VÄGLEDNINGD FÖR IFYLLANDE AV KEMIKALIEFÖRTECKNING

2010-10-21 Reviderad: 2010-11-26 1 (18) VÄGLEDNINGD FÖR IFYLLANDE AV KEMIKALIEFÖRTECKNING Detta dokument ger vägledning till att fylla i kemikalieförteckningen på ämnesnivå samt klarlägger varför fler uppgifter än de som krävs enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll behövs för att man ska ha god kunskap om kemikalieanvändningen i verksamheten. Börja med att: 1. Inventera lagret Inventera ditt lager av kemiska produkter. Sortera ut äldre kemikalier som inte längre används. De är i allmänhet att betrakta som farligt avfall och ska hanteras som sådant. 2. Kontrollera att du har säkerhetsdatablad (SDB) för alla produkter Kontrollera att du har säkerhetsdatablad för samtliga produkter som ni har i er verksamhet. Leverantören av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter är skyldig att vid första leveranstillfället även lämna ett säkerhetsdatablad. Därefter behöver leverantören endast lämna nya blad om produkten klassificerats om. Det kan ske när t ex nya rön om ämnens farlighet kommit fram eller om lagstiftningen förändrats i något väsentligt avseende. Utöver det kan du naturligtvis be om att få uppdateringar eller nya blad när du behöver det. Säkerhetsdatablad ska bestå av 16 obligatoriska punkter. I avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet står information om sammansättning/information om beståndsdelar som behövs när du skriver din kemikalieförteckning. Informationen ska vara på svenska. 3. Uppdatera säkerhetsdatabladen Säkerhetsdatabladen som tidigare hette varuinformationsblad, ska inte vara äldre än 3 år. Fråga leverantören efter uppdateringar. POSTADRESS Box 212 566 24 HABO BESÖKSADRESS Hovslagaregatan 7A, Habo INTERNETADRESS www.habokommun.se www.mullsjo.se TELEFON 036-442 80 00 (vx) E-POST miljo@habokommun.se

2 (18) KEMIKALIEFÖRTECKNING En kemikalieförteckning ska finnas och regelbundet uppdateras hos anmälnings- och tillståndspliktiga företag, dels för att det är ett lagkrav och dels för att man aktivt ska kunna välja de kemikalier som ger så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. Information om den kemiska produkten och de kemiska ämnen som ingår i produkten radas upp i kemikalieförteckningen och på så sätt erhålls en god överblick över vilka kemiska produkter som innebär höga risker och bör uppmärksammas och kanske bytas ut. Informationen finns i de säkerhetsdatablad som leverantören är skyldig att lämna till företaget vid köp av kemikalier eller vid förfrågan. I egenkontrollpärmen finns ett förslag till kemikalieförteckning som ger en bra överblick över företagets kemikalieanvändning. Denna vägledning kommer att gå igenom hur man fyller i kemikalieförteckningen enligt förslaget nedan.

Namn Användning Årsförbrukning (kg) Farokoder Riskfraser A. Kemisk produkt 3 (18) Enligt egenkontrollförordningen ska förteckningen innehålla alla kemiska produkter som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. Detta är i princip alla företagets kemikalier. De som ev. inte behöver förtecknas är kontorslim, tip-ex och diskmedel för personalutrymmen. Notera att första delen av kemikalieförteckningen gäller information om produkten i sin helhet. Uppgifterna i denna första del är ett lagkrav genom egenkontrollförordningen. Omfattningen syftar i huvudsak till att tillgodose att man har tillräckliga uppgifter för att hantera arbetsmiljörisker men är inte tillräcklig för att bedöma miljörisker. För att bedöma miljörisker behövs mer ingående information om de kemiska ämnen som produkten innehåller. Kemisk produkt Sanoprot 98 Konserv medel. 300 T, N R23/24/25, R34, R43, R50/53 Clariant Xtra Rengöring 100 Namn Skriv produktens namn. N, T R 50/53, R45 Användning Ange vad produkten används till. Årsförbrukning (kg) Hur många kilo används av produkten per år. Farokoder Ange produktens eventuella farokod (T+, T, C, Xn, Xi, V, N, F+, F, E och/eller O) För förklaring av farokoden se bilaga 3. Uppgifterna ska finnas i säkerhetsdatabladets avsnitt 3 som heter Sammansättning/Information om beståndsdelar Riskfraser Ange de riskfraser (skrivs som R följt av en siffra t.ex. R52) som produkten klassificerats till. Uppgifterna ska finnas i säkerhetsdatabladets avsnitt 3 som

