Bilaga Å2 Projektbeskrivning. Åtgärd 2. Ny teknik för att särskilja förpackningar från organiskt avfall

Bilaga Å2 Projektbeskrivning Åtgärd 2. Ny teknik för att särskilja förpackningar från organiskt avfall

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 3 2. AVSKILJANDE AV FÖRPACKNING FRÅN LIVSMEDELSAVFALL... 4 3. DET FINNS IDAG INGEN HELHETSLÖSNING... 5 DEMONSTRATIONSPROJEKT... 5 4. GASFORDON FÖR INSAMLING AV DET ORGANISKA AVFALLET... 6 5. GENOMFÖRANDE... 7 6. EKONOMI... 8 7. MILJÖEFFEKTER... 9 ÖVRIGA MILJÖEFFEKTER... 11 ÅTGÄRDEN ÄR I ENLIGHET MED FLERA MILJÖMÅL... 12 SAMMANFATTNING AV OLIKA MERVÄRDEN... 13 8. ÖVRIG INFORMATION... 13 SPRIDNING AV INFORMATION... 13 UPPFÖLJNING... 14 ÅTGÄRDSÄGARE OCH SAMARBETSPARTNERS... 14 KONTAKTUPPGIFTER... 15 Bilagor 1. Beslut styrelse för Halmstads Renhållnings AB 2. Projektbeskrivning intern utredning System för att omhänderta matavfall i syfte att utvinna biogas i större utsträckning ska utredas 1

Sammanfattning Åtgärden består i att det nya bolaget Hem AB (sammanslagning av Energiverken och Renhållningsbolaget) i Halmstads kommun utvecklar ny teknik för att tillvarata organiskt avfall inom livsmedelsområdet för biogasproduktion. Avfallet kommer sedan att användas i Laholms biogasanläggning. Detta gör att denna anläggnings kapacitet ökar och fossila bränslen kan ersättas i högre grad än tidigare. För närvarande går en stor del av det förpackade organiska avfallet till förbränning, där visserligen energin tillvaratas, men växtnäringsämnena försvinner ur kretsloppet och en stor del hamnar med askan på deponi. Livsmedels- och matavfall är mycket energirikt och beräknas innehålla 800-900 kwh energi per ton vid rötning i en biogasanläggning. Förutom utvinning av energin kan växtnäringsämnen återföras till jordbruket, vilket därmed blir ett kretslopp. Dessutom innehåller det växtnäringsämnen, vilka i ett hållbarhetsperspektiv är angeläget att återföra till jordbruket (t ex kväve, fosfor, kalium m.fl. samt mikronäringsämnen). Alternativet för jordbruket är annars att använda lagerresurser, såväl av energi som av mineraler för att kunna upprätthålla en effektiv livsmedelsproduktion. Idag är det svårt att kunna nyttja förpackat organiskt avfall från affärer och grossister som blivit gammalt eller av annan anledning inte kan säljas. Ett problem är att det finns varken någon verksamhet eller utarbetad teknik som särskiljer det organiska avfallet från samtliga typer av förpackningar. Då t ex plast, kartong, glas och andra emballage inte kan brytas ner i en biogasanläggning måste dessa först skiljas från avfallet. Men om avfallet kan befrias från sina förpackningar frigörs en stor mängd rötråvara med hög gaspotential. Metoden innebär också en kvalitetssäkring eftersom den avpaketerade rötråvaran är fri från föroreningar. Vilket är av stor betydelse, då kvalitetssäkring är en viktig process vid framställning av biogas. Bland annat för att säkerställa att återförd rötad gödsel till åkermark inte innehåller skadliga ämnen. Idén till åtgärden är också i enlighet med nationella, regionala och lokala miljömål samt kommunens renhållningsföreskrifter och avfallsplan. Exempelvis handlar miljömålen om att mer matavfall skall återvinnas och att mindre mängder skall deponeras. Bland de regionala miljömålen finns ett delmål att minska mängden deponerat avfall, som finns under målet god bebyggd miljö. Ett av detta delmåls åtgärdsförslag är att en sorteringsanläggning av livsmedelsavfall från butiker och liknande, där innehållet skiljs från förpackningen, bör upprättas i länet under 2007. Denna åtgärd är således ett sätt att uppnå detta mål. I Ekohandlingsplanen, som är lokal för Halmstad, finns mål som på olika sätt behandlar övergången till förnyelsebara energikällor. Där finns bland annat ett mål om att ett system för att omhänderta matavfall i syfte att utvinna biogas i större utsträckning ska utredas. Detta mål har lett till att en utredning har finansierats som kommer att vara en viktigt utgångspunkt för denna åtgärd. 2

