Förvaltning för utbyggd tunnelbanas yttrande på

YTTRANDE Förvaltning för utbyggd tunnelbanas yttrande på Landstingsdirektörens eringsunderlag inför budget 2018 med plan för åren 2019-2021 samt förslag till investeringsutrymme och investeringsplan för 2018-2027

2 (11) Innehållsförteckning 1. Verksamhet...3 2. Investeringar... 9 3. Föreslagna uppdrag... 11

3 (11) 1. Verksamhet Verksamheten bygger på överenskommelsen inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling och avser en samlad partfinansierad investering i utbyggnad av Stockholms tunnelbana på 28,6 miljarder kronor inklusive kostnadstak om 2,9 miljarder kronor (enligt 2013 års prisnivå) vilket gör det till den största satsningen på tunnelbanan sedan 1970-talet. Till detta tillkommer 1,2 miljarder kronor för station Hagalund i enlighet med förslag i LS 2017-0389. Byggstarten beräknas kunna ske under perioden 2017 till 2018 och det sista projektet bedöms vara avslutat cirka år 2026. Tidplanen tar dock ingen hänsyn till eventuella överklaganden. eringen och utbyggnaden av tunnelbanan leds av förvaltning för utbyggd tunnelbana men arbetet sker genom samverkan med en rad avtalsparter, organisationer och med trafikförvaltningen. Samverkan med trafikförvaltningen sker genom den samordnade ledningsgruppen där delar av ledningsgruppen från respektive förvaltning träffas månadsvis för att fatta beslut om gemensamma frågor. För att förbereda besluten och hantera den mer löpande samverkan har även en beredningsgrupp bildats med deltagare från de båda förvaltningarna. Förvaltningens verksamhet är inne i ett skede som fortsatt omfattar planering, projektering, framtagande av underlag för tillståndsansökningar samt förberedelser för kommande upphandlingar och byggstarter. I överenskommelsen har tre utbyggnadssträckor avtalats samt depå och fordonskapacitet vilka genomförs i fyra projekt. Utöver projekten har förvaltningen en stab som i likhet med projekten finansieras med de avtalade projektmedlen. Under våren 2016 genomförde förvaltningen ett åtgärds- och optimeringsarbete. I samband med det partsammansatta styrelsemötet den 16 juni 2016 godkändes förvaltningens åtgärds- och optimeringsförslag på anläggningens utformning. Förslagen har därefter inarbetats i tre genomförandeavtal, ett per utbyggnadssträcka. Förändringar i tidplan och betalningsplan har inarbetats i ett tilläggsavtal till 2013 års Stockholmsöverenskommelse. Samtliga avtal har beretts politiskt hos respektive kommun samt landsting under slutet av 2016 och början av 2017. Tilläggsavtalet har även beretts av staten. I samtliga projekt har arbetet fortskridit, efter vårens åtgärds- och optimeringsarbete, med systemhandlingar där åtgärder och optimeringar successivt inarbetats. Förvaltningen kommer fortsatt att arbeta kontinuerligt med ett