Ämnesnamn Ämnets cas-nummer Ämnets riskfraser Ämnets andel (%) i produkten Förbrukning (kg) av ämnet/år heter Sammansättning/Information om beståndsdelar. För förklaring av riskfraser se bilaga 4. 4 (18) B.Innehåll av kemiska ämnen För att kunna bedöma riskerna med produkten ska kemikalieförteckningen kompletteras med produkternas innehåll av kemiska ämnen. Uppgifterna ska finnas i säkerhetsdatabladets avsnitt 3 som heter Sammansättning/Information om beståndsdelar. Produkten innehåller följande kemiska ämnen 5-chloro-2-methyl- 2,3- dihydroisothiazol- 3-one 55965-84- 9 R23/24/25, R34; R43, R50/53 0,6 2,4 % 2-7 padopol 111-11-1 R50/53 45% 45 smurilax 222-22-2 R50/53 22% 22 onkotol 333-33-3 R45 1% 1 Ämnesnamn Skriv in de kemiska ämnena på olika rader. Ämnets Cas-nummer Ange respektive ämnes kemiska identitetsnummer (CAS- eller EINECS (EU)- nummer) som gör det lättare att söka information om ämnet. Finns inga kemiska namn eller nummer angivna skriv det som anges t.ex. beskrivning av typen av ämnen. Om inget är angivet skriv då ett streck som betyder att det inte finns någon Cas-nummer för ämnet. Ämnets riskfraser Ange riskfraser för respektive ämne, där sådan finns. För förklaring av riskfraser se bilaga 4.

Begränsningsdatabasen (x / ) PRIO-verktyget (U = utfasningsämne, R = riskminskningsämne, = saknas) Prioriterat ämne enligt vattendirektivet (x / ) VOC-direktivet Ämnets andel (%) i produkten Hur mycket av det enskilda ämnet innehåller produkten? Procentsatsen kan antingen vara exakt eller inom ett intervall. Om ämnet har särskilt farliga egenskaper är det viktigt att få en uppfattning om mängden när man gör en riskbedömning av ämnet. 5 (18) Förbrukning (kg) av ämnet/år Ange resultatet av procentsatsen gånger årsförbrukningen av produkten. C.Ska ämnet uppmärksammas? Omfattas något av de kemiska ämnena av lagar eller miljömål och hur kan jag riskbedöma användningen? Gå igenom ämne för ämne och notera om det förekommer i begränsningsdatabasen, PRIO-verktyget (utfasningsämnen eller riskminskningsämnen), om det är ett prioriterat ämne enligt vattendirektivet och om det omfattas av VOC-direktivet. Ska ämnet uppmärksammas? R(R28) R(R28) X U(R46) Begränsningsdatabasen Begränsningsdatabasen är ett verktyg för att ta reda på vad lagen säger om enskilda ämnen och innehåller uppgifter om ämnen som är begränsade i svensk lagstiftning. Ett litet antal ämnen är totalförbjudna. Många ämnen är bara reglerade i en viss användning. Observera att ett stort antal ämnen inte finns med i databasen. Det är ämnen för vilka användningen är begränsad, men de är inte namngivna i lagstiftningen.