Ambitionen är att åtgärden 2010 har utvecklat ny teknik för att särskilja matavfall från alla sorters förpackningar. Förhoppningen är då att ha skapat en anläggning som på ett tydligt sätt kommer att förbättra Halmstads avfallshantering och även kan stimulera andra kommuner till att utveckla sin hantering av avfall för användning till biogas istället för förbränning. 1. Bakgrund En utgångspunkt för åtgärden är att den mängd livsmedelsavfall som är förpackat utgör den större delen av den totala avfallsmängden från affärer och grossister 1. Det mesta av detta avfall förbränns idag, men avfallet skulle kunna användas på ett mer konstruktivt sätt om innehållet kunde sorteras från dess förpackningar. Avfallet hade då istället kunnat användas för exempelvis fordonsbränsle eller uppvärmning och därmed i hög grad ersätta fossila bränslen. Att bränna avfallet är även negativt ur ett kretsloppsperspektiv eftersom växtnäringsämnen försvinner. Genom att ta tillvara avfallet i en biogasanläggning kan dessa ämnen återföras till åkermarken. Åtgärden syftar därför till att utveckla ny teknik för att ta tillvara det organiska avfall som finns i olika sorters förpackningar. Utvecklingen av denna nya teknik, som enligt en första inventering inte finns i Sverige idag, har ambitionen att erbjuda en helhetslösning för alla typer av förpackningar. Åtgärden kan bli en viktig demonstrationsanläggning som, både lokalt, regionalt och nationellt, kan stimulera och påskynda utvecklingen mot att använda mer avfall till förnyelsebar energi. Förutom att åtgärden kan bidra till teknikutveckling, är en ambition att Renhållningsbolaget i framtiden ska bli självförsörjande på drivmedel. Det är en förhoppning att verksamhetens fordon ska drivas med biogas producerat nära verksamheten, drivna med avfall som har samlats in. Biogas ses också som ett mer miljövänligt bränsle än naturgas då det bland annat inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären samt reducerar kväveutsläppen samt erbjuder den kretsloppslösning som beskrivs ovan. Syfte Syftet med denna åtgärd är att i större utsträckning än tidigare i Halmstads kommun nyttja organiskt avfall till biogasproduktion, öka andelen biogas till fordonsbränsle och uppvärmning via Laholms biogasanläggning och bidra till att uppnå olika miljömål. 1 Mängden livsmedelavfall kommer att inventeras i en särkskild utredning. Denna studie, som syftar till att omhänderta matavfall i syfte att utvinna biogas i större utsträckning, kommer att vara ett viktigt underlag till denna åtgärd. Se projektbeskrivning i bilaga 2. 3

