Barn- och utbildningsnämnden

Kallelse 1 (1) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer Barn- och utbildningsnämnden 2018-12-18 BUN 2018/0339 Barn- och utbildningsnämnden Tid Tisdagen 18 december 2018, kl 08.00 13.00 Plats Tingssalen, Tingshuset Ordförande Paul Carlsson Julgröt kl. 09.45-10.30 Ärende 1. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Förvaltningschef Lina Magnusson, klockan 08.00-08.15 2. Arne Joelssons minnesfond 2018 Kultur- och fritidschef, Petter Öhnell, klockan 08.15-08.30 3. Lokal styrelse vid Backa skola Förvaltningschef Lina Magnusson, klockan 08.30-08.40 4. Grundskolans samfond 2018 Controller Öyvind Höiberg, klockan 08.40-08.45 5. Övrig pedagogisk omsorg (familjedaghemsverksamhet) i Tanums kommun Utredare Lise-Lotte Bengtsson och förskolehef Monica Rosenhoff och/eller Catrine Adlersson, klockan 08:45-09:45 6. Medborgarförslag om giftfri förskola Förskolechefer Monica Rosenhoff och Catrine Adlersson, klockan 10.30-10.50 7. Internbudget 2019 Controller Öyvind Höiberg, klockan 10.50-11.35 8. Utredning avseende lokalförsörjning, 2018 Fastighetschef Tony Jönsson, controller Öyvind Höiberg och förvaltningschef Lina Magnusson, klockan 11.35-12.20 9. Delegationsbeslut 2018 Förvaltningschef Lina Magnusson, klockan 12.20-12.25 10. Meddelande barn- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Lina Magnusson, klockan 12.25-12.30 11. Information barn- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Lina Magnusson, klockan 12.30-13.00 Ärendenummer BUN 2018/0325-604 BUN 2018/0305-600 BUN 2018/0324-610 BUN 2018/0098-606 BUN 2018/0237-601 BUN 2018/0247-600 BUN 2018/0230-606 BUN 2018/0303-606 BUN 2018/0011-606 BUN 2018/0145-600 BUN 2018/0029-600

Protokollsutdrag 1 (1) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 72 BUN 2018/0325-604 Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Sammanfattning av ärendet Huvudmannen behöver få en överblick över hur många elever det finns i kommunen som är i stora behov av särskilt stöd. Elever med grava diagnoser, ibland flera, och där också andra förvaltningar och myndigheter är inblandade. Huvudmannen behöver också kunskap om hur rektorerna organiserar stödet till dessa elever. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, den 30 november 2018 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen beslutar att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt utreda hur många elever det finns i kommunen som har stora skolsvårigheter utifrån allvarlig funktionsvariation att uppdra åt förvaltningen att utreda hur olika skolor organiserar undervisningen för dessa elever samt hur skolorna samarbetar internt och externt med detta Beslutet skickas till Chef för centrala barn- och elevhälsan Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 1 (1) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 78 BUN 2018/0305-600 Arne Joelssons minnesfond 2018 Sammanfattning av ärendet Fondens ändamål är att främja barn och ungdomars fostran för att de ur gemensam idrottslig kamp och andra aktiviteter av opolitisk natur skall få uppleva solidaritet och kamratskap. Enligt stadgarna skall utdelningen ur fonden ske för att utbilda ungdomsledare inom Tanums Kommun. Utifrån minnesfondens ändamål och riktlinjer inledningsvis sker utdelning ur skattesynpunkt till i första hand ideell förening. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, den 27 november 2018 Skrivelse: Utdelning Arne Joelssons minnesfond, den 27 november 2018 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avslå inkommen ansökan från Hälsan i Fjällbacka samt nomineringen från Carina Hellsten att avkastning 2 658,55 kr återlämnas till Arne Joelssons Minnesfond i ny räkning, 2018. Beslutet skickas till Kultur och Fritidschef Föreningsutvecklare Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Dnr. BUN 2018/0305-600 Till Styrelsen för Arne Joelssons Minnesfond Utdelning ur Arne Joelssons minnesfond, 2018. Fondens ändamål är att främja barn och ungdomars fostran för att de ur gemensam idrottslig kamp och andra aktiviteter av opolitisk natur skall få uppleva solidaritet och kamratskap. Enligt stadgarna skall utdelningen ur fonden ske för att utbilda ungdomsledare inom Tanums Kommun. Avkastningen från minnesfondens kapital uppgår för år 2018 till 2 658,55 kronor. Utifrån minnesfondens ändamål och riktlinjer inledningsvis sker utdelning ur skattesynpunkt till i första hand ideell förening. Vid ansökningstiden utgång den 5 november, 2018 har endast en ansökan inkommit: 1. Hälsan i Fjällbacka ansöker om bidrag för att ordna Junior Camp och grupper för barn i Tanums Kommun under 2019. 5 veckor under våren och 5 veckor under hösten, eftermiddagar för barn i olika åldersgrupper 4 5 år, 6 9 år och 10 12 år. Ansökan avser kostnader för hyra av lokal 14 000 kr, material 2 000 kr och ledarkostnad 8 000 kr, summa 24 000 kr. 2. Carina Hellsten nominerar Mona Hellsten och ansöker om bidrag för att utbilda sig till Scoutledare under 2019. Kursen är uppdelad på tre tillfällen. Kurskostnaderna uppgår till 1 500 kr och för resor med 500 1 000 kr. Summa 2 000 2 500 kr. Mona är aktiv i Scoutförening i Lysekil. Med utgångspunkt från riktlinjerna i fondens stadgar är det tveksamt att de båda ansökningarna uppfyller kriterierna för medel i fonden. Förslag att avslå inkommen ansökan från Hälsan i Fjällbacka och nomineringen från Carina Hellsten att avkastning 2 658,55 kr återlämnas till Arne Joelssons Minnesfond i ny räkning, 2018.

Dnr. BUN 2018/0305-600 Tanumshede 2018-11-27 För Kultur & Fritid Roland Joelsson Föreningsutvecklare

Protokollsutdrag 1 (1) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 77 BUN 2018/0324-610 Lokal styrelse vid Backa skola Sammanfattning av ärendet På Backa skola bildades en lokal styrelse i slutet av 1990-talet. Den lokala styrelsens utsågs av barn- och utbildningsnämnden, och syftade till att samråda med rektor gällande utveckling av verksamheten samt att säkerställa föräldrarnas möjlighet till inflytande genom föräldramajoritet och innehav av ordförandeskapet i styrelsen. 2014 kom arbetsordningen att förnyas för den lokala styrelsen, efter beslut av dåvarande förvaltningschef, rektor och lokala styrelses ordförande. Under de senaste tre åren har den lokala styrelsen haft problem med att tillsätta posterna och den lokala styrelsen har inte varit verksam i praktiken. Därtill har skollagen förändrats och styrelsens möjlighet att påverka skolan likaså. Från att ha möjlighet att politiskt rösta och ta majoritetsbeslut till att rektors ansvar för skolan är tydligare. Utifrån ovan nämnda föreslås att den lokala styrelsen vid Backa skola, Bullaren läggs ned. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, den 29 november 2018 Arbetsordning lokal styrelse i Bullaren, senast reviderad den 7 juli 2014 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden föreslås besluta att den lokala styrelsen i Backa skola, Bullaren, läggs ned från och med den 1 januari 2019 Beslutet skickas till Rektor Backa skola Akten Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 1 (1) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 76 BUN 2018/0098-606 Grundskolans samfond 2018 Sammanfattning av ärendet Medel ur samfonden delas årligen ut till årskurs 3, 6 och 9. Därutöver utdelas 500 kr till enskild elev i Backa skola. Fondens ändamål är bidrag till exempelvis skolresa, fritidsverksamhet, studiebesök eller inköp av material. Årets utdelning uppgår till 770 kronor. På grund av det låga utdelningsbeloppet kan ingen utdelning ske. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 16 november 2018. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte utdela medel ur samfonden för år 2018. Beslutet skickas till Controller Akten Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 1 (2) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 80 BUN 2018/0237-601 Övrig pedagogisk omsorg (familjedaghemsverksamhet) i Tanums kommun Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden fattade den 9 september 2018, 54, följande beslut: att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för fortsatt övrig pedagogisk omsorgsverksamhet i Tanum kommun i ett långsiktigt perspektiv, att det i direktiven till utredningen framgår att den övriga pedagogiska verksamheten är ett önskat alternativ inom barnomsorgen, att förvaltningen anlitar en extern konsult för framtagande av utredningen och att utredningen presenteras för nämnden senast i december 2018. Lise-Lotte Bengtsson, Skoljuridik AB utsågs till extern utredare. Utredningen är klar och överlämnas nu till Barn- och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 26 november 2018 Utredning Pedagogisk omsorg i Tanumshede kommun förutsättningar för att långsiktigt kunna driva verksamheten i kommunen Kommittédirektiv - Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, 2018:102 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt Barn- och utbildningsförvaltningen att skyndsamt undersöka möjligheterna till att förändra förutsättningarna för familjedaghemspersonal gällande till exempel startbidrag, total årsarbetstid, omkostnadsersättning, utbildningsinsatser, ersättning i form av hyra samt placering av familjedaghemspersonals egna barn. Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Tanums kommun Protokollsutdrag 2 (2) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 Beslutet skickas till Akten Chefer för familjedaghemspersonal Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

UTREDNING PEDAGOGISK OMSORG I TANUMSHEDE KOMMUN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT LÅNGSIKTIGT KUNNA DRIVA VERKSAMHETEN I KOMMUNEN November 2018 Lise-Lotte Bengtsson Skoljuridik AB 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund och uppdrag... 4 2. Metod... 4 3. Vad är pedagogisk omsorg?... 4 3.1 Definitioner... 4 3.2 Måste en kommun erbjuda pedagogisk omsorg?... 5 3.3 I vilken omfattning behöver verksamheten erbjudas?... 5 3.3.1 Regler i Tanumshede kommun - öppettider... 6 3.4 Kvalitetskrav... 6 3.5 Uppföljning och utvärdering... 7 3.5.1 Rutiner i Tanumshede kommun uppföljning och utvärdering... 7 3.6 Olika former av pedagogisk omsorg... 7 3.7 Läroplan och Allmänna råd... 8 4. Pedagogisk omsorg i Tanumshede kommun utveckling och nuläge... 8 4.1 Antal inskrivna barn... 8 4.2 Organisation... 9 4.3 Barngrupperna... 9 4.4 Antal dagbarnvårdare, kompetenskrav och rekrytering... 10 4.5 Anställningsvillkor m.m.... 10 4.6 Öppethållande samt vikarier... 11 4.7 Kommunens kostnader för de olika verksamheterna... 12 4.8 Vårdnadshavarnas synpunkter resultat från enkät... 13 4.8.1 Vilka tre främsta faktorer som påverkar val av pedagogisk omsorg... 13 4.8.2 Vilka tre främsta faktorer som påverkar val av förskola... 13 4.8.3 Övriga synpunkter från vårdnadshavarna... 14 4.9 Synpunkter från dagbarnvårdare... 15 5. Vilka förändringar krävs för att öka förutsättningarna för fortsatt långsiktig verksamhet?... 16 5.1 Införandet av allmän förskola från tre års ålder... 16 5.2 Minskad efterfrågan av pedagogisk omsorg... 17 5.3 Svårigheter att rekrytera nya dagbarnvårdare... 18 5.3.1 Löneläge och omkostnadsersättning... 19 5.3.2 Önskemål om möjlighet till samverkan i form av arbetslag... 19 5.3.3 Möjlighet till ett välfungerande vikariesystem vid frånvaro samt frågan om lokaler... 20 5.4 Vilka andra alternativ kan finnas?... 21 2

5.4.1 Finns det möjlighet för kommunen att hyra lokaler som har en hemlik miljö, men där olika personer arbetar?... 21 5.4.2 Finns det intresse bland föräldrar att bedriva verksamhet i deras hem istället för hos dagbarnvårdaren en variant av flerfamiljssystem?... 22 5.4.3 Stadigvarande placering i olika verksamhetsformer... 22 5.4.4 Verksamhet som bedrivs i enskild regi... 23 5.5 Statlig utredning om fritidshem och pedagogisk omsorg... 24 5.6 Sammanfattning och slutsatser... 25 5.6.1 Information... 25 5.6.2 Ekonomi... 25 5.6.3 Anställningsvillkor och vikariefrågan... 25 5.6.4 Den kommunala organisationen... 26 5.6.5 Övrigt... 26 3

1. Bakgrund och uppdrag Barn och utbildningsnämnden i Tanumshede kommun har konstaterat att den pedagogiska omsorgen minskat kraftigt i volym och börjar nå en kritisk nivå. Verksamheten har djupa traditioner i kommunen och verksamheten utgör ett bra komplement till förskolan. Att verksamheten minskat anses bero på följande faktorer: Införandet av allmän förskola från tre års ålder Efterfrågan av pedagogisk omsorg har minskat från föräldrarna Svårigheter att rekrytera nya dagbarnvårdare För närvarande finns det en dagbarnvårdare i Backa och en i Lur. Två dagbarnvårdare finns i Rabbalshede och två i Hamburgsund. Fjällbacka, Grebbestad och Tanumshede har inga dagbarnvårdare för närvarande trots rekryteringssträvan. Dessutom är situationen ansträngd på förskolorna vad gäller lokaler och bemanning. Med anledning av detta fattade nämnden den 11 september 2018 följande beslut: att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för fortsatt övrig pedagogisk omsorgsverksamhet i Tanum kommun i ett långsiktigt perspektiv, att det i direktiven till undersökningen framgår att den övriga pedagogiska verksamheten är ett önskat alternativ inom barnomsorgen, att förvaltningen anlitar en extern konsult för framtagande av utredningen Förvaltningschefen har gett undertecknad i uppdrag att utreda frågan. Utredningen ska belysa nuvarande förutsättningar för verksamheten samt ge förslag på förändringar som kan öka förutsättningarna för att verksamheten ska kunna drivas vidare i ett långsiktigt perspektiv. 2. Metod Utredningen har genomförts på följande sätt: Samtal med tjänstemän inom förvaltningen Inhämtande samt genomgång av dokument som beskriver nuvarande verksamhet Skriftlig enkät till vårdnadshavare som står i kö för placering (frågor i bilaga 1) Skriftliga frågor till förskolechefer (två nuvarande med ansvar för pedagogisk omsorg samt en tidigare förskolechef frågor i bilaga 2) Telefonintervju med fyra dagbarnvårdare (både dagbarnvårdare med pågående anställning samt dagbarnvårdare med avslutad anställning - frågor i bilaga 3) Enkäten till vårdnadshavarna hade en relativt låg svarsfrekvens (55 svar motsvarande 30 % av de tillfrågade). Flera har dock utnyttjat möjligheten att lämna egna kommentarer, vilket är positivt. I utredningen markeras vilka svar som lämnats från förskolechefer, vårdnadshavare och dagbarnvårdare. Övriga delar är utredarens egna formuleringar eller information från kommunen. 3. Vad är pedagogisk omsorg? 3.1 Definitioner I skollagens 25 kapitel finns bestämmelser om det som benämns annan pedagogisk verksamhet. Följande verksamheter ingår: 4

pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem öppen förskola öppen fritidsverksamhet omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (det vill säga verksamhet under obekväm arbetstid). Denna utredning berör endast pedagogisk omsorg, det vill säga verksamhet som erbjuds istället för förskola eller fritidshem. Det är alltså en verksamhet som vänder sig till barn från ett års ålder till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Benämningen dagbarnvårdare och familjedaghem används inte längre i lagstiftningen. Dessa begrepp kommer dock att användas i denna utredning när det är lämpligt. Det är då pedagogisk omsorg som avses. Med dagbarnvårdare avses den person som arbetar med verksamheten och familjedaghem är synonymt med pedagogisk omsorg. 3.2 Måste en kommun erbjuda pedagogisk omsorg? Det finns inte något uttryckligt krav på att en kommun ska erbjuda pedagogisk omsorg. Lagstiftaren har istället valt att uttrycka det på följande sätt (25 kap 2 1 st skollagen): Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. Att sträva efter att erbjuda verksamheten innebär, enligt förarbetena till lagen, att kommunens ambitionsnivå ska vara att erbjuda verksamheten till de vårdnadshavare som önskar denna typ av omsorg. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg kan drivas både av kommun och av enskild aktör. I förarbetena till lagen omnämns att med verksamhetsform avses både typ av verksamhet och utförare. Det betyder att hänsyn ska tas till vårdnadshavares önskemål både vad gäller vilken typ av verksamhet som erbjuds och i vilken regi den bedrivs. När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda en plats inom fyra månader. Detta innebär att en kommun inte kan erbjuda plats i pedagogisk omsorg istället, om vårdnadshavarna inte önskar det, eftersom det är en annan verksamhetsform. Detta har slagits fast i ett beslut från Skolinspektionen (ärendenummer 41-2012:63) 3.3 I vilken omfattning behöver verksamheten erbjudas? Skollagen reglerar i vilken omfattning som verksamheten måste erbjudas. Utgångspunkten är vårdnadshavarnas omsorgsbehov på grund av förvärvsarbete, studier eller om barnet har ett eget behov. Hur många timmar detta innebär i praktiken är inte reglerat i lag. Det finns dock flera avgöranden från Skolinspektionen där vägledning ges. Omsorgsbehovet omfattar arbetstid alternativt tid för studier samt restid. Det normala är därför att kommuner erbjuder verksamhet 12 timmar per dag och den förläggs ungefär mellan 06:30 och 18:30 med vissa variationer. Skolinspektionen har också i flera avgöranden slagit fast att en individuell prövning av en vårdnadshavares behov alltid måste göras (se exempelvis beslut i ärende 41-2016:353). Om verksamheten öppnar 06:30 generellt i kommunen och vårdnadshavaren har ett omsorgsbehov som startar redan 06:15 har kommunen en långtgående skyldighet att erbjuda detta. Var den exakta gränsen går mellan verksamhet på obekväm arbetstid och icke obekväm arbetstid är dock svårt att avgöra. 5

Det är endast när det gäller placering på grund av föräldraledighet, arbetslöshet och den avgiftsfria allmänna förskolan som minimigränsen för antalet timmar är angivet i lagen (3 timmar per dag eller 15 timmar vecka vid föräldraledighet/arbetslöshet samt 525 timmar per år för allmän förskola). 3.3.1 Regler i Tanumshede kommun - öppettider I Tanums kommun är öppettiderna 06:30 18:30 för förskolorna och fritidshemmen. Dessa tider måste även den pedagogiska omsorgen följa så länge vårdnadshavarna har ett omsorgsbehov under denna tid. De barn som går i skolan kan ha ett omsorgsbehov på morgonen före skolan, på eftermiddagen efter skolans slut samt under skollov. Detta innebär alltså ett krav på tillhandahållande av verksamhet upp till 12 timmar per dag och sammanlagt 60 timmar per vecka. 3.4 Kvalitetskrav När det gäller pedagogisk omsorg finns sammanfattningsvis följande kvalitetskrav i lagstiftningen (25 kap 2,6,7 skollagen): Omsorgen ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Verksamheten ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Dessutom gäller portalparagrafen i 1 kap 10 skollagen, det vill säga att barnets bästa ska vara utgångspunkten liksom barnets delaktighet. Flera av kvalitetskraven är desamma för pedagogisk omsorg och förskola. Det är dock viktigt att notera att det är en skillnad när det gäller kraven på personalens utbildningsnivå. Inom förskolan finns krav på att förskollärare ska bedriva undervisning, medan det inom pedagogisk omsorg räcker med utbildning eller erfarenhet hos personalen. Det finns inte något uttryckligt krav i skollagen på att personal inom pedagogisk omsorg ska erbjudas kompetensutveckling såsom det gör för personal i förskola (2 kap 34 skollagen). Kvalitetskraven för pedagogisk omsorg är alltså tydligt beskrivna i skollagen. Men det är viktigt att notera skillnaden i uppdraget, nämligen att i förskola bedrivs undervisning och i fritidshem utbildning. Vad detta innebär definieras inledningsvis i skollagen (1 kap 3 ): 6