Exempel på sådana är ämnen som kräver tillstånd för att användas för att de är starkt frätande eller giftiga. Läs mer om tillståndskrav i Kemikalieinspektionens föreskrifter (1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer, kap 8. Begränsningsdatabasen finns på www.kemi.se (högst upp till vänster på hemsidan finns en ingång till databaser ). PRIO - verktyget PRIO, Prioriteringsguiden, är ett verktyg. Här kan du få information om olika ämnens miljö- och hälsofarliga egenskaper. Guiden har tagits fram av Kemikalieinspektionen som ett stöd till dig som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker från kemikalier för människors hälsa och för miljön. 6 (18) PRIO delar in ämnen i två prioriteringsnivåer, utfasningsämnen och riskminskningsämnen. Vilken grupp ett ämne tillhör beror på ämnets egenskaper. Olika åtgärder kan behöva vidtas beroende på vilken grupp ämnet tillhör. Du kan söka i databasen och få veta mer om de ämnen som finns i produkter ni använder i er verksamhet. Du finner PRIO på www.kemi.se (högst upp till vänster på hemsidan finns en ingång till databaser ). Välj därefter väg till olika ingångar i databasen t ex innan du börjar, kriterier, sök i PRIO o.s.v.) Obs! Databasen innehåller ca 4000 ämnen, men den är inte heltäckande. Utfasningsämnen Utfasningsämnen (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska) är ämnen med så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte bör användas och därför ska fasas ut. Teoretiskt kan en enda exponering för en mycket låg dos orsaka obotliga skador. Det kan vara ärftliga mutationer eller skador på reproduktionen eller skador som på sikt kan utvecklas till cancer. De egenskaper som utgör urvalskriterier till denna grupp speglar delmål 3 i det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se bilaga 1). Nyproducerade varor ska enligt miljökvalitetsmålet, så långt det är möjligt, vara fria från ämnen med dessa egenskaper. För förteckning över utfasningsämnen se bilaga 2. Prioriterade riskminskningsämnen Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som kemikalieinspektionen anser att man ska vara särskilt uppmärksam med. På grund av ämnenas farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur kemiska produkter som innehåller dessa ämnen hanteras. Urvalskriterierna för denna grupp speglar delmål 4 i det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se bilaga 1). Hur förhåller sig PRIO och begränsningsdatabasen till varandra PRIO och begränsningsdatabasen är två verktyg som kompletterar varandra. Du måste alltså söka i båda databaserna för att få information om ett specifikt ämne. Begränsningsdatabasen bygger på lagstiftning. PRIO utgår från ämnens inneboende hälso- och miljöegenskaper och innehåller både ämnen som är reglerade och sådana som inte tas upp i någon lag. Kom ihåg att PRIO och begränsningsdatabasen inte innehåller information om alla ämnen. I det fall du är osäker på bedömningarna, ta kontakt med er kemikalieleverantör och ställ frågan om produkten innehåller ämnen som är begränsningsämnen, utfasningsämnen och/eller riskminskningsämnen. Leverantören ska ha kunskap om produktens ämnesinnehåll.

Vatten (x / ) Luft (x / ) Produkt (x / ) Avfall (x / ) Prioriterat ämne enligt vattendirektivet Är ämnet upptaget som ett prioriterat ämne enligt bilaga 10 i EU:s vattendirektiv? Dessa ämnen och ämnesgrupper har tagits upp i direktivet för att förorening av vatten med dessa ämnen ska upphöra, se Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se. Ställ markören i sök -rutan och skriv in vattendirektivet så får ni upp dokumentet och kan se om något ämne berörs. För förteckning över prioriterade ämnen enligt vattendirektivet se bilaga 5 i denna vägledning. 7 (18) VOC-direktivet Har ämnet egenskaper som gör att det hamnar under VOC-direktivet? (VOC = flyktiga organiska ämnen ex. lösningsmedel). Gå ut på Naturvårdsverkets hemsida på www.naturvardsverket.se. Ställ markören i sök - rutan och skriv in NFS 2001:11 så får ni upp VOC-direktivet och kan se om något ämne berörs. För att ämnets ska omfattas av VOC-direktivet ska en viss mängd användas per år. D.Vart tar ämnet vägen? För riskbedömningen behöver man ha en uppfattning om vart ämnet tar vägen. Gör en översiktlig bedömning och sätt ett X i aktuella rutor: Vart tar ämnet vägen? sätt "x/-": X X X X X Vatten Kommer ämnet ut i vatten? Luft Kommer ämnet ut i luft?

