Nya beredskapsregler för företag anslutna till IT-avtalet fr.o.m. 1 november 2017 Avtalstext: I samband med överenskommelsen om införande av flexpension som tecknades den 22 februari 2017 avtalades om en rad förändringar av de allmänna villkoren. Bland annat träffades överenskommelse om att avtalets beredskapsregler förändras fr o m den 1 november 2017. Nedan finns det nya regelverket om beredskap och beredskapsersättning med avtalstext och kommentarer till avtalstexten. I samband med att vår nya Arbetsgivarguide lanseras under hösten kommer motsvarande kommentarer att återfinnas där under respektive paragraf. 4:4 Beredskap 4:4:1 Definition Med beredskap avses tid då medarbetaren inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra arbete när det uppstår ett behov. Vill arbetsgivaren införa beredskap ska arbetsgivaren före införandet förhandla med den lokala tjänstemannaparten. Beredskap är inte arbete utan innebär att tjänsteman som inte är på arbetsplatsen är beredd att inställa sig för att arbeta. Reglerna gäller från och med den 1 november 2017. Om lokala avtal eller enskilda överenskommelser är träffade innan dess fortsätter de att gälla till dess att de sägs upp. Beredskap A C är en anpassning till den tekniska utvecklingen. Med en allt större möjlighet att lösa uppkomna frågor oavsett var tjänstemannen befinner sig via smartphone eller dator i hemmet med mera kan många arbetsuppgifter utföras hemifrån eller på annan plats. Arbetsuppgifterna kan således ofta utföras på distans. Beredskap räknas inte som arbetad tid enligt lag, avtal eller EG-direktiv. Beredskap i sig bryter inte dygnsvilan. Beredskap bryter däremot veckovilan. Det arbete som utförs bryter såväl dygns- som veckovila eftersom det är arbete. För att beredskap ska föreligga krävs att arbetsgivaren har beordrat beredskap. Det blir vanligare och vanligare att tjänstemän genom att läsa mail med mera arbetar utanför kontorstid. Arbetsgivaren bör ha en inställning till detta för att undvika diskussion om övertidsarbete under beredskap utförts eller inte. Har arbetsgivaren inte tidigare tillämpat beredskap krävs att en primärförhandling enligt 11 medbestämmandelagen (MBL) hålls innan införandet.
4:4:2 Lokala avtal De lokala parterna kan träffa överenskommelse om beredskap där till exempel beredskapstjänster och ersättningsformer anpassas efter lokala förutsättningar. Som underlag för sådana överenskommelser kan nedanstående tabell, där beredskapspass, beredskapsersättning samt ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst definieras, tjäna som utgångspunkt. Beredskap 1 Beredskap 2 beredskap arbetad tid beredskap arbetad tid Tid 1 Tid 2 Det står de lokala parterna fritt att finna annan lösning om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att de lokala parterna anser beredskap vara lika mycket värd i kronor oavsett vilken lön de anställda har. Det kan också vara ett praktiskt sätt att göra en helhetslösning för beredskap, övertid under beredskap och kompensation för eventuellt brytandet av dygnsvila. Överenskommelse måste vara skriftlig eftersom kollektivavtal fordrar skriftlig form. Se vidare kommentaren till 4:4:6.
4:4:3 Beredskapstjänst Beredskapstjänst A innebär att medarbetaren via ett mobilt verktyg eller liknande ska vara anträffbar för att inställa sig i arbete. Beredskapstjänst A kräver inte att tjänstemannen behöver inställa sig på någon angiven plats. Beredskapstjänst B innebär att medarbetaren ska inställa sig på arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats för att utföra arbete. Beredskapstjänst C innebär att medarbetaren ska inställa sig i hemmet för att utföra arbete. Beredskapstjänst A innebär typiskt sett att arbetsuppgiften kan lösas med hjälp av en mobiltelefon, en läsplatta eller bärbar dator som tjänstemannen skulle kunna ha med sig till exempel på barnens fotbollsträning eller när han är och handlar. Beredskapstjänst B föreskriver att tjänstemannen ska infinna sig på av arbetsgivaren angiven plats. Angiven plats kan vara hos kund, på arbetsplatsen eller någon annanstans. Det är arbetsgivaren som avgör var. Om tjänstemannen har beredskapstjänst C men inte vill arbeta i hemmet kan han välja att åka till arbetsplatsen. Han får trots det inte ersättning enligt beredskapstjänst B eftersom arbetsgivaren ansett att det går att utföra arbetsuppgiften utan att vara på arbetsplatsen. Ersättning utbetalas i det fallet för beredskapstjänst C. Som framgår av anmärkning 2 är en timmes inställelsetid enbart en utgångspunkt. Förhållandena för respektive beredskapstjänst måste avgöra.
