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter till förmån för egna förslag. Mot beslutet reserverar sig även Sverigedemokraternas ledamöter med följande motivering: Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet att ytterligare öka antalet råd från tretton till femton. Ökningen av antalet råd är orimligt i förhållande till befolkningsunderlaget. Det motsvarar inte heller organisationens behov. Ökningen av antalet heltidsarvoderade politiker är också en ytterligare belastning för skattebetalarna. Sverigedemokraterna reserverar sig vidare mot att fördelningen av råd inte avspeglar valresultatet. Till exempel har Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans fått 17 mandat i landstingsfullmäktige och Sverigedemokraterna tio mandat och likväl erhåller Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans sex regionråd, mot Sverigedemokraterna, som erhåller ett regionråd. Protokollsanteckningar 1. Malin Sjölander (M) lämnar följande protokollsanteckning: Med anledning av förändringen i den politiska organisationen i Region Kalmar län, anser M&KD-alliansen att en utvärdering av den nya organisationen och översyn inför kommande mandatperiod bör påbörjas senast i september 2021. 2. Linda Fleetwood (V) lämnar följande protokollsanteckning: När beslutet togs om den nya politiska organisationen i Region Kalmar län så utgick den från två principer som samtliga partier var eniga kring:
18 (39) 1. Den nya politiska organisationen skulle inte kosta mer än vad de gamla organisationerna kostat ihop. 2. Alla partier i fullmäktige skulle beredas insyn och goda möjligheter att arbeta politiskt. Vänsterpartiet påtalade i förhandlingarna att vi helst ville se fler fritidspolitiker och färre heltidspolitiker, men slutförslaget innebar att nämnderna fick färre ledamöter och ersättare än vad som de flesta partier egentligen ansåg vara optimalt. Att vi ändå till slut accepterade det förslag som lades fram var för att beslutet skulle nå enighet och på grund av löftet att kostnaderna för den politiska organisationen inte skulle öka. För oss är det viktigt att vi står fast vid det löftet, inte minst med respekt för skattebetalarna. Genom beslutet att utöka den politiska organisationen med ytterligare två regionråd så bryts löftet. Samtidigt måste vi ta hänsyn till att det aktuella politiska läget efter valet är förändrat och de två tidigare blocken brutits upp. Både majoritet och oppositionen har förändrats. I det rödgröna blocket finns endast Vänsterpartiet kvar, då Miljöpartiet inte längre har plats i fullmäktige och Socialdemokraterna har sökt sig högerut. Av den tidigare Alliansen kvarstår Moderaterna och Kristdemokraterna då Centerpartiet och Liberalerna nu valt att samarbeta med Socialdemokraterna. Vänsterpartiet anser att det rimliga är att anpassa den politiska organisationen till de nya förhållandena och menar att det viktigaste är att varje parti får en möjlighet att verkligen kunna vara insatta för att bedriva ett bra politiskt arbete. Vi föreslår därför följande: Den nya majoriteten får de sex råd som tidigare beslutats om. Oppositionen får sex råd, oavsett om man tillhör en organiserad eller oorganiserad opposition. Detta skulle ge sammanlagt tolv regionråd och därmed sänkta kostnader, även utifrån det ursprungliga förslaget. Färre heltidspolitiker skulle då möjliggöra utrymme för fler fritidspolitiker, vilket de flesta partier åtminstone tidigare såg som önskvärt. Den 29-30 november 2017 beslutade landstingsfullmäktige om en ny politisk organisation för Region Kalmar län 2019-2022. et grundade sig i en partipolitisk överenskommelse. I samband med detta beslutades att råden skulle utgöras av de heltidsengagerade förtroendevalda och att det skulle inrättas tolv sådana råd, varav sex regionråd och sex oppositionsråd. Härutöver skulle det ges
19 (39) möjlighet för ytterligare oppositionsråd för parti som inte ingår i någon organiserad partisamverkan. Grunden för överenskommelsen var att det skulle råda balans i rådsuppdragen mellan majoritet och opposition. Skulle valresultatet ge en rubbad balans var tanken att en förnyad diskussion skulle upptas. En ny partiöverenskommelse har nu slutits, vilken innebär att ytterligare ett regionråd med ansvar för hälso- och sjukvård inrättas för majoriteten. Vidare ges möjlighet för båda de partier som står utanför organiserad partisamverkan att ha varsitt oppositionsråd, med ansvar för övergripande frågor. Ansvarsfördelningen för råden bygger på följande ansvarsfördelning mellan majoritet och opposition: en ordförande för majoritet respektive en vice ordförande för opposition i regionstyrelsen med ansvar för regionövergripande frågor och ekonomi, tre råd för majoritet respektive två råd för opposition med ansvar för hälsooch sjukvård, två råd för majoritet respektive två råd för opposition med ansvar för regional utveckling, kultur och kollektivtrafik, ett råd för majoritet respektive ett råd för opposition med ansvar för personaldelegationen samt två råd för partier i opposition som står utanför organiserad partisamverkan. Rådsposterna fördelas enligt följande: Regionråd Oppositionsråd inom organiserad partisamverkan ordförande regionstyrelse vice ordförande regionstyrelse ordförande personalutskott vice ordförande personalutskott ordförande regional utvecklingsnämnd vice ordförande regional utvecklingsnämnd ordförande kollektivtrafiknämnd vice ordförande kollektivtrafiknämnd ordförande beredning för vice ordförande beredning hälsohälso- och sjukvård och sjukvård
20 (39) vice ordförande beredning hälso- och sjukvård ordförande beredning hållbarhet och folkhälsa vice ordförande beredning hållbarhet och folkhälsa Oppositionsråd utanför organiserad partisamverkan två oppositionsråd med ansvar för övergripande regionfrågor Råden utses av fullmäktige. Lagen om proportionellt valsätt är inte tillämplig, då råden inte utgör nämnd eller beredning. Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige ska besluta enligt redovisat förslag. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag. 1. Anders Henriksson (S), Christer Jonsson (C) och Pierre Edström (L) föreslår att landstingsfullmäktige ska bifalla landstingsstyrelsen förslag till beslut. 2. Linda Fleetwood (V), Anders Svensson (V) och Leif Svensson (V) föreslår att landstingsfullmäktige ska bifalla följande ändringsförslag: - Den nya majoriteten får de sex råd som tidigare beslutats om. - Oppositionen får sex råd, oavsett om man tillhör en organiserad eller oorganiserad opposition. 3. Jessica Rydell (MP) och Akko Karlsson (MP) föreslår att landstingsfullmäktige ska avslå landstingsstyrelsens förslag till beslut. 4. Martin Kirchberg (SD) föreslår att landstingsfullmäktige ska bifalla följande ändringsförslag: att antalet regionråd ska vara tretton, där fördelningen av regionrådsposter avspeglar valresultatet, det vill säga fördelningen ska vara som om lagen om proportionellt valsätt skulle tillämpas. Propositionsordning Ordföranden (S) frågar om landstingsfullmäktige bifaller landstingsstyrelsens, Linda Fleetwoods (V) med fleras, Jessica Rydells (MP) och Akko Karlssons (MP) eller Martin Kirchbergs (SD) förslag. Han finner