Finns strategi för riskhantering av produkten, ska den ersättas? Produkt Kommer ämnet ut i en producerad vara/produkt? 8 (18) Avfall Hamnar ämnet i avfall? Avfall som innehåller farliga ämnen kan klassificeras som farligt avfall. E. Strategi Har företaget en strategi för att åtgärda de kemiska produkter eller ämnen som har egenskaper som ska uppmärksammas dvs. förekommer i begränsningsdatabasen, PRIO-verktyget (utfasningsämnen eller riskminskningsämnen), om det är ett prioriterat ämne enligt vattendirektivet och om det omfattas av VOC-direktivet. Behöver man kommunicera med leverantörerna om den nya EU-lagstiftningen REACH? För produkter som innehåller utfasningsämnen enligt PRIO-databasen bör en strategi för utfasning finnas. En strategi är m.a.o. en beskrivning av hur man kommer att göra för att minska riskerna med den kemiska produkten. Strategi Strategidok. nr 3 Strategi ska utarbetas

Förslag på hur man kan gå till väga för att minska riskerna med företagets kemikalieanvändning 9 (18) Du som använder kemiska produkter eller varor som innehåller sådana har ett ansvar att bedöma vilka risker din användning kan medföra. 1. Gör en bedömning innan du bestämmer vad som ska köpas in. Undvik farliga kemiska produkter och andra varor som kan ersättas av mindre farliga. Detta kallas för substitutions- eller produktvalsprincipen. Det kanske kan vara så att företaget kan använda en annan teknik och nå samma resultat som vid byte av en kemikalisk produkt. 2. Om produkten innehåller ett ämne som tillhör utfasningsämnen behöver ni påbörja en process för att ersätta produkten. 3. Om produkten innehåller ett riskminskningsämne behöver ni bedöma risken vid hantering. Observera att ämnets halt i produkten måste vägas in när ni bedömer risken med användningen av produkten. 4. Innehåller produkten ett ämne upptaget i begränsningsdatabasen finns ytterligare information i databasen om vad begränsningen omfattar. 5. Innehåller produkten ett ämne som omfattas av vattendirektivet finns ökad risk för skador på vattenlevande växter och djur vilket man bör ta hänsyn till vid produktval. 6. Om produkten innehåller ett ämne som omfattas av VOC-direktivet kan företaget vara skyldigt att upprätta en reduktionsplan för att minska lösningsmedelsutsläppen.

Bilaga 1 Delmålen för Giftfri Miljö antogs av riksdagen år 2001 10 (18) Utfasning av särskilt farliga ämnen, delmål 3 i Miljömål Giftfri Miljö Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Riskminskning, delmål 4 i Miljömål Giftfri Miljö Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3. Se översiktstabell bilaga 2.

Bilaga 2 Översiktstabeller 11 (18) UTFASNINGSÄMNEN Egenskap Cancerframkallande (kategori 1 och 2) Mutagent (kategori 1 och 2) (arvsmassepåverkande) Reproduktionstoxiskt (kategori 1 och 2) (fortplantningsstörande) Hormonstörande Särskilt farliga metaller Kadmium, Kvicksilver, Bly PBT /vpvb Persistenta (långlivade), Bioackumulerande (anrikas i organismen), Toxiska (giftiga)/ mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Klassificering eller annan data för att fastställa egenskapen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska skador R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador (se kriterierna i PRIO*) (se kriterierna i PRIO*) (se kriterierna i PRIO*) Ozonstörande ämnen R 59 Farligt för ozonskiktet PRIORITERADE RISKMINSKNINGSÄMNEN Egenskap Klassificering eller annan data för att fastställa egenskapen Mycket hög akut giftighet R26 Mycket giftigt vid inandning R27 Mycket giftigt vid hudkontakt R28 Mycket giftigt vid förtäring R39/26 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/27 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt R39/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring Allergiframkallande Hög kronisk giftighet R42 Kan ge allergi vid inandning R43 Kan ge allergi vid hudkontakt R48/23 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/24 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vidlångvarig exponering genom förtäring Mutagent (kategori 3) (arvsmassepåverkande) Miljöfarligt, långtidseffekter Potentiella PBT / vpvb R68 Möjlig risk för bestående hälsoskador R 50/53 Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (se kriterierna i PRIO*) * PRIO finns på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se, Listan senast uppdaterad: 2006-03-23 av Kemikalieinspektionen, Information hämtad från Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter, Utfärdad: 2005-10-19, Ändring införd: t.o.m. (KIFS 2009:3).

