Anstånd i skattemål Hur tillämpas anståndsreglerna av domstolarna? Oktober 2018

Relevanta dokument
Ersättning i skattemål Hur tillämpas ersättningsreglerna i praktiken? Oktober 2018

Anståndsreglerna dags för förändring?

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

Överklagandeguiden. Så överklagar man beslut från Skatteverket

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

2 Grundläggande förutsättningar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Om Högsta förvaltningsdomstolen

Rapport Skattemål i förvaltningsdomstol Rättvis skatteprocess

Hemställan om lagändringar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Om Högsta förvaltningsdomstolen

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt.

Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76

Det skatterättsliga företrädaransvaret tillämpning i underinstanserna

Yttrande: Beräkning av skattetillägg en översyn av reglerna

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Promemoria Finansdepartementet. Deklarationsombud m.m.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister.

En jämförelse av anståndsbestämmelserna

Regeringens proposition 2009/10:91

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM


FÖRETAGSPRODUKTER Företagsprodukter från Skattebetalarnas Förening

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Rätt till ränta på återbetald kupongskatt som inte innehållits i strid med unionsrätten har inte ansetts föreligga.

Klicka här för att ändra format

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

meddelad i Stockholm den 1 december 2008 Ombud: Advokaten Torbjörn Thalinsson Kriström Advokatbyrå KB Box Stockholm

Lag (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Det har i visst fall inte ansetts oskäligt att ta ut skattetillägg trots att tillägget uppgick till ett högt belopp.

En rapport från Rättvis skatteprocess och Företagarna

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål och medel införande av prövningstillstånd i kammarrätt i skattemål

S e t t e r w a l l s


DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

Betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet (SOU 2013:62)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Välkommen till Kungsleden! Andra kvartalet Thomas Erséus, VD

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

REGERINGSRÄTTENS DOM

Advokatsamfundet vill inledningsvis hänvisa till de synpunkter som förs fram av experten Annika Fritsch i ett särskilt yttrande.

Komplettering av överklagande

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7

Utredning ny LSS-ersättning

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Svensk författningssamling

Prövningstillstånd i kammarrätt ett hot mot rättssäkerheten?

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen

EN BROSCHYR OM SKATTEJURIDIK LOCKAR INTE TILL SKRATT


Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande dnr /111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM

Betänkandet Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

R 5426/ Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Svensk författningssamling

Stockholm den 29 mars 2012

16 kap. 52 och 28 kap. 5 2 skollagen (2010:800), 10 kap. 1 och 3 kommunallagen (1991:900)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Karlstad. MOTPART Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad

Stockholm den 16 september 2019

Definition av beskattningsår för vissa punktskatter

Remissyttrande. Betänkande om skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30)

En familjestiftelse har rätt till allmänt avdrag för periodiskt understöd det beskattningsår som stiftelsen fullföljer sitt ändamål.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Stockholm den 12 februari 2015

71 Övriga bestämmelser om verkställighet

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Lag. om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter;

Skatteförfarande och skatteprocess. 1. Inledning. 2. Grundläggande principer. 2.1 Objektivitet. 2.2 Legalitet. Av Börje Leidhammar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Transkript:

Anstånd i skattemål Hur tillämpas anståndsreglerna av domstolarna? Oktober 2018

Sammanfattning I 63 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om anstånd vid betalning av skatt, som ger en möjlighet för skattskyldiga att få anstånd om det är tveksamt hur stort skattebelopp det är som kommer behöva betalas. Reglerna används primärt vid tvister där den skattskyldige och Skatteverket inte är överens om slutgiltig skatt. Anstånd ska ges om det är minst lika sannolikt att skatten kommer att sättas ned som att den kommer kvarstå. Rättvis skatteprocess undersökning visar att domstolarna beviljar anstånd med betalning av skatt i för få fall. I de fall domstolarna inte beviljat anstånd med betalning av skatt har den skattskyldige vunnit helt eller delvis i den sakfrågan i 23 procent av fallen. Följderna för enskilda privatpersoner och småföretagare att inte få anstånd med betalning av skatt är potentiellt stora, då dessa riskerar att bli tvungna att sälja stora tillgångar för att kunna betala skattebeloppen. Rättvis skatteprocess föreslår därför en förändring av anståndsreglerna, där huvudregeln framöver bör vara att anstånd ska beviljas vid överklagan till domstol. 2