21 (39) att landstingsfullmäktige bifaller landstingsstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordföranden föreslår följande propositionsordning. Landstingsstyrelsens förslag utgör huvudförslaget. För att få fram ett motförslag kommer ordföranden först att ställa Linda Fleetwoods (V) med fleras förslag mot Jessica Rydells (MP) och Akko Karlssons (MP) förslag. Förslaget med flest röster kommer därefter att ställas mot Martin Kirchbergs (SD) förslag. godkänner denna propositionsordning. Ordföranden frågar landstingsfullmäktige om Linda Fleetwoods (V) med fleras eller Jessica Rydells (MP) och Akko Karlssons (MP) förslag ska utgöra motförslag till Martin Kirchbergs (SD) förslag. Han finner att Linda Fleetwoods (V) med fleras förslag ska utgöra motförslag. Därefter frågar ordföranden om Linda Fleetwoods (V) med fleras eller Martin Kirchbergs (SD) förslag ska utgöra motförslag till landstingsstyrelsens förslag. Han finner att Linda Fleetwoods (V) med fleras förslag ska utgöra motförslag. Omröstning begärs. Omröstning Den som röstar på Linda Fleetwoods (V) med fleras förslag röstar ja, den som röstar på Martin Kirchbergs (SD) förslag röstar nej. 7 röstar ja, 7 röstar nej och 53 avstår, hur var och en röstade framgår av bilaga 2. Ordföranden har utslagsröst och finner att Linda Fleetwoods (V) med fleras förslag ska utgöra motförslag till landstingsstyrelsens förslag. Den som röstar på landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar på Linda Fleetwoods (V) med fleras förslag röstar nej. 50 röstar ja, 7 röstar nej och 10 avstår, hur var och en röstade framgår av bilaga 3. Därmed har landstingsfullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. Handlingar Tjänsteskrivelse daterad den 1 oktober 2018. 84 Diarienummer 180658 Besvarande av interpellation 2018:23 noterar svaret på interpellation 2018:23 till protokollet. Gudrun Brunegård (KD) har i en interpellation ställd till Anders Henriksson (S) ställt följande frågor.
22 (39) Landstinget har ett ansvar för att alla som vistas i de lokaler där man bedriver verksamhet har en dräglig miljö. Sommarens ihållande värme har varit en plåga för såväl patienter som medarbetare i hälso- och sjukvården. Åtskilliga lokaler har hållit temperaturer runt 30 grader. På någon mottagning, där verksamhet pågick, uppmättes över 40 grader. Arbetsmiljöverket ger i sina riktlinjer utrymme för tillfälliga perioder med hög temperatur. I år har dock värmen hållit i sig i mer än tre månader. Både för varma och för kyliga lokaler är obehagliga att arbeta och vistas i. Särskilt utsatta är förstås patienterna. I mars 2015 biföll landstingsfullmäktige en motion från Kristdemokraterna, efter en värmebölja sommaren 2014. Det talades då bland annat om möjligheten att använda bergkyla för att förbättra inomhusklimatet. Höga temperaturer är allmänt jobbiga för både patienter och personal. Det finns även risk att temperaturen påverkar såväl humöret som koncentrations-, arbets- och beslutsförmågan. Det kan inte uteslutas att även risken för bakterietillväxt och smittspridning ökar vid höga rumstemperaturer, om inte hygienregler och städning är på topp. Värme är också en verklig fysisk belastning för kroppen. Det innebär bland annat ett merarbete för hjärtat. I kombination med tungt arbete och/eller hög luftfuktighet kan hög värme därför bli skadlig. Personer med hjärtkärlsjukdom, njurbesvär eller kraftig övervikt är extra känsliga. Arbetsförmågan påverkas även när det är kallt: Obehag och bristande komfort ger sämre arbetsförmåga. Förmågan att tänka och observera påverkas. Koncentrationsförmågan kan minska vilket ökar risken för misstag och olyckor. Risken för belastningsskador ökar om delar av leder och muskler kyls ned. Det gäller till exempel nacke och axlar vid kontorsarbete. Nedkylning ger nedsatt muskelfunktion och sämre kraft och precision. Arbete med kalla fingrar är särskilt svårt vilket blir tydligt vid monteringsarbeten men också vid kontorsarbete. I motionen 2014 föreslog Kristdemokraterna en inventering av inomhusklimatet i alla lokaler där landstinget bedriver verksamhet, och att det utifrån denna inventering tas fram en plan för hur ett gott inomhusklimat ska åstadkommas på samtliga arbetsplatser. Jag undrar nu hur långt framtagandet av planen för gott inomhusklimat kommit sedan landstingsfullmäktige biföll motionen? När beräknar du att medarbetarna på exempelvis Västerviks sjukhus, enligt den nämnda planen, ska ha en dräglig arbetsmiljö under kommande värmeperioder? Anders Henriksson (S) besvarar interpellationen enligt följande.
23 (39) Idag känns kanske sommaren något avlägsen, men detta är en viktig fråga. Både patienter och medarbetare ska givetvis finnas i lokaler med en fungerande temperatur. Frågan är stor och jag kommer därför ge en beskrivning av hur situationen ser ut. och problemställning Landstingets egenägda lokaler omfattar cirka 200 byggnader med en sammanlagd yta om cirka 390 000 m² varav 308 000 m² är verksamhetsyta. Utöver denna yta hyrs cirka 80 000 m² av externa hyresvärdar. Landstingets byggnader har stor spridning i status och ålder och därmed är det naturligt att skillnaden i arbetsmiljö och inneklimat varierar, särskilt en varm sommar. Sedan 2010 har vid ny-, om- och tillbyggnad ställs krav på komfortkylning med en rekommenderad högsta lokaltemperatur. Kravnivån följer SOS-FS 2005:15, 'ohälsa om högre temperatur än 26 grader stadigvarande eller 28 grader kortvarigt'. Lokaltemperatur kan få överskridas max 80 timmar under kylsäsong. Om yttertemperaturen överstiger 27 grader får lokaltemperaturen öka i samma takt som utetemperaturen höjs. Lokaler och byggnader som inte har förändrats sedan 2010 kan inte garanteras hålla ovanstående riktlinjes inneklimatkrav. Landstingets lokaler med hög intern värmeavgivning såsom röntgen, laboratorier, vårdavdelningar och tillhörande teknikutrymmen har i stor uträckning kyla installerad men det finns fortfarande områden där kylkapacitet saknas. Sommaren 2018 hade en utetemperaturer som under långa tidsperioder starkt överskred en varm normalsommar. Kombinationen långa perioder, höga temperaturer och hög fuktighet utomhus ställer större krav på befintliga kylanläggningarna än vad de är tekniskt dimensionerade för (enligt branschstandard). Konsekvensen denna sommar blev att även lokaler med kylning har upplevts varma och därmed med dålig arbetsmiljö. Landstinget i Kalmar läns riktlinje avseende inneklimat klarar kravnivåer med normala värmeböljor sommartid, men inte klimatförändring som innebär långa, mycket varma och fuktiga sommarperioder. Strategier för framtiden Att förse landstingets samtliga lokaler där det är relevant med kyla kräver noggrann planering och flera parametrar måste särskilt beaktas. Investeringskostnad, årliga drifts- och underhållskostnader, miljökonsekvens, val av köldmedia (växthusgas) samt energimål (ökat behov av el till kyla).