4 (11) optimeringsarbete för att hitta den mest effektiva anläggningen inom ramen för den finansiering som är beslutad. I betalningsplanen återfinns de olika parternas finansiering. Avtalet anger att uppräkning kommer att ske med KPI. Investeringsbudgeten har från år 2018 och framåt räknats upp med 2 procent i enlighet med landstingets centrala anvisningar. Hagalund hanteras dock annorlunda. I detta yttrande uttalar sig förvaltning för utbyggd tunnelbana om Landstingsdirektörens eringsunderlag 2018 i de delar som berör förvaltningens verksamhet. I landstingsdirektörens planeringsunderlag beskrivs att landstinget under de kommande åren behöver intensifiera arbetet med effektiviseringar, framförallt inom administration. Ekonomifunktionerna inom koncernen ska på ett samlat sätt vara ledande i arbetat att planera, styra och följa upp respektive bolag och nämnds resultat i syfte att uppnå landstingsfullmäktiges övergripande mål och beslutad budget. Ekonomisk styrning och kontroll är en prioriterad fråga inom förvaltningen dels med utgångspunkt i landstingets ekonomiska situation men då förvaltningen är partfinansierad är det av stor vikt att förvaltningen förhåller sig till de ekonomiska ramarna som angivits i överenskommelsen med parterna. När Stockholms län växer ökar behoven av en effektiv infrastruktur. För Stockholmsregionen är det en stor utmaning att kollektivtrafiken utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen. Uppdraget att bygga ut tunnelbanan möjliggör landstingets ambitioner att utveckla kollektivtrafiksystemet. Resultatet för samtliga år, 2018 2021 är i linje med landstingsdirektörens planeringsunderlag, intäkterna respektive kostnaderna är dock förändrade. Förvaltningens kostnader matchas med motsvarande intäkt för perioden. Detta sker genom en ombokning av de bidrag som förvaltningen erhåller från parterna och som redovisas i sin helhet i balansräkningen. I kostnaderna ingår kostnader för förvaltningens stab samt de kostnader som uppkommer inom respektive projekt och som kostnadsförs av redovisningsmässiga skäl.

5 (11) Mkr Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2017 2018 Ändring 18/17 Ändring 18/16 2019 2020 2021 Intäkter 30 84 101 123 104-15,2% 3,2% 101 94 94 Kostnader -30-84 -101-123 -104-15,2% 3,2% -101-94 -94 Resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 De största kostnadsposterna är bemanningskostnader i form av personalkostnader samt kostnader för inhyrd personal. Parternas avtalade inbetalningar för perioden ska täcka de investeringsutgifter och kostnader som förvaltningen har. För att inbetalningarna ska matcha de planerade investeringsutgifterna och kostnaderna ser därför förvaltningen tillsammans med parterna över betalningsplanen varje år och uppdaterar den vid behov. Som ansvarig för att genomföra de avtal om utbyggnaden av tunnelbana, som landstinget i likhet med övriga parter beslutat om, är det av stor vikt att på alla sätt arbeta för att parterna behandlas på likartat sätt. Detta har medfört, efter avstämning med SLL Styrning och ekonomi, revisorer och parterna att förvaltningen under år 2014 enades om att koncernfinansiering ansvarar för upptagande av lån samt den förskottering av statens bidrag som landstinget förbundit sig att göra. Parternas och landstingets finansiering sker genom att förvaltningen fakturerar parterna två gånger per år i enlighet med beslutad betalningsplan. Förvaltningen upptar således inga egna lån. Det har framkommit att detta strider mot landstingets beslutade finanspolicy avseende: Förvaltning/bolag som vill uppta lån ska göra detta i samråd med Internfinans samt Upptagande och förtidslösen av lån inom koncernen sker till marknadsmässiga villkor Det finns inga medel avsatta eller avtalade för internränta. Med anledning av ovanstående samt att parterna ska behandlas lika föreslår förvaltningen att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna avsteg från finanspolicyn för förvaltning för utbyggd tunnelbana avseende upptagande av lån och