Anmärkning 1 För de fall arbetsgivaren vill tillämpa Beredskapstjänst C, men medarbetaren inte anser att hemmet är en önskvärd arbetsplats ska inställelse i arbete ske på arbetsstället eller på annan angiven plats. Ersättning utgår dock enligt Beredskapstjänst C. Anmärkning 2 Vid beredskapstjänst ska arbetsgivaren ta hänsyn till skäliga inställelsetider med beaktande av medarbetarens typ av beredskap samt andra praktiska och objektiva relevanta förutsättningar. En (1) timme för inställelsetid vid Beredskapstjänst B respektive dagtid vid Beredskapstjänst C kan tjäna som utgångspunkt. Inställelsetid kan vara både kortare och längre. 4:4:4 Schema Beredskap ska schemaläggas så att den inte oskäligt belastar enskild medarbetare. Schema bör upprättas och kommuniceras i god tid. Ändringar av schemaläggning meddelas senast två veckor i förväg. Tillfälliga avvikelser som inte kunnat förutses vid schemaläggning räknas inte som en schemaändring. Anmärkning 1 Med oskäligt belastar avses som exempel att beredskap inte ska schemaläggas på för få medarbetare eller att beredskap schemaläggs i flera beredskapspass under samma dygn utan samband med ordinarie arbetstid. Anmärkning 2 Lokal överenskommelse förutsätts vid behov träffas om nattarbete och viloregler i samband med beredskapstjänst. Beredskapstjänst ska fördelas mellan flera medarbetare. Det är en fråga om god arbetsledning att fördela beredskap mellan de anställda. Det räcker inte att ha ett par tjänstemän som delar på beredskapen om den ska fortgå dygnet runt. Schema ska upprättas i god tid. Det naturliga torde vara att beredskapsschema upprättas i samband med att den ordinarie arbetstiden schemaläggs. Ändring av beredskapsschemat ska göras med två veckors framförhållning.
4:4:5 Beredskapsersättning Om lokal överenskommelse inte träffats om annat ersätts Beredskapstjänst A, B respektive C enligt följande: Förläggningstidpunkt Måndag kl 00 Fredag kl 18 Fredag kl 18 Lördag kl 07 samt från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, Alla Helgons dag och Nationaldagen Lördag kl 07 Söndag kl 24 samt från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, Alla Helgons dag och Nationaldagen till kl 00 första vardagen efter respektive helg Från kl 18 på Skärtorsdagen samt från kl 07 på pingst-, midsommar-, jul-, och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter respektive helg Ersättning per timme A B C 1750 1100 750 450 1400 900 600 350 För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. 1650 1050 700 400 att medarbetaren har beredskap betalas per pass för lägst 1 timme avseende Beredskapstjänst A, 4 timmar för Beredskapstjänst B och 2 timmar för Beredskapstjänst C, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen har fått ersättning för vid beordrad inställelse i arbete enligt 4:4:6 nedan. 4:4:6 arbetad tid under beredskapstjänst Om lokal överenskommelse inte träffats om annan ersättning per timme ersätts arbetad tid enligt följande: Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för faktiskt arbetad tid dock; 1. minst 30 minuter vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst A, 2. minst för 3 timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst B respektive, 3. minst för 2 timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst C. Medarbetare som har Beredskapstjänst B, men utför arbete enligt Beredskapstjänst A, ska ersättas för minst en timme. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. resekostnader i anslutning till Beredskapstjänst B betalas ut.
Ett alternativ till kostsam beredskap är att komma överens (skriftligen) om en total ersättning för beredskap och eventuellt arbete i anslutning till den, se 4:4:7, eller att istället förlägga ordinarie arbetstid. De nya reglerna ger dock möjlighet till större flexibilitet genom beredskapstjänst A eftersom beredskapspass numera kan vara så korta som en timme och övertidsersättning vid de korta beredskapspassen är minst 30 minuter (mot tidigare fyra timmar och en timme). Vid beordrad inställelse i arbete bryts beredskapstiden och utfört arbete är övertidsarbete. Endast faktiskt arbetad övertid (fullgjorda halvtimmar) ska journalföras. Den minsta tiden för ersättning för respektive beredskap är endast en ersättningsregel inte en arbetstidsregel. Övertidsersättningen följer klockslagen efter när övertiden inleds. Allt arbete som sker inom tiden för den garanterade övertidsersättningen anses ersatt oavsett om arbete sker eller inte. Extra resekost nader som uppstår i anslutning till beredskapstjänst B ska ersättas av arbetsgivaren då det är en resa till eller från arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats. En tjänsteman som i och för sig har rätt till restidsersättning får däremot inte ersättning för resa till ordinarie arbetsställe/ arbetsplats. Restidsersättning utges däremot för resa till annan plats än arbetsplatsen om villkoren för restidsersättning är uppfyllda. Divisorerna utgår från en heltidslön varför deltidsanställdas lön ska omräk nas till heltidslön.
4:4:7 Enskild överenskommelse Arbetsgivaren och en enskild medarbetare kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att medarbetaren i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst. Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan revideras vid nästa lönerevision. Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Anmärkning 1 Finns lokal klubb/förening är det lämpligt att parterna har diskuterat utformning av enskilda överenskommelser. Det kan även vara lämpligt att diskutera enskilda överenskommelser om beredskap i samband med lönerevisionen. Anmärkning 2 När en enskild överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning eller annan kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt kollektivavtalets huvudregel. Arbetsgivare och tjänsteman kan skriftligen överenskomma att ersättning ska ges på annat sätt, till exempel vara en del av den fasta kontanta månads lönen. För det fall en skriftlig överenskommelse om annan skälig ersättning har träffats, bör det framgå hur tjänstemannen kompenserats. Detta är av vikt om till exempel överenskommelsen sägs upp av någon av parterna.