DOMSTOLENS DOM av den 19 maj 1993*

Relevanta dokument
DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 juli 1991 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 *

DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 4 oktober 1991*

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 december 1987*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 20 juni 1991 *

DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM av den 19 juni 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 28 november 1989*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 *

BRT MOT SABAM OCH FONIOR DOMSTOLENS DOM. av den 21 mars 1974* har Tribunal de première instance i Bryssel till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM av den 7 maj 1991*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 12 juli 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 19 januari 1994*

DOMSTOLENS DOM av den 21 november 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 9 augusti 1994 *

DOMSTOLENS DOM av den 17 oktober 1989*

DOMSTOLENS DOM av den 15 oktober 1987*

DOMSTOLENS DOM av den 28 januari 1992*

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i

DOMSTOLENS DOM av den 16 december 1992"

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM av den 14 juli 1994 *

DOMSTOLENS DOM den 2 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM av den 22 juni 1989*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 23 april 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 19 november 1991 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 11 juli 1991 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 24 oktober 1996*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 5 juni 1997 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 10 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *

DOMSTOLENS DOM den 6 april 1995 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 5 februari 1981*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 27 januari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 27 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 21 september 1999 *

DOMSTOLENS DOM av den 22 juni 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 21 september 1989*

DOMSTOLENS DOM den 30 november 1995

DOMSTOLENS DOM av den 27 april 1994*

DOMSTOLENS DOM den 28 april 1998 *

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 november 1986*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM den 14 mars 2000 *

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och

DOMSTOLENS DOM av den 24 mars 1994*

DOMSTOLENS DOM den 30 juni 1998 *

DOMSTOLENS DOM av den 17 maj 1990*

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 21 juli 2005 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998

DOMSTOLENS DOM av den 9 juli 1985*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 30 januari 1997 *

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 1995 *

DOMSTOLENS DOM den 14 december 1995 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 7 mars 1996 *

DOMSTOLENS DOM av den 6 oktober 1982*

DOMSTOLENS DOM den 28 april 1998 *

DOMSTOLENS DOM avden 11 april 1989*

DOMSTOLENS DOM den 18 december 1997'

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 14 februari 1985*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 28 mars 1996 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 januari 1997 *

DOMSTOLENS DOM av den 5 oktober 1994 *

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*)

DOMSTOLENS DOM den 11 november 1997

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 6 april 1995 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003,

DOMSTOLENS DOM den 22 april 1997 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 11 maj 2000 *

DOMSTOLENS DOM den 4 juni 2002 *

DOMSTOLENS DOM den 11 mars 1997 *

DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM den 28 april 1998 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 16 januari 2003 *

REGINA MOT BOUCHEREAU DOMSTOLENS DOM. av den 27 oktober 1977*

DOMSTOLENS DOM den 28 mars 1995 *

Mål C-49/92 Ρ. Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA

DOMSTOLENS DOM den 29 juni 1999 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 11 september 2007 *

av den 4 april 1974* Sohier, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos kommissionens

DOMSTOLENS DOM den 16 juli 1998*

DOMSTOLENS DOM (plenum ) den 27 april 2004 *

Transkript:

CORBEAU DOMSTOLENS DOM av den 19 maj 1993* I mål C-320/91 har Tribunal correctionnel i Liège (Belgien) till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det brottmål som pågår vid den nationella domstolen mot Paul Corbeau. Målsägande: Régie des postes. Begäran avser tolkningen av artiklarna 86 och 90 i EEG-fördraget. DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden O Due, avdelningsordförandena C. N. Kakouris, G. C. Rodríguez Iglesias, M. Zuleeg och J. L. Murray samt domarna G. F. Mancini, R. Joliét, F. A. Schockweiler, J. C. Moitinho de Almeida, F. Grévisse, M. Diez de Velasco, P. J. G. Kapteyn och D. A. O. Edward, generaladvokat: G. Tesauro, justitiesekreterare: byrådirektören L. Hewlett, som beaktat de skriftliga yttrandena från Paul Corbeau, genom advokaten Luc Misson, Liège, Régie des postes, genom advokaten Edouard Marissens, Bryssel, Răttcgangssprâk: franska. 79