7 undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Både förskola och fritidshem styrs av läroplanen där mål och riktlinjer beskrivs (se nedan under punkt 3.6). Skolverket publicerade en rapport 2013 om föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem (rapport nr 392). I denna gjordes följande sammanfattning vad gäller föräldrars val av förskola eller pedagogisk omsorg: För föräldrar till barn i åldern 1 5 år är de viktigaste faktorerna vid valet av förskola närheten till hemmet, personalen och miljön (inne och utemiljön). Föräldrar till barn i pedagogisk omsorg lägger störst vikt vid barngruppens storlek, personalen och närheten till hemmet. 3.5 Uppföljning och utvärdering Följande sägs om uppföljning och utvärdering (25 kap 8 ): En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Kommunen måste alltså ha rutiner för sitt systematiska kvalitetsarbete i form av analys, åtgärder vid brister samt metoder för uppföljning huruvida åtgärderna ger önskat resultat. Klagomålsrutiner ska finnas och de ska vara kända både inom verksamheten och för allmänheten. 3.5.1 Rutiner i Tanumshede kommun uppföljning och utvärdering Enligt förskolecheferna sker uppföljning och utvärdering med hjälp av föräldraenkäter, kommunens Arbetsmilö- och hälsoenkät samt förskolechefens kvalitativa bedömning av verksamheten. I årsredovisningen finns mål för barnomsorgen samt indikatorer, men dessa rör barnomsorgen i sin helhet och är inte indelad i olika verksamhetsformer. Genom dessa aktiviteter kan alltså kommunen få värdefull information om hur verksamheten uppfattas av både föräldrar och anställda och ta ställning till utvecklingsbehov och eventuella önskemål om förändringar av verksamheten. 3.6 Olika former av pedagogisk omsorg Det finns flera olika typer av organisering av en verksamhet som faller inom begreppet pedagogisk omsorg. Skolverket ger följande exempel: En person som bedriver pedagogisk omsorg i sitt eget hem. En person som bedriver pedagogisk omsorg hemma hos det eller de barn som är inskrivna i verksamheten. En person som bedriver pedagogisk omsorg i en särskild lokal. En person som huvudsakligen bedriver pedagogisk omsorg i sitt eget hem men under del av tiden i en särskild lokal med andra personer. Flera personer som tillsammans bedriver pedagogisk omsorg i en särskild lokal.

Flerfamiljslösningar där familjerna alternerar i de olika familjernas hem. Flerfamiljslösningar i en särskild lokal. Huvudman som i bolagsform anställer personal. 3.7 Läroplan och Allmänna råd Det finns ingen läroplan för pedagogisk omsorg. Det finns däremot läroplaner för både förskola och fritidshem. Men i förarbeten till lagstiftningen sägs att den läroplan som gäller för förskola ska vara vägledande för all pedagogisk omsorg. Verksamheten kan tillämpa delar av läroplanen utifrån de förutsättningar som ges och avsnitten om normer och värden är lika relevanta för pedagogisk omsorg som för förskolan. Skolverket har gett ut allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg. Råden är rekommendationer om hur kommuner, enskilda huvudmän och personal kan eller bör handla för att uppfylla de krav som finns på verksamheten. Råden är detaljerade och berör huvudsakligen vilka krav som ställs på verksamheten, krav på lokalerna, barngruppens sammansättning och storlek, personal, uppföljning och utvärdering samt kommunens skyldighet att informera om pedagogisk omsorg. 4. Pedagogisk omsorg i Tanumshede kommun utveckling och nuläge 4.1 Antal inskrivna barn Antalet barn som har sin placering inom pedagogisk omsorg har minskat markant under de senaste åren. Statistiken ser ut enligt följande: 300 Antal barn 2002-2019 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 År 2002 var 261 barn inskrivna i verksamheten. 2019 är prognosen 37 inskrivna barn. 8

Följande volymnyckeltal finns mellan de olika verksamheterna som jämförelse (antal inskrivna barn): Volymnyckeltal 2017 2016 2015 Förskolan 446 438 428 Skolbarnsomsorg 510 494 481 Övrig pedagogisk 62 62 70 omsorg Kooperativ 81 76 70 Det kan alltså konstateras att antalet barn i förskola och fritidshem ökar. När det gäller antal födda i kommunen finns följande statistik, vilken visar en viss prognosticerad nedgång av antalet födda under innevarande år: 2013 133 2014 152 2015 136 2016 134 2017 137 2018 126 (prognos) 4.2 Organisation En geografisk indelning av kommunen är gjord vilket innebär att nuvarande dagbarnvårdare har två olika chefer, som båda är förskolechefer och som även har chefsansvar för förskolor. Ett gemensamt APT (arbetsplatsträff) genomförs en gång per månad med samtliga dagbarnvårdare och de två cheferna. Periodvis har samtliga dagbarnvårdare haft samma chef, men så är inte nuvarande organisation uppbyggd. 4.3 Barngrupperna I skollagen sägs att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Det betyder att hänsyn ska tas till flera faktorer såsom barnens ålder och behov, lokalernas utformning, vistelsetider, personalens kompetens och liknande. Så även om efterfrågan av pedagogisk omsorg finns inom ett visst område kanske det inte går att organisera verksamheten på ett optimalt sätt med tanke på barnens ålder och behov. Antalet barn per dagbarnvårdare har under de senaste åren varierat mellan 5,0 och 5,8 barn per dagbarnvårdare i kommunen. Förskolecheferna uppger att barn mellan 6 och 13 år tas emot i pedagogisk omsorg i mån av plats. Generellt kan noteras att för barn i pedagogisk omsorg som går i skolan behöver förflyttningen mellan den pedagogiska omsorgen och skolan lösas. Detta är inte att betrakta som en skolskjuts utan en verksamhetsresa som kommunen är skyldig att ombesörja. Om det inte finns några allmänna 9

kommunikationer kan situationen behöva lösas i form av att dagbarnvårdaren lämnar och hämtar skolbarnen alternativt att kommunen ombesörjer en taxitransport. Förskolecheferna ger som exempel att om det finns flera skolbarn i varierande ålder i den pedagogiska omsorgen så kan det medföra att dagbarnvårdaren behöver möta upp vid en busshållplats flera gånger under dagen. Fördelarna med att ha en verksamhet som vänder sig till barn i hela åldersspannet är enligt förskolecheferna följande: Det kan vara färre barn i verksamheten mitt på dagen Heterogena grupper kan främja empati m.m. Barnen kan få omsorg av samma person under en längre period. Syskon har större möjlighet att få vara tillsammans Utifrån barnens vistelsetider och rätt till placeringstid måste en organisering av verksamheten göras. Ett barn med en placering på 45 timmar får kanske en förälder som blir arbetslös eller så får barnet ett syskon. Då minskar rätten till plats till 15 timmar i veckan. Det kan vara svårt att ta emot ytterligare ett barn i gruppen bara på grund av att ett barn får minskad vistelsetid. Om det handlar om en arbetssökande förälder som får arbete har ju barnet rätt att få en utökad vistelsetid som motsvarar föräldrarnas omsorgsbehov. På fråga till förskolecheferna vilken erfarenhet de har av verksamheter där dagbarnvårdarens egna barn finns med i barngruppen uppger de att det inte påverkar den dagliga verksamheten negativt, förutom att antalet i gruppen kan öka och detta måste förskolecheferna ta hänsyn till i samband med placering av andra barn. Vidare uppger förskolecheferna att dagbarnvårdarnas egna barn inte är formellt placerade i den pedagogiska omsorgen. Dagbarnvårdaren har möjlighet att välja förskola/fritidshem för sina barn, men oftast väljer de att ha barnen hemma. Men i och med att de inte ingår i verksamheten genererar de inte heller ekonomiska resurser till verksamheten. 4.4 Antal dagbarnvårdare, kompetenskrav och rekrytering Antal anställda dagbarnvårdare i kommunen har under de senaste åren uppgått till 10-13 stycken, men är under hösten 2018 endast 6 st. Vid rekrytering av personal är förvaltningens krav att den som anställs ska ha lägst gymnasiebehörighet. Utöver det krävs barnskötarutbildning eller någon annan utbildning eller erfarenhet som arbetsgivaren bedömer likvärdig. Förskolecheferna upplever svårigheter med att rekrytera personal. Trots upprepade rekryteringsinsatser att det få eller inga sökanden. De som söker uppfyller inte alltid kvalifikationerna eller så saknar de kännedom om vad uppdraget innebär varpå de tagit tillbaka sin ansökan. 4.5 Anställningsvillkor m.m. Följande förutsättningar gäller för dagbarnvårdare i Tanums kommun från 1 oktober 2006: Lön utgår från arbetad tid inte vårdtimmar. Allmänna bestämmelser (AB 05) samt bilagor gäller. Heltidsmåttet är 40 timmars arbetsvecka. Arbetstiden är schemalagd och kommer i de flesta fall att omfatta en eller flera lediga dagar under schemaperioden. Schemaperioderna kan variera mellan rektorsområdena beroende på antal dagbarnvårdare och antal barn och vistelsetid. APT ska inrymmas i den schemalagda arbetstiden. Tillägg för obekväm arbetstid kan utgå. 10

I de fall barn uteblir har dagbarnvårdaren rätt till lön enligt schema. Arbetsskyldighet föreligger (AB 05 6) inom rektorsområdet. Det innebär att den anställde kan få arbeta på förskola under sådana dagar. Om verksamheten tillåter kan ledighet beviljas. Möjlighet till timbank finns. En timmes arbete motsvarar en timmes ledighet. Ansökan om ledighet beviljas av närmaste chef när verksamheten så tillåter. Arbetad respektive ledig tid i timbank ska redovisas på separat blankett. Avstämningstillfällen: 30/6 samt 31/12, då innestående tid utbetalas i pengar eller underskott regleras med löneavdrag. Rast enligt ATL ersättes med måltidsuppehåll. Måltidsuppehållet ingår alltså i ordinarie arbetstid och betraktas därmed inte som ledig tid. Omkostnadsersättningen följer den statliga ersättningsnivån och skall redovisas på separat blankett. Utbetalas efterföljande månad. I de fall en dagbarnvårdare har få litet underlag (för få barn) har Tanums kommun rätt att anvisa annan barnomsorgsplats, t ex annat familjedaghem eller förskola, utan att förälder begärt detta. Ändring av barns vistelsetid skall anmälas senast 14 dagar innan ändringen träder i kraft. Följande överenskommelse finns när det gäller tillämpning av timbank: Timbankens avstämningsperioder omfattar 6 månader. Avstämningstillfällen är 31 juli respektive 31 januari. Timbankens plussaldo överstigande 20 timmar betalas ut i pengar vid avstämningstillfället. Minussaldo överstigande 10 timmar regleras med löneavdrag. Timbankens plussaldo bör inte överstiga 40 timmar under avstämningsperioden. Målsättningen ska vara att arbetade timmar kontinuerligt under avstämningsperioden ska kompenseras med ledig tid. Timbanken ersätter inte reglerna om övertid enligt AB 05 20. Timbank skall redovisas på för ändamålet avsedd blankett och godkännas av arbetsledande chef. Ledighet utifrån timbank ska beviljas i förväg av arbetsledande chef. Denna överenskommelse har inte kollektivavtalsstatus. 4.6 Öppethållande samt vikarier Förskolecheferna konstaterar att på grund av de omsorgsbehov som finns hos vårdnadshavarna är ett öppethållande på 10-12 timmar per dag hos dagbarnvårdarna normalläget och en faktor som cheferna måste förhålla sig till vid planering av verksamheten. Detta innebär planeringsmässigt att dagbarnvårdarna arbetar långa dagar och är lediga 1-2 dagar per vecka. Målet i kommunen är att det ska finnas minst en vikarie inom ett rimligt geografiskt avstånd. Förskolecheferna uppger att detta dock är svårt att upprätthålla eftersom det finns dagbarnvårdare som är ensamma inom sitt geografiska område. En av de nuvarande dagbarnvårdarna samarbetar med förskola och fritidshem för att kunna ta ut sina lediga dagar. Det finns även en förhyrd lokal där dagbarnvårdarna har kunnat träffas och bedriva sin verksamhet. Förskolechefernas erfarenhet av denna lösning är att när det gäller samarbete med förskolan kan förskolan ta emot barnen de planerade dagarna som dagbarnvårdaren är ledig enligt schema, men att det är svårigheter att ta emot barnen när det är kort varsel, exempelvis om dagbarnvårdaren blir sjuk eller måste vara hemma för vård av eget barn. Vid de planerade dagarna finns extrapersonal på förskolan. 11

Ur barnens perspektiv är detta inte en optimal lösning eftersom de ingår i en grupp hos den ordinarie dagbarnvårdaren och sedan kommer sporadiskt till en förskolegrupp med många andra barn och flera vuxna. Det blir många nya relationer för barnen. Förskolecheferna säger att en del föräldrar löser själva omsorgen dessa dagar för att barnen inte ska behöva flyttas. Fritidshemmen har enligt förskolecheferna en annan beredskap för att kunna ta emot barn med kort varsel och där är barnen i samma miljö som när de är i skolan och med kända vuxna. I ett område är två dagbarnvårdare i lokal tillsammans en dag per vecka och det fungerar väl. I ett annat område organiserades verksamheten på samma sätt. Den valda dagen var den dag då den ena dagbarnvårdaren inte hade några barn i sin egen grupp Detta fungerade så länge de två dagbarnvårdarna var friska och på plats, men när det blev frånvaro hos någon av dem så fungerade inte systemet. Förskolechefen prövade även att ta in en vikarierande dagbarnvårdare på timmar, men det blev svårt att få en tillfredsställande och trygg verksamhet för barnen. Det blev samtidigt en hög belastning på den ordinarie dagbarnvårdaren. Dessutom förändrades förutsättningarna för den dagbarnvårdare som inte hade några barn placerade den dag som verksamheten bedrevs i lokalen på så sätt att hon fick nya placerade barn som hade behov av omsorg just de dagarna. Det blev då en stor barngrupp som skulle vistas i lokalen med förhållandevis få vuxna, där även hantering av mat och disk måste ske. Förskolecheferna konstaterar att dagbarnvårdarna är geografiskt spridda över kommunen och det blir långa transportsträckor att ta sig mellan de olika områdena. I möjligaste mån undviks att dagbarnvårdare kör barn i sina egna bilar. 4.7 Kommunens kostnader för de olika verksamheterna Följande statistik finns vad gäller verksamheternas kostnader: Kostnadsnyckeltal (kronor) Förskolan, nettokostnad/plats Fritidshem, nettokostnad/plats Pedagogisk omsorg, nettokostnad/plats Kooperativ, nettokostnad/plats Kostnad per placeringstimma, förskolan Kostnad per placeringstimma, fritidshem Kostnad per placeringstimma, pedagogisk omsorg 2017 2016 2015 122 381 111 253 109 670 29 469 34 347 32 238 69 825 76 445 67 708 94 524 101 211 101 728 266 250 231 179 192 188 230 251 219 12

Det kan alltså konstateras att nettokostnad per plats är avsevärt dyrare i förskolan än i pedagogisk omsorg. En plats i fritidshem är betydligt lägre än i pedagogisk omsorg. Men kostnaden per placeringstimma skiljer sig inte lika markant mellan de olika verksamheterna. 4.8 Vårdnadshavarnas synpunkter resultat från enkät En enkät har skickats ut till vårdnadshavare som står i kö för plats inom barnomsorgen. 55 svar har lämnats, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 30 %. Flera har lämnat egna kommentarer i enkäten och merparten av dessa redovisas nedan. Enkäten återfinns i bilaga 1. De vårdnadshavare som besvarat enkäten är bosatt på följande orter: Ort Antal Tanumshede 17 Fjällbacka 11 Bullaren 8 Hamburgsund 6 Grebbestad 5 Rabbalshede 5 Lur 3 Ålder på barnen vars vårdnadshavare besvarat enkäten Ålder Antal Under 1 28 1 14 2 6 3 4 4 1 5 1 4.8.1 Vilka tre främsta faktorer som påverkar val av pedagogisk omsorg Närhet till där vi bor 21 Personalens kompetens 15 Hemlik miljö 15 Verksamheten är anpassad till mitt barns 15 förutsättningar och behov Positiv erfarenhet av verksamheten sedan 14 tidigare Barngruppens storlek 12 Bemötande från personalen 9 Plats för syskon i samma grupp 8 Annat 1 4.8.2 Vilka tre främsta faktorer som påverkar val av förskola Närhet till där vi bor 31 Personalens kompetens 24 Positiv erfarenhet av verksamheten sedan 23 tidigare Inne- och utemiljö 19 13

Bemötande från personalen 16 Plats för syskon i samma grupp 14 Verksamheten är anpassad till mitt barns 12 förutsättningar och behov Barngruppens storlek 9 Annat 4 4.8.3 Övriga synpunkter från vårdnadshavarna Vårdnadshavarna gavs möjlighet att lämna egna synpunkter i enkäten. Nedan återges flertalet av dessa: Synpunkter från vårdnadshavarnas som rör pedagogisk omsorg Inte fullt så uppstyrt som på förskola, barn får använda sin fantasi och även ha tråkigt ibland vilket behövs! Mig veterligen finns de ingen dagmamma i vårt område - hade de funnits hade de varit ett mycket intressant alternativ. Just nu har jag en tillfällig lösning får att vår dagbarnvårdare har valt att sluta. Förskola är just nu det enda alternativa när båda barnen skulle ut. Annars hade jag utan att tveka valt dagbarnvårdare. Svårt att hitta information om dagbarnvårdare/familjedaghem Synpunkter från vårdnadshavare som rör förskola Bra om det kan anpassas bättre till föräldrarnas olika jobbsituationer. Bättre informationssystem! Känns som att man som förälder är väldigt ovetande om förskolan och mitt barn. Regler, schema osv. Förskola på den plats vi bor. Att dom ser varje barn och att dom får tid till alla barn. För oss är de viktigt med mycket tid för utomhusaktiviteter. Vi vill ha en förskola med bra pedagoger som ser alla barns behov och tar hänsyn till djur och natur i de dagliga arbete. Det är också viktigt att förskolan har en småbarnsgrupp (1,5-3 år) så att barns behov blir väl tillgodosedda redan från början och det känns tryggt att lämna sitt lilla barn. Utbildad fast personal. Inte olika vikarier som springer på förskolan för jämnan. Förskola = Bättre ordning och reda. Personal som jobbar i förskola har utbildning medan dagbarnvårdare oftast inte är utbildade inom pedagogik. Det behövs kunskap för att lära tillsammans med barnen. Positivt med flera vuxna i närheten Synpunkter från vårdnadshavare som rör övergripande frågor Det viktigaste är hur personalen är mot barnen och vilka förutställning de har att utföra ett glädjefyllt arbete med barnen. Utbildning är sekundärt till personlig lämplighet. Det är viktigt att barngruppen är så liten att alla barn syns och kan bekräftas. Förskola eller daghem spelar mindre roll. Det viktiga är hur personalen är och hur liten gruppen är. Att ha tillräckligt med pedagoger till antalet barn samt skaffa fler platser så att man inte behöver vara orolig att ens barn inte får plats när det är dags! Sätter stor vikt vid personalens kompetens och engagemang i individen. Lika så att det är lagom många barn per varje personal. 14