Mål Målet med åtgärden är att utveckla ny teknik för att vid Renhållningsbolaget ta bort emballeringen från förpackat matavfall och att investera i ett gasfordon för insamling av detta avfall. 2. Avskiljande av förpackning från livsmedelsavfall Genom att utveckla denna nya teknik för avskiljning av förpackning från matavfall kommer Renhållningsbolaget kunna erbjuda kunden en helhetslösning. Denna handlar om att allt organiskt avfall som har en förpackning skall kunna läggas i samma behållare för avhämtning. Förpackningen ska kunna vara av: Plast, t ex ketchupflaska av plast Kartong, t ex mjölkförpackning Frigolit och plastfilm, t ex inpackad färs Metallburk Glas En ambition med den nya tekniken är att förpackningarna ska kunna sorteras ut maskinellt så att varje förpackning omhändertas på det sätt den kräver. Glas till en typ av avskiljning från förpackningen, kartong till en annan typ av avskiljning från förpackningen osv. Vid varje avskiljare ska förpackningsmaterialet samlas in för bästa omhändertagande, dvs. glas, metall, plast, kartong som håller bra kvalitet till återvinning, resterande till förbränning. Det organiska avfallet kan sedan samlas i samma behållare för transport till biogasanläggning. Det har en tid funnits ambitioner att på något sätt utveckla hanteringen av matavfall. En utredning, som tidigare nämnts, av system för att omhänderta matavfall i syfte att utvinna biogas i större utsträckning har därför påbörjats inom bolaget. Denna utredning, som är en viktig förstudie för denna åtgärd, omfattar inventering av kvantiteter samt insamlingssystem för förpackat och oförpackat avfall, men även inventering av tillgänglig teknik för att avskilja matavfall från dess förpackning. Denna utredning är också ett mål i Halmstads kommuns ekohandlingsplan. Se projektbeskrivning för utredningen i bilaga 2. Om denna utredning visar att det finns underlag kvantitetsmässigt gällande mängden avfall samt att bolaget erhåller Klimpbidrag, vill bolaget prova möjligheterna att utveckla den nya teknik som behövs för att kunna särskilja alla sorters förpackningar. Se bland annat beslut från Renhållningsbolagets styrelse i bilaga 1. 4

3. Det finns idag ingen helhetslösning Om den nämnda utredningen visar att utrustning för att särskilja det organiska avfallet från dess förpackningar inte finns tillgänglig på marknaden, ska Renhållningsbolaget således se till möjligheterna att ta fram sådan utrustning. Men redan vid en mindre grundlig inventering verkar det vara så att det idag inte finns någon helhetslösning där alla sorters förpackningar kan lämnas i samma behållare. Inte heller någon form av maskinell sortering av förpackat material, t ex att plast och kartong kan sorteras ut från de andra fraktionerna. Det finns dock kommuner som har investerat i liknande anläggningar. I Lidköping har man investerat i en skruvmodell för att särskilja kartong från dess innehåll. Det uppges att det har fungerat bra och att processen har varit enkel och problemfri. I Eslöv används s k mullvadsteknik med märket Doppfstadt. Denna kan särskilja plast- och kartongförpackning samt frigolit och plastfilm från det organiska materialet. Kapaciteten är cirka 40 m 3 /dygn och har också varit relativt problemfri. Det finns dock plastförpackningar, som t ex dryckesyoghurtförpackningar, som har varit för hårda samt att plastfilm kan packa sig och störa processen. Det finns också framtagna maskiner, t ex Pühler, där kolvpressar används för att separera innehållet från engångsförpackningar av matavfall eller dryck. Förpackningarna kan vara av aluminium, plåt, tetra, plast, PET-flaskor m.m., och kan ta uppåt 9 liters förpackningar. Än är inte maskinen i bruk i Sverige, men såld till ett antal användare i Tyskland. Modelltyp EVP har en kapacitet av 2 10 m 3 / tim. Det finns således platser där olika sorters tekniker har prövats. Den erfarenhet som här har vunnits kommer att tas tillvara, och det ger också en uppfattning om vad investeringarna kan tänkas kosta. Demonstrationsprojekt Efter den tidigare nämnda utredningens inventering av Halmstads kommuns situation gällande livsmedelsavfall och genomgång av tekniker och erfarenheter av andra satsningar på sortering av förpackningar, är det Renhållningsbolagets högsta ambitioner att konstruera ett demonstrationsprojekt (se styrelsebeslut i bilaga 1). Med demonstrationsprojekt menas framställning av en prototyp som ska provas i drift, och att resultatet från testerna på olika sätt ska spridas. För att en investering av detta slag ska kunna möjliggöras måste emellertid Renhållningsbolagets styrelse 2 ge sitt godkännande. 2 Halmstads Renhållnings AB går samman med Energiverken Halmstad 2006-11-01. Klimp-ansökan är förankrad i den gamla styrelsen men inte i den nya (Halmstad Energi och Miljö). 5