Bilaga 3 12 (18) Farokod Farobeteckning T+ Mycket giftig T Giftig C Frätande Xn Hälsoskadlig Xi Irriterande V Måttligt hälsoskadlig N Miljöfarlig F+ Extremt brandfarligt F Mycket brandfarligt E Explosivt O Oxiderande Information hämtad från Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter, Utfärdad: 2005-10-19, Ändring införd: t.o.m. (KIFS 2009:3).

Bilaga 4 Information hämtad från Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter, Utfärdad: 2005-10-19, Ändring införd: t.o.m. (KIFS 2009:3). Enkla riskfraser R1 Explosivt i torrt tillstånd R2 Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak R3 Mycket explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak R4 Bildar mycket känsliga explosiva metallföreningar R5 Explosivt vid uppvärmning R6 Explosivt vid kontakt och utan kontakt med luft R7 Kan orsaka brand R8 Kontakt med brännbart material kan orsaka brand R9 Explosivt vid blandning med brännbart material R10 Brandfarligt R11 Mycket brandfarligt R12 Extremt brandfarligt R14 Reagerar häftigt med vatten R15 Vid kontakt med vatten bildas extremt brandfarliga gaser R16 Explosivt vid blandning med oxiderande ämnen R17 Självantänder i luft R18 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas R19 Kan bilda explosiva peroxider R20 Farligt vid inandning R21 Farligt vid hudkontakt R22 Farligt vid förtäring R23 Giftigt vid inandning R24 Giftigt vid hudkontakt R25 Giftigt vid förtäring R26 Mycket giftigt vid inandning R27 Mycket giftigt vid hudkontakt R28 Mycket giftigt vid förtäring R29 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten 13 (18)

R30 Kan bli mycket brandfarligt vid användning 14 (18) R31 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra R32 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra R33 Kan ansamlas i kroppen och ge skador R34 Frätande R35 Starkt frätande R36 Irriterar ögonen R37 Irriterar andningsorganen R38 Irriterar huden R39 Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador R40 Misstänks kunna ge cancer R41 Risk för allvarliga ögonskador R42 Kan ge allergi vid inandning R43 Kan ge allergi vid hudkontakt R44 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare R45 Kan ge cancer R46 Kan ge ärftliga genetiska skador R48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering R49 Kan ge cancer vid inandning R50 Mycket giftigt för vattenlevande organismer R51 Giftigt för vattenlevande organismer R52 Skadligt för vattenlevande organismer R53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R54 Giftigt för växter R55 Giftigt för djur R56 Giftigt för marklevande organismer R57 Giftigt för bin R58 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön R59 Farligt för ozonskiktet R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador

R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga 15 (18) R63 Möjlig risk för fosterskador R64 Kan skada spädbarn under amningsperioden R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring R66 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor R67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad R68 Möjlig risk för bestående hälsoskador Sammansatta riskfraser Följande sammansatta riskfraser skall anges i märkningen istället för enkla fraser i nedan angivna kombinationer. R14/15 Reagerar häftigt med vatten varvid extremt brandfarliga gaser bildas R15/29 Utvecklar giftig och extremt brandfarlig gas vid kontakt med vatten R20/21 Farligt vid inandning och hudkontakt R20/22 Farligt vid inandning och förtäring R20/21/22 Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring R21/22 Farligt vid hudkontakt och förtäring R23/24 Giftigt vid inandning och hudkontakt R23/25 Giftigt vid inandning och förtäring R23/24/25 Giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring R24/25 Giftigt vid hudkontakt och förtäring R26/27 Mycket giftigt vid inandning och hudkontakt R26/28 Mycket giftigt vid inandning och förtäring R26/27/28 Mycket giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring R27/28 Mycket giftigt vid hudkontakt och förtäring R36/37 Irriterar ögonen och andningsorganen R36/38 Irriterar ögonen och huden R36/37/38 Irriterar ögonen, andningsorganen och huden R37/38 Irriterar andningsorganen och huden R39/23 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/24 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt

