2013-2014. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Järfälla kommun

Relevanta dokument
Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor

Begrepp. Diskriminering

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trosa Sfi plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Begrepp. Diskriminering. Direkt diskriminering. Indirekt diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Järfälla kommun

Ope skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Piltorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkerö skola 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

SPÅNGHOLMSSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rönnskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jörlandaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Gymnaiseakademins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Heurikas plan mot diskriminering och kränkande behandling

S:t Eskils Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 14/15

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebyskolans fritidshem, Vallentunas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ålidhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Almarevägen- och Iljansboda förskola

Per Olsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skriv ut Stäng fönstret Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Antnässkolan/Antnässkolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ope skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola/fritidshem

Veta skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Vilboksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen Kvinnebyskolan. Kvinnebyskolans. plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dalbackens friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling inom fritidshemmet Verksamhet som omfattas av planen: Fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rörviks skola; grundskola 1-9, med förskoleklass och fritidshem

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Normlösa skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Edsta skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Velanda Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Hasslarödsskolan åk 7-9

Munkerudskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hånger skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Hasslarödsskolan åk 7-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Klockarskogsskolan skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola/fritidshem

Foucaultgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gröndalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämshögs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lunds skola fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Östra Ryds skolas likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bakgrundsmaterial till Likabehandlingsplanen

Hanahöjskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrtälje kommunala Vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kulltorp

Nyhemsskolans och Nyhems fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolan Mimergården Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Staffansgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolan 7-9 Mimergården Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling


Utbildningsförvaltningen Rev Kvinnebyskolan. Kvinnebyskolans. plan mot diskriminering och kränkande behandling

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Östra Ryds skolas likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haffstaskolans likabehandlingsplan

Skyttefällaskolan. och. Kojans fritidshems plan LIKA1617

Sörmjöle skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bränningeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dalabergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan. Alneskolan Åk 5-9 Vårterminen 2015

Landbo skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Skara 7-9. (Djäkne- och Teglahuset) Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling

Viggestorpsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mogärdeskolan F-6/Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling


Svälthagsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tomtbergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommungemensam vision för alla kommunens förskolor och skolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkviks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Vallhovskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola

Skoftebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Högelidsskolan F-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enehagens skolas plan mot kränkande behandling

Liljeborgsskolan 7-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt hot och våld

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bränningeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Järfälla kommun

Innehållsförteckning Grunduppgifter s. 2 Utvärdering s. 3 Främjande insatser s. 5 Kartläggning s. 7 Förebyggande åtgärder s. 8 Rutiner för akuta situationer s. 10 Begrepp s. 13 Diskrimineringsgrunderna s. 15 Bilaga, Konsekvenstrappan s. 18 1

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-5, grundsärskola och fritidshem/fritidsklubb. Ansvariga för planen Trygghetsgruppen. Vår vision På Kolarängskolan ska miljön och verksamheten upplevas som trygg och säker. Alla som arbetar i skolan skall: - visa respekt för den enskilda individen och aktivt motverka trakasserier och diskriminering av enskilda eller grupper. - aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma Planen är giltig från 2013-08-22 till 2014-08-21. Vid behov kan planen revideras under året. Elevernas delaktighet På klassråden finns fem återkommande frågeställningar som är kopplade till likabehandlingsarbetet. Punkterna är gemensamma för samtliga klasser. Elevrådsrepresentanterna redovisar tankar/synpunkter från klassråden på elevrådet utifrån de gemensamma punkterna. Elevernas arbetsmiljö kartläggs två gånger per termin med hjälp av Huset. Vårdnadshavarnas delaktighet Via kommunens skolundersökning ges vårdnadshavare möjlighet att lämna synpunkter och därmed påverka skolans fortsatta likabehandlingsarbete. Vårdnadshavare görs delaktiga genom täta kontakter med personalen. Då åtgärdsprogram skrivs är vårdnadshavare delaktiga genom att de ombeds beskriva sin bild av elevens situation på skolan. Personalens delaktighet Representant från trygghetsgruppen är med på elevråd. Trygghetsgruppen har en stående punkt på AP. Personalen sammanställer resultatet av kartläggningen utifrån Huset en gång per termin. Åtgärder på klassnivå ska beskrivas. Kartläggningen ligger till grund för insatser i den nya planen. Förankring av planen Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska diskuteras på föräldramöten. Planen presenteras vid höstterminens start. Planen finns tillgänglig på skolwebben och skolans hemsida. 2