DOM AV DEN 19.5.1993 - MÂL C-320/91 den spanska regeringen, genom Alberto Navarro Gonzalez, generaldirektör med ansvar för samordning av gemenskapsrättsliga tvister, och Miguel Bravo-Ferrer Delgado, abogado del Estado, rättstjänsten för gemenskapsrättsliga tvister, båda i egenskap av ombud, Förenade kungarikets regering, genom S. Cochrane, Treasury Solicitor's Department, i egenskap av ombud, den irländska regeringen, genom Louis J. Dockery, Chief. State Solicitor, i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom juridiske rådgivaren Giuliano Marenco samt Berend Jan Drijber och Francisco Enrique Gonzalez Diaz, rättstjänsten, samtliga i egenskap av ombud, som beaktat förhandlingsrapporten, som hört de muntliga yttrandena från Paul Corbeau, Régie des postes, den brittiska regeringen, företrädd av V. Rose, barrister, den spanska regeringen, den grekiska regeringen, företrädd av juridiska rådgivarna V. Kontolaimos och P. Athanassoulis, båda i egenskap av ombud, den italienska regeringen, företrädd av I. M. Braguglia, avvocato dello Stato, i egenskap av ombud, den irländska regeringen, företrädd av J. Cooke SC, och B. Lenihan, Barrister-at-law, båda i egenskap av ombud, och kommissionen, framlagda vid sammanträde den 2 december 1992, som hört generaladvokatens förslag till avgörande, framlagt vid sammanträde den 9 februari 1993 meddelar följande dom i Genom dom av den 13 november 1991, som inkom till domstolen den 11 december 1991, har Tribunal correctionnel i Liège i enlighet med artikel 177 i EEG-fördraget ställt fyra frågor om tolkningen av artiklarna 86 och 90 i fördraget för att kunna bedöma om de belgiska bestämmelserna om postmonopol är förenliga med dessa artiklar. 80

CORBEAU 2 Dessa fragor har uppkommit inom ramen för ett brottmål vid den nationella domstolen mot Paul Corbeau, näringsidkare i Liège, som är åtalad för att ha brutit mot den belgiska lagstiftningen om postmonopol. 3 I Belgien tilldelar lagen av den 26 december 1956 om posttjänsten (Moniteur belge av den 30-31 december 1956, s. 8619) och lagen av den 6 juli 1971 om upprättandet av Régie des postes (Moniteur belge av den 14 augusti 1971, s. 9510) Régie des postes, som är en offentligrättslig juridisk person, en exklusiv rättighet när det gäller insamling, befordran och utdelning inom hela kungariket av alla slags postförsändelser och föreskriver straff för alla överträdelser av denna exklusiva rättighet. 4 Det framgår av de till domstolen överlämnade handlingarna i målet vid den nationella domstolen, av de ingivna skriftliga yttrandena och av anförandena vid den muntliga förhandlingen att Paul Corbeau inom staden Liège och dess omgivningar tillhandahåller en tjänst som består av insamling av försändelser hos avsändaren och utdelning av dessa före klockan 12.00 följande dag under förutsättning att adressaten befinner sig inom det ifrågavarande området. När det gäller försändelser till adressater utanför detta område samlar Paul Corbeau in försändelserna på avsändarens adress och skickar dem med post. 5 Sedan Régie des postes väckt talan vid Tribunal correctionnel i Liège beslöt den domstolen, med hänsyn till sin tvekan om de ifrågavarande belgiska bestämmelsernas förenlighet med gemenskapsrätten, att förklara målet vilande och ställa följande frågor till domstolen: a) I vad mån är ett postmonopol av det slag som inrättades genom den belgiska lagen av den 26 december 1956 om postmonopol på gemenskapsrättens nuvarande stadium förenligt med EEG-fördraget (särskilt artiklarna 90, 85 och 86) och med den på detta område gällande sekundärrätten? b) I vad mån måste ett sådant monopol eventuellt ändras för att vara förenligt med de gemenskapsrättsliga skyldigheter som åligger medlemsstaterna och särskilt för att vara förenligt med artikel 90.1 och den på detta område gällande sekundärrätten? 81