6 (11) krav på betalning av internränta. Genom ett sådant beslut kan den tidigare upprättade och förankrade hanteringen fortlöpa. Förslaget ovan är i linje med uppdraget om att effektivisera landstinget då alternativet till ovanstående förslag till beslut är att börja utdela ett landstingsbidrag till förvaltningen. Ett landstingsbidrag skulle krävas för att täcka kostnaden för internräntan, detta för att bli neutralt i förhållande till övriga finansieringsparter som själva står för eventuella räntekostnader med koppling till deras finansiering av utbyggd tunnelbana. Ett landstingsbidrag skulle visserligen innebära att kostnaden för internräntan blir kostnadsneutral för förvaltningen men medför istället merarbete både centralt och lokalt i samband med budgetarbetet samt löpande med utgångspunkt i utbetalning och uppföljning av landstingsbidraget. Förvaltningens bedömning är att detta dessutom skulle bli ytterligare en parameter att förklara och administrera i ett redan komplicerat finansieringssystem där flera avtalsparter är inblandade. I landstingsstyrelsens uppdrag Effektiv ledning, styrning och uppföljning inom Stockholms läns landsting, LS 2017-0180, uppdras landstingsdirektören att genomföra en översyn av ledning och organisatorisk placering av förvaltning för utbyggd tunnelbana, för att skapa bästa möjliga förutsättningar att genomföra utbyggnaden. Förvaltningen stödjer landstinget i uppdraget att effektivisera ledning, styrning och uppföljning inom landstinget. Nedan redovisas förvaltningens bedömning av ovanstående specifika uppdrag men även en generell återkoppling av övriga effektiviseringsmöjligheter. Landstingsfullmäktige beslutade i februari 2014 att godkänna Huvudavtal, Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling, LS 1401-0037. Landstingsstyrelsen beslutade för egen del att från och med den 1 mars 2014 inrätta en ny förvaltning som ansvarar för genomförandet av avtalen enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Inrättandet av en fristående förvaltning skedde med utgångspunkt i att merparten av finansieringen för utbyggnaden av tunnelbanan sker från externa parter vilket medför att det är angeläget med en organisation som är tydligt skild från den ordinarie verksamheten. En renodlad organisation för genomförandet av utbyggnaden skapar förutsättningar för en tydlig och transparent redovisning av kostnader och genomförandet samt minskar risken för att tidplanen påverkas av ordinarie verksamhet.

7 (11) Förvaltning för utbyggd tunnelbana har sedan dess verkat som en självständig förvaltning under landstingsstyrelsen. Parterna har härigenom erhållit en god samverkan, transparens och framdrift i arbetet med utbyggnaden. I översynen av förvaltning för utbyggd tunnelbana har framkommit att målet om en god samverkan, transparens och framdrift i arbetet med utbyggnaden tillsammans med parterna sker på ett mycket bra sätt. Samverkan mellan förvaltning för utbyggd tunnelbana och trafikförvaltningen är tydligt organiserad och sker på ett konstruktivt sätt. Förvaltningens bedömning är således att för att fortsatt uppnå dessa mål ska förvaltningen vara självständig. Däremot har det visat sig att beredningstiden för olika beslut är relativt lång samt att i de fall det krävs gemensamma beslut med bäring både på förvaltning för utbyggd tunnelbana och trafikförvaltningen blir det en komplicerad beredningsgång både till landstingsstyrelsen och trafiknämnden. Att lägga förvaltning för utbyggd tunnelbana som en självständig förvaltning under trafiknämnden skulle medföra en fortsatt transparens gentemot parterna och en effektivare beslutsgång. Vidare skulle den politiska ledningen, trafiknämnden, få en mer sammanhållen bild av infrastruktursatsningar inom kollektivtrafiken samt en samlad bild av utbyggnaden av tunnelbanan och det tillkommande investeringsbehovet. I det fall landstingsstyrelsens förvaltning föreslår att förvaltning för utbyggd tunnelbana sorteras in under trafiknämnden, som härigenom får två fristående förvaltningar under sig, stöds ett sådant förslag till beslut. Förvaltningens har upparbetat en erfarenhet avseende en god samverkan med parter, transparens och framdrift i arbetet i kombination med nytänk och strävan efter att hitta optimala lösningar och arbetssätt för landstinget. Detta medför att förvaltningen ser positivt på möjligheten att erhålla ytterligare uppdrag med utgångspunkt i resultatet avseende storstadsåtgärder i Stockholmsområdet inom Sverigeförhandlingen. Här ingår bland annat Hagalund som i nuläget föreslås uppdras till förvaltningen att genomföras men även Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö samt andra tunnelarbeten. Förvaltningen har arbetat och arbetar aktivt med att skapa en effektiv administration. En del i detta arbete är att delar av redovisningsfunktionen liksom systemförvaltning av Agresso köps som tjänst från Locum AB. Vidare köper förvaltningen även registrator-, arkivarie- samt HR-tjänster internt inom landstinget. Detta har medfört att förvaltningen enbart