24 (39) Installation av kyla via fastighetssystem bör genomföras enligt den princip som varit rådande sedan 2010, det vill säga kyla installeras när det sker nybyggnation och större ombyggnationer. Teknikutvecklingen som skett de senaste åren gör det nu möjligt att installera kylsystem med högre kapacitet än tidigare och som därmed klarar högre utetemperaturer. Bygg- och förvaltarenheten följer kontinuerligt den tekniska utvecklingen och anpassar kravställandet till en ny kravnivå för att möta ett varmare klimat än tidigare. Alternativ åtgärd där centralkyla saknas och där inga större ombyggnationer planeras inom överskådlig tid kan vara att införskaffa ett mindre antal mobila aggregat för utplacering i de mest kritiska rummen, exempelvis läkemedelsrum. Detta måste ske i nära dialog med verksamheten om var dessa skall placeras. Det finns dock svårigheter som måste beaktas med att införskaffa och hålla i drift lokalt placerade mobila rumskylare i byggnader som idag saknar kylanläggning: Elnätet i respektive byggnad klarar inte av ett stort antal lokalt placerade kylare då de totalt har högre effektbehov än ett centralt kylsystem. De lokala kylarna kräver kylning för att fungera och måste då anslutas till uteluften, vilket inte kan genomföras utan märkbara anpassningskostnader. Flera mobila aggregat inom en avdelning kommer att skapa ljudproblem, då varje apparat innehåller en kompressor med ljudavgivning som adderas. Många lokaler har hygienkrav som inte kan tillåta den recirkulation av luft som en mobil kylare innebär. Ett annat alternativ, som också kan gälla för lokaler där kyla är installerad beroende på värmeböljans styrka och längd, är att landstinget införskaffar ett antal fläktar som kan placeras ut i verksamheten där så krävs vid specifika tillfällen. Status 2018 En uppdatering av den kartläggning som genomfördes 2014 avseende komfortkylning har genomförts och vi kan konstatera att sedan 2014 har kylsystem nyinstallerats eller förbättrats (utökad kapacitet) på bland annat; Västerviks sjukhus, hus 07, OP, Västerviks sjukhus, hus 20, produktionskök, Västerviks sjukhus, hus 20, dialys, Vimmerby, hus 10, specialistpsykiatri, Vimmerby, hus 11, folktandvård, Oskarshamns sjukhus, hus 08 bårhus, Oskarshamns sjukhus, hus 07, KTC, Ölands folkhögskola, hus 27, kök och matsal, m.fl.
25 (39) Vi har idag kyla installerad för 70 procent av vår verksamhetsyta men det ser olika ut för sjukhusen, hälso- tandvårdscentraler och folkhögskolor där hälso- tandvårdscentraler och folkhögskolor är de som har minst andel kyla installerad. Ett antal projekt pågår eller planeras de kommande åren där nyinstallation eller förbättring av kylkapacitet görs, bl.a. Vimmerby, hus 07, bårhus (pågår) klart november 2018. Oskarshamns sjukhus, hus 01, klinik kemi och transfusionsmedicin (planeras) klart hösten 2020. Oskarshamns sjukhus, hus 13, nybyggnation för specialistpsykiatri (pågår) klart december 2019. Emmaboda, nybyggnation landstingsgemensamma lokaler (pågår) klart mars 2019. Länssjukhuset i Kalmar, hus 36, nybyggnation för specialistpsykiatri (pågår) klart hösten 2021. Länssjukhuset i Kalmar, hus 13, ombyggnation av plan 4 och 6, kyla i hela byggnaden (planeras). Västerviks sjukhus, hus 02, nybyggnation för specialistpsykiatri (planeras). Västerviks sjukhus, hus 20, vårdavdelningar 4-6 (planeras). Västervik, hus 03, Stora Trädgårdsgatans HC (planeras) klart november 2019 m.fl. Efter att dessa projekt genomförts kommer andelen installerad kyla på verksamhetsyta stiga till 81 procent. Handlingar 1. Interpellation 2018:23. 2. Svar på interpellation 2018:23. 85 Diarienummer 180663 Besvarande av interpellation 2018:24 noterar svaret på interpellation 2018:24 till protokollet. Gudrun Brunegård (KD) har i en interpellation ställd till Lena Segerberg (S) och Yvonne Hagberg (S) ställt följande frågor. Ett av vårdens stora bekymmer är bemanningsfrågan. På somrarna blir personalbristen särskilt påtaglig, när ordinarie stab ska ha semester. Även om arbetsgivaren medger att en arbetsplats anställer ett antal hyrsjuksköterskor,
26 (39) så är det på många avdelningar och mottagningar som inte schemat går ihop fullt ut. Det kan finnas ett antal tomma rader och arbetspass som inte lösts med vikarier. Många medarbetare känner stor lojalitet med kollegor och patienter och tar då på sig extra arbetspass, trots att de redan arbetar heltid. Arbetssituationen är alltså rejält pressad redan när man går in i semesterperioderna. Om någon blir sjuk finns inga marginaler. Ofta är den enda lösningen att någon på arbetsplatsen går in och tar på sig ytterligare ett extrapass, ibland till och med samma dag som man jobbar sitt ordinarie arbetspass. Det kallas att man jobbar dubbelpass. Det kan innebära att man jobbar från klockan 7.00 till 22.00 eller att man går på ett nattpass samma dag som man redan gjort ett fullt arbetspass. Enligt beforskad erfarenhet sliter det särskilt hårt på personalen, när man inte får möjlighet till återhämtning efter krävande arbetsperioder. Det finns ju sällan möjlighet till kompledighet i anslutning till sådana extrapass. Det går det inte heller att utesluta att patientsäkerhetsriskerna ökar om