4. Gasfordon för insamling av det organiska avfallet Samtliga fordon vid Renhållningsbolaget drivs på diesel förutom två komprimerande och baklastade aggregat som drivs på naturgas. Dessa tankas på naturgasnätet vid tankstation på Karl Ivarssonsgatan i Halmstad. Inom denna åtgärd vill bolaget införskaffa ytterligare ett gasfordon för insamling av det organiska avfallet. Som ett första steg ser bolaget att åtgärden ger ökad mängd organiskt avfall för biogasproduktion vid anläggningen i Laholm. Det är i dagsläget den närmaste anläggningen samt att den har kapacitet att ta emot mer mängder organiskt avfall. Vid biogasproduktionen i Laholm renas gasen i en speciell anläggning till samma kvalitet som naturgas. Koldioxid, svavelväte, och partiklar rensas bort varigenom halten metangas höjs till cirka 98 procent. Gasen förs därefter ut i naturgasnätet. Anläggningen ägs med 1/3 vardera av Vallberga lantmän, Södra Hallands kraftförening och Laholms kommun. Det var den första biogasanläggningen i Norden och med den förfinade tekniken öppnades många möjligheter för biogasen. Genom reningen används den renade gasen idag främst till uppvärmning. Men det avfall som idag går till Laholm skulle kunna vara kvar på Renhållningsbolaget. I den vidare visionen som Renhållningsbolaget har, vill bolaget att både anläggning för särskiljning av förpackning och organiskt material samt biogasproduktion ska ligga inom eget verksamhetsområde. Målsättningen är här att samtliga fordon skall drivas på biogas. Bolagets fordonspark idag: 10 lastbilar med komprimerande baklastade aggregat 2 lastbilar med komprimerande frontlastade aggregat 5 lastbilar för växelflak 1 ickekomprimerande lastbil 2 skåpbilar 2 personbilar 2 pick-up bilar 1 truck Ett mått på den potential som finns är att verksamhetens fordon idag drivs med 238 435 liter diesel samt 16 300 m 3 naturgas (2005 års siffror). Som en del i åtgärden, utöver att utveckla ny teknik för sortering, vill bolaget investera i ett nytt gasfordon för insamling. Hela denna investering räknas som miljörelaterad då den utan Klimp-åtgärden inte hade genomförts. Den nya sopbilen behövs för att hämta den ökade mängden avfall. 6

5. Genomförande Framtagande av ny teknik bygger på många antaganden och osäkerheter. Men vår ambition är att genomföra åtgärden med följande aktiviteter och tidsplan. 2007 Beslut om Klimp-bidrag och beslut av den nya styrelsen för Hem AB (där både Energiverken och Renhållningsbolaget kommer att ingå) att påbörja åtgärden. Kontakter med Högskolan i Halmstad tas och upphandling av konsulttjänst påbörjas. 2008 En konsult på ett teknik-/metodutvecklingsföretag arbetar med projektering tillsammans med studenter från Högskolan och/eller personal på Hem AB. 2009 Investeringar av anläggningar med hjälp av konsult (-er) och/eller personal vid Hem AB och under detta år investeras i en gasdriven sopbil. 2010 Arbetet avslutas genom att hela anläggningen står klar att användas. Denna första prototyp kommer sedan noggrant att utvärderas och information om den nya tekniken kommer att spridas. 7

6. Ekonomi Åtgärden kommer inte att erhålla andra offentliga bidrag utöver Klimp och kostnader utöver statsbidraget kommer att finansieras av det kommunala bolaget Hem AB. De stora investeringskostnader åtgärden medför, innebär att utan Klimp-bidraget kommer åtgärden inte att genomföras. Således är också alla investeringar i åtgärden miljörelaterade. Eftersom bidragsnivån för bolag är 30 % är det denna summa som det ansöks om i bidrag. Nedan visas kostnaderna per år i kkr. År Aktiviteter/Investeringar Kostnad 2008 Projektering: Examensarbete 50 Arbetsinsats (konsult/personal) 152 2009 Arbetsinsats (konsult/personal) 38 Gasfordon 2 900 Avpaketeringsmaskiner för: - kartong 2 000 - plast och film 2 000 - glas 2 000 - metall 2 100 Ny teknik för insortering 3 000 Byggnad 3 900 2010 Arbetsinsats (konsult/personal) 38 Totalt: Varav bidrag 30%: 18 178 kkr 5 453 kkr Ekonomisk livslängd För sopbilar är den ekonomiska livslängden 8 år, för investering av lämplig utrustning som redan finns 10 år och för egna utformade maskiner 3 år. Restvärde 0. Kalkylränta Aktuellt ränteläge inför år 2007 är 5 %. 8