Önskemål om en avdelning på förskola som är pälsdjursfri Strävar efter giftfri inne- och utemiljö Har ett önskemål att man vidareutbildar sin personal inom NPF i större utsträckning. 4.9 Synpunkter från dagbarnvårdare De intervjuade dagbarnvårdarna har arbetat i kommunen under varierande tid och har därför olika erfarenheter av verksamheten. De har inte någon formell utbildning inom pedagogisk verksamhet utan andra erfarenheter. Två arbetar som dagbarnvårdare, medan två avslutat sin anställning som dagbarnvårdare. De har fått svara på frågor som rör Hemmet och barngruppen Organisationsfrågor (den egna organisationen i hemmet, vikariefrågor, kommunal organisation) Lön och ersättningsfrågor Egna erfarenheter, synpunkter och förslag till förändringar Följande information och synpunkter har lämnats av dagbarnvårdarna: Hemmet och barngruppen Dagbarnvårdarna bedriver/har bedrivit verksamhet i villor med tillhörande trädgård. Utrymmen har anpassats för att möta barnens behov. Antalet barn i barngruppen varierar för närvarande mellan 5 och 9 stycken i olika åldrar där en del barn går i skolan. Flertalet av dagbarnvårdarna har erfarenhet av att ha egna barn i barngruppen. Barnens vistelsetider medför som huvudregel att barnen inte kan närvara hos dagbarnvårdaren hela veckan eftersom den sammanlagda vistelsetiden för barnen överstiger 40 timmar per vecka. Organisationsfrågor Vikariefrågan är mycket central och påverkar verksamheten mycket. Olika lösningar tillämpas i form av vistelse hos annan dagbarnvårdare, i förskola eller på fritidshem. Exempel ges på att en dagbarnvårdares barngrupp splittras på flera olika lösningar vilket alltså innebär att vikariefrågan inte löses på samma sätt för samtliga barn i gruppen. Gruppen hålls alltså inte alltid ihop under vikariedagarna. Dagbarnvårdarna uttrycker svårigheter att ensam ta emot sin egen och en annan dagbarnvårdares barngrupp i hemmet eftersom antalet barn blir avsevärt högre än normalt. Det är då svårt att bedriva en verksamhet av god kvalitet och kunna ha uppsikt över alla barn, särskilt om det är många yngre barn i gruppen. Föräldrar har aktivt valt dagbarnvårdare eller så har det inte funnits plats i förskola, viket varit deras förstahandsalternativ. Föräldrar är missnöjda över att behöva ha barnen i flera olika verksamheter och att tanken med verksamheten - en liten barngrupp i någons hem - inte kan tillgodoses. De behöver också åka till olika ställen olika dagar. De dagar det är vikarie eller verksamhet exempelvis på förskola försöker en del av föräldrarna hitta egna lösningar. Det har också inträffat att verksamhet inte kunnat erbjudas alls vid vissa tillfällen då vikariefrågan inte kunnat lösas. 15

Ersättningsfrågor 16 Vid start av verksamhet bör ett startbidrag utgå för inköp av grundläggande inventarier och förbrukningsmaterial. Visst material har kommunen bidragit med, men det har varit otydligheter kring dessa frågor. Rutiner och regler för detta bör förtydligas. Det bör förtydligas vem som har ansvar att bekosta säkerhetshöjande åtgärder så som exempelvis staket. Omkostnadsersättningen bör höjas då det är svårt att få dessa att räcka till för mat och förbrukningsmaterial. Omkostnadsersättningen utbetalas efterföljande månad. Det betyder vid start av verksamhet att dagbarnvårdaren själv måste finansiera inköp av livsmedel för barngruppen till dess att utbetalning görs. Detta kan röra sig om relativt höga belopp. 2 000 kr utgår per år för inköp av pysselmaterial och liknande. Denna summa är samma oavsett hur många barn som ingår i gruppen. Vissa uppger att ersättningen inte räcker till, utan dagbarnvårdarna gör inköp av material till barnen som de bekostar själva. Lönenivån upplevs generellt som god, men med påpekandet att vissa inköp till verksamhet bekostas av dagbarnvårdaren själv. Erfarenhet och övriga förslag till förändringar Föräldrar har generellt lite kunskap om vad pedagogisk omsorg innebär. Kommunen behöver ha en tydligare strategi för att beskriva verksamheten. Likaså behöver informationen om vad det innebär att arbeta som dagbarnvårdare bli tydligare. Verksamheten har präglats av hög omsättning av chefer vilket fått påverkan på det kontinuerliga och långsiktiga arbetet. Eftersom dagbarnvårdaren inte arbetar i ett traditionellt arbetslag är chefen den person som dagbarnvårdaren är hänvisad till för frågor, råd och stöd. För att ha förutsättningar att skapa en djupare relation och ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver byte av chef ske mer sällan än vad som varit fallet de senaste åren. 5. Vilka förändringar krävs för att öka förutsättningarna för fortsatt långsiktig verksamhet? I beslutet från nämnden lyfts tre faktorer som avgörande för den rådande situationen: Införandet av allmän förskola från tre års ålder Efterfrågan av pedagogisk omsorg har minskat från föräldrarna Svårigheter att rekrytera nya dagbarnvårdare Nedan gås respektive punkt igenom. 5.1 Införandet av allmän förskola från tre års ålder Rätten till avgiftsfri allmän förskola infördes redan 2003 (se proposition 1999/200:129). Inledningsvis gällde rätten från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år, men har senare sänkts till tre år. Vid införandet påtalades att förskolan skall vara till för alla barn, oavsett familjens sociala och ekonomiska situation. Den tidigare kopplingen mellan barnomsorg och arbetsliv behövde enligt utredaren vidgas mot alla barns rätt till en pedagogiskt stimulerande verksamhet som komplement till föräldrarnas ansvar för sina barn. Vidare framfördes att förskolan gör att barnen kommer bättre rustade till skolan genom att de får ett tidigt stöd i språkutvecklingen och genom tidiga insatser för

barn i behov av särskilt stöd. På detta sätt tydliggörs, enligt propositionen, förskolans roll i kunskapssamhället och i det livslånga lärandet. Genom införandet av allmän förskola drogs paralleller till skolan det vill säga att verksamheten skall vara avgiftsfri samt tillgänglig och likvärdig för alla. För de föräldrar som bara nyttjar allmän förskola är verksamheten avgiftsfri 525 timmar per år. Om omsorgsbehovet överstiger detta betalas en reducerad avgift där hänsyn tas till den avgiftsfria delen. Samma princip vad gäller reducering av avgift tillämpas i Tanumshede kommun för de föräldrar som istället väljer pedagogisk omsorg för sitt barn. Det finns alltså inte några skillnader i föräldraavgiften som kommunen debiterar. Så valet av omsorgsform får inte några ekonomiska konsekvenser för föräldrarna. Kommunen tillämpar maxtaxa och är bunden av de regler som gäller för att få statsbidrag. Det finns inget som hindrar att en kommun debiterar lägre avgift än vad maxtaxereglerna säger så länge hänsyn tas till likställighetsprincipen och att beslut fattas i korrekt ordning. Detta innebär alltså att beslut kan fattas om lägre avgift generellt för pedagogisk omsorg än för förskola för att öka attraktiviteten. Det får då en ekonomisk konsekvens i form av minskade föräldraintäkter. I propositionen framhålls vikten av att alla barn får tillgång till avgiftsfri förskola som ett led i det livslånga lärandet och förberedelsen inför skolan. De kvalitetskrav som ställs i lagstiftning och styrdokument är högre när det gäller förskola än vad de är när det gäller pedagogisk omsorg. Det kan alltså vara som så att föräldrars val av verksamhet kan påverkas av dessa skillnader. Sammanfattning: Rätten till avgiftsfri allmän förskola gäller i kommunen även en rätt till avgiftsfri pedagogisk omsorg för barn i motsvarande ålder. Det finns därför inte några ekonomiska incitament för föräldrar att välja bort pedagogisk omsorg av detta skäl. Införandet av rätten till avgiftsfri allmän förskola kan med tanke på valet av benämning (allmän förskola) ha medfört att föräldrar fått uppfattning att detta är en speciell verksamhet som lyfts fram av staten och som barnen förväntas delta i eftersom den är allmän och gratis. Begreppet pedagogisk verksamhet och pedagogisk omsorg har tillkommit efter det att allmän förskola infördes. Tidigare användes termerna dagbarnvårdare och familjedaghem. Det kan därför vara svårt för föräldrar att förstå innebörden av pedagogisk omsorg. Det är därför viktigt att kommunen har en tydlig information om verksamheten och dess innehåll samt att det tydligt framgår att även denna verksamhet är avgiftsfri på samma sätt som den allmänna förskolan. 5.2 Minskad efterfrågan av pedagogisk omsorg Efterfrågan av pedagogisk omsorg minskar nationellt och detta har flera förklaringar. Fler föräldrar arbetar idag heltid och tillsammans med långa resvägar innebär detta att barnens vistelsetider inom barnomsorgen ökat generellt. De flesta föräldrar nyttjar barnomsorgen i någon omfattning. Detta ställer krav på att kommunen tillhandahåller fler barnomsorgsplatser och under fler timmar per dag än tidigare. Föräldrar önskar oftast en plats i sitt närområde för att få så kort väg som möjligt till den valda verksamheten, barnen får vistas tillsammans med kamrater i det område de bor, föräldrar som bor i samma område kan hjälpas åt med lämning och hämtning av barn och så vidare. Den främsta orsaken till att föräldrar väljer pedagogisk omsorg brukar nationellt vara dessa: Barnen får vistas i en hemlik miljö Barnen får vistas i en liten grupp med få andra barn 17

Barnen och föräldrarna får färre vuxenkontakter att förhålla sig till Förskolecheferna påtalar att dagbarnvårdarna i kommunen har ett gott rykte och månar om att ha en god och nära relation med föräldrar vilket också är en bidragande orsak till att föräldrar väljer pedagogisk omsorg. Å andra sidan kan föräldrar generellt uppleva att insynen i de olika verksamhetsformerna är avgörande. I pedagogisk omsorg är det enstaka vuxna som barnet möter i form av personal och föräldrar. Vid en förskola är antalet vuxna betydligt fler som vistas på förskolan. Det kan därför upplevas att insynen i barnens verksamhet blir olika beroende på verksamhetsform. Likaså kan barnen se fördelar i att det finns fler vuxna att ty sig till vid en förskola än hos en dagbarnvårdare. Att skapa relationer till andra människor i omgivningen är ju viktigt och både barn och vuxna upplever olikheter i denna förmåga. Med hänsyn till vad som sägs ovan om arbetstider och öppethållande kan inte längre det som varit utmärkande för verksamheten hemlik miljö och liten grupp med få andra barn upprätthållas på samma sätt som tidigare. Dagbarnvårdarna får vikariera för varandra och då blir barngruppen kanske dubbelt så stor som normalt. Föräldrarna måste även åka till olika dagbarnvårdare eller till en särskild lokal och de upplever kanske inte en verksamhet som motsvarar vad de ansökt om. En annan faktor som även har betydelse för valet av verksamhet är att det finns en skillnad i kraven på kompetens hos personalen i de olika verksamheterna. I förskolan finns krav på förskollärare, medan det är tillräckligt med att ha utbildning eller erfarenhet för att få arbeta i pedagogisk omsorg. Sammanfattning: Efterfrågan av pedagogisk omsorg minskar både i kommunen och nationellt. Skälen till detta är flera. Som framgår av svaren i föräldraenkäten sätter de som svarat verksamhetens närhet till hemmet och personalens kompetens som de två mest avgörande faktorerna för båda typerna av verksamheter. Positiv erfarenhet från verksamheten rankas också högt. När det gäller pedagogisk omsorg kommer den hemlika miljön och verksamhetens anpassning till barnens förutsättningar och behov också i topp. Det gäller dock att kunna förena de krav och förväntningar som finns på verksamheten med de organisatoriska svårigheter som kan finnas i en kommun med en befolkning som är spridd på flera orter och som medför behov av väl fungerande familjedaghem på flera ställen. Som framgår vid intervjuerna med dagbarnvårdarna finns ett missnöje bland föräldrar vad gäller vikariefrågan. Barnen får en splittrad verksamhet med olika lösningar och de föräldrar som kan väljer ibland att själv lösa tillsynsbehovet under dessa dagar för att undvika att barnen måste flyttas till andra verksamheter. 5.3 Svårigheter att rekrytera nya dagbarnvårdare Förskolecheferna konstaterar att intresset för att arbeta som dagbarnvårdare minskar och de bedömer att det i huvudsak är följande faktorer som påverkar rekryteringsmöjligheterna: Löneläge och omkostnadsersättningar Möjlighet till samverkan i form av arbetslag Möjlighet till ett välfungerande vikariesystem vid frånvaro Tillgång till gemensam lokal för samverkan med andra dagbarnvårdare Det som dessutom kan konstateras att rekrytering av dagbarnvårdare innehåller två olika delar som måste uppfyllas: 18

Den som ska anställas ska uppfylla de kvalifikationskrav som ställs Den som ska anställas ska ha ett eget hem som uppfyller de krav som ställs Följande kan sägas om de punkter som förskolecheferna lyfter fram: 5.3.1 Löneläge och omkostnadsersättning När det gäller löneläge och omkostnadsersättningar är detta en kommunal angelägenhet som tar sin utgångspunkt utifrån kommunens hantering av personalfrågor och vilket ekonomiskt utrymme som kommunen har för att höja löner och ersättningar. Höjda löner för dagbarnvårdare medför med största sannolikhet krav på höjda löner även för personal inom förskola. De formella utbildningskraven är lägre inom pedagogisk omsorg än inom förskola och detta återspeglas naturligtvis i löneläget. Kravet på dagbarnvårdare är som framgått tidigare utbildning eller erfarenhet. För att öka attraktiviteten både hos anställda och föräldrar skulle en möjlig utväg vara att ställa upp som krav att de som arbetar inom pedagogisk omsorg har genomgått utbildning. Kommunen skulle kunna ta ställning till olika lösningar där utbildning erbjuds till dagbarnvårdarna på hel- eller deltid i syfte att öka attraktiviteten av anställningen och samtidigt höja kompetensen hos dagbarnvårdarna. I detta ingår även att se över finansiering av utbildningen och villkoren för den anställde. De intervjuade dagbarnvårdarna påpekar behovet av översyn av omkostnadsersättningens storlek, utbetalningsrutiner samt det bidrag som utgår för inköp av pysselmaterial till barngruppen. Ett förtydligande vad gäller betalningsansvar för inköp av inventarier såsom sängar, stolar, barnvagnar och liknande behöver göras liksom åtgärder i hemmet. Även ett startbidrag efterfrågas när verksamheten påbörjas. 5.3.2 Önskemål om möjlighet till samverkan i form av arbetslag Skola och förskola arbetar sedan lång tid tillbaka i form av arbetslag. Det betyder att flera vuxna möter samma barn och elever vilket innebär att arbetslaget kan stötta varandra genom utbyte av erfarenheter och olika situationer kan tas upp till gemensamma samtal. Det blir ett kollegialt lärande och detta bidrar till att verksamheten utvecklas. Att arbeta som dagbarnvårdare i ett familjedaghem kan upplevas som ensamt och att dagbarnvårdaren saknar en kollega att rådfråga eller utbyta erfarenheter med. Visserligen finns en förskolechefen och även vikarier, men detta kan inte jämföras med att arbeta tillsammans i ett arbetslag kring en barngrupp. Även om en förskoleavdelning normalt är uppdelad så att personalen har sina ansvarsbarn så finns det en personalgrupp som har ansvaret för barngruppen i dess helhet och de deltar kontinuerligt i detta arbete och kan tillsammans reflektera över sitt arbete med allt dess innehåll. För att skapa förutsättningar för att även dagbarnvårdare ska kunna arbeta i ett arbetslag krävs en annan organisation där fler personer stadigvarande arbetar i samma barngrupp. De dagbarnvårdare som intervjuats har inte lyft frågan om arbetslag som så prioriterat som förskolecheferna gör. De ser APT som en möjlighet för att träffa andra dagbarnvårdare och de tar själva de kontakter som behövs med andra dagbarnvårdare. Det är viktigt att de får information om vem de kan vända sig till om de behöver samtala kring exempelvis barn i behov av stöd. De påtalar dock behovet av ett långsiktigt chefskap för att få en optimal organisation, ett välfungerande vikariesystem och för ett bedrivande av ett långsiktigt utvecklingsarbete som mycket viktigt. 19

5.3.3 Möjlighet till ett välfungerande vikariesystem vid frånvaro samt frågan om lokaler Föräldrar önskar en hemlik miljö för barnen och det utmärkande för verksamheten har också varit att dagbarnvårdarna tagit emot barn i sitt eget hem. Med hänsyn till arbetstidsavtal och kravet på öppethållande har det uppstått en situation som gör det svårt att förena kraven: Om det i barngruppen finns ett omsorgsbehov på 12 timmar per dag så har dagbarnvårdaren fullgjort sin arbetsvecka redan efter drygt 3 arbetsdagar. Därutöver tillkommer arbetstid för APT. När dagbarnvårdaren är ledig, sjuk eller hemma för vård av egna barn kan verksamheten inte bedrivas i hemmet. Det är alltså en verksamhet som är oerhört personbunden där lokal och dagbarnvårdare måste betraktas som en gemensam enhet. För att täcka upp vid dagbarnvårdarens frånvaro måste barnen placeras någon annanstans. För att tillgodose föräldrarnas krav på hemlik miljö samt intentionerna med verksamheten måste ett annat hem erbjudas. Det ska helst ligga i närområdet för att föräldrarnas resväg inte ska bli för lång. I det hemmet finns en dagbarnvårdare med sin barngrupp. Detta kan innebära att istället för en hemlik miljö med en liten barngrupp får barnen en hemlik miljö, men med en dagbarnvårdare och kanske 10-12 barn istället. Det blir en situation som ställer höga krav både på dagbarnvårdaren och hemmet. Mycket utrymme krävs för att både barn och dagbarnvårdare ska ha en god arbetsmiljö, samtidigt som dagbarnvårdaren ska kunna ha uppsikt över samtliga barn och bedriva en verksamhet som uppfyller gällande krav. Så ur ett organisationsperspektiv med en arbetsvecka om 40 timmar och ett öppethållande om 60 timmar krävs i realiteten 1,50 heltidstjänst för att täcka behovet. Det skulle exempelvis kunna se ut på så sätt att det finns tre anställda på två barngrupper. Då skulle barnen vistas i två hem men aldrig i en större barngrupp än normalt om detta organiseras i detta syfte. Föräldrarna fick då två dagbarnvårdare och två olika hem för sina barns verksamhet. En av dagbarnvårdarna hade på detta sätt inte någon egen grupp utan tog emot de barn som normalt en vikarie skulle ta emot. Fördelen är dock att det blir två personer som konstant arbetar i samma barngrupp och paralleller kan dras till ett arbetslag. De tillfällen där barngruppen skulle bli större än normalt är endast vid de tillfällen som två av de tre dagbarnvårdarna är frånvarande. Är samtliga dagbarnvårdare frånvarande måste en annan lösning finnas. Denna organisation ställer krav på att det kan rekryteras fler dagbarnvårdare inom samma geografiska område. Den är också kostnadsdrivande eftersom det blir en högre personaltäthet. Med hänsyn till detta brukar den normala lösningen vara att barnen får vistas i en särskild lokal istället som är ändamålsenlig och där det finns fler vuxna med sina respektive barngrupper. Verksamheten påminner då mer om en förskola än om pedagogisk omsorg i någons hem. Det blir lättare att organisera verksamheten vid en dagbarnvårdares frånvaro och dagbarnvårdarna får arbeta tillsammans på samma sätt som vid en förskola. Nackdelen med denna lösning är att det inte är denna typ av verksamhet som föräldrarna ansökt om och de känner därför ofta ett missnöje över denna lösning. De får inte den pedagogiska omsorg som de vill ha och inte heller är det verksamhet i form av förskola, utan det blir istället ett mellanting mellan de två verksamheterna. De krav som de har kan inte tillgodoses till någon del under dessa dagar. Förskolechefernas erfarenhet av denna lösning framgår ovan (se punkt 4.6). 20