R39/25 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring 16 (18) R39/23/24 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning och hudkontakt R39/23/25 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning och förtäring R39/24/25 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt och förtäring R39/23/24/25 Giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning, hudkontakt och förtäring R39/26 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/27 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt R39/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring R39/26/27 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning och hudkontakt R39/26/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning och förtäring R39/27/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt och förtäring R39/26/27/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning, hudkontakt och förtäring R42/43 Kan ge allergi vid inandning och hudkontakt R48/20 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/21 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/22 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom förtäring R48/20/21 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning och hudkontakt R48/20/22 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning och förtäring R48/21/22 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt och förtäring R48/20/21/22 Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning, hudkontakt och förtäring R48/23 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/24 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom förtäring R48/23/24 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning och hudkontakt

17 (18) R48/23/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning och förtäring R48/24/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt och förtäring R48/23/24/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning, hudkontakt och förtäring R50/53 Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R51/53 Giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R52/53 Skadligt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R68/20 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid inandning R68/21 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid hudkontakt R68/22 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid förtäring R68/20/21 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid inandning och hudkontakt R68/20/22 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid inandning och förtäring R68/21/22 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid hudkontakt och förtäring R68/20/21/22 Farligt: möjlig risk för bestående hälsoskador vid inandning, hudkontakt och förtäring

Bilaga 5 18 (18) Prioriterade ämnen enligt "vattendirektivet", bilaga 10 till beslut 2455/2001/EG om ändring av direktiv 2000/60/EG. Dessa ämnen och ämnesgrupper är utpekade för åtgärder för att förorening av vatten med dessa ämnen ska upphöra. Ämnen i kursiv stil tillhör ämnesgruppen på raden ovanför. Direktivet i sin helhet finns på Naturvårdsverkets hemsida, sök på "vattendirektivet", om dokumentet skiljer sig från direktivet gäller direktivet. Cas-nr EU-nr Ämnesnamn 15972-60-8 240-110-8 alaklor 120-12-07 204-371-1 antracen 1912-24-9 217-617-8 atrazin 71-43-2 200-753-7 bensen bromerade difenyletrar (PBDE) 7440-43-9 231-152-8 kadmium och kadmiumföreningar * 85535-84-8 287-476-5 C 10-13-kloralkaner 470-90-6 207-432-0 klorfenvinfos 2921-88-2 220-864-4 klorpyrifos 107-06-2 203-458-1 1,2-dikloretan 1975-09-02 200-838-9 diklormetan 117-81-7 204-211-0 di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 330-54-1 206-354-4 diuron 115-29-7 204-079-4 endosulfan 959-98-8 alfa-endosulfan 206-44-0 polycykliska aromatiska kolväten) 205-912-4 fluoranten(indikator på farligare 118-74-1 204-273-9 hexaklorbensen 87-68-3 201-765-5 hexaklorbutadien 608-73-1 210-158-9 hexaklorcyklohexan (HCH) 58-89-9 200-401-2 gamma-isomer av HCH, lindan 34123-59-6 251-835-4 isoproturon 7439-92-1 231-100-4 bly och blyföreningar * 7439-97-6 231-106-7 kvicksilver och kvicksilverföreningar * 91-20-3 202-049-5 naftalen 7440-02-0 231-111-4 nickel och nickelföreningar * 25154-52-3 246-672-0 nonylfenoler 104-40-5 203-199-4 4-(para)-nonylfenol 1806-26-4 217-302-5 oktylfenol 140-66-9 para-tert-oktylfenol 608-93-5 210-172-5 pentaklorbensen 87-86-5 201-778-6 pentaklorfenol polyaromatiska kolväten 50-32-8 200-028-5 benso(a)pyren 205-99-2 205-911-9 benso(b)flouranten 191-24-2 205-883-8 benso(g,h,i)perylen 207-08-9 205-916-6 benso(k)fluoranten 193-39-5 205-893-2 inden0(1,2,3-cd)pyren 122-34-9 204-535-2 simazin 688-73-3 211-704-4 tributyltennföreningar * 36643-28-4 tribtyltennkatjon 12002-48-1 234-413-4 triklorbensen 120-82-1 204-428-0 1,2,4-triklorbensen 67-66-3 200-663-8 triklormetan (kloroform) 1582-09-8 216-428-8 trifluralin * Cas-nr och eu-nr hör till enskilda ämnen t.ex. bly, men samtliga blyföreningar är prioriterade