Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Relevanta dokument
Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Vad är skogsstrategin? Dialog

Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Syftet med naturreservatet

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Sveriges vanligaste skog är granskog med

Bevarandeplan Natura 2000

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Sammanställning över fastigheten

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Möte 3 i projektet SVAMPSKOG Skötselförsök

Totalt 20% naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion där höga naturvärden prioriteras och ambitionsnivån mellan olika landskap varierar.

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Bevarandeplan Natura 2000

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Kan vi återskapa naturvärden?

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Asp - vacker & värdefull

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

SKÖTSELPLAN Dnr

Skogsbruksplan. Planens namn Bälhult 1:5, Kråkås 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug 2016

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

Äger du ett gammalt träd?

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Täkternas biologiska värden

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Naturvärdesinventering

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Sammanställning över fastigheten

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Skogsbruksplan. Planens namn Högvalta 1:80:81:82. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Intervjumall för äldre skogsbeten

Transkript:

Naturvårdskurs: svampar i ett förändrat landskap 16 september 2017 Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter Maria Forslund Länsstyrelsen Uppsala Gunbyle, Cecilia Rätz. Foton i presentationen Länsstyrelsen om inget annat anges.

Disposition Svamparnas behov Andra arter Identifiering Prioritering Områdesskydd Biologiskt kulturarv Avgränsning Skötsel Strategi

Kontinuitet - konnektivitet Mykorrhiza med gran eller tall Åldersoberoende men skog Historik - bondeskog Storlek på mycel olika 99 % deponeras inom 100 m Grön infrastruktur av barrskog Häradskartan, GI (Calluna), mycel från dropptaggsvamp, violgubbesträng (Niina Sallmén)

Jordmån Rubrik punkter Kalkhalt (moränjordar & leror) respektive kalkbarrskogar baserat på arter finjord, partier, brunjord, ph, ogödslat Kalkhalt (Uppländska kalkbarrskogar)

Etablering Steril, bar jord Kalken tillgänglig Markstörning, men inte markberedning eller kompaktering Bete (intensitet, tidpunkt) Brand (intensitet) Tramp, ridning, enduro, saltstenar Krattning, verktyg & borste på röjsåg Självföryngring av träd Svamp i närområdet Barrmattor under täta bestånd av unggranar

Fruktkroppsbildning Låg, gles förna Nederbörd, fukt Storlek, kanteffekter Död ved Idön Cecilia Rätz, Hummelfjärd Gillis Aronsson

Andra arter 21 ansvarsarter i länet Kontinuitetsskogsarter Levande träd Död ved Orkidéer Lundartad flora Hävdgynnade växter Hamlade ädellövträd Insekter Tall- och sandarter ex mosippa, ryl, raggbock & sandödla

Identifiering Flygbildsanalys (2003-2006) av äldre örtrik barrskog > 100 år 8000 hektar 2 % av prod skog Fältinventering (2004-2009) av 600 objekt 1/3 är skyddsvärda för svamp Små värdekärnor Avverkningstakt på 250 ha/år Nyckelbiotopsinventering 2003-2009 170 objekt + 14 senare (490 ha)

Prioritering/värdering Klassning i ÅGP Poängsystem svamp & kärlväxter Andra naturvärden Kulturmiljövärden Sociala värden Strategi för områdesskydd Skötselstrategi Nationellt/regionalt /EU/internationellt Tabellen är från 2009/2010

Områdesskydd 170 toppobjekt i länet samt ytterligare 55 klassade objekt (926 ha) 45 % har skydd (NR, BS, NVA, N2000) + 30 % bara NB 25 % inte ens NB-klassade Natura 2000 LIFE Tydliga NVA, BS & SP map framtida bidrag Föreskrifter viktiga markstörning ska inte hindras, skötsel ska främjas Text

Biologiskt kulturarv Ekosystem, biotoper och arter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad eller utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel Återskapa eller härma nödvändiga hävdkomponenter från förr Naturlig mötesplats för naturvårdare och kulturmiljövårdare

Hävdspår - Historik -Tradition Betesskador Tecken på tidigare luckor/bryn Hagmarksträd Hävdgynnad flora Successionsarter Stängselrester Hamling Stamkvistning Stigar och vägar Odlingsrösen och gamla åkerytor Historisk-ekologisk analys Traditionell kunskap - intervju

Avgränsning - storlek

Värdetrakter. Skogsstrategin 2006 jämfört med ansvarsnaturtyper 2015.

Skötsel Trakter och prioriterade landskap I och intill värdekärnor Hävd/störning/fri utveckling Röjning & gallring var, hur mycket värdekärnor vilka träd: arter, dimensioner, åldrar Skogsbete tidpunkt, intensitet, djurslag några av länets mest betespräglade skogar Naturvårdsbränning

Skötsel Öppna inte för mycket/skyddszon solljuset ger gräsuppslag Inför extensivt bete och låt djuren visa vägen Studera historiskt material och jämför med verkligheten Öppna luckor, bryn, stigar Variation, mosaik Olika behov i olika skogstyper Använd bra artunderlag - Artportalen

Strategi? Skydda toppobjekten NB-klassning av resterande toppobjekt Inventera det över 120 år Fortsatt analys historik livsmiljö Undersök andra naturvärden Anpassa föreskrifter och skötselplaner Ökad areal skogsbete, förenkla djurhållning Intervjuer Öka samverkan naturvård kulturmiljövård Naturbruksplaner Gemensamma mål Översyn av NO, NS, PF, hänsyn, certifiering Fortsatt rådgivning, fältträffar Uppföljning & övervakning

Tack för att ni lyssnade! En kombination av biologiskt, historiskt och traditionellt material ger bättre vägledning till hur ett område kan skötas och vi har vissa skyldigheter gentemot kommande generationer My på svampkurs 2006