personalen aldrig får chans att vila ut. När jag i sommar hospiterade på sjukhusen mötte jag medarbetare som redan när halva året gått var uppe i nästan 200 övertidstimmar. Förra året ställde jag en interpellation, med ett antal frågor kring detta. Min ingång var att det måste vara en viktig värdemätare för landstinget som arbetsgivare att följa hur många sådana extrapass och dubbel pass medarbetarna tar på sig. Problemet visade sig vara att det inte fanns någon inrapportering av den typen av 'frivilligt', pliktskyldigt extraarbete, utan endast då det sker genom beordring. Vid fullmäktigedebatten kring min interpellation i september förra året uppfattade jag det som att ni insåg problematiken och att man i personalutskottet skulle undersöka möjligheten att följa upp antalet extrapass och dubbelpass. 1. Finns det numera något sätt att följa upp hur många dubbel pass eller extrapass på ledig dag som utförs? 2. Hur stort är 'övertidsberget' efter sommaren? 3. Hur många medarbetare har arbetat mer än 100 timmar övertid hittills i år? Lena Segerberg (S) och Yvonne Hagberg (S) besvarar interpellationen enligt följande. Inledningsvis vill vi framhålla att situationen under sommaren 2018 i det stora hela har fungerat väl. Det är alltid kritiskt att klara bemanningen och hålla öppet verksamheten under sommarmånaderna men i år har inga
27 (39) verksamheter behövts stängts, förutom de som ingår i den ordinarie semesterplaneringens neddragningar. Efter den här sommaren kommer vi liksom tidigare år göra en utvärdering. Denna uppföljning behöver främst ske nära verksamheten under arbetsmiljöpunkt vid basenhetsråd. 1. Finns det numera något sätt att följa upp hur många dubbelpass eller extrapass på ledig dag som utförs? Alla pass finns registrerade i varje medarbetares schema och genom handpåläggning har dessa tagits fram. Informationen finns på individnivå. Dock finns inget systemstöd som klarar att göra statistiska uppföljningar. Totalt handlar det om cirka 45 extra pass/dubbelpass. Här följer en noggrannare sammanställning över hur för de respektive enheterna. Avdelning 17 Kalmar Dubbelpass har förekommit där man jobbat dag och kväll. Under de 11 veckor de haft semesterperiod har det hänt totalt cirka 5-8 ggr. Akuten Västervik Cirka 23 dubbelpass för sjuksköterskor under semesterperioden. Vissa av passen har utförts på en annan enhet. De pass som saknade bemanning sammanställdes på en lista som personalen fick teckna sig för, vilket för en del innebar dubbelpass. Kvinnokliniken Västervik Dubbelpass med arbete dag och kväll har förekommit på grund av sjukdom, i ett fall blev en bemanningssjuksköterska sjuk en helg vilket resulterade i flera dubbelpass. Totalt fyra gånger under deras semesterperiod som var i tre perioder med start 4 juni. Färre dubbla pass i år jämfört med 2017, utvärdering av tre semesterperioder pågår. Kvinnokliniken Kalmar Inga dubbelpass för någon barnmorskor på förlossning/bb under juni, juli eller augusti. Undersköterskorna har ett dubbelpass i juni, två i juli och två i augusti fem dubbelpass totalt under juni, juli och augusti. Sjuksköterskor/barnmorskor på gynsektionen har haft ett 1-2 pass i juni, två halvpass och ett helt i juli, ett dubbelpass i augusti. Med 1-2-pass att när ordinarie arbetstid varit 9-18 och sjuksköterskor arbetat kvar till klockan 22. Totalt på Kvinnokliniken 'innekliniken' blir det sju hela pass och tre halvpass.
28 (39) Intensivvårdsavdelning Oskarshamn Dubbelpass under perioden vecka 25 33 fem tillfällen för sjuksköterskor. 2. Hur stort är 'övertidsberget' efter sommaren? Innestående kompsaldo är per den 24 september, 41 370 timmar. Det är den tid som sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker har innestående hos landstinget. 3. Hur många medarbetare har arbetat mer än 100 timmar övertid i år? Idag har 147 medarbetare mer än 100 arbetade övertidstimmar. Handlingar 1. Interpellation 2018:24. 2. Svar på interpellation 2018:24. 86 Diarienummer 180771 Besvarande av interpellation 2018:25 noterar svaret på interpellation 2018:25 till protokollet. Claus Zaar (SD) har i en interpellation ställd till Anders Henriksson (S) ställt följande frågor. Flera signaler från berörda elever visar att nuvarande kursplaner behöver omprövas. Det behövs ny struktur med inriktning på att blivande sjuksköterskor före examen uppnår kompetens för yrkets praktiska moment. De kan på så sätt komma in i yrket snabbare än nu. Då det gäller utbildningen i ett bristyrke som detta, med många avhopp, är det mycket viktigt att ta tillvara de utvärderingar och den kritik som eleverna framför. Det krävs ett kontinuerligt arbete med väl avvägda anpassningar av kursinnehållet. Efter avslutad utbildning är hjälp till en bra bostad en attraktiv del i rekryteringen. Med anledning av ovanstående vill jag fråga följande: 1. Hur tänker landstingsrådet agera för att nuvarande kursplan anpassas till den verklighet som sjukvården ska hantera? 2. Vilka förbättringar vill landstinget vidta för att antalet antagna elever som hoppar av ska minimeras? 3. Vilka stöd till en bra första bostad kan landstingsrådet medverka till för att underlätta rekryteringen av unga sjuksköterskor?
