Bekämpningsmedel på villovägar

Relevanta dokument
Oönskade kemikalier i våra vatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Neonikotinoider i miljön

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Miljögifter i odlingslandskapet

Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Tillstånd för bevattning

Växtskyddsmedel i miljön -

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige

Tre snabba på 20 min!

Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider

Introduktionskurs Mjölby

Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Sammanställning av befintliga data av växtskyddsmedel i ytvatten

Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015

Växtskyddet då, nu och sen

Fakta om glyfosat i miljön

Rapport Vilka pesticidrester hittas i svenska och danska vatten? Av Sara Johnson

Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8

Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006

Grödornas relativa bidrag till förekomst av växtskyddsmedel i ytvatten

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002

Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten

Växtskyddsmedel i vattendrag påverkan av vindavdrift och ytavrinning

Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

Därför skyddar vi. ytvattnet

Resultat från jämförelse av provtagningsmetoder

Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004

1. Diflufenikan 2. Renkavle & örtogräs höstvete 3. Örtogräs i vårkorn 4. Örtogräs i höstvete

Växtskyddet och vattnet

Växtskyddsmedel som regelbundet överskrider riktvärden för ytvatten en undersökning av bakomliggande orsaker

Rester av kemiska bekämpningsmedel i dräneringsvatten som lämnar en biobädd

Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.

På gång inom vattenförvaltningen

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

Säkert växtskydd. Kristina Grill Länsstyrelsen Östergötland E-post: Foto: Karin Oscarsson

Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Rapporten är sammanställd av Johan Krook Ekologgruppen i Landskrona AB.

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003

Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002

Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007

Växtskyddet och vattnet

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Rapport från seminarium inom CKB. Transportvägar för pesticidförluster till vatten

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 2011

Kemiföretagens syn på dagens situation

Analys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011

Bekämpningsmedel. vattendrag. Miljöövervakning i Södermanland Rapport 2014:17

Resistensrisk och strategier vid val av herbicider

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 2009

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Herbicidresistens. Leif Johansson, Växtskyddscentralen, Skara

Pesticidhalter i uppsamlingstankar kopplade till påfyllningsplattor

Simuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

Diflufenikan mot ogräs så minskar du risken för vattenmiljön

Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten

Resistensrisk och strategier vid val av herbicider

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning

Halter av bekämpningsmedel i råoch dricksvatten i Sverige

Bekämpningsmedelsläckage i fält - Vad kan göras för att minska riskerna?

Riskkartering av bekämpningsmedel i Skånes grundvatten

Kontakt Institutionen för vatten och miljö, SLU tel: +46 (0) Org.

Växtskydd. Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 2010

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Pesticider i nederbörd Version 1:1:

Växtskyddsrådet Stockholm den 4/ Susanna Hogdin, enheten för Miljöprövning och miljötillsyn

Hur hanterar vi risken för herbicidresistens?

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Bekämpningsmedelsrester i ytvatten , ett avrinningsområde i Örebro län

Riskkartering av bekämpningsmedel i skånska ytvatten

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Transkript:

Bekämpningsmedel på villovägar Jenny Kreuger (föreståndare, forskningsledare) Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Gi#konferensen 2017-11-21 Eslöv

Kemiskt växtskydd lång historik Örtextrakt Koppar Svavel Länge funnit som komplement Ell biologisk och mekanisk bekämpning The Great Famine, Irland, miken av 1800-talet Phytophtora infestans - potaesbladmögel

Efter andra världskriget Jordbruket raeonaliseras Mekanik ersake kroppsarbete och djurens arbete Handelsgödsel Fenoxisyror mot ogräs Gula preparat mot svampar Fosforpreparat och klorerade kolväten mot insekter

Från modernäring till miljöproblem ÖverskoKsprodukEon och dålig lönsamhet Larmrapporter, boken Tyst vår (1962) skapade negaeva rubriker kring jordbrukets användning av bekämpningsmedel OXa feklösliga och långlivade substanser (ex. DDT) Kraven skärptes ffa vad gäller hälsoaspekterna substanserna blev mindre långlivade och mindre feklösliga