DOM AV DEN 19.5.1993 - MAL C-320/91 c) Är ett foretag som tilldelats ett rättsligt monopol och som åtnjuter exklusiva rättigheter motsvarande dem som anges i den belgiska lagen av den 26 december 1956 underkastat reglerna i den europeiska konkurrensrätten (särskilt artiklarna 7 och 85 till 90) i enlighet med artikel 90.2 i EEG-fördraget? d) Innehar ett sådant företag en dominerande ställning inom en väsentlig del av den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 86 i EEG-fördraget, vilken ställning kan vara följden antingen av ett rättsligt monopol eller av särskilda omständigheter i det enskilda fallet? Ű För en utförligare redogörelse för den rättsliga bakgrunden, omständigheterna i tvisten vid den nationella domstolen, rättegångens förlopp och de till domstolen ingivna yttrandena hänvisas till förhandlingsrapporten. Handlingarna i målet i dessa delar återges i det följande endast i den mån domstolens argumentation kräver det. 7 Med hänsyn till omständigheterna i tvisten vid den nationella domstolen skall tolkningsfrågorna förstås så att den nationella domstolen i huvudsak vill få veta om artikel 90 i fördraget skall tolkas på så sätt att den utgör hinder mot att en medlemsstats lagstiftning, varigenom ett sådant organ som Régie des postes tilldelas exklusiv rättighet att samla in, befordra och dela ut post, vid straffansvar förbjuder en i den staten etablerad näringsidkare att erbjuda vissa särskilda tjänster på den marknaden. 8 För att besvara den på så sätt omformulerade frågan skall det för det första konstateras att ett sådant organ som Régie des postes, som har beviljats exklusiva rättigheter när det gäller insamling, befordran och utdelning av post, måste betraktas som ett företag som den berörda medlemsstaten har beviljat exklusiva rättigheter i den mening som avses i artikel 90.1 i fördraget. 9 Det skall vidare erinras om att enligt fast rättspraxis kan ett företag som har ett rättsligt monopol inom en väsentlig del av den gemensamma marknaden anses ha en dominerande ställning i den mening som avses i artikel 86 i fördraget (se dom av den 10 december 1991 i målet C-179/90 Merci convenzionali porto di Genova SpA, punkt 14, Rec. s. 1-5889, och dom av den 13 december 1991 i målet C-18/88 RTT, punkt 17, Rec. s. 1-5941). 82

CORBEAU io n i2 I artikel 86 avses emellertid bara sådana konkurrensbegränsande beteenden som företagen gjort sig skyldiga till på eget initiativ och inte statliga åtgärder (se ovannämnda dom RTT, punkt 20). Domstolen har i detta hänseende haft tillfälle att fastställa att även om den omständigheten att en medlemsstat har skapat en dominerande ställning genom att bevilja exklusiva rättigheter inte i sig är oförenlig med artikel 86, så följer det av fördraget att medlemsstaterna åläggs att inte vidta eller bibehålla åtgärder som kan upphäva denna bestämmelses ändamålsenliga verkan (se dom av den 18 juni 1991 i målet C-260/89 ERT, punkt 35, Rec. s. 1-2925). Därför föreskrivs i artikel 90.1 att medlemsstaterna beträffande företag som de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter inte skall vidta och inte heller bibehålla någon åtgärd som strider mot i synnerhet reglerna i fördraget om konkurrens. i3 Denna bestämmelse skall läsas i förening med bestämmelsen i artikel 90.2, vari föreskrivs att företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse skall vara underkastade konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. H is Den senare bestämmelsen tillåter följaktligen medlemsstaterna att bevilja företag, som de anförtror att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, exklusiva rättigheter som kan hindra tillämpningen av fördragets konkurrensregler, i den mån som begränsningar i konkurrensen eller t.o.m. uteslutande av all konkurrens från andra näringsidkares sida är nödvändiga för att säkerställa fullgörandet av de särskilda uppgifter som tilldelats de företag som innehar de exklusiva rättigheterna. När det gäller de tjänster som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen kan det inte bestridas att Régie des postes anförtrotts en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som består i en skyldighet att säkerställa insamling, befordran och utdelning av post till förmån för samtliga konsumenter inom den berörda medlemsstatens hela territorium, till enhetliga taxor och på likartade kvalitetsvillkor utan hänsyn till särskilda förhållanden eller till graden av ekonomisk lönsamhet hos varje enskild transaktion. 83