Minskad årlig driftskostnad Nedan har vi räknat på minskad årlig driftskostnad för en gasdriven sopbil jämfört med motsvarande i diesel. Sett på längre sikt när bolaget kan producera egen biogas till hela fordonsparken kan dock driftskostnaderna minskas betydligt. Drivmedel Energiinnehåll Körsträcka/mån Förbrukning/mil Fordonsgas 9,77 kwh/nm 3 130 mil 5,95936 Nm 3 /mil (sopbil HRAB) Diesel 10 kwh/l 130 mil 6,93 l/mil (medeltal sopbilar HRAB) Körsträcka 130 mil/mån=1 560 mil/år 3. Avfallskapacitet för ett gasfordon/år: 3000 ton/år, där 1 ton avfall motsvarar 1 m 3 avfall, som motsvarar en sträcka på 1560 mil/år. Drivmedelsförbrukning Gas/år: 9 297 Nm3 * 7,30 kronor = 67 861 kronor/år Diesel/år:10 810 liter * 7,70 kronor = 83 243 kronor/år Gör en differens på 15 382 kronor/år per sopbil (eller för 3000 ton insamlat organiskt avfall). 7. Miljöeffekter Nedanstående redogörelse utgår ifrån ett gasfordons insamlingskapacitet på ett år och dess utsläpp under samma tid. Vi jämför utsläppen vid förbränning med att hushållsavfallet istället rötas. Utsläppsmängderna grundar sig på 2004 års miljörapport för Kristineheds avfallsanläggning. Data nedan utgår från 3 000 ton organiskt avfall. Utan att inventeringen av vilka potentiella mängder organiskt material som kan samlas in från livsmedelbutiker/-grossister är klar, är en realistisk summa kring 9 10 000 ton. Vilket skulle medföra ytterligare miljövinster. 3 143,2 mil/mån * 12 mån =1 718, 4 mil/år 9

Utsläpp av koldioxid före investeringen Energislag Mängd Enhet CO2 i ton kwh Diesel 9,70 m3 25,23 94 971 Hushållsavfall (osorterat) 3 000 ton 981 8 340 000 Utsläpp av koldioxid efter investeringen Energislag Mängd Enhet CO2 i ton kwh Biogas 9 297 m3 0 90 460 Rötgas 180 000 m3 0 1 218 974 Minskning av CO2 utsläpp: 1006,23 ton Reducerad energimängd: 7 125 537 kwh Reducering av andra växthusgaser: Lustgas (dikväveoxid, N2O): 231 kg, 71, 61 CO2 ekvivalenter. Miljöeffekt Före Efter Förändring Utsläpp kväveoxider (NOx), kg/år 1 818,00-1818,00 Utsläpp koloxid (CO), kg/år 429,00-429,00 Utsläpp kvicksilver (Hg), gram/år 3,08-3,08 Utsläpp kadmium (Cd), gram/år 4,50-4,50 Utsläpp övriga tungmetaller, ospecificerat/blandat, gram/år 810,00-810,00 Slam till deponi, ton/år 600,00-600,00 Återföring av växtnäring, kväve (N), kg/år 12 600,00 12 600,00 Återföring av växtnäring, fosfor (P), kg/år 1 200,00 1 200,00 Återföring av växtnäring, kalium (K), kg/år 3 300,00 3 300,00 Total reducerad mängd koldioxidekvivalenter (ton) : 1 077,84 10