8 (11) behöver bygga upp funktioner som fungerar effektivt i relation till de krav som ställs på förvaltningen. Förvaltningen har för avsikt att implementera ett planerings- och uppföljningssystem för att bättre kunna planera och följa upp investeringarna på ett effektivt sätt. I detta fall vore ett nära samarbete och utbyte av erfarenheter med andra centrala förvaltningar som har eller håller på att implementera liknande system önskvärt. I övrigt är det förvaltningens bedömning att landstingets administration kan effektiviseras genom bland annat minskade krav vid månadsuppföljning till förmån för fördjupad tertial-, delårs- och årsrapportering. En översyn av vilka styrande dokument som verkligen krävs samt hur detaljerade de behöver vara samt dess effekter skulle bidra till en minskad administration. En genomgång av landstingets olika centrala uppföljningskrav, hitta en rimlig krav- och leveransnivå samt med målet att minimera dubbelrapportering skulle sannolikt även det effektivisera administrationen centralt samt hos respektive bolag/förvaltning. Samverkan med trafikförvaltningen bidrar till en kostnadseffektiv arbetsprocess inom landstinget med målet att kostnadseffektiva lösningar och arbetssätt kan implementeras inom de båda förvaltningarna. Samverkan berör främst utbyggnad av nya tunnelbanan och dess överlämningsprocess men även de tillkommande investeringar som utbyggnaden medför eller bidrar till. I nuläget bedöms följande investeringsobjekt som relevanta; Anpassning av trafikstyrningssystem befintlig tunnelbana, Bytespunkt Gullmarsplan, Bussterminal Barkarby, Övergripande utredningar befintliga system samt Bussterminal Nacka Centrum. Dessa objekt ingår i trafikförvaltningens förslag till investeringsplan. Det är av stor vikt att utformning av bytespunkterna med bäring på Stockholmsöverenskommelsen kontinuerligt beaktas och planeras i relation till utbyggnaden av tunnelbanan. Förvaltningen i likhet med landstinget arbetar för att minska konsultanvändningen. Dock är flertalet av konsulterna inom förvaltningen tekniska specialister och är svåra att tillsätta genom anställning utan istället anlitas inhyrd personal. För många av kompetensområdena är dessutom tidsperioden för uppgifterna begränsade. Båda dessa faktorer är motiv till att använda inhyrd personal istället för att anställa. Förvaltningens arbetar dock kontinuerligt med att effektivisera verksamheten och ett mål är därför att i möjligaste mån genomföra en konsultväxling. Vårens rekryteringsprocess har visat på ett gott resultat för många tjänster. Projektledare är dock en profession som förvaltningen fortsatt ser svårigheter med att rekrytera.