29 (39) Interpellationen har överlämnats till Yvonne Hagberg (S) som besvarar den enligt följande. Jag vill börja med att ge en kort bakgrund kring sjuksköterskeutbildningen. Landstinget samverkar idag med universitetet i samverkansforumet Praktsam kring sjuksköterskeutbildningen med representation från landstinget samt representanter från universitetet enligt vårt VFU-avtal (verksamhetsförlagd utbildning). I forumet arbetas med frågor som rör utvecklingen av utbildningen både från lärosäte och VFU i våra verksamheter. Vid huvudhandledarträffar på universitetet förs också diskussioner om utbildning innehåll och handledning mellan länets alla huvudhandledare och universitetet. Det är ett gott samarbete där vi är beroende av varandra och vi har ett gott klimat i våra diskussioner. Det kan nämnas att jämfört med andra lärosäten i regionen så har Linnéuniversitetet 36 veckors VFU (jämfört med 29 respektive 31 veckor) 1. Hur tänker landstingsrådet agera för att nuvarande kursplan anpassas till den verklighet som sjukvården ska hantera? I samband med Linnéuniversitetets bildande togs en utbildningsplan fram som gäller på Linnéuniversitetets alla utbildningar, idag Växjö, Ljungby, Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Över tid har dessa kursplaner utvecklats. Inför varje VFU föregås det av träning av de praktiska momenten på kliniskt träningscenter. Examensarbete genomförs under termin fem vilket gör att studenterna mer kan fokusera på sin VFU sista terminen många går tio veckor i samma verksamhet och få också en anställning i densamma Bilden som verksamheterna ger är att chefer och huvudhandledare är nöjda med de sjuksköterskor som är nyutbildade och får en anställning. Studenternas synpunkter och erfarenheter fångar vi upp i en utvärdering som görs efter varje VFU-period 2. Vilka förutsättningar vill landstinget vidta för att antalet antagna elever som hoppar av ska minimeras? Landstinget arbetar med handledarskapet för VFU och en viktig fråga är att visa intresse för studenterna under studietiden. Detta är vår bästa rekryteringsväg av sjuksköterskor. Idag kan man söka till utbildningen utan att ha någon vårderfarenhet och det är inte förrän man kommer ut i VFU man ser vad yrket innebär vilket då kan innebära att några hoppar av
30 (39) I Oskarshamn har vi en handlingsplan där vi tillsammans med sjukhuschef och avdelningschefer arbetar fram hur man ska attrahera studenterna under studietid. Nova, där utbildningen bedrivs i Oskarshamn, och Linnéuniversitetet arbetar på sitt håll för att öka genomströmningen av studenter. 3. Vilka stöd till en bra första bostad kan landstingsrådet medverka till för att underlätta rekryteringen av unga sjuksköterskor? Vi tittar just nu på möjligheten till externt stöd vid viss rekrytering för kanske främst person som kommer från annan ort. Det kan gälla sökande av bostad och andra områden som gör det möjligt för en person och dennes familj att flytta. Handlingar 1. Interpellation 2018:25. 2. Svar på interpellation 2018:25. 87 Diarienummer 180772 Besvarande av interpellation 2018:26 noterar svaret på interpellation 2018:26 till protokollet. Claus Zaar (SD) har i en interpellation ställd till Anders Henriksson (S) ställt följande frågor. Den stora bristen på sjuksköterskor med specialistutbildning måste åtgärdas med nya grepp. Det duger inte med att stänga vårdplatser. Problemen flyttas bara runt och medför att väntetider och köer blir allt längre och längre. Drabbade medborgare som ofta är sköra, får inte den sjukvård som de lovats. Allt fler äldre som kommer in för en operation behöver en vårdplats. Efter tillfrisknande ska de skrivas ut till uppföljande vård. Med stängda vårdplatser ökar dagkirurgi och drabbade får åka hem direkt för att kämpa med rehabilitering av sina krämpor. Kommunernas hemtjänst och korttidsplatser ska stödja sköra människors vård. I verkligheten är det ofta en mycket svår uppgift med åtföljande bristande kvalitet hos vårdgivare. Inringning av fast personal sker för att täcka tomma arbetspass. Det löser akuta behov, men skapar ofta arbetsmiljöproblem och påverkar på olika sätt också medarbetares privata relationer. När stressjukdomar drabbar lojal personal riskerar det att leda till en plötslig långtidssjukskrivning som
31 (39) medför ökad brist på medarbetare med rätt kompetens. Det är mycket oroande att lojal personal själva riskerar sin hälsa. Metoden med lojal inringning måste fasas ut. Nu är systemet en komponent i en dålig arbetsmiljö. Med anledning av ovanstående vill jag fråga följande: 1. När planerar landstingsrådet att åter öppna de vårdplatser som fortfarande är stängda? 2. Finns det uppföljning av hur inringd lojal personal har drabbats av stressrelaterade sjukdomar? 3. Finns det fakta om hur många tomma arbetspass som uppstått månadsvis under detta år och hur många lojala medarbetare som täckt dessa behov? Interpellationen har överlämnats till Lena Segerberg (S) som besvarar den enligt följande. 1. När planerar landstingsrådet att åter öppna de vårdplatser som fortfarande är stängda? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anpassar antalet vårdplatser löpande och flexibelt beroende på det aktuella behovet och tillgängliga resurser. Ökningen av dagkirurgi är i första hand ett resultat av nya bättre anestesioch operationsmetoder. Platsbrist har inte varit det avgörande. Om det är möjligt att undvika sjukhusvistelse bör detta göras då sjukhusvistelse kan medföra vissa risker som exempelvis vårdrelaterade infektioner. Då en inläggning är medicinskt motiverat ska självfallet sådan göras. 2. Finns det uppföljning av hur inringd lojal personal har drabbats av stressrelaterade sjukdomar? Tyvärr har landstinget inte tillgång till den statistiken. Däremot kan jag konstatera att sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen varit lägre under sommaren 2018 än vad fallet var 2017. 3. Finns det fakta om hur många tomma arbetspass som uppstått månadsvis under detta år och hur många lojala medarbetare som täckt dessa behov? Se svar under interpellation 2018:24. Handlingar 1. Interpellation 2018:26. 2. Svar på interpellation 2018:26.
32 (39) 88 Diarienummer 180774 Besvarande av interpellation 2018:27 noterar svaret på interpellation 2018:27 till protokollet. Bo Karlsson (SD) och Britt-Marie Sundqvist (SD) har i en interpellation ställd till Anders Henriksson (S) ställt följande frågor. Under år 2016 ställde Sverigedemokraternas landstingsgrupp en interpellation med bland annat frågan om hur många personer i länet som konstaterats bära på latent respektive aktiv tuberkulos. Vi frågade också vad som görs för att samtliga bärare fångas upp av sjukvården. I svaret uppgavs att 110 patienter hade satts på behandling för latent tuberkulos vid infektionskliniken mellan januari och augusti månad 2016. Detta kan jämföras med 55 patienter under 2015, alltså en fördubbling. Vi vill med anledning av ovanstående ställa följande frågor: 1. Hur många fall av latent respektive aktiv tuberkulos har behandlats i Landstinget i Kalmar län från september månad 2016 och fram till nu, uppdelat per år? 2. Vilken metod har använts för att fånga upp eventuella bärare? 3. Har någon anställd i landstinget drabbats av latent respektive aktiv tuberkulos under samma period? 4. Vilken personalkategori har varit särskilt utsatt för risk att bli smittad? Interpellationen har överlämnats till Lena Segerberg (S) som besvarar interpellationen enligt följande. 1. Hur många fall av latent respektive aktiv tuberkulos har behandlats i landstinget i Kalmar län från september månad 2016 och fram till nu uppdelat på år? Latent tuberkulos är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och således finns inget register över dessa fall. Siffrorna måste tas fram manuellt ur vårt journalsystem vilket tar några veckor. 2. Vilken metod har använts för att fånga upp eventuella bärare? IGRA-test (Quantiferontest) används i första hand, i andra hand används PPD-test, detta är i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
33 (39) 3. Har någon anställd i landstinget drabbats av latent respektive aktiv tuberkulos under samma period? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har inte kännedom om något sådant fall. 4. Vilken personalkategori har varit särskilt utsatt för att bli smittad? Tidigare fanns en rekommendation om BCG-vaccination av särskilt utsatt personal, den togs dock bort 2017, främst på grund av dålig effekt hos vaccinet. Traditionellt har personal som arbetar på obduktionsavdelningar, infektionskliniker och i vissa fall på lungmedicinska kliniker/avdelningar ansetts vara särskilt utsatta för smitta. Handlingar 1. Interpellation 2018:27. 2. Svar på interpellation 2018:27. 89 Diarienummer 180775 Besvarande av interpellation 2018:28 noterar svaret på interpellation 2018:28 till protokollet. Kaj Holst (M) har i en interpellation ställd till Jessica Rydell (MP) ställt följande frågor. Du och jag har debatterat sjukhusens avlopp vid flera tillfällen i landstingsfullmäktige och senast vi gjorde det påtalade du att sjukhusens avloppsvatten inte behöver renas innan det når det kommunala reningsverket. Nu, när du inte längre är bunden kanske du kan lätta på ditt samvete och tycka att vi borde, eller åtminstone försöka, rena sjukhusens avlopp från cytostatika, antibiotika och hormoner. Jag tror att även du har läst rapporterna angående vad länssjukhuset har släppt ut genom årens lopp och situationen har nu förvärrats i och med att vi tagit hem det mesta av cancerbehandlingarna. Du känner säkert också till hur det akvatiska livet påverkas av hormoner och att antibiotika i naturen inte är av godo. Jag vill därför fråga landstingsråd Jessica Rydell (MP): Vidhåller du att sjukhusens avlopp inte behöver renas innan de går ut i den kommunala reningen? Jessica Rydell (MP) besvarar interpellationen enligt följande.