När det gäller organiseringen av pedagogisk verksamhet och bedrivande av förskola sett ur barnens perspektiv och barnens bästa är det viktigt att lyfta fram dessa omständigheter: När barn i pedagogisk omsorg inte kan tas emot i det ordinarie hemmet så ska det byta både miljö och dagbarnvårdare och barngruppen blir annorlunda. För en del barn kan så många förändringar som sker samtidigt få konsekvenser. Barnet kan få svårigheter att bygga upp relationer med de andra vuxna och barnen i de andra barngrupperna. I en förskola förblir lokaler, barngrupp och flertalet vuxna desamma även vid någon personals frånvaro. Föräldrar måste lämna sitt barn på annan plats än normalt vilket kan få konsekvenser för restider samt möjligheten att ta sig till verksamheten. Sammanfattning Trots upprepade försök att rekrytera dagbarnvårdare har detta inte kunnat ske i önskvärd omfattning. De intervjuade dagbarnvårdarna samt föräldrar har pekat på en rad faktorer som påverkar situationen och som kommunen behöver beakta. Generellt behöver informationen om vad det innebär att vara dagbarnvårdare bli tydligare liksom informationen till föräldrar så att de väljer pedagogisk omsorg. Dagbarnvårdarnas anställningsvillkor och organiseringen av verksamheten behöver ses över. Vikariefrågan är mycket central i denna översyn och ju fler dagbarnvårdare som är anställda, desto lättare blir det att lösa vikariefrågan. Även andra lösningar vid dagbarnvårdarens frånvaro behöver ses över exempelvis i form av verksamhet i annan lokal där den lilla barngruppen bibehålls så att verksamheten även under dessa dagar är pedagogisk omsorg och antalet barn i gruppen inte blir avsevärt högre än normalt. Det behöver även utredas vilka åtgärder som behöver vidtas för att chefskapet blir mer kontinuerligt och att byte och chef inte sker så ofta som hittills varit fallet. 5.4 Vilka andra alternativ kan finnas? Ovan har beskrivs nuvarande situation i kommunen. Nedan beskrivs ett antal andra alternativ. 5.4.1 Finns det möjlighet för kommunen att hyra lokaler som har en hemlik miljö, men där olika personer arbetar? Att skapa en hemlik miljö för barn kan lösas på flera olika sätt. Ett alternativ skulle kunna vara nyttja en lokal i form av ett hus eller en lägenhet för att bedriva verksamhet i och som har en hemlik miljö. Den skulle då inte vara en dagbarnvårdares hem. Fördelen med detta är att om barnen behöver en vikarie behöver de inte byta lokal, utan endast personal. Detta skulle kunna vara en lösning för att få dagbarnvårdare på fler ställen i kommunen. Dagbarnvårdaren behöver då inte bo på orten utan åker till sin arbetsplats där verksamhet bedrivs. Om exempelvis ett större hus nyttjas kan flera dagbarnvårdare bedriva verksamhet på samma ställe, men de små grupperna bibehålls genom att varje dagbarnvårdare har sin grupp. Fördelar kan uppnås genom gemensam mathantering och liknande och beroende på barnens vistelsetider kan dagbarnvårdarna arbeta åt varandra. Det skulle då kunna innebära att barngruppen inte är konstant hela dagen utan på morgonen och eftermiddagen sker en sammanslagning av grupperna. Så för vissa barn blir barngruppen större än normalt, men det är endast under del av dagen. Vikariefrågan skulle kunna lösas genom att vikarier som arbetar vid förskolor även får arbeta i dagbarnvårdargruppen. 21

Nackdelen med denna lösning är att lokalkostnaden kan bli högre än normalt per barn. Kommunen måste också teckna korta hyreskontrakt som gör det möjligt att säga upp avtalet om efterfrågan av verksamheten minskar. Å andra sidan kan det finnas lokaler som redan används för kommunal verksamhet i kommunen och som med flexibla lösningar kan användas av olika förvaltningar beroende på behov. 5.4.2 Finns det intresse bland föräldrar att bedriva verksamhet i deras hem istället för hos dagbarnvårdaren en variant av flerfamiljssystem? En variant av pedagogisk omsorg som förekommer inom enskilt bedriven verksamhet är att flera familjer går samman och anställer en dagbarnvårdare för att bedriva verksamhet åt familjernas gemensamma barn. Verksamheten bedrivs då i barnens hem enligt ett rullande schema och inte i dagbarnvårdarens hem. Frågan är om detta sätt att organisera verksamheten även skulle kunna tillämpas av kommunen. Det skulle i så fall krävas att flera familjer bor inom samma område, att de tillsammans har tillräckligt antal barn för att bilda en barngrupp, att dagbarnvårdare anställs utifrån det sammanlagda omsorgsbehovet och att familjerna upplåter sina hem för verksamheten. Även här måste vikariefråga lösas. Det finns dock en rad frågor som måste besvaras: Det är huvudmannen som ytterst är ansvarig för arbetsmiljöfrågorna. Hur säkerställs att respektive hem uppfyller kraven för att bedriva verksamhet? Hur sker finansiering av eventuella åtgärder i familjernas hem? Ska familjerna få ersättning för att deras hem nyttjas för verksamheten? Hur ska den i så fall beräknas? Hur ska verksamheten organiseras under dagen? Verksamheten måste ju bedrivas i det hem där omsorgsbehovet är som längst. De vårdnadshavare som exempelvis slutar arbetet tidigare på dagen önskar nog inte att det bedrivs verksamhet i hemmet för andra barn efter det att de kommit hem på eftermiddagen eller på morgonen innan de åker till jobb eller studier. Detta kan betyda förflyttningar mellan hemmen under dagen för att lösa olika situationer som uppstår. Vad händer vid förändringar i barngruppen? Kan även barn från andra familjer tas emot? 5.4.3 Stadigvarande placering i olika verksamhetsformer Skollagen beskriver möjligheten att låta ett barn delta i olika verksamhetsformer och i förarbetena till detta nämns just önskemål om att låta barnet delta i allmän förskola i kombination med placering i pedagogisk omsorg. Det talas även i skollagen om kommunens skyldighet att ha rutiner för att fördela de ekonomiska bidragen mellan olika huvudmän. En kommun är dock aldrig skyldig att utge bidrag till fler huvudmän än två och det totala bidraget kan aldrig bli högre än vad det skulle vara om barnet haft en placering i en verksamhet. Så det finns inget som hindrar att en sådan möjlighet införs. Det finns exempel på kommuner där barn vistas i kommunal eller enskild förskola i kombination med pedagogisk omsorg under samma dag. Kommunen har stor frihet att organisera sin verksamhet utifrån de förutsättningar som råder. Det är dock viktigt att kommunen iakttar vilka skyldigheter kommunen har att erbjuda verksamhet enligt skollagen samt att kommunen behandlar sina medlemmar lika (likställighetsprincipen). Genom denna lösning kan kommunen erbjuda en kombination av två verksamhetsformer. Detta skulle antagligen vara mest efterfrågat av de vårdnadshavare som har äldre barn. Det skulle vara ett sätt för exempelvis 5-åringar att få delta i förskola under del av veckan och pedagogisk omsorg under 22

resterande tid. Det blir då ett sätt för dessa barn att successivt övergå till förskoleklassverksamheten och större barngrupper. Ur barnets perspektiv innebär även denna lösning att barnet får sin tillhörighet till två olika grupper. Som framgår ovan finns det missnöje bland föräldrar att den pedagogiska omsorgen inte kan bedrivas i ett och samma hem under hela veckan, utan att delar av verksamheten måste förläggas i ett annat hem eller i en särskild lokal. Att organisera en kombinerad verksamhet för barnen såsom beskrivs här kan således mottas negativt av vårdnadshavarna. Men om det sker enligt ett planerat schema och kontinuerligt varje vecka ökar barnets förutsättningar att skapa relationer med barn och vuxna i de olika grupperna. Kommunen får själv avgöra hur många timmar i respektive verksamhetsform som ska erbjudas och hur denna tid ska förläggas. Det förutsätter att det finns lokalmässiga förutsättningar i förskolorna. För barn i skolåldern skulle exempelvis kombinationen enbart vara pedagogisk omsorg och vistelse i det fritidshemmet som finns på barnets skola. Vid de tillfällen som den pedagogiska omsorgen inte kan erbjudas hos ordinarie dagbarnvårdare hänvisas barnet till fritidshemmet. Barnet får då bara två verksamheter att skifta mellan och vikariefrågan för dessa barn löses på samma sätt vid varje tillfälle den uppstår. Nackdelarna/utmaningarna med denna lösning är följande: 23 Föräldrar önskar pedagogisk omsorg för att få små grupper och hemlik miljö. Med denna lösning måste barnen vistas i två verksamheter. De barn som enbart är på förskola och får möta fler barn såvida inte denna verksamhet organiseras på så sätt att fler grupper bildas för att minimera barngruppernas storlek. Förskolan behöver ha lokalmässiga förutsättningar för denna lösning. För att skapa fler platser inom förskolan skulle exempelvis övervägas att bedriva mer organiserad verksamhet utomhus eller i särskilda lokaler. Det är kanske möjligt att någon närbelägen skola kan upplåta lokaler till en förskola för att verksamhet ska kunna bedrivas för de äldre förskolebarnen där. Fritidshemmen brukar generellt ha lättare att möta en varierad efterfrågan av platser och denna lösning bör inte påverka fritidshemmen på samma sätt som förskola. Fördelarna med denna lösning är följande: Barnen får tillgång till både förskola/fritidshem och pedagogisk omsorg. Barnen har bara två ställen som de behöver växla mellan dagbarnvårdarens hem och en förskola/fritidshem. De behöver då inte växla mellan flera olika dagbarnvårdare. Växlingen är schemalagd och blir kontinuerlig. För de äldre kan övergången till skola upplevas lättare att hantera då förskolans miljö och barngruppens storlek mer påminner om skolan än vad dagbarnvårdarens hem gör. 5.4.4 Verksamhet som bedrivs i enskild regi Pedagogisk omsorg kan bedrivas i enskild regi. Bestämmelser om detta finns i skollagens 25 kap 10. Där sägs att: Den kommun där en enskild bedriver pedagogisk omsorg ska efter ansökan besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om Huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet

Verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet Verksamheten är öppen för alla barn som kommunen ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet (kommunen kan medge undantag från detta krav om det finns skäl) Avgifterna inte är oskäligt höga Att verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet betyder att etableringen inte får innebära att den kommunala egna verksamheten på sikt påverkas negativt, till exempel att den kommunala pedagogiska omsorgen tvingas upphöra på grund av för liten omfattning av verksamheten. För enskild verksamhet gäller i huvudsak dessa principer: Det är huvudmannen som är ansvarig för verksamheten. Huvudmannen och den som utför verksamheten kan vara samma person. Huvudmannen ansvarar för arbetstidsavtal, planering, organisation, kvalitetsuppföljning, rekrytering m.m. Föräldrar framför vid sin ansökan att de önskar placering i enskild regi. Det är inget som hindrar att kommunen inför regler om en gemensam kö för att ha kontroll över tillgång och efterfråga på platser. Ersättning utgår till huvudmannen enligt de regler som kommunen fattar beslut om (principer finns om beräkning av bidrag på lika villkor det vill säga kommunens resursfördelningsmodell ska vara utgångspunkten). Avtal tecknas inte med huvudmannen. Om huvudmannen väljer att avsluta sin verksamhet inträder kommunens skyldighet att erbjuda plats i annan verksamhet inom vanlig kötid. Kommunen bedriver tillsyn över huvudmannen för att kontroller att verksamheten följer de lagar och bestämmelser som finns. Vid brister kan kommunen besluta om anmärkning eller föreläggande. Vid allvarliga brister kan rätten till bidrag återkallas. 5.5 Statlig utredning om fritidshem och pedagogisk omsorg En utredning har inletts med namnet Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (U 2018:8, direktiv 2018:102). Utredningen ska redovisas senast 30 september 2019. Uppdraget återfinns i sin helhet i bilaga 4. En särskild utredare ska kartlägga och analysera fritidshemmet (utvecklingsområden, ökad kvalitet och stärka det kompensatoriska uppdraget) samt pedagogisk omsorg. När det gäller uppdraget kring pedagogisk omsorg formuleras det på följande sätt: kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad och om den förbereder barnen för fortsatt lärande, jämföra pedagogisk omsorg och förskola och analysera om verksamhetsformerna ger barn likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass, utifrån dessa analyser vid behov lämna förslag på hur barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass kan främjas och lämna nödvändiga författningsförslag Den särskilda ttredaren ska alltså undersöka vilka eventuella lagförändringar som behövs för fritidshem och pedagogisk omsorg utifrån uppdragets innehåll. 24

5.6 Sammanfattning och slutsatser Det finns ett önskemål från kommunen att kunna erbjuda pedagogisk omsorg som ett komplement till förskola och fritidshem. Efterfrågan av verksamheten har minskat och det är svårt att rekrytera fler dagbarnvårdare. Skälen till detta är flera. Denna utredning ska beskriva vilka förutsättningar som krävs för att verksamheten ska kunna fortgå. En del av förslagen härrör från den information som givits av intervjuade personer samt genom enkäten till föräldrar. Vissa av förslagen kräver politiska beslut, medan andra kan genomföras av ansvariga tjänstemän. 5.6.1 Information Kommunen måste ha en strategi för hur verksamheten på ett tydligt och informativt sätt beskrivs både för föräldrar och de som önskar arbeta inom pedagogisk omsorg. I detta ingår att beskriva hur verksamheten bedrivs, vilka krav som ställs på den, organisation m.m. Det måste även finnas tydliga strategier av hur kommunikationen sker, vilka mediakanaler som ska användas och aktiviteter under året. Kommunen kan själv medverka till att skapa positiva bilder av verksamheten genom att till exempel bjuda in media till verksamheten, delta vid rekryteringsmässor m.m. Anställningsvillkor ska beskrivas på ett tydligt sätt liksom verksamhetens uppdrag. Det är alltså viktigt att beskriva vad som förväntas av verksamheten hos dagbarnvårdaren och vad dagbarnvårdare kan förvänta sig av kommunen som arbetsgivare. Föräldrar behöver få tydlig information om verksamhetens organisation och innehåll och kunna lita på att beskrivningen fungerar i praktiken. 5.6.2 Ekonomi Den ekonomiska aspekten har inte närmare berörts i nämndens beslut. Åtgärder kan vidtas som på ett eller annat sätt får ekonomiska konsekvenser. Följande frågor måste därför besvaras: 25 Vilken kostnad per plats kan anses vara rimlig? Finns behov av en lönejustering och vilken justering är i så fall möjlig att genomföra? Vilken justering för omkostnadsersättning är rimlig och genomförbar? Vilka förändringar krävs för att verksamheten ska få sina behov av material tillgodosedda och vilken tilldelning av material är rimlig i förhållande till förskolor och fritidshem? Vilka kostnader för lokaler är rimliga? Finns det ekonomiskt utrymme att sänka föräldraavgiften för pedagogisk omsorg? Finns det ekonomiskt utrymme att erbjuda någon form av utbildning för de personer som önskar arbeta som dagbarnvårdare? När det gäller resursfördelningssystemet bör det övervägas att även egna barn ska medföra att en ekonomisk resurs utgår. Nu påverkar egna barn möjligheten att placera andra barn i barngruppen samtidigt som de inte genererar ekonomisk ersättning. Lön och ersättningar har berörts av dagbarnvårdarna och en översyn av främst ersättningarna bör göras både vad gäller nivåer och rutiner. 5.6.3 Anställningsvillkor och vikariefrågan Vikariefrågan är mycket central för den pedagogiska omsorgen. Den måste få en lösning för att verksamheten ska kunna fortgå. Den beskrivs av dagbarnvårdarna som en faktor som skapar mycket oro både hos personal och föräldrar.

