MariaHall Eva Runefelt ultramarin zinkvitt ljusockra
Målningar, teckningar, fotografier: Maria Hall Text: Eva Runefelt Grafisk form: Ehrling Braghfors ultramarin zinkvitt ljusockra
Vattenspeglingar förstärker en lustfylld förvillelse linjerna, kvistformationerna är vattenspejare på undanglidande. Är det vatten som förvränger världen? Är det tankekollage som förvildar uppfattningsförmågan? Ja och ja och de är tvillingar. Prövar kronan som rot, singlar slant om vad som är stigande och fallande, bestämmer att det saknar betydelse. Kropp stödjer sig på dröm människa lutar sig mot sina föreställningar. Maria Hall är en konstnär vars verk driver upp en värld inför ens ögon som vore den ett tidigare okänt växtrike. En värld som en klang beskaffad, där ljud och tystnad balanserar varandra med en färgskala som växtsaft i denna värld i genomskärning. Maria Halls målningar och teckningar är varsamma mot betraktaren, [ 3 ] pressar sig inte på, men tveklöst är de tvingande i det de gestaltar en oundviklighet, flyktig och fasthållande som en andedräkt. Främmande men inte en främlings. Denna första och omedelbara beröring väcker igenkänning av ett bortglömt rentav aldrig erfaret, men likafullt känt möte. Det finns hägn man inte uppenbart minns men ändå bär. Så konstigt det låter att besökas av någonting nytt som på samma gång får en att känna sig hemma.
Ultramarin, zinkvitt, ljusockra, guldockra. Skalan får fäste. Vad gör den med mig? Med skuggor och ljusspel blottar och inviger den en sidogata, en sträcka vid sidan om den breda, stora, snabba. Innan Här Detta stråk intar min värld med sina vrårs språk och uttryck och [ 4 ] [ 5 ] Efteråt blir en referenspunkt för mina förnimmelser. En målning kan Där hälsa på mig där jag går, på stan eller i tankar, förskjuta perspektivet med sin Hallska nyans. Jag möter verken på nytt i parker, i nattliga drömmar och när jag försöker uttrycka en känsla som är långt från orden. På håll ser Maria Halls målningar förledande lena ut, nästan krämiga och mjukt doftande, för att på nära håll visa tjocka lager, räfflade och grovt rivna ur en hård materia. Diken och veck, kompakt sammangaddade, förvillar motiven till plogfåror i en ilsken jord. Målningarna är gäckande platser som spelar upp ur jord, upp ur grumlig hets och förkortningsraseri som belamrar mer än uttrycker ens värld. Här finns någon som talar om pausens kraft utan att jämställa den med overksam stillhet och frånvaro det handlar om närhet till det innerliga där svårgripbar förlust och lust får tala till punkt. Sidogatan är en rytm, den binder samman tidens många rum.
Innan [ 6 ] är väderleken, en elektrisk urladdning vars vita efterbörd och vattringar talar om vila utan ro. Man står på pass i sitt liv med förväntningar och önskemål och ser dem brännas till vitt. Att nå botten är att vara i det absolut vita, i ett stort lodrätt I där vaga skuggor, rännilar och knappt märkbara skälvningar föds likt namnlösa embryon just för att Intet aldrig är helt förött. Intet uthärdar inte tomhet. Visst går det en len strykning genom snällt vita sidenet, men tyget kan raskt resa ragg. Här söks inte friden i tonens försvinnande.
INNAN #1, 2003 [ OLJA PÅ DUK 55 5 5 ] INNAN #2, 2002 [ OLJA PÅ DUK 33 3 3 ] [ 9 ]
[ 10] INNAN #3, 2003 [ OLJA PÅ DUK 55 55]
[ 12] INNAN #4, 2003 [ OLJA PÅ DUK 45 45]
INNAN #5, 2003 [ OLJA PÅ DUK 45 4 5 ] INNAN #6, 2003 [ OLJA PÅ DUK 33 3 3 ] [ 15]
Här är väderskiftningen född ur det vita skimret. Först som sprickor som bildar sina nyckfulla mönster, som sedan allt tydligare blir [ 16] stammar och grenverk ett växtrikets grundpålar som också är kartlinjer för att kunna orientera sig. Träd vill mäta rymd och förvandlas därför till envetna kartografer. De samarbetar i dungar, i vattens dubbleringar. Glesa skogar står på pass likt spekulerande spanare nyfikna på och medvetna om nedåts höjd och uppåts djup.