34 (39) Läkemedel i miljön måste ses ur ett helhetsperspektiv, där sjukhusen är en del av totalen. Det har inte gjorts någon detaljstudie av hur stor del av totala läkemedelsutsläppen i länet som kommer från just sjukhusen. Däremot är kunskapsläget nationellt mycket gott i frågan. Många studier har visat att vården generellt sett står för upp till 10 procent av totala läkemedelsutsläppen. Resten kommer från hushållens avlopp. Det finns inget som talar emot att fördelningen hos oss skulle skilja sig väsentligt från detta. Rening med avseende på läkemedel i kommunala reningsverk är den enskilt viktigaste och mest kostnadseffektiva insatsen framöver i samhället. Detta visas inte minst genom att det nationellt sker satsningar för att minska påverkan av utsläppen genom regeringens satsning av bidrag till avancerad rening av avloppsvatten om 90 miljoner för åren 2018 2020, vilket kan sökas av kommuner, kommunala bolag eller kommunalförbund. Planering för ett nytt reningsverk pågår i Kalmar och där förbereds också för möjlighet att rena med avseende på läkemedel, mikroplaster med mera. Vi har varit och bör fortsatt vara behjälpliga i detta arbete, för att åstadkomma ett så bra resultat som möjligt. Därutöver bör vi vara aktiva i diskussioner och bevakning av eventuella framtida uppströmsåtgärder. Bland annat genom att fortsatt kontinuerligt bevaka vad som händer inom området både avseende eventuella lagändringar men även genom att följa teknikutvecklingen samt dra lärdom av de pågående insatser och projekt som görs i andra regioner och landsting. Landstinget har sedan lång tid tillbaka övergripande rutiner vad gäller hanteringen av läkemedelsavfall inom landstingets verksamheter. Utbildning i läkemedel och miljö har hållits för läkare på alla enheter inom hälsovalet och genomförs återkommande för AT-läkare. Utbildning har även genomförts för alla miljöombud i landstinget vid flera tillfällen. Ytterligare fyra tillfällen kommer genomföras för miljöombuden i länet nu i oktober. Ur ett samhällsperspektiv är det också viktigt att inte glömma det uppströmsarbete som pågår för att minska andelen läkemedel i samhället som görs bland annat genom att förskriva hälsa på recept och läkemedelsgenomgångar. Handlingar 1. Interpellation 2018:28. 2. Svar på interpellation 2018:28.
35 (39) 90 Diarienummer 180776 Besvarande av interpellation 2018:29 noterar svaret på interpellation 2018:29 till protokollet. Kaj Holst (M) har i en interpellation ställd till Jessica Rydell (MP) ställt följande frågor. I slutet av 2014 lämnade Kaj Holst in en motion till landstinget om att starta en utbildning för landstingspersonal inom tandvården för att upptäcka benskörhet. Motionen fick ett positivt mottagande när den bifölls 2016 och året därpå startade utbildningen och ett vårdprogram infördes. 500 000 kr anslogs för pilotprojektet under vetenskaplig ledning av sakkunniga från Tandläkarhögskolan i Malmö. Nu har det gått två år och inga resultat har hittills redovisats. Jag vill därför fråga landstingsråd Jessica Rydell (MP) 1. När kommer utvärderingen av pågående osteoporosprojektet att redovisas? 2. Vad drar sittande politiska majoritet hittills för slutsatser av projektet? Jessica Rydell (MP) besvarar interpellationen enligt följande. 1. När kommer utvärderingen av pågående osteoporos projekt att redovisas? Försenad uppstart av projektet den 8 maj 2018 då deltagande kliniker hade möte med professor Christina Lindh som gick genom projektets alla steg och kansliet presenterade alla aktuella dokument rörande projektet. Kort därefter startade överföring av röntgenbilder till universitetet i Malmö. Orsaken till förseningen av projektet har varit teknisk gällande bildöverföring med hänsyn taget till Dataskyddsförordningen (GDPR) samt en del övriga tekniska problem vid överföringen av bilder. Det var också justeringar av dokumentationen som skulle göras. När man kan förvänta sig en slutlig utvärdering är svårt att säga eftersom man måste komma upp i ett visst antal patienter som får ett positivt utfall vid läsning av röntgenbilderna. Kliniken på Smålandsgatan har till exempel hittills två positiva utfall på 28 patienter och Berga C fick positivt utfall på den första patient som de skickade. Målet är minst tio positiva svar på varje deltagande klinik.