Varför används växtskyddsmedel, vilka fördelar finns det? Säkrare skördar (säker Ellgång på mat) Större skördar (Ellgång Ell mer mat) Säkrare livsmedel (mat som håller)

Vilka risker finns det? Påverkan på hälsan Vid användning av preparaten När vi äter maten När vi dricker vaknet Påverkan på växt- och djurlivet Både från direkt och indirekt kontakt

Omfattande regelverk inom EU Bekämpningsmedel Växtskyddsmedel - förordning EC 1107/2009 Ex. ogräsmedel, svampmedel, insektsmedel Biocider förordning EU 528/2012 Ex. träskyddsmedel, slembekämpningsmedel EK ramdirekev för Uthållig användning av bekämpningsmedel 2009/128/EC Allmänkemikalier (REACH) Förordning EC 1907/2006

Använd mängd växtskyddsmedel inom EU (2014) (ton) 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Sverige 30 000 20 000 10 000 0 EU 28 + Schweiz och Norge: Total användning ca 400 000 ton per år Källa: Eurostat

Växtskyddsmedel - utveckling Säljs ~ 2 000 ton/år växtskyddsmedel (ffa Ell jordbruket) Använda mängder minskade kraxigt under 80-talet Drygt hälxen (ca 60%) av användningen sker i ek enda län Skåne Använd mängd (ton a.s./år) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 EXer KemI, 2016

Växtskyddsmedel - utveckling (forts.) Men, den försålda mängden räcker Ell ak behandla ~ samma areal som för 30 år sedan Med dagens medel kan man uppnå samma effekt med lägre doser Antal milj. hektardoser 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 EXer SCB, 2016

Riskindikator växtskyddsmedel VikEgt komma ihåg ak många av de substanser med sämst egenskaper ( värsengarna ) inte längre är godkända för användning SeK i ek längre perspekev så har hälso- och miljöriskerna minskat, ffa hälsoriskerna www.miljomal.se underlag från KemI, 1988-2015

Spridningsvägar i miljön VindavdriX och avdunstning Ytavrinning på marken Utlakning genom marken Ell dräneringsledningar Ell grundvaken

Faktorer som påverkar transport till yt- och grundvatten Substansernas egenskaper Hur snabbt de bryts ner, hur hårt de binds Ell markpareklar Markens egenskaper Organiskt material, lerhalt Väder/klimat Mängden och Edpunkten för nederbörden, temperaturen Appliceringsmetod och Edpunkt Typ av spruta, grödans utvecklingsstadium

Kvalitetsmål för bekämpningsmedel i vatten DricksvaKen - livsmedel 0,1 µg/l enskild substans och 0,5 µg/l totalhalt (hos användaren) GrundvaKen 0,1 µg/l enskild substans och 0,5 µg/l totalhalt YtvaKen 0,0001-100 µg/l (baseras på substansernas gixighet för vakenlevande organismer) 0,1 µg/l = 1 g aktiv substans i 10 miljoner liter vatten!

Varför miljöövervakning? Kunskapsbehov hur fungerar det i verkligheten? Men, också behov av ak undersöka utvecklingen över Eden En rad polieska beslut har fakats under åren för ak minska riskerna vid användning men hur vet vi dessa har avsedd effekt? Resultaten från miljöövervakningen visar om åtgärder leder Ell förbäkringar och om vi når uppsaka mål

Vemmenhögsprojektet l Undersökningar av växtskyddsmedel i ytvaken från ek avrinningsområde i Skåne l Start 1990, nu 25 års data

Vemmenhög resultaten visar en 90% minskning av pesticidhalterna

Säker förvaring och hantering Goda ruener för fyllning och rengöring av utrustning Ingen skönhetsvård på gårdsplaner etc Undvik punktkällor Utbildning av lantbrukare En vikeg motåtgärd som infördes var säkra platser för fyllning och rengöring av sprututrustning (t.ex. biobäddar)

Vilka data finns det som visar halter av växtskyddsmedel i Sverige? NaEonell miljöövervakning (NMÖ) som bedrivs vid SLU på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) start 2002 LångsikEg, systemaesk, följa trender Övrig insamling av data (regional miljöövervakning), t.ex. provtagningar som unörs av kommunala vakenverk, vakenvårdsförbund, länsstyrelser OXast sporadiska, inte samordnade, olika analysomfång Resultaten samlas i den regionala peseciddatabasen (RPD) www.slu.se/vaxtskyddsmedel