Utvärdering Hur fjolårets plan har utvärderats Elever och vårdnadshavare har haft möjlighet att ge sina synpunkter via skolundersökningen. Grundskola, F-5 Trygghetsgruppen har diskuterat och utvärderat planens innehåll, baserat på sammanställning av enkät till eleverna. Grundsärskola Personalen har diskuterat och utvärderat målen i planen. Fritidshem/fritidsklubb Personalen har diskuterat och utvärderat målen i planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, trygghetsgruppen, personal från grundsärskola och fritidshem/fritidsklubb har deltagit i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Nuvarande kartläggningsmetoder har inte gett oss den information vi behöver. Vi har därför utarbetat en samtalsmodell som görs med hjälp av Huset. Grundskola, F-5 Tryggheten: Trygghetsgruppen har fokuserat på trygghetsfrågor och det har varit bra med en representant på elevrådet. Kamratstödjarna har tagits bort och mer fokus har lagts på att elevrådsrepresentanterna tillsammans med trygghetsgruppen arbetar för att eleverna ska ha det bra på skolan. Fem gemensamma frågeställningar gällande elevernas arbetsmiljö ska diskuteras på klassråden. Dessa redovisas på elevrådet. 95 % av eleverna uppger vid skolundersökningen att de känner sig trygga i skolan. Omklädningsrummen: Vi upplever att det varit lugnare i omklädningsrummen. Dels genom att personal har varit med i förebyggande syfte, och dels ökat sin närvaro vid behov. Rasterna: Ett fungerande rastvaktssystem med hög personaltäthet finns på skolan. Vid behov har vi försökt göra anpassningar runt raster för elever i behov av särskilt stöd. Genus: Inga insatser har skett. Vi-anda: Vår bedömning är att klimatet på skolan är gott. Det finns fortfarande brister när det gäller målet att alla ska följa regler/beslut som har fattats. Grundsärskola Öka förståelsen för barns olika förutsättningar och behov: 3

Detta mål gäller fortfarande och måste ständigt jobbas med. Viktigt att ledningen fortsätter jobba aktivt med den här frågan. Det ger rätt signaler och ökar vi-känslan på hela skolan. I vissa klasser har inkluderingen ökat. På rasterna har grundsärskolan börjat använda den nya skolgården mer. De har då tappat lite av inkluderingen med alla barn på den stora gården, men vunnit otroligt mycket annat för grundsärskolans barn. Inkludering behövs mer vid fler/andra tillfällen, t.ex. under fritidstid. Handikappanpassning av skolgården: Del av skolgården har nu staket och grindar vilket ökar säkerheten. Önskar gång eller helt gummitäckt mark kring gungan. Detta för att rullstolarna skall kunna dras fram. Vi-andan: Vi är bra på att hälsa och klimatet är gott på skolan. Detta har bl.a. förstärkts genom gruppövningar i skolans personalgrupp. Fritidshem/fritidsklubb Trygghet: Den planerade åtgärden är inte utförd. Fritidshem/fritidsklubb har istället arbetat med förebyggande insatser som sociogram, samtal med barnen och nolltolerans mot kränkande ord och handlingar. Personalen har kommit fram till att mer tid behöver vikas till uppföljning av åtgärderna. Genusarbete: Konkreta åtgärder har tagits upp på fritidsmötena. En dator har vikts åt flickorna. Flickorna tar för sig mer nu, och en dator behöver inte längre vikas åt bara dem. Mer varierande aktiviteter på LIRAn. Flickorna är nu mer aktiva på LIRAn. Avprickningssystemet: Rutinerna har setts över och tydligare information har tilldelats vårdnadshavare och elever. Nu finns en tydligare och bättre dialog mellan vårdnadshavare och personal. Vi-andan: Åtgärderna har fullföljts och arbetet med åtgärderna fortgår. Alla måste bli bättre på att följa de beslut som fattas. Årets plan ska utvärderas senast 2014-05-30 Hur årets plan ska utvärderas Trygghetsgruppen utvärderar de övergripande delarna av planen. 2013 års Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvärderas på likvärdigt sätt i Kolarängskolans olika verksamheter. Trygghetsgruppen ska utforma ett upplägg för utvärderingen av målen för de respektive verksamheterna. Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsgruppen. Främjande insatser Värdegrund Områden som berörs av insatsen: 4