9 (11) 2. Investeringar Förvaltningens investeringsobjekt framgår av nedanstående investeringstabell vilken inkluderar objekt Hagalunds station i enlighet med förslag i LS 2017-0389. Investeringsbudgeten för förvaltningen är i enlighet med det som angivits i landstingsdirektörens planeringsunderlag. eringen och projekteringen i projekten har fokus på att uppfylla avtalens milstolpar för upphandling/byggande. Eventuella förskjutningar som skulle kunna uppstå i tidplanen på grund av förseningar och/eller överklaganden gör den ekonomiska bedömningen över tid osäker då denna kan komma att påverkas och investeringsplanen justeras. Mkr Utfall 2016 Budget 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Tunnelbana till Nacka och söderort 372 384 786 1 286 1 703 1 954 2 098 2 029 1 880 773 137 Tunnelbana till Arenastaden 144 314 235 586 852 843 645 469 65 2 0 Tunnelbanestation i Hagalund 62 180 271 276 282 138 70 Tunnelbana till Barkarby 91 453 251 520 777 786 527 115 25 0 0 Depå Högdalen 49 139 269 240 266 306 293 75 49 5 0 Depå tillkommande 0 0 0 0 458 441 497 507 0 0 0 Fordon 2 2 3 2 11 819 1 650 488 0 0 0 Totalt 658 1 292 1 605 2 815 4 337 5 425 5 992 3 822 2 090 781 137 varav medfinansiering 1 254 1 348 1 630 2 357 3 717 2 930 2 605 2 017 786 197 Investeringsramen har räknats upp med 2 procent årligen från och med 2018. Inbetalningarna från parterna som framgår av medfinansieringen är ändrad och uppräknad från och med 2017 i enlighet med prisnivå i beslutat tilläggsavtal. Värden för 2017 ligger oförändrade och avser redan av landstingsfullmäktige beslutad budget där belopp för Hagalund inte ingår. I nedanstående tabell visas förvaltningens bidrag från parterna. I angivna belopp för medfinansiering ingår bidragen från kommuner och stat. Den del som landstinget förskotterar för statens del påverkar dock landstingets likviditet och bör därmed inte ses som medfinansiering utifrån ett landstingsperspektiv förrän vid återbetalningstillfället. Mkr 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Bidrag från stat och kommuner 1 348 1 630 2 357 3 717 2 930 2 605 2 017 786 197 Summa medfinansiering 1 348 1 630 2 357 3 717 2 930 2 605 2 017 786 197 Landstingets förskottering 145 1 156 1 267 89 88 68 0 0 0 Summa medfinansiering inkl. förskottering 1 493 2 786 3 624 3 806 3 018 2 673 2 017 786 197 Landstingets bidrag 74 76 103 71 45 89 93 96 24 Totala bidrag 1 567 2 862 3 727 3 878 3 063 2 763 2 110 883 221

10 (11) I den här typen av stora, långsiktiga infrastrukturprojekt finns en osäkerhet i framförallt planerings- och upphandlingsskedet. Det kan till exempel avse ny projekteringsinformation, överklaganden, rådande upphandlingssituation som i sin tur kan få påverkan på framtida kostnadsbedömningar. Förvaltningen arbetar därför kontinuerlig med att optimera och genomlysa verksamheten för att skapa en effektiv anläggning och ett effektivt arbetssätt. Utöver ovanstående finns risk för tillkommande investeringar i angränsande anläggningar. Under hösten har det framkommit mer detaljerad information. Inom projekten arbetas det aktivt med att definiera påverkan bland annat på angränsande kollektivtrafikanläggningar som inte ingår i Stockholmsöverenskommelsen, men som behöver anpassas för ett fungerande kollektivtrafiksystem. Att fortsätta den kontinuerliga samverkan med trafikförvaltningen avseende tillkommande investeringar är av stor vikt. Indexutvecklingen är en kvarstående risk. Denna risk beaktas inte i kostnadsbedömningarna men kan trots det få konsekvenser. Historiskt ligger KPI-utvecklingen, vilken överenskommelsen är reglerad med, betydligt lägre än den indexutveckling som skett inom anläggningssektorn. Konsekvensen av en liknande trend i framtiden kan i så fall bli kostnadsökningar som inte ingår i överenskommelsen och därmed inte heller är finansierade.

11 (11) 3. Föreslagna uppdrag Förvaltning för utbyggd tunnelbana föreslår att landstingsfullmäktige godkänner avsteg från finanspolicyn för förvaltning för utbyggd tunnelbana avseende upptagande av lån och krav på betalning av internränta. Detta yttrande avseende Landstingsdirektörens eringsunderlag inför budget 2018 med plan för åren 2019-2021 samt förslag till investeringsutrymme och investeringsplan för 2018-2027 har behandlats i ledningsgruppen 2017-04-13. Datum 2017-04-18 Mårten Frumerie Förvaltningschef Johanna Munther Chef Verksamhetsstyrning