Ovan har olika förslag beskrivits. Utöver detta bör kommunen överväga detta: Kan reglerna om övertidsersättning till dagbarnvårdare ses över för att undvika vikarie och hur ska reglerna i så fall se ut? Kan dagbarnvårdarna ha årsarbetstid istället för 40-timmars vecka med exempelvis längre arbetsveckor under terminer och mer ledighet under exempelvis jul och sommar då föräldrar oftast är lediga? Då skulle antalet tillfällen när vikarie krävs med största sannolikhet minska. Vilka förändringar vad gäller lön och ersättningar och som presenterats ovan under punkten Ekonomi är möjliga att genomföra för att öka attraktiviteten att arbeta som dagbarnvårdare? Finns det möjlighet att skapa ett arbetslag kring en barngrupp för att undvika den oönskade situation som idag uppstår med tanke på vikariefrågan och hitta en lösning där exempelvis särskilda lokaler används för att minimera antalet verksamheter som barnen deltar i eller lösningar där barnen alternerar mellan två hem såsom beskrivits ovan? 5.6.4 Den kommunala organisationen Dagbarnvårdarna finns idag utspridda i kommunen och leds av två förskolechefer. Utredaren lämnar därför följande förslag utifrån intentionerna med utredningen, de nationella krav som finns på verksamheten samt vad som framkommit under utredningens genomförande: Genom att samla all pedagogisk omsorg under en gemensam chef (med en utsedd biträdande vid ordinarie chefs frånvaro) kan följande fördelar uppnås vilket bör ge ökade förutsättningar för verksamhetens fortsatta bedrivande: Ansvaret för verksamheten blir tydligt. Det blir en chef som har ett uttalat uppdrag och denna person måste ges förutsättningar i sin tjänst att ta detta ansvar. Tydliga rutiner måste finnas vad gäller rekrytering, introduktion och information till anställda och föräldrar. Detta måste vara ett ständigt pågående arbete för att utveckla verksamheten och avgöra vilka eventuella förändringar som behöver göras. Ansvarig chef måste ges förutsättningar att kunna delta i verksamheten och följa upp den med tanke på dagbarnvårdarens kompetens och förutsättningar samt kommunens skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete Chefen är den person som dagbarnvårdaren kan vända sig till för råd och stöd. För att detta ska lyckas krävs en relation som bygger på tillgänglighet och kontinuitet. Chefen måste därför ges förutsättningar att kunna utöva sitt chefskap på ett för verksamheten utvecklande och långsiktigt sätt. 5.6.5 Övrigt Den utredning på nationell nivå som just nu genomförs kan innebära att förändringar i lagstiftningen föreslås. Detta är i så fall något som samtliga kommuner måste ta hänsyn till och vidta åtgärder för att säkerställa eventuella nya krav på verksamheten. Lise-Lotte Bengtsson 26

Bilaga 1 Enkät till dig som ännu inte har placerat dina barn inom kommunal barnomsorg Enkäten handlar om vad du anser är viktigast om du ska välja mellan pedagogisk omsorg (dagbarnvårdarverksamhet/familjedaghem) och förskola. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden har lämnat ett uppdrag att utreda förutsättningarna för pedagogisk omsorg och förvaltningen har anlitat en extern utredare. Denna enkät är en del av utredningen. I direktivet till utredningen framgår att barn- och utbildningsnämnden önskar att pedagogisk omsorg bör vara ett fortsatt valbart alternativ. Pedagogisk omsorg har under de senaste åren minskat kraftigt i volym. Den viktigaste anledningen till detta är införandet av allmän förskola från tre års ålder samtidigt som efterfrågan har minskat från föräldrarna och att det har varit svårt att rekrytera nya dagbarnvårdare till verksamheten. Verksamheten har nu nått en kritisk nivå och kan inte minska ytterligare. I ett längre perspektiv behöver därför organisationen genomlysas dels för att säkerställa rekrytering och dels för att säkerställa en fortsatt väl fungerande organisation. Lägg ditt svar i bifogat kuvert och posta det redan idag inget frimärke behövs. Vi behöver ditt svar allra senast onsdag 17 oktober 2018. Ditt svar är värdefullt för oss - tack på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar Barn- och utbildningsförvaltningen 27

1. Jag bor i Kryssa för det alternativ som stämmer bäst Bullaren Fjällbacka Grebbestad Hamburgsund Lur Rabbalshede Tanumshede 2. Ålder på barnet/barnen: 3. Vilken verksamhetsform är det mest troligt att du kommer du att välja när det är dags att placera ditt/dina barn? Markera de 3 främsta anledningarna till ditt val. Jag kommer att välja pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare/familjedaghem) för att: Positiv erfarenhet från verksamheten sedan tidigare Hemlik miljö Barngruppens storlek Personalens kompetens Verksamheten är anpassad till mitt barns förutsättningar och behov Närhet till där vi bor Bemötande från personalen Plats för syskon i samma grupp Annat: Jag kommer att välja förskola för att: Positiv erfarenhet från verksamheten sedan tidigare Barngruppens storlek Personalens kompetens Verksamheten är anpassad till mitt barns förutsättningar och behov Närhet till där vi bor Inne- och utemiljö Bemötande från personalen Plats för syskon i samma grupp Annat: 4. Är det något annat som du tycker är viktigt att föra fram när det gäller förskola eller pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare/familjedaghem)? Svara nedan eller på baksidan. 28

Bilaga 2 Frågor om pedagogisk omsorg till förskolechef: Kompetens och rekrytering Vilka kompetenskrav har ni vid rekrytering av dagbarnvårdare? Hur upplever ni möjligheten att rekrytera? Vilka faktorer bedömer ni som avgörande för att kunna öka intresset för bli dagbarnvårdare? Hur upplever ni att dagbarnvårdarna ser på sin egen situation? Vilka eventuella behov av förändringar brukar de själva föreslå? Organisation Verksamheten ska ju täcka omsorgsbehovet hos föräldrarna - hur många timmars öppethållande innebär detta normalt för era dagbarnvårdare? Hur löser ni kravet på öppethållande och dagbarnvårdarens 40-timmars vecka? Hur löser ni dagbarnvårdarens oplanerade frånvaro (sjukdom, vård av eget barn m.m.)? Hur samarbetar förskolecheferna kring denna verksamhet (planering, kompetensutveckling, verksamhetsfrågor m.m.)? Hur fungerar APT för dagbarnvårdarna? Har det övervägts att låta samtliga dagbarnvårdare ha samma chef? Om ni fick ge förslag på en annan organisation av verksamheten för att öka förutsättningarna att verksamheten kan fortsätta och öka i omfattning hur skulle den i så fall se ut? Verksamheten Övrigt Hur följer ni upp och utvärderar verksamheten? Vilka utvecklingsbehov av den pedagogiska omsorgen ser ni? Hur ser ni på det förhållandet att detta är en verksamhet som vänder sig till barn mellan 1 och 13 år? Nackdelar fördelar? Vilken erfarenhet har ni av verksamhet där dagbarnvårdarens egna barn deltar? Vad är det enligt er mening som gör att föräldrar väljer pedagogisk omsorg? Vad är det enligt er mening som gör att föräldrar väljer förskola? Vilka faktorer bedömer ni som avgörande för att få fler föräldrar att välja pedagogisk omsorg? Har några synpunkter lyfts från de fackliga organisationerna kring anställningsförhållanden, organisation m.m. av verksamheten? Vilka i så fall? Vilka kanaler använder ni för att öka intresset för verksamheten? Vilka andra synpunkter vill ni framföra som kan var värdefulla i denna utredning? 29

Bilaga 3 Frågor till dagbarnvårdare Anställningstid och bakgrund Hur länge har du arbetat som dagbarnvårdare? Vad fick dig att börja arbeta som dagbarnvårdare? Vilken utbildning har du? Hemmet och barngruppen Hur ser hemmet ut där verksamheten bedrivs/bedrevs? Hur många barn i barngruppen? Egna barn i barngruppen? Barnens ålder i gruppen? Skolbarn? Gruppens sammansättning? Barnens vistelsetider? Den totala arbetstiden? Organisation Organisering av verksamheten (matlagning, städning, utflykter m.m.)? Hur ser samarbetet ut med andra dagbarnvårdare? Hur löses vikariefrågan? Bedrivs verksamhet i annan lokal? Hur ser du på organisationen av verksamheten i kommunen? Hur fungerar APT? Lön och ersättningsfrågor Hur ser du på lönen och omkostnadsersättningen? Synpunkter och förslag Vilka synpunkter framför föräldrar på verksamheten? Vad upplever du positivt med verksamheten? Vad upplever du negativt med verksamheten? Vad bör kommunen göra för att öka antalet dagbarnvårdare? Vad bör kommunen göra för att få fler föräldrar att välja dagbarnvårdare? 30

Kommittédirektiv Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg Dir. 2018:102 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Utredaren ska vidare kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande och vid behov lämna förslag på hur man kan främja att barn får likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i den utbildning som bedrivs i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten, analysera och föreslå åtgärder för att stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag, kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad och om den förbereder barnen för fortsatt lärande, utifrån dessa analyser vid behov lämna förslag på hur barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass kan främjas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2019.

2 Utbildning i fritidshemmet och fritidshemmets kompensatoriska uppdrag Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska erbjudas elever från förskoleklass till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år om föräldrarna arbetar, studerar eller om eleven har ett eget behov. Att delta i fritidshemmets verksamhet är frivilligt. Fritidshemmet är inte en egen skolform men ingår i skolväsendet och kompletterar utbildningen i de obligatoriska skolformerna. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt, dels tidsmässigt genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven, dels innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de får i skolan. Fritidshemmet har även, likt skolan, ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär en strävan efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kan handla om t.ex. skillnader i sociala förutsättningar, förkunskaper eller funktionsnedsättningar. Av forskningsöversikten Fritidshem och fritidspedagogik (Forskning i korthet nr 1, 2016) framgår att fritidshemmets undervisning har betydelse för elevers skolresultat. Fritidshemmet är även ett viktigt verktyg i skolans arbete med elevernas känsla av tillhörighet och trygghet. Undervisningen i fritidshemmet ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer och tilltro till sig själva. Undervisningen ska vidare ge eleverna möjlighet att stärka sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Både brister och kvaliteter i fritidshemmen Vid granskningar framkommer att den verksamhet som bedrivs på fritidshem i många fall är av god kvalitet. Det finns emellertid också områden som behöver utvecklas. Det förekommer flera utmaningar när det gäller såväl ledningen och styrningen av fritidshemmen som kvaliteten i undervisningen som bedrivs. Det kan handla om stora elevgrupper, låg personaltäthet, låg andel personal som är behörig för undervisning eller organisatoriska

hinder. Av Statens skolinspektions rapport Kvalitet i fritidshem (2010:3) framgår bl.a. att alltför många rektorer inte är tillräckligt förtrogna med fritidshemmets uppdrag och verksamhet, vilket gör att verksamheten inte får tillräckligt ledningsstöd för att utvecklas. Även i Skolinspektionens rapport Undervisning i fritidshemmet (dnr 400-2016:207) påpekas att det förekommer brister i styrning och ledning av fritidshemmen. Enligt rapporten tenderar styrning och ledning av fritidshemmet att få mindre uppmärksamhet i förhållande till skolan. Bl.a. arbetar rektorer i relativt låg grad med att tydligt styra och sätta mål för undervisningen i fritidshemmet. Fritidshemmen uppmärksammas vidare i låg grad i skolornas systematiska kvalitetsarbete. I granskningen framhålls även att det finns otydligheter kring hur undervisning i fritidshemmet genomförs. Vidare tycks kopplingen mellan undervisningen i fritidshemmet och undervisningen i skolan vara relativt svag och personalen i fritidshemmet samverkar i relativt låg grad med skolans personal för att komplettera elevernas utveckling i skolan. Skolinspektionens granskning av undervisningen i fritidshemmet har omfattat 24 fritidshem. Iakttagelser och slutsatser avser inte att ge en nationell bild av förhållandena vid fritidshemmen men resultaten överensstämmer i huvudsak med Skolinspektionens tidigare genomförda kvalitetsgranskning av fritidshemmet samt med erfarenheter från regelbunden tillsyn. Resultaten överensstämmer också med forskning som visar att fritidshemsverksamhet ofta osynliggörs i skolans praktik, att det finns en avsaknad av systematiskt arbete som rör undervisningens kvalitet samt att möjligheten för personal att få diskutera fritidshemspedagogiska frågor är liten. Enligt Skolinspektionen behöver rektorer i större utsträckning styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande samt i större utsträckning organisera verksamheten så att den stöder samarbete och erfarenhetsutbyte mellan personalen i fritidshemmet samt mellan fritidshemmet och skolan. Rektorer behöver vidare bli mer förtrogna med fritidshemmets uppdrag så att verksamheten får tillräckligt med ledningsstöd. 3

4 Det har även uppmärksammats brister i kommunernas resursfördelning till fritidshemmen. Skolinspektionen har i sin årsrapport för 2016 påtalat att myndigheten oftare ser brister i kommunernas resursfördelning till fritidshem än till t.ex. grundskolan. Skolinspektionen anser att huvudmännen behöver fördjupa sitt arbete för att styra tilldelade resurser så att alla fritidshem ges förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning som möter elevernas förutsättningar och behov. Hur lärarresurser fördelas och används är mycket viktigt ur ett kompensatoriskt perspektiv. I de kommuner där resursfördelningen brister ser Skolinspektionen också brister i uppföljningen, vilket innebär att behov av förändringar inte identifieras. Liknande iakttagelser beskrivs i Skolinspektionens årsrapport för 2017. När resurserna är knappa väljer många rektorer att prioritera bort fritidshemmet i stället för att undersöka hur fritidshemmet i högre grad kan utgöra ett komplement till utbildningen i förskoleklassen och skolan. Den rådande lärarbristen inom hela skolväsendet innebär en utmaning för många skolor. Av Skolinspektionens årsrapport 2017 framgår att bristen på behöriga pedagoger även påverkar fritidshemmens verksamhet. Låg personaltäthet och täta personalbyten har bl.a. en negativ inverkan på fritidshemmens möjligheter att komplettera elevernas utbildning i skolan. Den som bedriver och ansvarar för undervisningen i fritidshemmet ska ha en pedagogisk högskoleexamen. Det kan även anställas personal som inte ansvarar för undervisningen och som saknar utbildning för att arbeta med barn eller som har annan utbildning för att arbete med barn. Sett över en längre tid har antalet elever i fritidshem ökat i högre utsträckning än antalet anställda, vilket har lett till att personaltätheten har minskat. Även andelen anställda med pedagogisk utbildning har minskat. År 2009 hade 59 procent av årsarbetarna i fritidshemmet en pedagogisk högskoleexamen. År 2017 var motsvarande siffra 39 procent. Cirka 20 procent av de heltidsanställda har någon annan utbildning för arbete med barn än pedagogisk högskoleexamen och cirka 40 procent saknar utbildning för arbete med barn. När lärarbristen fortsätter och sannolikt ökar kommer vikten av att olika personalkategorier samverkar med varandra att öka. När det

råder brist på behöriga lärare är det enligt Skolinspektionen centralt att de obehöriga lärarna får ett betydande stöd av behöriga lärare kring planeringen och genomförandet av undervisningen. Det är dock inte bara obehöriga lärare som behöver stöd och samverkan för att kunna bedriva en god undervisning. Forskning visar entydigt att en viktig framgångsfaktor är att lärare ges möjlighet att analysera och utvärdera sin undervisning tillsammans med kollegor. Samarbete främjar alla lärares möjligheter både att möta alla elevers olika behov och att utvecklas i sitt arbete och höja kvaliteten i undervisningen överlag. Bristande likvärdighet ger elever olika förutsättningar Statistik och undersökningar visar på utmaningar i utbildningen i fritidshemmen. Det förekommer brister i bl.a. ledning, styrning och uppföljning som medför en risk för att alla elever inte får den utbildning som de har rätt till. Elevernas socioekonomiska bakgrund har sedan slutet av 00-talet fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan (Skolverkets rapport 467). Vidare finns det betydande utmaningar i skolan när det gäller jämställdhet. Pojkar har generellt lägre skolresultat än flickor. Detta ställer än större krav på att alla delar av skolväsendet arbetar kompensatoriskt för att nå läroplanens mål om att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt. Fritidshemmet kan med rätt förutsättningar bidra till elevers utveckling och lärande, måluppfyllelsen i skolan, verka kompensatoriskt samt bidra till en ökad trygghet och sammanhållning. Utredaren ska därför kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i den utbildning som bedrivs i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten, analysera och föreslå åtgärder för att stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag, och lämna nödvändiga författningsförslag. 5

6 Kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar (1 12 år). Pedagogisk omsorg ingår inte i skolväsendet och styrs, till skillnad från förskolan och fritidshemmet, inte av någon läroplan. Förskolans läroplan ska dock vara vägledande för pedagogisk omsorg. Det finns flera olika former av pedagogisk omsorg. Den vanligaste varianten, motsvarande 93 procent av alla verksamheter i pedagogisk omsorg, utgörs av verksamheter som huvudsakligen bedrivs i det egna hemmet (familjedaghem). En annan variant, motsvarande drygt 7 procent av verksamheterna, är verksamheter som bedrivs enbart i särskild lokal (dvs. inte i hemmet). Andra varianter, t.ex. flerfamiljslösningar, utgör 0,3 procent av alla verksamheter. Pedagogisk omsorg i form av t.ex. familjedaghem och flerfamiljslösningar ger familjer större möjlighet att välja verksamhet för sina barn utifrån egna behov och önskemål. Antalet barn i pedagogisk omsorg minskar stadigt år efter år. Hösten 2017 var 11 585 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Under mitten av 1990-talet var motsvarande siffra ca 130 000. Enligt Skolverkets rapport 370 Pedagogisk omsorg: En nationell kartläggning av verksamhetsformernas struktur och styrning i kommunerna kan minskningen förklaras av utbyggnaden av förskola och fritidshem. Det finns ingen betydande skillnad i inskrivningsgrad mellan flickor och pojkar. Pedagogisk omsorg är vanligast i lågpendlingskommuner nära större städer och minst vanligt i mindre städer eller tätorter. Hösten 2017 fanns det 1 800 verksamheter med pedagogisk omsorg. Drygt 40 procent av dessa drevs i enskild regi. Det finns pedagogisk omsorg i 207 av landets 290 kommuner. I 115 av dessa finns pedagogisk omsorg i enskild regi. Det är emellertid stora skillnader mellan olika kommungrupper. Verksamheter i enskild regi är vanligast i och kring storstäderna. Författningsregleringen av pedagogisk omsorg är tämligen begränsad. Enligt skollagen (2010:800) ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning och annan verksamhet som rör barn. Detta gäller även pedagogisk omsorg. De bestämmelser som särskilt rör pedagogisk omsorg återfinns i 25 kap. 2 skollagen.