[ 18] HÄR #1, 2000 [ TECKNING 9 11]
[ 20] HÄR #2, 2001 [ TECKNING 12 9 ]
HÄR #3, 2002 [ TECKNING 12 1 0 ] HÄR # 4, 2002 [ TECKNING 12 1 0 ] [ 23]
[ 24] HÄR #5, 2001 [ TECKNING 12 10]
Efteråt är vädervila. Här är det dags att gå i gömme. Växandets puls går in i ett Efteråt, ett vara som måste få bli med sig själv. Det är en [ 26] efterklang som lägger ett upplöst färgtäcke över all rörelse. Träden och färdvägarna som jobbat hårt för att säkerställa en inre värld, dra upp riktningarna, mildras i ett jordigt regn som heter eftertanke. Himmel och mark prövar varandras kläder för att uppnå tillfälligt lugn. Efteråt är platsen för samling, för det som låter efter alla läten. Det finns en katedralisk hisning i detta stora gömme, med plats för både eufori och sorg.
[ 28] EFTERÅT #1, 1998 [ OLJA PÅ DUK 110 135]
EFTERÅT #2, 2003 [ OLJA PÅ DUK 100 1 00] EFTERÅT #3, 2003 [ OLJA PÅ DUK 100 1 00] [ 31]
[ 32] EFTERÅT #4, 1997 [ OLJA PÅ DUK 100 133]
Där är vädervakten. Ur gömmet kommer något att bildas, byggas. Man kan kalla dem namn, de påminner om boplatser i form [ 34] av hus, klippa, rygg. Det är en orubblig plats, en hemvist, för till Där kommer alla här, innan och efteråt liksom de rastlösa nätverken, transportlederna, strukturerna.
[ 36] DÄR #1, 2002 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 27]
D ÄR #2, 2002 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 2 7 ] D ÄR #3, 2002 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 2 7 ] [ 38]
D ÄR # 4, 2002 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 27] D ÄR #6, 2003 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 27] [ 41] D ÄR #5, 2000 [ OLJ A PÅ DUKPANNÅ 2 2 2 7 ] D ÄR #7, 2002 [ OLJ A PÅ DUKPANNÅ 2 2 2 7 ]
D ÄR #8, 2002 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 27] D ÄR #10, 2002 [ OLJA PÅ DUKPANNÅ 22 2 7 ] [ 42] D ÄR #9, 2002 [ OLJ A PÅ DUKPANNÅ 2 2 2 7 ]
Vattringarna; här vill någonting leva, det första bländande ljuset; här har något skett, de växande träden; här vill något åter ske, [ 44] och så reflexionens efteråt; här måste något ta igen sig. I Där samlas allt.
[ 46] Maria Hall Född 1964 i Göteborg. Bor och arbetar i Stockholm. UTBILDNING Göteborgs universitet 1984 1988 Hovedskous målarskola 1989 1992 Kungliga Konsthögskolan 1995 1996 Konsthögskolan Valand 1992 1997 SEPARATUTSTÄLLNINGAR (I URVAL) 2004 Göteborgs Konstmuseum, Stenasalen, Göteborg 2003 Mia Sundberg Galleri, Stockholm 2003 Galleri 1, Göteborg 2001 Wågermanska konsthallen, Skärhamn (tillsammans med Patrick Nilsson) 2001 Galleri Susanne Pettersson, Norrköping 2000 Schaper Sundberg Galleri, Stockholm 2000 Galleriet, Växjö 1999 Galleri 1, Göteborg 1998 Pannrummet, Göteborg 1998 Schaper Sundberg Galleri, Stockholm 1997 Galleri Rotor, Göteborg GRUPPUTSTÄLLNINGAR (I URVAL) 2003 Skövde konsthall, Skövde, Nature morte Tre fokus på landskap 2003 Mia Sundberg Galleri, Stockholm, Open Source 2002 Gävle Konstcentrum, Gävle, Stop for a moment Painting as a place to be(nifca) 1999 Rooseum, Malmö, Edstrandska Stiftelsens konstnärsstipendiater 1999 1998 Stockholm Art