Inledning För skattebetalaren är ett beslut om upptaxering inte ofta jobbigt. Eftersom att beslut om beskattning från Skatteverket anses vara ett betungande beslut är det extra viktigt att processen präglas av rättssäkerhet. Att skattelagstiftning ofta är komplicerat och att rättsläget i många viktiga frågor är oklart, skapar tillsammans med Skatteverkets möjlighet att ändra slutgiltig skatt i upp till fem år efter taxeringsåret en osäkerhet för de skattskyldiga. Eftersom det inte alltid är tydligt hur en skattefråga ska sluta finns en möjlighet för enskilda att få anstånd med betalning av skatt, bland annat då det anses vara tveksamt hur mycket som ska betalas i skatt. Dock beviljar svenska förvaltningsdomstolar allt för sällan anstånd i skattefrågor på grund av tveksamhet, vilket gör att många enskilda blir drabbade genom att behöva betala in skatt där det senare visar sig att de har haft rätt i den. Svenskt Näringsliv har tidigare undersökt i hur stor utsträckning anstånd ges i skattemål i förvaltningsrätter på grund av tveksamhet. 1 Läsningen har varit mycket nedslående, och tyvärr visar Rättvis skatteprocess undersökning att resultaten står sig. Den oundvikliga slutsatsen av denna undersökning är att rättstillämpningen är oförändrad sedan Svenskt Näringslivs undersökning, och att det fortfarande i för låg utsträckning ges anstånd på grund av tveksamhet i skatteärenden. Undersökningens metod Studien har granskat avdömda mål från förvaltningsrätterna under 2016 som berör anstånd. Dessa domar har sökts fram via rättsdatabasen Karnov med sökorden anstånd + skatt. Förutom dessa domar har även den motsvarande domen för den identifierats för att jämföra utfallet i anståndsfrågan och den. Vid de fall inget avgörande i den 1 Svenskt Näringsliv, Anstånd i skattemål hur tveksamt ska det vara?, 2013 3

har hittats har dessa sållats bort. Denna undersökning tar sikte på de fall som rör anstånd med betalning av skatt på grund av tveksamhet. Undersökningen syftar till att jämföra hur domsluten har varit i anståndsfrågan jämfört med den. Statistik förs över om det beviljats fullt, delvis eller inget anstånd likväl som om det i samma fall resulterat i vinst, delvis vinst eller förlust i den. Anståndsbedömningen är från förvaltningsrätterna och den övervägande majoriteten av domarna rörande den också, men ett fåtal av de skattefrågorna har avgjorts efter överklagande till kammarrätt. Till detta ska tilläggas att beviljande av delvis anstånd och vinster inte har värderats efter hur stora dessa har varit. Notera att metoden i viss del avviker från de tidigare nämnda undersökningarna utförda av Svenskt Näringsliv, där man undersökt mer avgränsade tidsperioder och en begränsad mängd domstolar. Undersökningen innehåller ingen redogörelse för de anståndsbeslut som fattas hos Skatteverket. Rapporten gör därför inte anspråk på att redovisa en fullständig redogörelse över samtliga anståndsbeslut under 2016. Vi kommer inte heller uppskatta hur utfallet ser ut hos Skatteverket, givet att risken är stor att uppskattningen blir fel. Anledningen till att utfallet på Skatteverksnivå saknas är att myndigheten inte för någon statistik över detta och därför inte haft möjlighet att förse oss med underlag. Anstånd på grund av tveksamhet I 63 kap. 4 skatteförfarandelagen ges möjlighet för den skattskyldige att få anstånd med betalning av skatt. Lagtexten anger att Skatteverket ska bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift, om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas. Begreppet tveksamt innebär att det är minst lika troligt att skatten kommer kvarstå som att den kommer nedsättas. Vid sådana fall ska anstånd ges. Till och med vid de fall som det väger över något i sannolikhet att skatten inte kommer nedsättas ska 4

