Energiplan för Botkyrka kommun

Relevanta dokument
Beskrivning av ärendet

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Miljöredovisning 2014

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energiplan för Vänersborg År

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

framtider Energisystemet 2020

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Cirkulärnr: 1997:117 Diarienr: 1997/1895 Handläggare: Rogert Leckström Sektion/Enhet: Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Datum:

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Förslag till energiplan

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Bräcke kommun

Energistrategier. Vision 2040

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Klimatpolicy Laxå kommun

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte

Energiplan Handlingsprogram

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Köparens krav på bränsleflis?

Energiläget 2018 En översikt

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Vattenfall Värme Uppsala

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

myter om energi och flyttbara lokaler

Energi- och klimatstrategi

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Energi- och klimatfrågor till 2020

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Energiläget En översikt

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Biokraftvärme isverigei framtiden

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

Energiförsörjning Storsjö Strand

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Lokala perspektiv och hållbarhet

Fortum Värmes miljövärden 2016

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Energi- och klimatstrategi

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Aktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen. Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energi- & klimatplan

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Närområdets egna energibolag

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Fortum Värmes miljövärden 2015

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Summering av gruppdiskussionerna

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Lokala energistrategier

Indikatornamn/-rubrik

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla

Nr 1 Juni Energibalans. förändringar till 2010 för Stockholms län, Stockholms stad och fem kommuner i Mälarregionen


Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén

Koldioxidutsläpp från energisektorn Nulägesbeskrivning. Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad

Fossilbränslefri kommun 2025

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Transkript:

1 [5] Energiplan för Botkyrka kommun I varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. En särskild grupp med representanter från politiska partier i kommunstyrelsen har diskuterat den kommunala energipolitiken, diskussioner som resulterat i detta dokument. Utgångspunkter Botkyrka kommuns förra energiplan upprättades 1984. Förutsättningarna för den lokala energipolitiken har sedan dess förändrats så mycket att energiplanen sedan länge inte kan uppfattas som aktuell. För att möta förändringarna har kommunen beslutat om ett antal kompletterande och ersättande riktlinjer. Genom besluten om kommunens lokala Agenda 21 (1997) har en förnyad grund lagts, där den lokala energipolitiken skall bidra till att forma en hållbar samhällsutveckling. Genom beslut om Klimatstrategi för Botkyrka (2004) har ytterligare kompletteringar skett. För närvarande slutförs ett omfattande arbete för att fullfölja deklarationen Ålborg+10, där utgångspunkter för en hållbar utveckling som omfattar såväl miljö som sociala och ekonomiska perspektiv läggs fast. Energi och klimatfrågor ges där ett betydande utrymme och samordning har skett med detta arbete. Syfte och avgränsningar I lagen om kommunal energiplanering anges att det i varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Lagstiftningens utgångspunkt är att energiplanen skall behandla alla energifrågor inom kommunens geografiska område. Kommunens möjlighet att styra utvecklingen i alla avseenden är dock begränsad på följande sätt. Egen verksamhet fullständig styrning Samarbeten betydande inflytande Planering och tillståndsgivning påverkan Attitydpåverkan i varierande grad Utöva styrning i nämnder/förvaltningar och helägda bolag Delta i styrningen av framför allt delägda bolag (tex Söderenergi, SFAB, SYVAB, SRV m fl) Sätta ramar för enskild/privat verksamhet utifrån lagstiftningens begränsningar Påverka attityder och inställning Kommunstyrelsen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Telefon vxl 08-530 610 00 Direkt 08-530 612 43 E-post lars.olson@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2 [5] Energiplanens ambitioner begränsas till dessa styrningsmöjligheter. Energiplanens riktlinjer omfattar energifrågor som i första hand är kopplade till den bebyggda miljön. Energianvändningen för resor och transporter är både omfattande och starkt miljöpåverkande men kommunens syn på detta område kommer att hanteras i särskild ordning en uppdatering av Klimatstrategin - och behandlas därför inte närmare i energiplanen. Styrsystemet Trots att kommunerna åläggs att ha en energiplan har den i sig ingen rättsverkan. Energiplanen är därmed en del av kommunens komplexa verksamhetsstyrning. Kommunens verksamhet styrs genom flerårsplan och ettårsplan, som utgör den konkreta ryggraden i styrsystemet. Flerårsplanens inriktning utgör det sammanvägda resultatet av ett antal visionsdokument och specifika riktlinjer. Energiplanen är avsedd att ge övergripande och långsiktiga riktlinjer för de kommunala verksamheterna. Faktiska åtgärder, det vill säga själva genomförandet, ska fastläggas i den löpande verksamhetsplaneringen hos nämnder och bolag. Energiplanen har inget givet tidsperspektiv utan gäller tills vidare. För att inte beslutade riktlinjer ska bli meningslösa behövs självfallet en uppföljning. Energiplanens genomslag skall följas genom den ordinarie uppföljningen - gröna nyckeltal, certifieringssystemet och genom möjligheterna till riktad miljörevision. Övergripande mål Kommunens lokala Agenda 21 har sedan tidigare lagt fast fyra övergripande mål för att styra mot en hållbarare samhällsutvecklig, sett ur ett miljöperspektiv. Förutsättningarna för naturens resursuppbyggande processer, inklusive biologisk mångfald, måste bevaras och förstärkas. Användningen av naturresurser får inte vara större än naturens förmåga att återskapa resurser. Material får inte blandas på ett sådant sätt att produkterna inte kan återanvändas eller inpassas i naturens kretslopp. Material och restprodukter som inte passar in i naturens kretslopp måste hanteras så att spridning och läckage till naturen förhindras.