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål: Vardagen präglas av en atmosfär där barn och vuxna visar hänsyn, respekt och medkänsla och tar ansvar för sina ord och handlingar. Barn och vuxna har en god sammanhållning och värnar om varandra. På elevråd och klassråd diskuteras trivsel- och likabehandlingsfrågor. Huset har använts som kartläggningsmetod. En representant från trygghetsgruppen deltar i elevrådet. Uppföljning: Trygghetsgruppen utarbetar ett gemensamt upplägg för utvärdering av målen. Sammanställning av vad som framkommit vid klassens användande av Huset redovisas till trygghetsgruppen. Insats: - Värdegrundsarbetet inleds på höstterminen med två veckor som har temat "Trygghet och omtanke". - Värdegrunden ska finnas utskriven och synlig i klassrum och i allmänna utrymmen. - På Kolarängskolan arbetar personal och elever kontinuerligt aktivt med Värdegrunden. - Fokus på grupprocesser via samspelsövningar och aktiviteter. - Vuxna är goda förebilder genom att visa respekt; gäller vuxen-barn, barn-vuxen, barn-barn och vuxen-vuxen. - Trygghetsgruppen finns representerade i elevrådet. - Återkommande gemensamma samlingar. - Huset används minst två gånger per termin som kartläggningsmetod. - Trygghetsgruppens representant fångar på elevrådet upp hur nuläget på skolan är. Ansvarig: All personal på Kolarängskolan. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Inkludering av grundsärskolan Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling och funktionsnedsättning. Mål: Inkluderingen av grundsärskolan har ökat. Barn och vuxna har fått ökad förståelse för elever med funktionsnedsättning. Planen mot diskriminering och kränkande behandling har implementerats hos grundsärskolans personal. Grundsärskolan använder samma kartläggningsmodell som grundskolan. Uppföljning: Trygghetsgruppen utarbetar ett gemensamt upplägg för utvärdering av målen. Sammanställning av vad som framkommit vid klassens användande av Huset redovisas till trygghetsgruppen. Insats: 5

- Faddersystem med grundskolans elever. - Grundskole- och grundsärskolebarn har lunch, raster och en del fritidsverksamhet ihop. - Grundsärskolan deltar i grundskolans arrangemang och aktiviteter. - Barn från grundskolan bjuds in att besöka grundsärskolan under skoltid. - Grundsärskolan har en representant i trygghetsgruppen. - Grundsärskolans lärare går ut i grundskoleklasserna och informerar om sin verksamhet. - Information ges till föräldrar i grundskolans förskoleklasser om grundsärskolans verksamhet på första föräldramötet under hösten. - Grundsärskolan arbetar aktivt med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta görs till en stående punkt på måndagsmöten. -Grundsärskolan anpassar Huset till sin verksamhet samt arbetar med hjälpmedel till detta, ex. schemabilder och röstuppläsning. Ansvarig: Grundsärskolans representant i trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Läsåret 2013-2014 6

Kartläggning Kartläggningsmetoder - Huset - Skolgemensamma frågeställningar som rör diskriminering och kränkande behandling ställs på varje klassråd. - Representant från trygghetsgruppen med på elevråd - Skolundersökning (för elever och vårdnadshavare). - Samtal med elever, enskilt/i grupp - Samtal med vårdnadshavare - Föräldramöten - Incidentrapportering och anmälningar av kränkningar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har fått besvara skolundersökningen under skoltid och diskussioner har förts under klassråd och elevråd. Eleverna har besvarat en trivselenkät både under hösttermin och vårtermin. Resultatet har följts upp på klassnivå. Utifrån resultatet har klassen beslutat om gemensamma åtgärder. En klass har arbetat med en pilotstudie på Huset. Fritidshem/fritidsklubb har arbetat med sociogram. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner har förts i trygghetsgruppen och på AP Trygghetsgruppen har undersökt en ny kartläggningsmetod, Huset. En pilotstudie av denna har redovisats på AP. Trygghetsgruppen har en stående punkt på AP. Resultat och analys Vi tycker att elevernas trivselenkät är svårtolkad. Den har inte gett oss tillräcklig information om nuläget på skolan. Därför har en ny kartläggningsmetod undersökts, Huset. Huset skall i fortsättningen användas som kartläggningsmetod. Trivselenkäterna visar att eleverna upplever att de har ett tråkigt språk mot varandra. Framförallt då vuxna inte hör. Skolundersökningen visar att 90 % av skolans elever tycker att de blir bra bemötta av andra elever på skolan. Det visar ändå att vi har ganska många elever som inte känner sig väl bemötta av sina kamrater. I flera klasser önskar man ännu bättre arbetsro. Det som kommit fram för övrigt är att eleverna önskar strukturerade raster med fler styrda aktiviteter. Årets kartläggning med trivselenkäterna visar att vi behöver öka arbetsron i klasserna och arbeta för att eleverna använder ett "vårdat" språk. 95 % av eleverna känner sig trygga på skolan. 7