Pedagogisk omsorg ska stimulera barns utveckling och lärande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Övergripande krav på s.k. annan pedagogisk verksamhet, som utöver pedagogisk omsorg även omfattar öppen förskola, öppen fritidsverksamhet och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, regleras i 25 kap. 6 9 skollagen. Kvalitetskraven på dessa verksamheter berör lokalernas ändamålsenlighet, gruppernas storlek och sammansättning samt personalens erfarenhet och utbildning. Ger pedagogisk omsorg nödvändiga förutsättningar för utveckling och lärande? Enligt Skolinspektionen granskningsrapport Barnens lärande i pedagogisk omsorg (dnr 400-2015:3323) erbjuds de flesta barnen i pedagogisk verksamhet en god verksamhet där de ges omsorg och trygghet och på så vis även förutsättningar att lära och utvecklas. Verksamheterna bedrivs dock under mycket olika förutsättningar och kvaliteten kan variera. Granskningen innefattade totalt 58 verksamheter som bedrev pedagogisk omsorg i kommunal eller enskild regi och var avgränsad till att enbart omfatta verksamheten för de yngsta barnen, det vill säga pedagogisk omsorg som alternativ till förskola. Vissa verksamheter hade ett starkt och uttalat stöd från sin huvudman och personalen gavs möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och reflektion. Andra verksamheter fick ett svagt stöd och intresse från huvudmannen. Många verksamheter erbjöd barnen goda förutsättningar för utveckling och lärande. Några hade dock torftiga lärandemiljöer med verksamheter där dagbarnvårdare i liten utsträckning stöttade och stimulerade barnens lek, kreativitet och språkutveckling. Personalens kompetens lyfts ofta som en av de absolut mest avgörande faktorerna för barn och elevers lärande i förskola och skola. Kraven på utbildning och erfarenhet hos de som arbetar inom pedagogisk omsorg är lägre och mindre preciserade än de som gäller för t.ex. förskolan. Cirka 5,6 procent av de anställda 7

8 inom pedagogisk omsorg har en pedagogisk högskoleexamen. Cirka 70 procent har inte någon utbildning för arbete med barn. Enligt skollagen ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (25 kap. 7 ). Det finns inga krav på att de som arbetar inom pedagogisk omsorg ska ges kompetensutveckling. Enligt OECD:s rapport Engaging Young Children (2018) är kompetensutveckling (in-service training) den strukturella kvalitetsfaktorn som har störst direkt påverkan på barns utveckling och lärande i det som i internationella sammanhang kallas Early Childhood Education and Care. Av Skolinspektionens granskning framgår att flertalet av dagbarnvårdarna i de välfungerande verksamheterna har tillgång till pedagogisk handledning och ges möjlighet till kompetensutveckling om de skulle känna behov av det. I Skolverkets rapport 370 redovisas en nationell kartläggning av pedagogisk omsorg i landets kommuner. Totalt 208 av de 227 kommuner som vid studiens genomförande hade pedagogisk omsorg i kommunal regi drygt nio av tio uppgav att personalen fått kompetensutveckling eller fortbildning av kommunen. Intervjuade tjänstemän i kommunerna upplevde dock att det fanns behov av ytterligare utbildningsinsatser inom pedagogisk omsorg, särskilt kring det nationella regelverkets krav på verksamheten. Skolinspektionens granskning vittnar även om att det finns hinder för att ta del av kompetensutveckling. Det saknas ofta förutsättningar för kollegialt samarbete, exempelvis handledning, gemensam reflektion eller sätt att hantera personalfrånvaro för att ta del av kompetensutveckling dagtid eller vid sjukdom. Eftersom dagbarnvårdare oftast arbetar ensamma är verksamheten många gånger helt beroende av en person och dennes kompetens. Enligt kommentaren till Skolverkets allmänna råd om pedagogisk omsorg är det bl.a. viktigt att personalen har kompetens att stimulera barnens språkutveckling. Vidare anges att det är viktigt att personalen behärskar svenska i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska och förbereda barnen för fortsatt lärande. Att barn ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska är sannolikt särskilt betydelsefullt för att alla ska ha likvärdiga förutsättningar

inför start i förskoleklassen. I begreppet språkutveckling ingår både svenska språket och modersmålet, när det är ett annat än svenska. Det finns dock inga bestämmelser i skollagen som uttryckligen berör detta. I Skolinspektionens granskning framgår att det finns verksamheter där förmågan att stimulera barnens språkutveckling är mycket begränsad. Det förekom t.ex. att en dagbarnvårdares förmåga att uttrycka sig verbalt på svenska varit begränsad och att det inte förekom några regelrätta samtal mellan barn och dagbarnvårdare vare sig på svenska eller på barnets modersmål. En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera den pedagogiska omsorg som bedrivs inom kommunen. Kommunen ska också ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Motsvarande gäller för en enskild huvudman som en kommun förklarat ha rätt till bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg. Om det förekommer brister ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det har dock uppmärksammats allvarliga brister när det gäller kommuners uppföljning av pedagogisk omsorg. Skolverket konstaterar i rapport 370 att kommunernas uppföljning av kvaliteten i pedagogisk omsorg i enskild regi är skiftande och att det finns anledning för kommunerna att fortsätta arbetet med att stärka sina rutiner när det gäller rätten till bidrag och tillsyn av de enskilda huvudmännen. Kommunerna bör enligt Skolverket även utveckla arbetet och uppföljningen av kvaliteten i den egna verksamheten. Av Skolinspektionens granskningsrapport framgår att insyn och uppföljning av verksamheten i flera fall är i princip obefintlig. I några fall saknas helt ett system för att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. I flera av de granskande verksamheterna var dagbarnvårdaren såväl personal som huvudman. Skolinspektionen anser att det är problematiskt att en huvudman utvärderar sig själv och sin egen verksamhet. Enligt Skolinspektionen kan det sägas att det finns vissa inbyggda riskmoment i verksamhetsformen. Att vara hänvisad till en enda person i en verksamhet med begränsad insyn skapar en stor sårbarhet. Det finns därför en risk för att barn i pedagogisk omsorg inte alltid ges nödvändiga förutsättningar för utveckling och lärande. 9

10 Utredaren ska därför Kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad och om den förbereder barnen för fortsatt lärande, jämföra pedagogisk omsorg och förskola och analysera om verksamhetsformerna ger barn likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass, utifrån dessa analyser vid behov lämna förslag på hur barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass kan främjas och lämna nödvändiga författningsförslag. Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag. Utöver vad som följer av 14 15 a kommittéförordningen (1998:1474) ska utredaren redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas har för kompetensförsörjning, tillgång på utbildad personal samt andra verksamheter inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Utredaren ska ha ett barnrättsperspektiv i de analyser som görs och redovisa konsekvenserna av förslagen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utredaren ska även ha ett jämställdhetsperspektiv och redovisa förslagens konsekvenser utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och principen om icke-diskriminering. Om förslagen har betydelse för vårdnadshavares och barns valfrihet ska det redogöras för konsekvenserna av dessa. I 14 kap. 3 regeringsformen anges att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. Det innebär att en proportionalitetsprövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av förslagen i betänkandet påverkar den kommunala självstyrelsen ska därför, utöver förslagets konsekvenser, också de särskilda avvägningar som har lett fram till förslaget särskilt redovisas.

11 Kontakter och redovisning av uppdraget Utredaren ska inhämta synpunkter från Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund och andra berörda myndigheter och organisationer med relevans för uppdraget. Utredaren ska på lämpligt sätt beakta förslagen från Läsdelegationen (Ku 2016:03). Utredaren ska även hålla sig informerad om relevanta utredningar, t.ex. Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07), Barnkonventionsutredningen (S 2018:03) och Agenda 2030-delegationen (Fi 2016:01). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2019. (Utbildningsdepartementet)

Protokollsutdrag 1 (1) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 79 BUN 2018/0247-600 Medborgarförslag om giftfri förskola Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag om giftfri förskola har lämnats in till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade den 17 september 2018 att överlämna till Kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen har i sin tur skickat medborgarförslaget på remiss till Barn- och utbildningsnämnden. Denna skrivelse ska ses som svaret på remissen. Förskoleverksamheten i Tanums kommun arbetar för att ställa om till att endast använda giftfritt material i lekredskap, leksaker, andra inventarier, muggar med mera som barnen kommer i kontakt med i förskolan. De företag vi har upphandlingsavtal med, har mer och mer övergått till giftfria material, vilket har underlättat vid inköp. Barn- och utbildningsförvaltningen avser att ta fram en plan för hur arbetet med giftfri förskola ska fortlöpa. Planen behöver beskriva vad som nu görs inom ramen för våra avtal och budget. Den behöver också beskriva hur kunskapspåfyllning i ämnet hos personalen ska ske samt hur samverkan med fastighetsförvaltningen i samband med renovering och nybyggnation ska se ut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterat 30 november Beslut från Kommunfullmäktige 95, daterat 17 september 2018 Medborgarförslag från Susanne Sandkvist, daterat den 16 augusti Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen meddela att nämnden uppdrar åt barn-och utbildningsförvaltningen att under 2019 ta fram en plan för giftfri förskola Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2018-09-17 KF 95 KS 2018/0479-600 Medborgarförslag om miljögifter och farliga kemikalier i förskolor Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag om giftfri förskola har lämnats in till kommunen. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslaget lämnas över till kommunstyrelsen för beredning och beslut Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad sep 2018 Medborgarförslag 16 aug 2018 Yrkanden Ronny Larsson (S) och Kajsa Mattsson (C) yrkar bifall till beredningsförslaget Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att lämna över medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut Beslutet skickas till Förslagsställaren Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag 1 (1) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 75 BUN 2018/0230-606 Internbudget 2019 Sammanfattning av ärendet Internbudgeten reglerar fördelningen av nämndens budgetramar på de olika verksamheterna. Budgeten innehåller fördelningsprinciper, ansvarsbudget samt attestliggare. Vid framtagande av internbudget har inventering och komplettering av enskilda anslag gett effekten att nämnden har behövt göra omfördelning inom ram vilket tidigare har beskrivits i budgetunderlaget antaget i nämnden under september 2018. Utöver dessa områden har ytterligare justeringar gjorts på grund av: Nya löner inom barnomsorg och grundskola Barn- och elevantal som finansieras genom prestationsanslag och ingår i nämndens totala ram för 2019 Ökat barn/elevantal och kostnader inom förskola, grundskola för individer som har placeringar utanför kommunen. Ökat statsbidrag inom grundskolan Ökad pedagogisk resurs för stöd till elever i grundskolan med svenska som andra språk samt studiehandledning Skolskjutskostnader genom inventering av taxiturer som utförs under läsåret 18/19 Beslut om särskilda satsningar som uppgår till totalt 2 000 tkr för 2019 Barn- och utbildningsnämndens ram för 2019 uppgår till 337 447 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, den 26 november 2018 Internbudget 2019 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget till konteringsbudget för år 2019. Beslutet skickas till Förvaltningschef Controller Akten Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Internbudget 2019 Budgetmodell Barn- och utbildningsnämnden tillämpar en enkel budgetmodell för verksamhetsåret 2019 där ramen fördelas enligt samma principer som för 2018. För verksamheterna barnomsorg och grundskola gäller anslag fördelat per barn/elev enligt särskilt framtagna koefficienter. Koefficienterna som ligger till grund för verksamheterna bifogas. I övrigt kommer respektive ansvarsbudget att justeras med löne- och priskompensation samt justering av kända kostnadsförändringar såsom kapitalkostnadsförändring, nya interna hyror och kända verksamhetsförändringar m.m. Driftbudget Barn- och utbildningsnämndens ram för 2019 uppgår till 337 447 tkr. Nedan presenteras beräkningen av nämndens budgetram. 1(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Budget 2018 318 019 Volymförändringar 8 248 Resursförstärkning 2 000 Löne/inflationspåslag 9 180 Ram 2018 337 447 Anpassningar i budget för att nå balans Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett balanserat överskott per 31 december 2017 på totalt 8 900 tkr. Detta resultat har hanterats enligt de ekonomiska styrprinciperna. För 2018 beräknas nämnden ta 2 400 tkr i anspråk enligt beslut om särskilda riktade insatser samtidigt som nämnden har omfört verksamheternas samlade balanserade överskott, vilket uppgår till 5 900 tkr. Nämnden beräknar per oktober 2018 att underskottet uppgår till 6 430 tkr vid årets slut. Barn- och utbildningsnämnden avser att föra över det balanserade resultatet i bokslut 2018 till 2019. I samband med bokslut för 2018 och med utgångspunkt i det ekonomiska resultatet, kan nämnden fatta beslut om eventuella satsningar för 2018. Barn- och utbildningsnämnden har inte fått ett riktat effektiviseringsuppdrag från kommunfullmäktige för verksamhetsåret 2018. Ett särskilt anslag har beviljats med 2 000 tkr av kommunfullmäktige och denna satsning fördelas med 1 000 tkr till förskolans pedagogiska resurs för barn i behov av särskilt stöd samt 1 000 tkr till elevhälsan för finansiering av 1,5 tjänst. Vid framtagande av internbudget har inventering och komplettering av enskilda anslag gett effekten att nämnden har behövt göra omfördelning inom ram vilket tidigare har beskrivits i budgetunderlaget antaget i nämnden under september. Utöver dessa områden har ytterligare justeringar gjorts på grund av Nya löner inom barnomsorg och grundskola Barn- och elevantal som finansieras genom prestationsanslag och ingår i nämndens totala ram för 2019 Ökat barn/elevantal och kostnader inom förskola, grundskola för individer som har placeringar utanför kommunen. Ökat statsbidrag inom grundskolan Ökad pedagogisk resurs för stöd till elever i grundskolan med svenska som andra språk samt studiehandledning Skolskjutskostnader genom inventering av taxiturer som utförs under läsåret 18/19 2(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Områden som inte har tillgodosetts i budgeten för 2019 är Äskanden som tidigare är beskrivits i budgetdokumentationen - Ändrade koefficienter inom förskolan som skulle ha gett större grundbudget för den pedagogiska resursen - Ikt, förstärkning mot förskola, gymnasium och vuxenutbildning samt inrättande av makerspace - Personalförstärkning till fritidsgårdarna - En specialpedagogtjänst och en kuratorstjänst knutna till elevhälsan centralt. Genom ökat barnantal i många förskolor behövs en förstärkning av måltidspersonal vilket inte har tillgodosetts i underlaget. Uppskattningen är en ökning med ca en tjänst totalt. Osäkerhet/utmaningar i budgetunderlaget Stor osäkerhet finns inför 2019 bland annat genom det osäkera politiska läget som råder i Riksdagen samt genom eventuella konsekvenser av barn- och elevantalsutvecklingen inom kommunen. Nedan redovisas några områden där osäkerhet råder: Statsbidragens storlek, eventuell återbetalning, ändrade instruktionen för idag gällande bidrag mm Antal asylbarn och asylelever minskar för närvarande då många får tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Bidraget från Migrationsverket minskar som resultat av dettta samtidigt som nämnden för prestationsanslag för dessa nya kommuninvånare. Då prestationsanslaget från kommunen är klart lägre än bidraget från Migrationsverket samtidigt som behovet av svenska som andra språk, studiestöd och modersmålsundervisning kvarstår uppstår ett finansieringsproblem i verksamheten. Eventuella hyreskostnader för nya lokaler som tas i anspråk på grund av ökad verksamhetsvolym Eventuella kostnadsökningar genom ny upphandling inom lokalvården Några ansvarsområden går in i nytt verksamhetsår med ett kostnadsbehov som inte inrymms i budgetförutsättningarna. Åtgärder kommer att tas fram skyndsamt men osäkerhet gäller för när eventuella åtgärder ger ekonomisk effekt Taxitrafiken är dimensionerat enligt dagens behov och ökar behoven inrymms dessa inte i budgeten Kostnader för köp av utbildningsplatser utanför kommunen inom gymnasieskolan är osäker beroende på vilka val av utbildningar elever gör, prisutvecklingen i respektive utbildningsort. Antalet elever kan också variera genom omval, studieupphåll och att im-elever går över till ett nationellt program. Det balanserade resultatet prognostiseras bli så litet att utrymme för särskilda satsningar eller finansiering av stora svårpåverkbara kostnadsutvecklingar blir begränsade för 2019. 3(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bilagor: Bilaga 1 Barn/elevantal Bilaga 2 Ansvarsbudget Bilaga 3 Ansvars- och verksamhetsbudget Bilaga 4 Resultaträkning per verksamhet Bilaga 5 Fördelningskriterier Bilaga 6 Förteckning över beslutsattestanter och ersättare 4(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bilaga 1 Barn/elevantal 2019 Antal barn/elever Förskola Fritidshem Samlad skoldag Familjedaghem Kooperativ Grundskola Gymnasieskola Barn Heltid Barn Heltid Barn Heltid Barn Barn 18/19 19/20 18/19 19/20 Backa skola 47 41 33 8 77 77 Lur 31 22 9 49 51 Barnkullen 143 0 Hedeskolan F-3 167 0 180 0 Tanumskolan F-3 0 172 Tanumskolan 4-6 0 0 94 112 Tanumskolan 7-9 236 260 Grebbestad 131 93 62 0 171 166 Fjällbacka ro 53 58 60 99 89 Hamburgsund F-5 90 90 63 13 130 140 Hamburgsund 6-9 194 188 Rabbalshede 35 32 45 13 46 53 Lärcentrum 32 28 Köp av tjänster 12 6 80 30 28 354 382 Totalt 510 523,0 518 500,7 283 75,5 43 80 1306 1336 386 410 * Kooperativ Antal barn Förskola Fritidshem Summa Bullret 13 13 Krumeluren 17 17 Resö 9 24 33 Myllret 17 17 Totalt 56 24 80 **Interkom ers gymn våren hösten Snitt Strömstad 70 76 73 Uddevalla 202 218 210 Övriga 82 88 85 Totalt 354 382 368 5(18)