DOM AV DEN 19.5.1993 - MAL C-320/91 i6 i7 is i9 Det skall följaktligen prövas i vilken utsträckning som en begränsning av konkurrensen eller t.o.m. ett uteslutande av all konkurrens från andra näringsidkares sida är nödvändig för att göra det möjligt för innehavaren av den exklusiva rättigheten att fullgöra sina uppgifter av allmänt intresse och i synnerhet att åtnjuta ekonomiskt godtagbara villkor. Vid denna prövning måste man utgå från att skyldigheten för den som anförtrotts dessa uppgifter att säkerställa sina tjänster på ekonomiskt välavvägda villkor, förutsätter en möjlighet till utjämning mellan räntabla och mindre räntabla verksamhetsområden och därför motiverar en begränsning av konkurrensen från privata företagares sida på ekonomiskt räntabla områden. Att tillåta privata företagare att efter deras eget val konkurrera med innehavaren av exklusiva rättigheter inom områden där sådana rättigheter föreligger skulle nämligen göra det möjligt för dem att inrikta sig på ekonomiskt lönsamma verksamheter och att där erbjuda förmånligare taxor än de som tillämpas av innehavarna av de exklusiva rättigheterna, eftersom de privata företagarna i motsats till dessa inte av ekonomiska skäl är tvungna att göra en utjämning mellan förluster inom olönsamma områden och vinster inom mera lönsamma områden. Det är emellertid inte motiverat att utesluta konkurrens när det gäller sådana från en tjänst av allmänt intresse avskiljbara särskilda tjänster som tillgodoser speciella behov hos näringsidkare och som kräver vissa tilläggsprestationer som den traditionella posttjänsten inte erbjuder, såsom insamling av post på avsändarens adress, en snabbare eller tillförlitligare utdelning eller möjligheten att under befordran ändra bestämmelseorten, i den mån som dessa särskilda tjänster på grund av sin karaktär och de omständigheter under vilka de erbjuds, såsom det geografiska område inom vilket de tillhandahålls, inte äventyrar den ekonomiska jämvikten hos den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som innehavaren av den exklusiva rättigheten har åtagit sig. 20 Det åligger den nationella domstolen att pröva om de tjänster som det är fråga om i den där anhängiga tvisten uppfyller dessa kriterier. 2i De av Tribunal correctionnel i Liège förelagda frågorna skall därför besvaras på följande sätt. Artikel 90 i EEG-fördraget tillåter inte att en medlemsstats lagstiftning, varigenom ett sådant organ som Régie des postes tilldelas exklusiv rättighet att samla in, befordra och dela ut post, vid straffansvar förbjuder en i den staten etablerad näringsidkare att erbjuda vissa från en tjänst av allmänt intresse avskiljbara särskilda tjänster som tillgodoser 84

CORBEAU speciella behov hos näringsidkare och som kräver vissa tilläggsprestationer som den traditionella posttjänsten inte erbjuder, i den mån som dessa särskilda tjänster inte äventyrar den ekonomiska jämvikten hos den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som innehavaren av den exklusiva rättigheten har åtagit sig. Det åligger den nationella domstolen att pröva om de tjänster som det är fråga om i den där anhängiga tvisten uppfyller dessa kriterier. Rättegångskostnader 22 De kostnader som har förorsakats de spanska, brittiska och irländska regeringarna samt Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN - angående de frågor som genom dom av den 13 november 1991 förts vidare av Tribunal correctionnel i Liège - följande dom: Artikel 90 i EEG-fördraget tillåter inte att en medlemsstats lagstiftning, varigenom ett sådant organ som Régie des postes tilldelas exklusiv rättighet att samla in, befordra och dela ut post, vid straffansvar förbjuder en i den staten etablerad näringsidkare att erbjuda vissa från en tjänst av allmänt intresse avskiljbara särskilda tjänster som tillgodoser speciella behov hos näringsidkare och som kräver vissa tilläggsprestationer som den traditionella posttjänsten inte erbjuder, i den mån som dessa särskilda tjänster inte äventyrar den ekonomiska jämvikten hos den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som innehavaren av den exklusiva rättigheten har åtagit sig. Det åligger den nationella domstolen att pröva om de tjänster som det är fråga om i den där anhängiga tvisten uppfyller dessa kriterier. 85

DOM AV DEN 19.5.1993 - MÂL C-320/91 Due Kakouris Rodríguez Iglesias Zuleeg Murray Mancini Joliét Schockweiler Moitinho de Almeida Grévisse Diez de Velasco Kapteyn Edward Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 19 maj 1993. J.-G. Giraud Justitiesekreterare O. Due Ordförande 86