Trender grundvatten (regional MÖ) - fyndfrekvens Generella prover 1987-2004 2005-2014 Högst fyndfrekvens förbjudna substanser (svart ram) - bägge Edsperioderna Minskad fyndfrekvens 2005-2014, både totalt sek och i halter 0,1 µg/l (röda delen av stapeln) Larsson et al (2014) CKB rapport 2014:1

Nationell miljöövervakning (NMÖ) YTVATTEN Mätningar i jordbruksintensiva områden Fyra typområden (Skåne, Halland, Västergötland och Östergötland) Två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å) Intensiv provtagning med omfakande analysprogram sedan 2002 Finansieras av Naturvårdsverket

Halter oftast påträffade substanser inom NMÖ 2002-2012 Ytvatten, typområden och åar, ordinarie provtagning, 2002-2012

Trender för summahalter i åar och bäckar 2002-2012 Resultaten visar ingen tydligt trend att halterna minskat under de 11 år mätningarna pågått Källa: Nationell miljöövervakning

RISK Exponering Toxicitet

Svenska riktvärden (exempel) Pesticid RV (µg/l) Pesticid RV (µg/l) fluroxipyr (Starane) 100 fenpropimorf (Forbel) 0,2 glyfosat (Roundup) 100 tribenuronmetyl(express) 0,1 klopyralid (Matrigon) 50 pirimikarb (Pirimor) 0,09 bentazon (Basagran) 30 metribuzin (Sencor) 0,08 mekoprop 20 sulfosulfuron (Monitor) 0,05 metamitron (Goltix) 10 triflusulfuronmetyl 0,03 MCPA 1 metsulfuronmetyl (Ally) 0,02 cyanazin (Bladex) 1 terbutylazin (Gardoprim) 0,02 isoproturon (Cougar) 0,3 rimsulfuron (Titus) 0,01 aklonifen (Fenix) 0,2 diflufenikan (Diflanil) 0,01 metazaklor (Butisan) 0,2 esfenvalerat (Sumi-alpha) 0,0001

Över riktvärdet oftast påträffade substanser inom NMÖ 2002-2012 RV fynd 75 perc median 25 perc 100 10 Halt (µg/l) 1 0,1 0,01 0,001 0,0001 diflufenikan pikoxystrobin isoproturon MCPA terbutylazin metribuzin metazaklor DETA tiakloprid imidakloprid

Riktvärdesöverskridande Ca 35% av proverna innehåller minst en substans som överskrider riktvärdet

Generellt YtvaKen Speglar dagens användning Snabba transportvägar, snabbare halnörändringar GrundvaKen Speglar gårdagens användning Långsammare förändringar Färre substanser och lägre halter än i ytvaken Andel åker och storleken på Ellrinningsområdet påverkar förekomsten (halter och frekvens)

Riskbedömningsmodeller Modeller integrerar de faktorer som styr peseciders uppträdande i miljön Med hjälp av modeller: IdenEfiera källområden och transportvägar för växtskyddsmedel Beräkna koncentraeoner i yt- och grundvaken MACRO-DB UppskaKa effekten av olika motåtgärder

Sammanfattning Med faktabaserad kunskap, nya regler och utbildning har belastningen i miljön av kemiska bekämpningsmedel minskat Vemmenhögsprojektet visar ak halterna i vakendraget minskade under 1990-talet (med 90%) med hjälp av goda råd och ekonomiska stöd Halterna i grundvaken har generellt sek minskat under senare år, däremot inte halterna i ytvaken under det senaste decenniet Allt växtskydd en avvägning mellan olika metoder (vi behöver ek bakeri av åtgärder), alla kräver kunskap!

Förhållanden i Sverige har blivit bättre, interntionellt finns utvecklingspotential Costa Rica 2009

TACK för a* ni lyssnade! FRÅGOR? Miljöövervakningen finansieras av Naturvårdsverket För mer informaeon om växtskyddsmedel i miljön besök vår hemsida: hkp://www.slu.se/ckb