BOTKYRKA KOMMUN 3 [5] Samtidigt kan kommunens utgångspunkter för energifrågorna inte utgöras enbart av principer för ekologisk eller miljömässig hållbarhet. Utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv behöver medborgarna bland annat få säker tillgång till energi och detta till en rimlig belastning av hushållsekonomin. Tillförsel, distribution och användning behöver dessutom ske på sätt som bidrar till god hälsa. Utifrån ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv behöver det alltmer teknikberoende näringslivet ha tillgång till energi främst elleveranser utan avbrott och med en jämn kvalitet. Riktlinjerna i energiplanen avses utgå från de tre hållbarhetsperspektiven, med utgångspunkt från vad som kan styras eller påverkas av kommunen. Kort om energiförutsättningar En korrekt redovisning av energitillförsel och energianvändning i Botkyrka blir omfattande men en sådan är inte behövlig för att skapa nödvändiga riktlinjer för kommunens agerande. I korthet kan följande sägas. Den totala energitillförseln till Botkyrka uppgår till drygt 1 TWh, med energi för transporter borträknade. Knappt hälften av detta tillförs som fjärrvärme (något varierande bränslemix), ytterligare knappt hälften tillförs som el (driftel, hushållsel, elvärme), den resterande tjugondelen utgörs i huvudsak av olja. Koldioxidutsläppen i Botkyrka, och därmed klimatpåverkan, kommer till knappt hälften från energisektorn som behandlas här och till drygt hälften från bränslen för transporter. Detta sett till officiell statistik, som inte ger någon korrekt bild nedbruten på lokal nivå men ändå någon sorts uppfattning om storleksordningar. Fjärrvärme Botkyrka har idag ett väl utbyggt fjärrvärmenät i samtliga tätbyggda kommundelar. Förutsättningar finns att ansluta ny bebyggelse, vilket också är ekonomiskt motiverat om det är tillräckligt koncentrerad bebyggelse. Fjärrvärmetillförseln sker idag för Botkyrkas del genom ett fjärrvärmesystem av regional karaktär som berör flera kommuner och flera energiföretag. Fjärrvärmen baseras på förbränning av biobränslen, returbränslen (sorterade avfallsfraktioner) torv, blandat avfall och en liten del fossilolja. Goda tekniska förutsättningar finns för att utnyttja fjärrvärmesystemet för elproduktion genom investeringar i nya kraftvärmeanläggningar.