Förebyggande åtgärder Huset Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga på vår skola. Med hjälp av Huset ges barnen möjlighet att på ett enkelt, strukturerat sätt berätta om hur de upplever sin skolvardag. Utvärdering sker via klassråd, elevråd och arbetslagsträffar där vi tar upp de områden som berörts med hjälp av Huset. Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för den årliga enkätundersökningen som genomförs under vårterminen. Åtgärd: - Huset är ett diskussionsunderlag som används i alla klasser minst två gånger per termin och följs upp i trygghetsgruppen. Motivera åtgärd: Tidigare kartläggningsmetoder har inte känts tillfredsställande. Ansvarig: Klasslärare och trygghetsgrupp Datum när det ska vara klart: Läsåret 2013-2014. Språket Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål: Vi använder ett vårdat språk. Uppföljning: Utvärdering sker via Huset, som används minst två gånger per termin. Åtgärd: - Samtal i klasserna med hjälp av Huset. Språket har ett fast rum i Huset, vilket innebär att det ska diskuteras kontinuerligt. Klassen enas om hur de ska arbeta vidare med språket. - Språket uppmärksammas extra under Värdegrundsveckorna. - All personal arbetar aktivt för att eleverna ska använda ett vårdat språk. Motivera åtgärd: I trivselenkäten uppgav eleverna i flera klasser att de blev tilltalade på ett otrevligt sätt. Ansvarig: 8

All personal på Kolarängskolan. Personal i respektive verksamhet ansvarar för att kartläggning via Huset görs minst två gånger per termin. Datum när det ska vara klart: Läsåret 2013-2014. Arbetsro Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön och funktionsnedsättning. Mål: Vi har en god arbetsro i samtliga klasser. Uppföljning: Utvärdering sker via Huset, som används minst två gånger per termin. Åtgärd: - Samtal i klasserna med hjälp av Huset. Arbetsron har ett fast rum i Huset, vilket innebär att det ska diskuteras kontinuerligt. Klassen enas om hur de ska arbeta vidare för att öka arbetsron. Gemensamma regler utarbetas. I möjligaste mån ska de regler som klasserna utarbetat gälla i samtliga ämnen/undervisningslokaler. - Arbetsron uppmärksammas extra under Värdegrundsveckorna. Motivera åtgärd: Årets kartläggning av trivselenkäterna visar att vi behöver öka arbetsron i klasserna. Ansvarig: Undervisande lärare. Datum när det ska vara klart: Läsåret 2013-2014. Strukturerade raster Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål: Eleverna erbjuds strukturerade aktiviteter på lunchraster. Uppföljning: Utvärdering sker via Huset, som används minst två gånger termin. Åtgärd: - Samtal i klasserna med hjälp av Huset. Raster har ett fast rum i Huset, vilket innebär att de ska diskuteras kontinuerligt. - Fritidspersonal ansvarar för planeringen av rastaktiviteter. Motivera åtgärd: I trivselenkäten framkom att eleverna önskar mer strukturerade raster med styrda aktiviteter. Eleverna uppgav att de upplever rasterna som tryggare då det finns styrda aktiviteter. 9