Bilaga 2 Ansvarsbudget Generella kommentarer avseende förändringar i internbudgeten Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Elev/barnantal enligt resursberäkning per 15 september 2018 ny statistik har tagits fram avseende elever per klass och skola mm. Förskolecheferna har haft en särskild genomgång av prognos beräkning inom barnomsorgen. Verksamheterna har getts möjlighet att diskutera elev/barnstatistik fortlöpande under processen. Uppdatering av kostnader för interkommunala placeringar inom grundskola/förskola och särskola. Detta gäller även elever från andra kommuner i Tanum. Sammanställning över gymnasiekostnaderna för hösten 2018 ligger till grund för beräkning av anslagen för 2019. Genomsnittlig lön per enhet för hösten 2018 ligger till grund för budgeten avseende pedagogisk personal och elevassistenter. Anslag för skolbibliotek ligger kvar under Kultur och fritidschefen med 250 tkr. 50 procent kulturpool tjänst har omfördelats från grundskolan till kultur och fritid Områden2 Bdg 19 Bdg 18 Förändring 1731 Fsk1 H-sund 10 178 10 815-637 1732 Fsk2 T-hede 13 376 13 061 315 1733 Fsk3 G-stad/Backa 16 813 13 573 3 240 1734 Fsk4 F-backa/R-hede 11 336 11 214 122 1741 SK1 Back/Lur 10 901 10 839 62 1742 Sk2 T-hede LM 21 409 17 870 3 539 1743 Sk3 Grebbestad 13 199 13 281-82 1744 Sk4 F-backa/R-hede 12 554 11 430 1 124 1751 Sk5 T-hede hög 16 320 16 203 117 1752 Sk6 Hamburgsund 24 478 23 105 1 373 1761 Sk7 Campus Futura 17 325 18 637-1 312 170111 Fc 54 378 49 782 4 596 170112 Controller 51 169 49 868 1 301 170113 Ordf 677 657 20 170116 HR 105 103 2 170118 Ek sekreterare 2 009 1 911 98 170120 Utv ledare 6 427 6 008 419 170541 AME 5 738 5 468 269 170611 Musikskola 2 770 2 675 95 171211 Elevhälsa 15 590 12 697 2 893 171221 Särskola 13 158 12 018 1 140 171611 KUF 17 537 16 805 732 Totalsumma 337 447 318 019 19 429 6(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bilaga 3 Ansvars- och verksamhetsbudget Områden2 Verk. Bdg 19 Bdg 18 Förändring Förklaring 1731 Förskola 8 703 8 243 461 Pedagogisk omsorg 1 312 2 414-1 102 Familjedaghem saknas i T-hede Ledning lokalt bo/gr 162 158 4 1731 Summa 10 178 10 815-637 -5,9% 1732 Förskola 13 214 12 903 311 Ledning lokalt bo/gr 162 158 4 1732 Summa 13 376 13 061 315 2,4% 1733 Förskola 16 648 13 412 3 236 ökat barnantal Ledning lokalt bo/gr 165 161 4 1733 Summa 16 813 13 573 3 240 23,9% 1734 Förskola 9 781 8 947 834 Pedagogisk omsorg 1 393 2 109-716 Ledning lokalt bo/gr 162 158 4 1734 Summa 11 336 11 214 122 1,1% 1741 Fritidshem 2 461 2 392 69 Grundskola 8 100 8 131-32 Personalåtgärder 56 33 23 Ledning lokalt bo/gr 284 282 1 1741 Summa 10 901 10 839 62 0,6% 1742 Fritidshem 4 844 3 557 1 288 Grundskola 15 987 13 811 2 176 Ökat elevantal Personalåtgärder 103 38 65 Ledning lokalt bo/gr 475 464 11 1742 Summa 21 409 17 870 3 539 19,8% 1743 Fritidshem 2 949 3 473-524 Färre elever Grundskola 9 898 9 480 417 Personalåtgärder 62 44 18 Ledning lokalt bo/gr 290 282 8 1743 Summa 13 199 13 281-82 -0,6% 1744 Fritidshem 3 551 2 763 788 Grundskola 8 665 8 353 311 Personalåtgärder 53 35 18 Ledning lokalt bo/gr 286 279 8 1744 Summa 12 554 11 430 1 124 9,8% 1751 Grundskola 15 810 15 705 105 Syv 14 14 0 Ledning lokalt bo/gr 496 484 12 1751 Summa 16 320 16 203 117 0,7% 1752 Fritidshem 3 036 2 795 241 Grundskola 20 627 19 524 1 103 7(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Syv 9 8 0 Ledning lokalt bo/gr 806 777 29 1752 Summa 24 478 23 105 1 373 5,9% 1761 Gymnasiet 1 733 3 515-1 782 Färre elever Im-programmet 2 729 2 624 105 Grundvux 203 197 6 Gymnvux 1 278 1 215 63 Särvux 0 0 0 Sfi 3 353 3 333 20 Högsk utb 174 168 6 Café Futura 156 148 8 Personalåtgärder 97 28 69 Gem. kostnader Lärcentrum 7 603 7 409 194 1761 Summa 17 325 18 637-1 312-7,0% 170111 Simskola 110 106 4 Kultur 35 34 1 Allmän bo -344-337 -7 Förskola -665-1 550 885 Nytt tilläggspaket fsk Pedagogisk omsorg -87-154 66 Kooperativ -148-137 -11 Fritidshem -1 549-1 486-64 Grundskola -3 576-1 734-1 842 Gymnasiet 45 552 40 444 5 107 Ame 211 207 4 Central adm/ledning 6 419 6 200 219 Ledning lokalt bo/gr 8 421 8 189 232 170111 Summa 54 378 49 782 4 596 9,2% 170112 Förskola 6 987 6 843 144 Kooperativ 8 103 7 698 405 Fritidshem 1 976 1 935 41 Grundskola 32 020 31 249 771 Grundsärskola 1 950 2 012-62 Central adm/ledning 133 130 3 170112 Summa 51 169 49 868 1 301 2,6% 170113 Politisk org 677 657 20 170113 Summa 677 657 20 3,0% 170116 Personalåtgärder 105 103 2 170116 Summa 105 103 2 2,1% 170118 Förskola 1 357 963 394 Fritidshem 380 76 304 Ökat stb som finansierar elevhälsa Interk ers grundskola 273 872-599 En elev går till särskolan 170118 Summa 2 009 1 911 98 5,1% 170120 Förskola 317 261 56 8(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Grundskola 4 831 4 512 319 Ökade hyreskostnad för datorer Gymnasiet 55 54 1 Högsk utb 56 55 1 Central adm/ledning 299 293 6 Personalåtgärder 9 5 4 Ledning lokalt bo/gr 860 828 32 170120 Summa 6 427 6 008 419 7,0% 170541 Ame 5 738 5 468 269 170541 Summa 5 738 5 468 269 4,9% 170611 Musikskolan 2 770 2 675 95 170611 Summa 2 770 2 675 95 3,5% 171211 Öppen förskola 613 587 26 Förskola 2 980 2 612 368 Grundskola 1 842 1 806 36 Elevhälsa 8 277 6 264 2 013 2,85 tj finansieras genom stb + Syv 631 635-4 1,5 tj genom särskild satsning Gymnasiet 242 238 5 Personalåtgärder 53 21 31 Ledning elevhälsa 951 535 417 171211 Summa 15 590 12 697 2 893 22,8% 171221 Grundsärskola 8 112 8 348-236 Interk ers särskola 495-230 725 Ökat elevantal Gymnasiesärskola 3 949 3 317 632 Ledning särskola 601 583 19 171221 Summa 13 158 12 018 1 140 9,5% 171611 Allmän fritid 625 609 16 Lotteri 0 0 0 Bidrag till studieorg 449 440 9 Föreningsbidrag 2 191 2 146 45 Bidrag till kulturföreningar 1 581 1 549 33 Kultur 1 716 1 672 44 Bibliotek 5 668 5 519 149 Fritidsgårdar 3 363 3 272 91 Grundskola 545 250 295 50% kulturpool Ledning kultur och fritid 1 397 1 347 50 171611 Summa 17 537 16 805 732 4,4% Totalsumma 337 447 318 019 19 429 6,1% 9(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bilaga 4 Resultaträkning per verksamhet Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Barnomsorg Intäkter 12 887 12 902 16 706 17 380 12 535 Kostnader -103 545-95 832-98 754-95 887-87 208 Kapitalkostnad -48-47 -219-185 -188 NETTOKOSTNAD -90 706-82 977-82 267-78 692-74 861 Kommunbidrag 90 706 82 977 81 846 80 231 76 521 Förändring eget kapital 0 0-421 1 539 1 660 Personalkostnader -80 425-74 393-71 794-69 651-62 659 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Grundskola/simskola Intäkter 12 336 6 632 15 366 13 876 7 468 Kostnader -145 560-134 307-143 205-128 314-115 954 Kapitalkostnad -2 003-1 719-1 588-1 902-1 921 NETTOKOSTNAD -135 227-129 393-129 427-116 340-110 407 Kommunbidrag 135 227 129 393 125 244 118 172 113 989 Förändring eget kapital 0 0-4 183 1 832 3 582 Personalkostnader -92 752-83 207-87 777-78 345-70 157 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Särskola/gymnasiesärskola Intäkter 0 561 465 626 1 713 Kostnader -15 107-14 591-14 026-12 254-12 746 Kapitalkostnad NETTOKOSTNAD -15 107-14 029-13 561-11 628-11 033 Kommunbidrag 15 107 14 029 13 611 11 224 10 431 Förändring eget kapital 0 0 50-404 -602 Personalkostnader -7 631-7 886-7 786-7 026-7 191 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Gymnasiet Intäkter 8 166 6 028 7 422 8 080 5 300 Kostnader -62 492-56 812-55 919-51 808-47 153 Kapitalkostnad -4 NETTOKOSTNAD -54 326-50 783-48 501-43 728-41 853 Kommunbidrag 54 326 50 783 49 779 45 958 45 879 Förändring eget kapital 0 0 1 278 2 230 4 026 Personalkostnader -11 797-11 445-11 974-8 537-4 975 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Vuxenutbildning Intäkter 3 133 3 069 3 857 3 737 1 384 Kostnader -12 056-11 797-12 632-10 070-9 105 Kapitalkostnad -4 NETTOKOSTNAD -8 922-8 728-8 779-6 333-7 721 Kommunbidrag 8 922 8 728 7 719 9 567 8 134 Förändring eget kapital 0 0-1 060 3 234 413 Personalkostnader -10 517-10 200-8 659-6 153-6 349 10(18)

Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Musikskola Intäkter 1 621 1 588 1 537 1 977 840 Kostnader -4 391-4 263-3 600-4 148-3 587 Kapitalkostnad NETTOKOSTNAD -2 770-2 675-2 063-2 171-2 747 Kommunbidrag 2 770 2 675 2 581 2 573 2 537 Förändring eget kapital 0 0 518 402-210 Personalkostnader -3 993-3 873-3 135-3 628-3 076 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bibliotek Intäkter 1 318 1 291 1 170 867 1 121 Kostnader -7 453-7 260-6 934-6 973-7 381 Kapitalkostnad -10-19 -60 NETTOKOSTNAD -6 135-5 969-5 774-6 125-6 320 Kommunbidrag 6 135 5 969 5 955 6 395 6 030 Förändring eget kapital 0 0 181 270-290 Personalkostnader -3 819-3 704-3 219-3 193-3 541 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Kultur Intäkter 594 582 352 738 771 Kostnader -4 807-4 692-4 021-4 023-3 421 Kapitalkostnad -35-34 -30-33 -35 NETTOKOSTNAD -4 247-4 144-3 699-3 318-2 685 Kommunbidrag 4 247 4 144 4 035 3 776 2 770 Förändring eget kapital 0 0 336 458 85 Personalkostnader -1 361-1 321-1 221-1 164-1 188 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Ungdom och fritidsverks. Intäkter 372 364 769 824 552 Kostnader -7 017-6 840-7 903-7 695-7 338 Kapitalkostnad -80-107 NETTOKOSTNAD -6 645-6 476-7 134-6 951-6 893 Kommunbidrag 6 645 6 476 6 349 6 525 6 438 Förändring eget kapital 0 0-785 -426-455 Personalkostnader -3 111-3 018-3 318-2 984-3 002 Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Arbetsmarknad Intäkter 9 469 9 275 11 941 10 388 10 588 Kostnader -15 416-14 948-16 814-14 552-15 319 Kapitalkostnad -2-2 -6-19 -32 NETTOKOSTNAD -5 949-5 675-4 879-4 183-4 763 Kommunbidrag 5 949 5 675 5 062 4 786 4 268 Förändring eget kapital 0 0 183 603-495 Personalkostnader -12 871-12 484-13 684-11 541-12 669 11(18)

Budget 2019 Budget 2018 Bokslut 2017 Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Central adm/pol. org. Intäkter 61 244 Kostnader -7 528-7 280-6 443-6 844-6 291 Kapitalkostnad -11 NETTOKOSTNAD -7 528-7 280-6 382-6 600-6 302 Kommunbidrag 7 528 7 280 7 173 6 785 6 823 Förändring eget kapital 0 0 791 185 521 Personalkostnader -5 673-5 469-4 575-4 430-4 273 12(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bilaga 5 - Fördelningskriterier Barnomsorgen Förskola Barn/avdelning 17,85 heltidsbarn/avdelning varje barn är i genomsnitt placerat i 31,5 timmar vilket ger totalt 562,3 timmar per avdelning. Statsbidrag för förstärkning av personal inom förskolan har fördelats på följande sätt: För enavdelningsförskolor räknas ett heltidsbarn ha 29 timmar genomsnittlig placeringstid och för barn i ålder 1-3 år beräknas ett ytterligare resurstillskott på totalt 14 procent. Pedagogisk personal För varje avdelning skall bemanningen i genomsnitt motsvara 2,9 tjänster. Övrig personal Materiel Livsmedel Administration Fortbildning På varje förskola skall bemanningen vara 75 procent ekonomibiträde. Vid en stor förskola (4 eller flera avdelningar) skall bemanningen vara högre. Varje avdelning erhåller 1 110 kronor per placerat barn för inköp av materiel och dyl. 4 720 kronor till inköp av livsmedel per placerat barn. 5 000 kronor per avdelning. Anslaget skall täcka kostnader för telefon, administrativa kostnader och dyl. 4 903 kronor per heltidstjänst. Anslaget avser fortbildning av personalen samt eventuell verksamhetsutveckling. Inventarier 543 kronor per elev. Anslaget avser inköp av inventarier/maskiner under ett helt basbelopp (ca 45 tkr). Vid inköp, där varje objekt har ett värde som överstiger ett helt basbelopp, gäller att inköpet skall debiteras investerings-redovisningen. Fritidshem/samlad skoldag Barn/avdelning 30,5 heltidsbarn/avdelning. Varje barn är i genomsnitt placerat i ca; 13,5 timmar vilket ger totalt 412 timmar per avdelning. Till detta tillkommer tjänster för samlad skoldag vilket beräknas utifrån faktisk utlagd tid mellan skolans 13(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 sluttid och när skolskjutsen hämtar eleverna. Förnärvarande motsvarar detta 4,8 tjänster totalt. För delfinansiering av ovanstående ingår statsbidrag för fritidshemsverksamheten med 500 tkr. Pedagogisk personal För varje avdelning skall bemanningen i genomsnitt motsvara 2,00 tjänster. Materiel Livsmedel Administration Fortbildning Inventarier Varje avdelning erhåller 1 168 kronor per placerat barn för inköp av material och dyl. För elever i samlad skoldag utgår 300 kronor 2 600 kronor till inköp av livsmedel per placerat barn. 5 000 kronor per avdelning. Anslaget skall täcka kostnader för telefon, administrativa kostnader och dyl. 4 902 kronor per heltidstjänst. Anslaget avser fortbildning av personalen samt eventuell verksamhetsutveckling. 148 kronor per elev. Anslaget avser inköp av inventarier mm under ett basbelopp. Pedagogisk omsorg Personal Materiel Omkostnadsersättning Fortbildning Antal placeringstimmar per heltidsanställd dagbarnvårdare beräknas till 166. Den genomsnittliga placeringstiden beräknas till 26,5 timmar. Anslag till materiel lämnas med 630 kronor per barn. Anslag till materiel, mat mm lämnas med 7 052 kronor per barn. Anslag för fortbildning utgår med 209 kronor per barn. Beräkning av avgiften görs mot bakgrund av förra årets intäkter och det barnantal som beräknas för budgetåret. Centralt är ett anslag på 213 000 kronor budgeterat för gemensam fortbildning inom barnomsorgen. 14(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Grundskolan Följande resursfördelningskoefficienter gäller för förskoleklass och grundskolan år ett till nio: Förutsättning basorganisation 2019 År Tjänster Klasstorlek Barn i behov av särskilt stöd Koeffici ent Timmar F 67 8,8 0,4 8,01 15,0 1 100 13,2 0,4 7,98 16,0 2 100 13,2 0,4 7,98 16,0 3 120 16,3 0,4 7,76 17,5 4 140 19 0,4 7,77 23,0 5 140 19 0,4 7,77 23,0 6 140 19 0,4 7,77 23,0 7-9 Tanum 180 22,0 0,35 8,53 23,5 7-9 H-sund 180 21,5 0,35 8,72 23,5 1 Undervisning För budgetåret 2019 är nyckeltalet i genomsnitt 8,47 lärartjänster per 100 elever. Kostnaden per tjänst skall spegla den verkliga kostnaden som redovisas för varje rektorsområde. För delfinansiering av ovanstående ingår statsbidrag för lågstadiesatsningen med 1 230 tkr. Pedagogisk materiel För elev i årskurs F-6 lämnas ett bidrag med 847 kronor. För elev i årskurs 7-9 lämnas ett motsvarande bidrag med 1 739 kronor. Anslaget avser alla typer av materiel till skolan, till exempel böcker, kopieringspapper, pennor men även studieresor, leasingavtal mm. Fortbildning För varje heltidstjänst pedagogisk personal skall utgå 4 752 kronor till fortbildning. Förutom detta decentraliserade anslag finns ytterligare ca 405 000 kronor centralt för gemensam fortbildning till den pedagogiska personalen. Skolmåltider Anslaget beräknas per portion (inkl pedagogisk lunch) och utgår med 34,85 kronor oberoende av årskurs. Totalt beställs 233 673 portioner till grundskolan under 2019. Inventarier 504 kronor per elev. Anslaget avser inköp av inventarier/maskiner under ett helt basbelopp. Vid inköp, där varje objekt har ett värde som överstiger ett basbelopp, gäller att inköpet skall debiteras investeringsredovisningen. 1 Efter diskussion med ledningsgrupp kan denna koefficientfördelning ändras inför kompletteringsbudgeten 2019. 15(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 Bilaga 6 Förteckning över kontoansvariga och ersättare Faktura/löneattestant: Ansvarig ordinarie ersättare 1701 Förvaltningsadministrationen 170111 förvaltningschef controller 170112 controller förvaltningschef 170113 barn- och utbildningsnämndens ordförande vice ordförande 170116 HR specialist controller 170118 ekonomisekreterare controller 170120 utvecklingsledare controller 170121 controller (flyktingsamordning) förvaltningschef 1705 Arbetsmarknadsenhet 170541 arbetsmarknadschef controller 1706 Musikskolan 170611 rektor för musikskolan controller 17121 Barn- och elevhälsan 171211 chef för barn- och elevhälsan controller 17122 Särskolan 171221 rektor för särskolan controller 1716 Kultur och fritid 171611 kultur- och fritidschef controller 17161120 fritidssamordnare Kultur- och fritidschef/ controller 17161130 skolbibliotekarie Kultur- och fritidschef/ controller 1731 Fsk 1 - Hamburgsund och dbv/h-sund, T-hede, Lur förskolechef (MR) 1732 Fsk 2 Tanumshede förskolechef (MK) 1733 Fsk 3 Grebbestad, Backa förskolechef (AH) controller controller controller 1734 Fsk 4 Fjällbacka, Rabbalshede och dbv/backa, G-stad, R-hede förskolechef (CA) controller 16(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 1741 Skolområde 1 Backa och Lur skola rektor (AB) controller 1742 Skolområde 2 Hedeskolan och Tanumskolan 4-6 bitr rektor/ rektor (UE) controller 1743 Skolområde 3 Grebbestadskolan rektor (UH) 1744 Skolområde 4 Rabbalshede, Fjällbacka rektor (UL) controller controller 1751 Skolområde 5 Tanumskolan 7-9 bitr rektor/ rektor (UB) controller 1752 Skolområde 6 Hamburgsundskolan bitr rektor (ME)/ rektor (S-EO) controller 1761 Campus Futura Gymnasiet, Sfi och vuxenutbildning bitr rektor (A-B)/ rektor (HL) controller Behörighetsattestanter (manuella transaktioner): Godkännare (e-builder): Ekonomisekreterare (MN, PB, A-CM) Beställarattestant Beställarattestant: Beslut om beställare och dess behörighet görs av ansvarig tjänsteman. Lista skickas till barn- och utbildningskontoret för registrering och dokumentering. Orderattestant: Attest enligt ansvarig tjänsteman, ersättare är controller. För order understigande 5 000 kronor är ekonomisekreterare (PB) också ersättare. - Fakturagodkännare; innebär kontroll av fakturan avseende summering av kvantitet, pris samt att varan eller tjänsten är avsedd för verksamheten. Fakturagodkännaren kan även ge förslag till kontering. - Beslutsattest; innebär kontroll av fakturan att den är rätt räknad och angivna rabatter är dragna. Kontroll att faktisk beställning har skett, att ett beslut fattats och att villkoren stämmer med det som överenskommits. I beslutsattesten ligger även ansvaret för konteringen. - Beställare; innebär kontroll av att beställning sker utifrån korrekt avtal. Kunskap om förekomst av ramavtal/upphandlingspolicy inom beställningsområdet samt ge förslag på orderkontering. - Orderattest; innebär kontroll av att beställning sker utifrån korrekt avtal. Kunskap om förekomst av ramavtal/upphandlingspolicy inom beställningsområdet. Kontroll av att rätt kvantitet och kvalitet överensstämmer med beställda varor, kontroll av pris, rabatt och andra betalningsvillkor samt skäligheten om prisöverenskommelse inte träffats. Orderattesträtt innebär rätt att sända elektroniska order (EDI-order) till leverantör för leverans. Orderattesträtt innebär även rätt att annullera en elektronisk order. I orderattest ligger även ansvaret för konteringen. 17(18)

Budget 2019 Datum: 2018-12-03 - Mottagningsattest/Inleverans; innebär kontroll att varor/tjänster har levererats och mottagits och att det stämmer med beställningen. För EDI-order ska elektronisk inleverans göras. - Granskningsattest/Behörighetsattest; innebär kontroll att behörig person attesterat, varefter transaktionen kan utföras. Kontrollen skall utföras inom respektive nämnd/förvaltning. Underlaget färdigställs helt och hållet inför verkställigheten 18(18)