36 (39) Frågan om vad den politiska majoriteten drar för slutsatser kring detta, måste anses som oseriös, då projektet är alldeles för ungt för en rimlig bedömning. Handlingar 1. Interpellation 2018:29. 2. Svar på interpellation 2018:29. 91 Diarienummer 180777 Besvarande av interpellation 2018:30 noterar svaret på interpellation 2018:30 till protokollet. Kaj Holst (M) har i en interpellation ställd till Jessica Rydell (MP) ställt följande frågor. Vid flera tillfällen har landstingsrådet Jessica Rydell och jag diskuterat de nyanlända tandläkarnas situation i länet, hur de kan validera sina kompetenser och hur de snabbare ska kunna komma i arbete i ett landsting som saknar tandläkare. Folktandvården bokstavligen skriker efter tandläkare och det finns i Kalmar län minst tio erfarna tandläkare som går och väntar på att få utöva sitt yrke. Jag tror jag vågar säga att alla tandläkare i vårt län gärna vill veta när de får det efterlängtade tillskottet av kollegor i arbete. Jag vill därför fråga landstingsråd Jessica Rydell (MP) 1. Hur fortlöper arbetet med att kompetensutveckla och anställa nyanlända tandläkare från utomeuropeiska länder? 2. Har det gjorts uppdragsbeställningar hos exempelvis odontologen i Jönköping? Jessica Rydell (MP) besvarar interpellationen enligt följande. 1. Hur fortlöper arbetet med att kompetensutveckla och anställa nyanlända tandläkare från utomeuropeiska länder? Det finns två vägar att erhålla svensk legitimation. Kompletterande utbildning i Göteborg, Malmö eller Stockholm, Kunskapsprov och därefter 6 månaders provtjänstgöring. Kunskapsproven är erkänt svåra att klara av och då det är ett krav att man klarar detta för att erhålla legitimation innebär det att endast ett fåtal erhåller sin svenska legitimation. Man har efter påtryckningar av Sveriges Folktandvårds
37 (39) förening lättat något på tidskraven som funnits på proven och har efter sommaren ökat tiden. Socialstyrelsen jobbar för att ta fram nya regler som ska gälla från och med 2020. Vi har under vårterminen 2018 genomfört tio utbildningsdagar i svensk tandvård med sju deltagare. Dessa sju har varit på olika nivåer rent språkligt. Två av dessa deltagare är sedan tidigare klara med sin svenska utbildning vid våra folkhögskolor och har därför haft en tidsbegränsad utbildningstjänstgöring vid två av våra kliniker. Tre av deltagarna har under våren haft språkpraktik på våra kliniker parallellt med sin svenska utbildning vid folkhögskolan. En deltagare arbetar som tandsköterska i Karlskrona och en deltagare har varit på praktik hos en privat tandläkare i länet. En av dessa deltagare har nu kommit in på den kompletterande utbildningen i Göteborg. En av deltagarna har gjort kunskapsprovet på Karolinska Institutet men missade tyvärr att bli godkänd med tre poäng. En annan av deltagarna klarade provet för att komma in på kompletterande utbildning men gick tyvärr inte vidare under ett av de efterföljande stegen för att gå vidare. Planering är lagd för ytterligare fem utbildningsdagar under hösten 2018 med sju deltagare. Det har tillkommit en språkpraktikant samtidigt som en deltagare som ovan nämnt har kommit in på kompletterande utbildning. Vi är som tidigare villiga att ta emot tandläkare för provtjänstgöring men det kräver att de är godkända av Socialstyrelsen och har klarat kunskapsprovet. Vi planerar i dagsläget en provtjänstgöring för en rysk tandläkare på en av våra kliniker med förhoppning om start under hösten. 2. Har det gjorts uppdragsbeställningar hos exempelvis odontologen i Jönköping? Nej, den kompletterande utbildningen finns i dagsläget i Malmö, Göteborg och i Stockholm. Man söker denna på egna meriter och prov. Handlingar 1. Interpellation 2018:30. 2. Svar på interpellation 2018:30.
38 (39) 92 Diarienummer 180778 Besvarande av interpellation 2018:31 noterar svaret på interpellation 2018:31 till protokollet. Maud Ärlebrant (KD) och Gudrun Brunegård (KD) har i en interpellation ställd till Lena Segerberg (S) ställt följande frågor. Vid Västerviks sjukhus finns sedan nio år en behandlingsenhet för cellgiftsbehandling av cancerpatienter. Sedan 2015 ingår behandlingsenheten i Västervik i den länsövergripande onkologiska kliniken vid Länssjukhuset i Kalmar. Under de senaste åren har allt större problem uppdagats. Patienter har under flera år märkt av en oro bland personalen, som bland annat bottnat i att man inte haft någon fast läkare och som lett till att flera sjuksköterskor slutat. En onkolog hyrdes in på deltid, som var beredd att ta fast anställning, men ansågs för dyr. Istället skulle behandlingsenheten bemannas från onkologkliniken i Kalmar. Under sommar och tidig höst är bilden att behandlingsenheten fungerat allt sämre eller inte alls. Patienter som sökt kontakt med enheten har hänvisats till kirurgmottagningen, som inte haft någon information. Det har till och med hänt att läkare från onkologkliniken i Kalmar, under mottagningsverksamhet på Västerviks sjukhus har skickat patient till behandlingsenheten, utan att känna till att den var stängd på grund av personalbrist. Enligt uppgift ska nu behandlingsenheten hålla öppet två dagar i veckan, till stor del bemannad med hyrsjuksköterskor och sjuksköterskor från Kalmar. För den enskilda cancerpatienten skapar den rådande situationen stor otrygghet med bristfällig information och nya ansikten på behandlande personal. En del patienter har hänvisats till att få sina behandlingar utförda i Kalmar flera gånger i veckan, vilket åsamkat stora besvär. Våra frågor är därför följande: 1. Vilka åtgärder har du vidtagit för att skapa en stabil struktur, där cancersjuka patienter får god och trygg vård med kontinuitet i norra länsdelen? 2. Har bakomliggande orsaker till personalflykten analyserats och åtgärdats? Lena Segerberg (S) besvarar interpellationen enligt följande.
39 (39) Man har i Västervik jobbat hårt med frågan för att lösa rekryteringen. Den 1 september 2018 började en ny sjuksköterska och ytterligare en sjuksköterska är på väg tillbaka efter sjukskrivning. Dessutom har två nya undersköterskor anställts. För att ytterligare stärka bemanningen kommer två till tre sjuksköterskor från Länssjukhuset i Kalmar under onsdagar och torsdagar. Behandlade läkare är på plats under tisdagar och onsdagar. Verksamheten är därmed idag igång. Delvis kan de problem interpellationen beskriver ha att göra med att lokalerna inte är särskilt anpassade för denna verksamhet. Det behöver göras en del justeringar i de befintliga lokalerna. Handlingar 1. Interpellation 2018:31. 2. Svar på interpellation 2018:31. Uppvaktning Ordföranden uppvaktade å landstingsfullmäktiges vägnar ledamot Yvonne Hagberg (S) med anledning av hennes högtidsdag.