Övriga miljöeffekter Bland övriga effekter är att gasfordon medför minskat buller jämfört med diesel, vilket är positivt både för berörda avlämnare och ur arbetsmiljösynpunkt. En studie utförd i Malmö med avseende på bussar visar en minskning av bulleremissioner med mer än 10 dba jämfört med dieselmotorer, dvs. en reducering av motorbuller med 50 %. Se diagram nedan. En annan miljöeffekt är att framställning av biogas minskar uttaget av naturgas, vilket är positivt då naturgasen är ett fossilt bränsle och att bland annat koldioxidutsläppen är betydligt högre än för biogas. Och det har heller inte någon betydelse för gasens kvalité och användningsområde vilken andel naturgas och biogas som är på naturgasnätet. Detta då båda har samma värmevärde (Åke Aronsson, Laholms biogas AB). Det är endast biogasanläggningens produktionskapacitet som styr. Idag ligger andelen biogas på naturgasnätet på 4 bas (benämning på ett avsnitt på naturgasnätet), på årsbasis cirka 25 %. 11

Som tidigare nämnts verkar således åtgärden för att bättre kunna tillämpa kretsloppsprincipen. Restprodukten från biogasframställning används inom jordbruket medan restprodukten från förbränning deponeras i dagsläget. Under processen rötas råvaran och blir ett luktfritt högvärdigt gödsel med bra näringsinnehåll och humusbildande effekt. Allt rötat material från Laholmsanläggning sprids på åkrar. Genom mineraliseringen, det vill säga att organiskt material bryts ner, utnyttjas kvävet bättre och blir omedelbart tillgängligt för växterna. På så sätt minskar kväveurlakningen från marken. Och det återförda rötade materialet ska vara kvalitetssäkrat. Bland annat får lantbrukarna under vår och höst en kvalitetsdeklaration med uppgift om kväve, fosfor och kalium i gödseln. Scenario utan åtgärden? Om åtgärden inte genomförs kommer det mesta av det organiska avfallet som samlas in i Halmstads kommun att brännas upp och dess potential för användning till exempelvis fordonsbränsle tas därmed inte tillvara. Det kommer sannolikt inte att hända något på detta område de närmaste fyra till fem åren om det inte tillförs medel utifrån. Klimp-bidraget är en viktig del för att få igång denna ganska omfattande förändringsprocess. Åtgärden är i enlighet med flera miljömål Arbetet med både lokala, regionala och nationella miljömål är betydelsefullt för att rikta ansträngningarna så att olika aktörer arbetar med samma mål. Denna åtgärd är i enlighet med flera mål på alla nivåerna. Nationella miljömål Målet begränsad miljöpåverkan genom att de svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Regionala miljömål Målet God bebyggd miljö genom att senast 2010 skall dels minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser dels källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling, dels att matavfall från livsmedelsindustrin skall återvinnas genom biologisk behandling. Ett annat delmål är att mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Ett åtgärdsförslag för att nå dessa mål är att upprätta en sorteringsanläggning för avskiljning av förpackningar från livsmedelsavfall från butiker och liknande bör uppföras i länet under 2007. Vid genomförande av denna åtgärd kommer således detta mål att nås. 12