BOTKYRKA KOMMUN 4 [5] Genom sitt delägande i fjärrvärmeverksamheterna har alltså kommunen ett betydande inflytande över ungefär häften av energitillförseln. El Eltillförseln, som alltså också motsvarar knappt hälften av all energitillförsel sker sedan de förändrade regleringarna för runt tio år sedan helt efter hur användarna väljer att köpa el. Försäljning och distribution av el sker genom företagsstrukturer som är underkastade ett lagbaserat regelsystem under statlig tillsyn. Kommunen kan styra sin egen elanvändning men kan i stort sett enbart genom olika former av attitydpåverkan förändra eltillförsel och elanvändning. Övrig energianvändning Annan enskild energianvändning främst fossilolja och ved/vedprodukter - utgör i Botkyrka mindre än en tjugondel av den totala energianvändningen. I detta finns några stora användare; Tumba bruk, Norsborgs vattenverk, Rikstensområdet, men i övrigt främst uppvärmning i villor och bebyggelsen i landsbygdsdelarna. Den kvarvarande oljeanvändningen minskar snabbt genom konverteringar till bland annat bergvärme, dvs effektiv elanvändning med värmepumpar. Viljeinriktningar och riktlinjer Kommunens plan för fortsatta omställningar i energisystemet kan sammanfattas i några huvudsakliga viljeinriktningar, med ytterligare konkretare riktlinjer för agerandet. Viljeinriktningarna är fokuserade på områden där kommunens inställning har betydelse för samhällsutvecklingen. Ett mindre energikrävande samhälle - effektivare energianvändning Kommunens egen användning av energi ska minska. Kommunens verksamheter skall använda energieffektiva konstruktioner och installationer vid ny- och återinvesteringar. Ny bebyggelse ska ges en energieffektiv utformning. Kommunen ska genom konsument- och energirådgivning påverka attityderna till energianvändningen. Kommunen ska aktivt och systematiskt arbeta med att öka kunskapen hos hushåll, organisationer och företag om energieffektivisering och fördelarna med förnyelsebar energi.

BOTKYRKA KOMMUN 5 [5] Minska energianvändningens lokala konsekvenser på miljö och hälsa Utgångspunkten för planering och exploatering är att i princip all ny tätare bebyggelse ska kunna anslutas för uppvärmning med fjärrvärme. Vid planering av ny bebyggelse ska en sådan utformning och koncentration eftersträvas att fjärrvärme kan bli aktuell som uppvärmningsform. Villkoren för anslutning till fjärrvärmesystemet ska utformas så att incitament finns för befintlig, tätare bebyggelse med andra uppvärmningsformer att välja fjärrvärme. Omfattande vedeldning i tätbebyggda områden ska undvikas av hälsoskäl. Bidra till en hållbar omställning av elsystemet Fjärrvärmesystemet ska utnyttjas för kraftproduktion, så snart villkoren för detta är gynnsamma. I samhällsbyggnadsprocesserna ska inriktningen vara att säkerställa ett så stort fjärrvärmeunderlag som möjligt, för att skapa goda förutsättningar för lokal elproduktion (kraftvärme). Lokal vindkraft kan utvecklas och initiativ från olika aktörer ska prövas med positiva förtecken när avvägningar behöver göras mot andra intressen. Kommunens egna elinköp ska även fortsättningsvis helt utgöras av Grön el. Bidra till minskad klimatpåverkan Fjärrvärme- och i framtiden kraftvärmeproduktion ska baseras på biobränslen och kretsloppsbränslen (sorterade avfallsfraktioner). Kretsloppsbränslen med lokalt ursprung som minimerar transporterna ska eftersträvas. Lokalisering av nya storskaliga produktionsanläggningar i regionen måste klara hantering av biobränslen utan att komma i konflikt med önskvärd bebyggelseutveckling. ---------