Fair, Sollentuna, Schaper Sundberg Galleri 1996 Göteborgs Konstmuseum, Göteborg, Till filmen 1995 Konsthallen, Göteborg, Sports in Art 1995 Konstnärshuset, Stockholm, 141:an, Göteborg, Rix, Linköping, PROJEKT 95 1995 Nationalmuseum, Stockholm, Unga tecknare 1994 Göteborgs Konstmuseum, Göteborg, Kopia, Parafras, Kommentar Ö VRIGT Offentlig utsmyckning, Såtenäs, F7, militärrestaurang, 2004 T-tröja, Utställning på Mondo, Stockholm, 2003 Någonting annat, Konstprojekt på Aftonbladets kultursida, 15 augusti 2002 Sveriges Radios digitalkanal (www.sr.se/src), animation och teckningar till Skogen, 2002 Lärare på Gerlesborgsskolan i Bohuslän fr o m 2001, huvudlärare fr o m 2002 Gästlärare på Nordiska Konstskolan i Karleby, Finland, 2000 2001 Offentlig utsmyckning, Huddinge universitetssjukhus, avskedsrum, 2001 Bokomslag, Bonniers, I djuret av Eva Runefelt, 2001 Bildprojektioner i foajén till dansföreställningen Ytspänning på Atalante, Göteborg, 1995 STIPENDIER / PRISER (I URVAL) Bildkonstnärsfondens tvååriga arbetsstipendium 2001 Edstrandska Stiftelsens konstnärsstipendium 1999 Längmanska kulturfonden 1998 Sten A Olssons konstnärsstipendium 1997 Guldramen, Swedish Art Edition 1997 Siri Svenssons minnesfond 1996 Molly och Ragnar Rudemars fond, Konstakademien 1995 Helge Ax:son Johnsons Stiftelse 1993, 1995, 1996 Otto och Charlotte Mannheimers fond 1991, 1993, 1996 Carl-Erik Hammaréns minnesfond 1992 REPRESENTERAD / INKÖPT Göteborgs Konstmuseum Statens konstråd Göteborgs kommun Umeå kommun Norrköpings kommun Gävle kommun Stockholms stad Västra Götalands län Bohuslandstinget Östergötlands landsting HRH Prince Andrew s Collection U TSTÄLLNINGSKATALOGER MED BILD (I URVAL) 2003 Skövde konsthall, Skövde, Nature morte Tre fokus på landskap Text av Pontus Hammarén 2002 Gävle Konstcentrum, Gävle, Stop for a moment Painting as a place to be Text av Kari Immonen och Mika Hannula 1999 Rooseum, Malmö, Edstrandska Stiftelsens konstnärsstipendiater 1999 Text av Magnus Jensner 1999 Bildmuseet, Umeå, X:ets kofta Text av Lars Sahlin 1996 Göteborgs Konstmuseum, Göteborg, Till filmen. Text av Bo Madestrand 1995 Konsthallen, Göteborg, Sports in Art Text av Thomas Zornat 1994 Göteborgs Konstmuseum, Göteborg, Kopia, Parafras, Kommentar Text av John Sundkvist Eva Runefelt Född 1953. Har sedan debuten 1975 med romanen I svackan, utgivit en novellsamling samt sex diktsamlingar (Albert Bonniers Förlag) den senaste I djuret, 2001. Utkom 1998 med De tretton stegen (Filmkonst). Är dessutom verksam som konstskribent sedan 1994. [ 47]
ljusockra ultramarin zinkvitt MARIA HALL: MÅLNINGAR, TECKNINGAR, FOTOGRAFIER EVA RUNEFELT: TEXT EHRLING BRAGHFORS: GRAFISK FORM PETER ÖHLANDER: FOTO KONSTVERK JERNSTRÖM OFFSET AB: REPRO & TRYCK SVENSKT PAPPER AB: PAPPERSLEVERANTÖR OMSLAG: LESSEBO LINNÉ VIT 250 G INLAGA: CROMÁTICO, - CA. VIT 100 G + LESSEBO LINNÉ VIT 150 G LETTER GOTHIC TEXT: TYPSNITT BIRGITTA & BJÖRN, MIA & ERIK, EVA & ANDERS, IGOR, TORBJÖRN OCH BILDKONSTNÄRSNÄMNDEN: TACK! EVA, EHRLING, MÅRTEN OCH MATS: SPECIELLT TACK! ISBN 91-631-4618-5 MARIA HALL 200 3