Bilaga 2 s sammanträde den 3 oktober 2018 83 Ändring av antal råd i den nya politiska organisationen för Region Kalmar län 2019-2022 Ledamöter Parti K Ersättare Ja Nej Avst F Anders Henriksson (S) 5 X Lena Segerberg (S) 1 X Thomas Kronståhl (S) 1 Katrin Stagnell X Britt Karlsson (S) 1 X Saad Benatallah (S) 1 X Helen Nilsson (S) 2 X Peter Högberg (S) 2 X Britt Wireland Sorpola (S) 2 X Yvonne Hagberg (S) 3 X Lejla Bajraktarevic (S) 3 X Elisabeth Hultqvist (S) 3 X Rickard Bäck (S) 3 Yvonne Bergvall X Maria Ixcot Nilsson (S) 4 X Anders Oskarsson (S) 4 X Henrik Nilsson-Bokor (S) 4 X Martina Hessel (S) 4 X Bo Eddie Rossbol (-) 4 X Maria Hammarström (S) 5 X Jonas Hellberg (S) 5 X Anna Soltorp (S) 5 Malin Anell X Olle Hjertqvist (S) 5 X Mats Wedin (S) 5 Alexandra Castello-Branco X Gunilla Johansson (S) 6 X Margaretha Lööf-Johanson (S) 6 Kristina Sjöström X Ilko Corcovic (S) 6 X Kerstin Arvidsson (S) 5 Christer Andersson X Linda Fleetwood (V) 5 X Leif Svensson (V) 1 X Lena Granath (V) 3 X Anders Svensson (V) 4 X Jessica Rydell (MP) 5 X Akko Karlsson (MP) 1 X Eva-Karin Holgersson (MP) 3 Gunnar Westling X Malin Sjölander (M) 1 X Magnus Gustafsson (M) 1 Åke Bergh X Suzanne Gustafsson (M) 3 Berthold Andersson X Lennart Hellström (M) 3 X Monica Ljungdahl (M) 4 X Måns Linge (M) 5 X Kaj Holst (M) 5 X Eddie Forsman (M) 5 X Elin Landerdahl (M) 6 X Tuulikki Åkesson (M) 2 X Christer Jonsson (C) 4 X Christel Alvarsson (C) 1 X Magnus Danlid (C) 2 X Anette Rogö (C) 3 X Eva-Kristina Berg (C) 4 X Ingegerd Petersson (C) 5 X Gerd Åstrand (C) 6 X Gudrun Brunegård (KD) 2 X Kerstin Lahi (KD) 1 Maud Ärlebrandt X Jimmy Loord (KD) 4 Gull-Britt Hellborg X Arne Sjöberg (KD) 5 X Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) 3 X Pierre Edström (L) 5 X Göran Nilsson (L) 1 X Bill Björklund (L) 3 Karin Lundborg Folkegård X Claus Zaar (SD) 6 X Bo Karlsson (SD) 1 X Göran Gustafsson (SD) 2 X Britt-Marie Sundqvist (SD) 3 X Sune Olsson (SD) 3 X Petra Gustafsson (SD) 5 X Martin Kirchberg (SD) 4 X Henrik Yngvesson (M) 6 X Ulf Nilsson (S) 3 X SUMMA: 7 7 53 0
Bilaga 3 s sammanträde den 3 oktober 2018 83 Ändring av antal råd i den nya politiska organisationen för Region Kalmar län 2019-2022 Ledamöter Parti K Ersättare Ja Nej Avst F Anders Henriksson (S) 5 X Lena Segerberg (S) 1 X Thomas Kronståhl (S) 1 Katrin Stagnell X Britt Karlsson (S) 1 X Saad Benatallah (S) 1 X Helen Nilsson (S) 2 X Peter Högberg (S) 2 X Britt Wireland Sorpola (S) 2 X Yvonne Hagberg (S) 3 X Lejla Bajraktarevic (S) 3 X Elisabeth Hultqvist (S) 3 X Rickard Bäck (S) 3 Yvonne Bergvall X Maria Ixcot Nilsson (S) 4 X Anders Oskarsson (S) 4 X Henrik Nilsson-Bokor (S) 4 X Martina Hessel (S) 4 X Bo Eddie Rossbol (-) 4 X Maria Hammarström (S) 5 X Jonas Hellberg (S) 5 X Anna Soltorp (S) 5 Malin Anell X Olle Hjertqvist (S) 5 X Mats Wedin (S) 5 Alexandra Castello-Branco X Gunilla Johansson (S) 6 X Margaretha Lööf-Johanson (S) 6 Kristina Sjöström X Ilko Corcovic (S) 6 X Kerstin Arvidsson (S) 5 Christer Andersson X Linda Fleetwood (V) 5 X Leif Svensson (V) 1 X Lena Granath (V) 3 X Anders Svensson (V) 4 X Jessica Rydell (MP) 5 X Akko Karlsson (MP) 1 X Eva-Karin Holgersson (MP) 3 Gunnar Westling X Malin Sjölander (M) 1 X Magnus Gustafsson (M) 1 Åke Bergh X Suzanne Gustafsson (M) 3 Berthold Andersson X Lennart Hellström (M) 3 X Monica Ljungdahl (M) 4 X Måns Linge (M) 5 X Kaj Holst (M) 5 X Eddie Forsman (M) 5 X Elin Landerdahl (M) 6 X Tuulikki Åkesson (M) 2 X Christer Jonsson (C) 4 X Christel Alvarsson (C) 1 X Magnus Danlid (C) 2 X Anette Rogö (C) 3 X Eva-Kristina Berg (C) 4 X Ingegerd Petersson (C) 5 X Gerd Åstrand (C) 6 X Gudrun Brunegård (KD) 2 X Kerstin Lahi (KD) 1 Maud Ärlebrandt X Jimmy Loord (KD) 4 Gull-Britt Hellborg X Arne Sjöberg (KD) 5 X Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) 3 X Pierre Edström (L) 5 X Göran Nilsson (L) 1 X Bill Björklund (L) 3 Karin Lundborg Folkegård X Claus Zaar (SD) 6 X Bo Karlsson (SD) 1 X Göran Gustafsson (SD) 2 X Britt-Marie Sundqvist (SD) 3 X Sune Olsson (SD) 3 X Petra Gustafsson (SD) 5 X Martin Kirchberg (SD) 4 X Henrik Yngvesson (M) 6 X Ulf Nilsson (S) 3 X SUMMA: 50 7 10 0
Signatursida Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare: Namn Elin Lindskog Datum & Tid 2018-10-12 07:25:31 +02:00 Identifikationstyp E-post (elin.lindskog@ltkalmar.se) Identifikations-id id3c4874957c2d458898313daa65f3f3b0 Namn Pierre Edström (L) Datum & Tid 2018-10-12 07:27:44 +02:00 Identifikationstyp E-post (pierre.edstrom@ltkalmar.se) Identifikations-id id9f02a159b9444079bb774b2dc87375c5 Namn Ulf Nilsson (S) Datum & Tid 2018-10-12 08:46:50 +02:00 Identifikationstyp E-post (ulf.nilsson@ltkalmar.se) Identifikations-id id385cca3f3a7c440a9d576674c889feb9 Signatursida 1 av 2
Namn Henrik Yngvesson (M) Datum & Tid 2018-10-12 08:55:55 +02:00 Identifikationstyp E-post (henrik.yngvesson@morbylanga.se) Identifikations-id idd2028c10c4b24103be44d526f7a43b34 Namn MARTINA ANDERSSON Datum & Tid 2018-10-12 10:40:03 +02:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation Identifikations-id _07cdf75366cef97576902db0b875b4a2e7 Validera dokumentet Användarvillkor Signatursida 2 av 2