Lokala miljömål Halmstad har sedan 1997 varit ekokommun och har i ekohandlingsplanen ett flertal mål för utveckling av bioenergi. Ett mål är att ta fram en utredning angående system för att omhänderta matavfall i syfte att utvinna biogas i större utsträckning. Denna har, som tidigare nämnts, påbörjats och kommer att vara ett viktigt underlag för åtgärden. Sammanfattning av olika mervärden Avslutningsvis kan ett flertal punkter lyftas fram som visar på åtgärdens olika mervärden utöver tidigare redovisade utsläppsminskningar: 1. I enlighet med nationella, regionala och lokala miljömål. 2. Kretsloppsprincipen tillämpas. 3. Åtgärden utvecklar och tillämpar ny teknik som kommer att spridas till andra. 4. God spridningseffekt via ett starkt branschorgan. 5. Närmare visionen om att verksamheten skall bli självförsörjande på drivmedel i form av biogas. 6. Samhällets miljökostnader minskar p.g.a. minskad miljöbelastning. 7. Bättre avfallshantering i kommunen. 8. Övrig information Spridning av information Om vi får möjligheten att genomföra åtgärden med hjälp av Klimp-medel, är en viktig del att informationen om den nya tekniken sprids till andra, som till exempel andra kommuner, men också till allmänheten, restauranger och grossister. Detta kan leda till att demonstrationsanläggningen gör det möjligt för fler kommuner att på ett bättre sätt ta tillvara förpackat organiskt avfall och det kan också skapas ökad kunskap hos fler om biogas som ett kretsloppsbränsle. Det här planerar vi att göra gällande informationsspridning: Vi kommer att ta fram fakta och informationsunderlag som på ett nyanserat sätt beskriver anläggningen. Det kommer att finnas material som är mer detaljerat och ett häfte som är mindre och på ett mer sammanfattande sätt beskriver den nya tekniken. Detta material kommer att användas för spridning i olika kanaler. En av dessa kanaler är det nationella branschorganet RVF, där Renhållningsbolaget är medlemmar. Vi kommer att använda oss av vårt framtagna material och deras informationskanaler med förhoppningen att sprida information om den nya tekniken till flertalet kommuner i landet. 13

Vi kommer att ha både lokala och regionala inbjudningar till studiebesök, både för andra inom branschen, lokala livsmedelsbutiker och grossister samt för allmänheten. Information kommer också att spridas i samband med Renhållningsbolagets egen marknadsföring med informationsblad, föredrag och andra externa kontakter. Uppföljning Då åtgärden omfattar ett examensarbete år 2008, kommer detta att redovisas senast år 2009. Redovisning av examensarbeten på Högskolan i Halmstad görs till andra studenter, facklärare och utomstående som är särskilt inbjudna. Här finns möjlighet att kunna följa upp hur den tekniska bearbetningen av åtgärden utfallit. Åtgärden kommer också att tas upp som miljöprojekt inom bolagets miljöledningssystem. Uppföljning av miljöprojekt görs kontinuerligt vid interna miljöledningsmöten och externa revisioner. Verksamheten kommer också att behöva anmälas till tillsynsmyndigheterna. Därmed kommer åtgärdens status att redovisas i den årliga miljörapporten. Bolaget är medlemmar i RVF. Inom RVF finns arbetsgrupper inom olika områden. Inom området återvinning har bolaget en representant dock inte i den arbetsgrupp som här vore lämplig, nämligen biologisk behandling. Däremot kommer vi att underrätta denna arbetsgrupp om vår åtgärd, dels för spridning av information angående åtgärden och dels som uppföljning av åtgärden. Som ett komplement till denna uppföljning som görs av bolaget, kommer åtgärden att utvärderas inom den utvärdering som görs av hela Klimp-programmet. Denna kommer bland annat att bedöma åtgärden utifrån dess måluppfyllelse och analysera orsakerna till hur utfallet blev. Åtgärdsägare och samarbetspartners Högskolan i Halmstad (HH) betonar att samverkan med omvärlden är en av de viktigaste uppgifterna. Här finns organiserad verksamhet för samverkan mellan skolan och företag, förvaltningar och organisationer. Renhållningsbolaget har genom åren engagerat studenter från HH i examensarbeten och har god erfarenhet av deras kompetens och framåtanda. Med detta som utgångsläge och åtgärdens art vill vi gärna åter ha ett samarbete med HH. Teknik- och metodutvecklande företag finns engagerade av branschorganet RVF (Renhållningsverksförbundet) i avfallsfrågor. Dessa kommer med fördel att användas. Åtgärdsägare: Halmstads Renhållnings AB (som i november blir det nya Hem AB) Samarbetspartners: Halmstads Renhållnings AB, Högskolan i Halmstad Teknik-/Metodutvecklingsföretag 14

Kontaktuppgifter Bidragsmottagare: Halmstads Energi- och Miljö AB (Hem AB) Organisationsnummer: 55 65 28-32 48 Bidragsmottagarens kontaktperson Namn: Eva Aronsson Adress: Box 31, 301 02 Halmstad Telefon: 035-190 190 15