Ansvarig: Fritidspersonal Datum när det ska vara klart: Läsåret 2013-2014. Rutiner för akuta situationer Policy All personal på Kolarängskolan har ansvar för att ingripa och förhindra kränkande situationer. Den som ser och uppmärksammar kränkande behandling, våld eller hot om våld ska genast agera för att stoppa detta. Ansvarsförhållande OBS! All kränkande behandling ska anmälas till rektor/förskolechef (SL 6 kap 10 ). Rektor/förskolechef är därefter skyldig att rapportera till huvudmannen. Blanketten Incident- och tillbudsrapport för barn och elever används. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för dessa frågor. Den ansvarar för det förebyggande mobbningsarbetet på skolan och verkar handledande. Ansvarig för trygghetsgruppen träffar regelbundet EHG. All personal på Kolarängskolan har ansvar för att ingripa och förhindra kränkande situationer. Rektor är ytterst ansvarig för att rutinerna följs. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling/mobbning Det naturliga bland barn är att det förekommer konflikter då och då exempelvis under rasttid. Denna typ av konflikter löses inom klassens ram, ibland med föräldrahjälp/kompiskontrakt. Se bilaga: Konsekvenstrappan. Representant ur trygghetsgruppen deltar i elevrådet där trygghetsfrågor diskuteras. Trygghetsgruppen har regelbundna möten för att förebygga och åtgärda mobbning. Ett rastvaktsschema finns för att personal alltid ska finnas tillgänglig för barnen under raster och i omklädningsrum efter idrott. Varningssignaler vid ev. mobbning: - elev som väljer att vara ensam - elev som i fria situationer håller sig till vuxen - elev som man driver med och gör sig löjlig över - elever som klagar över ont i magen, ont i huvudet och som har stor frånvaro - elev som är borta från utflykter med mera - elev som ofta är borta från idrottslektionen - elev som tar lång tid på sig att komma ut på rast - elev som ofta får kläder, teckningar, böcker med mera förstörda - elev som gråter lätt, verkar ledsen, olycklig - elev som saknar vänner - skojbråken som slutar när vuxen kommer - elev som lockar fram blickar, ögonspel etc. från de övriga Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 10

Elever och föräldrar vänder sig i första hand till resp. klasslärare/mentor eller fritidspersonal. Därefter kan EHG, trygghetsgrupp eller rektor komma att kopplas in. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Samla fakta. Tala först med den som är utsatt. Samtalet ska vara väl förberett och strukturerat av samtalsledaren. De som agerar kränkande ska inte veta om samtalet innan, det ska vara ett överraskningsmoment. Samtal med alla berörda sker under samma dag, enskilt, inte i grupp. Information till föräldrar sker samma dag. Vid behov kallas föräldrar till samtal. All berörd personal skall informeras, om möjligt samma dag. Åtgärdsprogram utformas enskilt med varje mobbare. Uppföljningssamtal med den mobbade sker redan dagen efter och följs upp dag för dag. Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1-2 veckor. Om mobbningen ej upphör kallas vårdnadshavare till möte. Om mobbningen ej upphör trots vidtagna åtgärder tas kontakt med elevvårdsgruppen. Trygghetsgruppen involveras vid behov. Om mobbningen fortsätter, trots ovanstående åtgärder, kontaktas socialtjänst och eventuellt görs en polisanmälan. Att tänka på under samtalet: Påpeka endast det som verifierats. Gå rakt på sak. Behandla den som agerat kränkande/eleven med respekt. Det är viktigt att markera skolans ställningstagande mot kränkande behandling. Informera om att skolan kommer att se till att kränkningen upphör. Vi pratar med dig nu för att få höra vad du tänker göra för att kränkningen ska sluta. Ställ frågor som är tydliga och lätta att besvara undvik frågan varför. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Kontakt tas med rektor om kränkning sker av vuxen mot elev/barn. Rektor vidtar åtgärder enligt speciell arbetsgång och rapporterar kränkningen i kommunens system för incidentrapportering (LISA). Rutiner för uppföljning - Samtal med berörda dagen efter. - Samtal med berörda efter cirka en vecka. - Fortsatt uppföljning vid behov. Rutiner för dokumentation Dokumentera allt noga. Skolan är skyldig att visa för de inblandade vilka åtgärder som vidtagits i en situation med kränkande behandling. Alla incidenter ska rapporteras. Om det sker under skoltid ska rapporteringen ske i kommunens system för incidentrapportering (LISA). Om det sker på fritidstid fylls incidentoch tillbudsrapport i och lämnas till skolledningen. Alla incidenter tas upp i samverkansgrupp för ev. vidare åtgärder. 11

12

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling 13

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 14

Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målerifirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier 15

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning 16

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 17

Bilaga 18