anstånd beviljas av Skatteverket. Anstånd bör dock inte ges om det är troligt att skatten istället kommer att kvarstå. Genom instiftandet av dessa regler har det funnits en inställning från lagstiftaren att anstånd ska ges i ett relativt sett stort antal fall. Det krävs således enligt dagens regler något mindre än 50 procent sannolikhet att skatten ska sättas ned, för att domstolen i en preliminär bedömning av den ska bevilja anstånd med betalning av skatt på grund av tveksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen har valt att hittills inte närmare definiera hur det subjektiva begreppet tveksamhet ska tolkas, och det finns inte heller någon vidare ledning för denna bedömning i förarbetena till lagen. Resultat av undersökningen Undersökningen visar att det i väldigt få fall beviljas anstånd. Av de 191 fall från 2016 där det gick att hitta både anståndsfrågan och den beviljades helt eller delvis anstånd i 22 fall, vilket motsvarar drygt 11 procent. I förhållande till att det i den blivit åtminstone delvis vinst i 51 fall totalt, som motsvarar närmare 27 procent, framkommer en stor skillnad. Tittar man närmare på de fall där anstånd inte medgivits överhuvudtaget utgör detta cirka 89 procent av de totalt 191 fallen. Av undersökningen framkommer att det i 23 procent av dessa fall med nekade anstånd ändå blivit en hel eller delvis vinst i den för den skattskyldige. Trots att dessa fall inte har bedömts som tveksamma av domstolen i anståndsbedömningen, har det alltså i närmare en fjärdedel av fallen ändå blivit åtminstone en delvis vinst för den skattskyldige i den. Av dessa 23 procent utgör tre procentenheter en full vinst i den. I de fall där anstånd beviljats delvis av domstolen har den vunnits delvis av den skattskyldige i 56 procent av de fallen och i de fall där anstånd beviljats till fullo har den vunnits i 67 procent av fallen. Här kan således konstateras att domstolen har gjort rätt som givit anstånd då den skattskyldige vunnit den. 5

Totala antal fall Beviljat anstånd Delvis beviljat anstånd Ej beviljat anstånd 191 6 16 169 Vid beviljat anstånd: Full vinst i sakfrågan Delvinst i sakfrågan Förlust i sakfrågan 6 4 2 Vid delvis beviljat anstånd: Full vinst i sakfrågan Delvinst i sakfrågan Förlust i sakfrågan 16 9 7 Vid ej beviljat anstånd Full vinst i sakfrågan Delvinst i sakfrågan Förlust i sakfrågan 169 5 33 131 Vid beviljat anstånd 33% 0% 67% Full vinst i Delvis vinst i Förlust i 6

Vid delvis beviljat anstånd 44% 0% 56% Full vinst i Delvis vinst i Förlust i Vid ej beviljat anstånd 3% 20% Full vinst i Delvis vinst i 77% Förlust i Slutsatser Som tidigare nämnt gör inte vår undersökningen anspråk på att ge en heltäckande bild av anståndsbesluten under 2016. Däremot är resultatet så pass anmärkningsvärt att det förtjänar vidare diskussion. I jämförelse med Svenskt Näringslivs undersökning visar denna undersökning på exakt samma resultat; vid ej beviljat anstånd vinner den skattskyldige den sakfrågan helt eller delvis i 23 procent av fallen vilket motsvarar nästan en fjärdedel. Trots att den nya skatteförfarandelagen trätt i kraft år 2012, vilket är efter Svenskt Näringslivs undersökningsperiod, har ingen förändring skett av domstolarnas rättstillämpning. Anstånd behöver ges i fler fall av domstolarna. 7

Följderna för enskilda privatpersoner och småföretagare att inte få anstånd med betalning av skatt är potentiellt stora, då dessa riskerar att bli tvungna att sälja stora tillgångar för att kunna betala skattebeloppen och de kan potentiellt sett också riskera att gå i konkurs. Förslag på förändring Anståndsreglerna behöver förbättras och göras mer generösa till förmån för de skattskyldiga. Begreppet tveksamhet är för subjektivt och svårbedömt i rättstillämpningen och bör förändras. I framtiden bör anstånd med betalning av skatt ges som huvudregel vid överklagan, förutsatt att det inte föreligger fara för att de tillgångar som ska användas till betalning av skatten tappar värde i så hög utsträckning att skattefordran inte täcks. Fara för att fordran inte ska kunna täckas skulle exempelvis kunna föreligga om den skattskyldiges tillgångar endast består av volatila finansiella tillgångar eller andra tillgångar med osäkert framtida värde. Genom att införa denna huvudregel skulle fler få anstånd med betalning av skatt vilket skulle leda till att oönskade följder undviks såsom icke-nödvändiga fastighetsförsäljningar och konkurser, men förslaget ger Skatteverket fortsatt säkerheten att få in skattebetalningarna. 8