Protokollsutdrag 1 (2) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 BUN Au 71 BUN 2018/0303-606 Utredning avseende lokalförsörjning, 2018 Sammanfattning av ärendet Som ett led i utredningsarbetet avseende lokalförsörjning i Tanums kommun har barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram ett arbetsmaterial för en behovsinventering. Inventeringen kommer att utgöra en del av den totala utredningen som sammanställs av fastighetsförvaltningen. Nedan sammanställs behoven inom nämnden på kort och på lång sikt: Bullaren på kort och på lång sikt behövs ytterligare en förskoleavdelning Lur lokalbehovet är tillgodosett Tanumshede om- och tillbyggnation pågår vilket möjliggör utrymme för förskoleavdelningar i Hedeskolans lokaler när Tanumsskolan står färdig. Lokal för två tillfälliga förskoleavdelningar avvecklas. Grebbestad för närvarande finns två tillfälliga förskoleavdelningar Ytterligare behov finns på kort och på lång sikt. Fjällbacka behov av ytterligare minst två förskoleavdelningar för att grundskolan ska beredas utrymme hösten 2020. Hamburgsund förskolan har inget extra utrymme för eventuell inflyttning till området. Rabbalshede på kort sikt behövs ytterligare en förskoleavdelning och när skolan behöver mer utrymme hösten 2020 behövs ytterligare en förskoleavdelning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 26 november 2018 Behovsinventering - Barn- och utbildning, lokaler, daterad 3 december 2018 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna nämndens behovsinventering till fastighetsförvaltningen för fortsatt utredning Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Tanums kommun Protokollsutdrag 2 (2) Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-12-11 Beslutet skickas till Ekonomikontoret Fastighetsförvaltningen Omsorgsförvaltningen/köksansvarig Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Behovsinventering barn- och utbildning LOKALER 2018 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prognos med hänsyn till eventuell inflyttning... 4 Lärmiljöer för elever samt arbets- och lärmiljö för personal... 5 Skollokaler utifrån ett elevhälsoperspektiv... 6 Lokaler för framtidens fritidshem... 6 Beredskap vid oförutsedda händelser... 7 Redovisning av områdenas lokaler... 7 1

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Sammanfattning Kommunens utbud av pedagogiska omsorgsverksamhet (familjedaghem) är ojämnt fördelat mellan de olika områdena då det har varit svårt att rekrytera nya dagbarnvårdare samtidigt som förskola i första hand efterfrågas i större omfattning än tidigare år. Under hösten erbjuds familjedaghem i områdena Bullaren, Lur Hamburgsund och Rabbalshede. Totalt 6 dagbarnvårdare är anställda inom kommunen. Minskat barnantal inom familjedaghemmen har gett ytterligare press på förskolorna. Antalet födda har varit stabilt på ca 130 barn per år under de senare åren samtidigt som vi också ser ett positivt inflyttningsnetto för de lägre åren. Samtliga områden förutom Lur kommer att nå kapacitetsgränsen för hur många barn som ryms i respektive område. Komplexiteten utökas dessutom för Bullaren, Fjällbacka och Rabbalshede då grundskolan behöver ta lokalerna i anspråk för sin verksamhet. För Tanumshede och Grebbestad kommer nya lokaler att vara tillgängliga under 2020. I Grebbestad behövs kortsiktigt nya lokaler att tas i anspråk dels genom Charlottenlund och en tillfällig liten avdelning i Ängen förskola dels en kompletterande lokal som kan inrymma ytterligare två avdelningar. Bullaren på kort och på lång sikt behövs ytterligare en förskoleavdelning. Lur lokalbehovet är tillgodosett Tanumshede om- och tillbyggnation pågår vilket möjliggör utrymme för förskoleavdelningar i Hedeskolans lokaler när Tanumsskolan står färdig. Lokal för två tillfälliga förskoleavdelningar avvecklas. Grebbestad För närvarande finns två tillfälliga förskoleavdelningar Ytterligare behov finns på kort och på lång sikt. Fjällbacka behov av ytterligare minst två förskoleavdelningar behövs för att grundskolan ska beredas utrymme hösten 2020. Hamburgsund förskolan har inget extra utrymme för eventuell inflyttning till området. Rabbalshede på kort sikt behövs ytterligare en förskoleavdelning och när skolan behöver mer utrymme hösten 2020 behövs ytterligare en förskoleavdelning. Nämnden återkommer i det fortsatta arbetet med kompletteringar i underlaget avseende behov för Arbetsmarknadsenhetens lokal samt Sparvallen. 2

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för verksamheter som riktar sig till barn och unga inom barnomsorg och skola i Tanums kommun. Dessutom har nämnden ansvar för kultur, fritid och bibliotek samt vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunen har sju orter där verksamheter redovisas. Tabellen redovisar de olika områdena kombinerat med respektive verksamhet: Ort Verksamheter Objekt/Hus Bullaren: Förskola Kooperativ förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem/Grundskola F-6 Filialbibliotek Fritidsgård Backa skola/förskola Kooperativet Bullret på Östad 1 Familjedaghem Fritidsgård i Bullaregården Lur/Resö Kooperativ förskola/friskola F-6 Pedagogisk omsorg Fritidshem/Grundskola F-6 Tanumshede Grebbestad Fjällbacka Hamburgsund Rabbalshede Förskola Kooperativ förskola Fritidshem/Grundskola Grundsärskola/träningsskola Gymnasieskola/vuxenutbildning Musikskola Bibliotek Arbetsmarknadsenhet Fritidsgård Sparvallen Förskola Fritidshem/Grundskola F-6 Förskola Fritidshem/Grundskola F-5 Filialbibliotek Förskola Fritidshem/Grundskola F-9 Filialbibliotek Fritidsgård Förskola Fritidshem/Grundskola F-5 Fritidsgård Kooperativet Krumeluren Kooperativet Fiskebåten/Resö friskola 1 Familjedaghem Lurs skola Förskolmodul Hedegården Barnkullen 1 och 2 Vitlycke Kooperativet Myllret Hedeskolan Tanumskolan Ekdungeskolan Kulturhuset Futura Industrivägen AME Sparvallen Vita huset och Petterhagen Naturförskolan Ängen Ameli Grebbestadskolan/millis hus Målgården Fjällbacka Service Fjällbacka skola Hogane Lisabacken/Udden Hornbore by 2 familjedaghem Hamburgsundskolan Servicehuset Sjökanten Rabbalshede förskola 2 familjedaghem Rabbalshede skola Idrottsplatsen 3

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Antal m² per barn/elev för respektive skola redovisas enligt tabell. Grundskolans lokaler redovisas genomgående med ett högre antal m² jämfört med förskolelokaler. Lisabacken sticker ut jämfört med övriga förskolelokaler med sina 12 m² per barn. Byggnader Barn/elever ht 18m²/volym Exkl externa lokaler m² Fsk Gr Backa skola+modul 2675 45 76 22,1 Lurs skola+anex 1126 49 23,0 Hedeskolan+modul 2143 170 12,6 Tanumskolan 8201 329 24,9 Grebbestad+Amelie 3277 171 19,2 Fjällbacka 1957 33 99 14,8 Hamburgsund 4972 321 15,5 Rabbalshede 1180 15 46 19,3 Barnkullen 1+2 1124 112 10,0 Petterhagen 188 17 11,1 Vita huset 178 19 9,4 Naturförskolan 147 18 8,2 Ängen 450 46 9,8 Fjällbacka service 125 13 9,6 Lisabacken 530 44 12,0 Rabbalshede förskola 149 16 9,3 Tabellen redovisar endast kommunalt ägda fastigheter och inte de lokaler som inhyrs externt. Prognos med hänsyn till eventuell inflyttning Tabellen redovisar det barn-/elevantal som redovisas per 15 september 2018. Prognosen för 2024 beräknas utifrån kända antal individer som nu finns inom respektive ålderskategori. Dessa kategorier presenteras under respektive område nedan. Totalt beräknas 128 barn födas under 2018 vilket redovisas i diagrammet med ålder 0. En relativt jämn födelsekurva redovisas under åren förutom några år då man totalt har 160 födda och några år då antalet var lägre än 120. Enligt SCB s bedömning av in- och utflyttningsnettot beräknat på Tanum som helhet uppgår denna till en ökning med ca 5 procent 2024 jämfört med 2019. Tabellen redovisar därför hur många ytterligare barn och elever som respektive område beräknas få om detta dessa inflyttningar sker. 4

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 I den fortsatta redovisningen presenteras prognos barn- och elevantal exkl inflyttning eller eget val. Lärmiljöer för elever samt arbets- och lärmiljö för personal Förutom själva skolbyggnaderna måste särskild hänsyn tas till att skapa mer optimala och moderna lärmiljöer. Skolbyggnader och klassrumskonstruktioner har sitt ursprung i 1800-talets folkskola men även läroverkstraditionen. Eleverna skulle fostras till lydande och tempostyrt arbete där målsättningen var att förbereda medborgarna till att fungera väl i industrialismens tidevarv. Samhället runt oss idag har andra krav på samhällsmedborgarna där exempelvis socialisering, digitalisering och entreprenörskap är viktigt. Detta beskrivs i Läroplanens första del. För att skolan skall klara kraven i läroplan och skollag och rimma mot samtiden så måste lärmiljöerna anpassas för nutiden. Det krävs en helt annan skolmiljö än den traditionella med andra krav på inredning, ljus, ljud, teknik samt ergonomi och även stora möjligheter till variation och individualisering. Lärmiljöerna måste vara flexibla för att kunna möta behov hos alla elever, så väl särskilt begåvade elever 1 som elever i behov av särskilt stöd. Precis som skolans uppdrag har förändrats har också läraruppdraget gjort det. Idag förväntas lärare samarbeta kring planering, uppföljning och utvärdering av undervisning, arbeta med elevsocialt arbete osv. Lärare skall lära tillsammans på arbetsplatsen genom så kallat kollegialt lärande och vara kunskapsdrivande inom sin egen profession. Dessutom innebär lärararbetet mer administration kring bedömning och betygsättning exempelvis. Detta ställer stora krav på arbetsmiljön som i stort sett fortfarande ser ut som den gjorde då läraryrket var ett solitärt yrke och för och efterarbetet till undervisningen utfördes hemma. Ergonomi är något som måste förbättras även för lärarna, precis som eleverna. Man bör också särskilt beakta att Fritidshemmet fått en ny styrning och förtydligat uppdrag vilket gör att även denna personalgrupp måste planera, genomföra och utvärdera verksamheten. 2 Man pratar om lärande på Fritidshemmet, elever och lärare på Fritidshemmet. Även denna personalgrupp behöver ändamålsenliga arbetsplatser för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Det kan också komma att ställa särskilda krav på lärmiljöerna för eleverna på Fritidshemmet. Förskolans uppdrag har också förändrats från att vara mer barnavård och omsorgsinriktat till att bli lärande och undervisningsinriktat. Även detta ställer krav på andra lärmiljöer och andra arbetsmiljöer. 1 https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever 2 Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, del 4. 5

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Sammanfattningsvis så bör ett särskilt perspektiv anläggas på samtliga förskolor och skolor där man genomlyser barn och elevers lärmiljöer och hur de harmonierar med dagens uppdrag i läroplan och skollag. Man måste också titta närmare på lärares och andra yrkesgruppers arbets- och lärmiljö på samtliga förskolor och skolor, detta oavsett nybygge eller inte. Sannolikt innebär denna genomlysning förändring och ombyggnation på samtliga enheter. I detta arbetet bör expertkunskap användas från HR-specialister gällande arbetsmiljö och Utvecklingsenheten vad gäller elever och lärares lärmiljö. Detta arbete skall vilapå vetenskaplig grund så som skollagen föreskriver. Skollokaler utifrån ett elevhälsoperspektiv Specialpedagogiskt stöd utgår från skollagens utgångspunkt att elevens behov ska vara det som styr anpassningarna och stödet. En del elever kan med rätt stöd ha sin undervisning och skolgång i en klass. Andra har behov av att bli undervisade i en mindre grupp eller enskilt. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten talar om tillgänglighet - fysisk, social och didaktisk tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten skapas i den fysiska lärmiljön och då handlar det i huvudsak om undervisningslokaler men också om den fysiska utemiljön. Skolan fokuserar inte bara elevernas kunskapsutveckling utan eleverna ska även få stöd i sin sociala utveckling och i det arbetet är fritidslokaler och skolgårdar viktiga arenor. Oavsett funktionsvariation har eleverna rätt till delaktighet. Därför behövs ramper och hissar för rullstolsburna och rörelsehindrade, hörselslingor för elever med nedsatt hörsel, teknisk utrustning för synskadade, en god visuell miljö samt välfungerande ljudmiljö för ljudkänsliga elever. Vidare behöver det finnas tillräckliga utrymmen i undervisningslokalerna, så att man kan möblera dessa på olika sätt. Det ska finnas plats för att kunna skapa avskilda miljöer - att göra rum i rummet. En skola behöver också lokaler för att kunna undervisa elever i mindre grupper samt för enskild undervisning. Lokaler för framtidens fritidshem I den framtida lokalförsörjningsplanen bör man beakta att fritidshemmens undervisning breddats och blivit målstyrd. Alla skollokaler skall i framtiden planläggas för att en tänkt fritidshemsverksamhet skall kunna bedriva sin undervisning. I läroplanens kapitel fyra finns centrala mål som förutom de två första kapitlen i läroplanen som skall undervisas om inom fritidshemmen. Till detta krävs olika former av lokaler. De centrala målen är språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle samt lekar fysisk aktivitet och utevistelse. Många av skollokalerna kan de olika skolverksamheterna självfallet samverkas om, men det är viktigt att det finns utrymmen där fritidshemmen kan förvara sitt undervisningsmaterial samt att eleverna skall kunna förvara pågående arbeten. Egna hyllor, lådor och skåp bör finnas i delade lokaler som motsvarar antalet inskrivna fritidshemsbarn. Någon form av hemvist är också nödvändig där man kan ta emot barnen och där föräldrar kan hitta rätt fritidslärare för Att lämna och få information. Barnen skall också erbjudas vila enligt uppdraget, så någon form av lugna platser bör finnas i anslutning till fritidshemmens hemvist. Flera barn vistas i skolan mer än 10 timmar så en vila är nödvändig. Under denna tid skall barnet äta frukost, lunch och mellanmål så det är viktigt att matsituationerna är väl fungerande för fritidshemsbarnen. Det som är viktigt att tänka på är att det blir matro. 6

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Beredskap vid oförutsedda händelser I den framtida lokalförsörjningsplanen bör det finnas en plan för oförutsedda händelser såsom brand eller annan utrymning. Lämpligt är att planen redovisar ett område i kommun som har kapaciteten att ta emot barn och elever från andra områden vid en kris situation. Risk och sårbarhetsanalys tas fram av fastighetsförvaltningen. Redovisning av områdenas lokaler Förutsättningar som gäller för redovisningen: o o o o o o o Antal barn och elever redovisas per 15 mars och 15 september 2018 i respektive verksamhet. Prognosen hösten 2019 beräknades för barnomsorgen genom 15 septemberavräkningen där faktiskt födelsetal respektive placeringar ligger till grund för prognosen. För åren 2020 till 2024 beräknas prognosen utifrån kända barn som är födda kombinerat med förutsättningen att antalet barn som födds framöver är lika med genomsnittet de senaste fem åren. Familjedaghemsverksamheten utreds av extern utredare för att undersöka möjligheter att förstärka verksamheten genom nyrekryteringar. Antalet dagbarnvårdare är numera få och spridda i kommunen vilket ger en stor sårbarhet för verksamhetsformen sjukledighet eller annan ledighet. Respektive område där verksamhetsformen finns idag måste ha en beredskap om antalet sjunker ytterligare. Omplaceringar kommer att därför ske till befintliga förskolor inom respektive område. Idag finns en dagbarnvårdare i Bullaren, en i Lur, två i Rabbalshede och två i Hamburgsund. I nedan angivna kapaciteter för antal barn och elever beräknas detta utifrån vad rektorerna anser är rimligt ur ett pedagogiskt perspektiv och inte ur ett tekniskt ventilationsperspektiv även om hänsyn till detta tas i beräkningen. Klassorganisation i respektive tabell under de olika områdena görs en uppskattning av den totala kapaciteten som elevantalet uppskattas till i grundskolan. Antalet bygger på rimliga klassorganisationer och en försvårande omständighet är att antalet elever per årskull kan avvika med mycket vilket gör att det kan vara svårt att göra en rimlig klassorganisation. Till exempel i Lur så föds det 15 barn det ena året men endast tre det andra året. Ibland dessutom kan man behöva fördela årskullen i två klassrum, dels på grund av högt antal barn dels då det finns barn med särskilda behov i gruppen som behöver en mindre elevgrupp, vilket gör att det kan vara svårt att få klassrummen att räcka till trots en totalkapacitet är högre än vad man redovisar i dagsläget. I beräkningarna nedan har inflyttning utifrån pågående eller planerad bostadsbebyggelse inte beaktats och det är viktigt att i framtida beräkningar även göra uppskattningar gällande detta. 7

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Bullaren Backa skola inrymmer grundskola, fritidshem, förskola och filialbibliotek. Kooperativet Bullret finns på Östad och området har idag en dagbarnvårdare. Fritidsgård finns på Bullaregården. Bullaren har de senare åren redovisat i genomsnitt 17 barn per år de senaste fem åren. Denna höga nivå beräknas fortsätta och ligger till grund för den långsiktiga beräkningen av barnantalet inom förskolan. Antalet barn i behov av barnomsorgsplats kommer därför att ligga på ca 70 barn varje år och dessa är fördelat på tre enheter där familjedaghemsverksamheten är en av dessa. Kooperativet har förnärvarande inte in så många barn som förutsättningarna medger utan idag finns det 13 barn i verksamheten och signaler finns att kooperativet även i fortsättningen vill prioritera att ha ett lägre antal barn i sin verksamhet. Diskussion behövs om ett eventuellt minskat basresurs då kooperativet aktivt nu vill ha genomgående ett lägre antal barn än tidigare avtal dvs 17 barn. Pedagogiska omsorgsverksamheten har en anställd. Förskolechef har startat en rekryteringsprocess för att bemanna eller utöka antalet dagbarnvårdare. Av erfarenhet så vet vi idag att det är svårt att rekrytera tjänster inom pedagogisk omsorg samtidig som föräldrarna föredrar förskoleplats. Sammantaget ger detta ett stort ansvar på den kommunala förskolan och antalet barn kommer därför att öka utöver vad förskolan har för kapacitet idag. Trots förskolans förstärkning med en paviljongsbyggnad 2017 som inrymmer ca 10 barn, kommer det i det korta perspektivet bli svårt att uppfylla målet att erbjuda omsorg för alla i Bullaren. Grundskolans elevantal ökar succesivt åren framåt och behöver därför ta i anspråk utrymmen som förskolan idag disponerar till grundskoleverksamhet. Grupprum samt lärarnas arbetsplatser är dimensionerat i underkant och utrymme för detta behövs tillskapas. Fritidshemmet har idag igen egen vistelse utan finns i grundskolans klassrum. Sammantaget behövs i Bullaren nya lokaler för förskoleverksamheten. 8

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Lur/Resö Lurs skola består av två enheter. Backan ägs av extern hyresvärd och här finns ett klassrum, grupprum samt matsal. Lurs skola har förutom grundskoleverksamhet även fritidshemsverksamhet. Kooperativet Krumeluren finns i närområdet tillsammans med en kommunal dagbarnvårdare. På Resö finns förutom kooperativet Fiskebåten även en friskola för grundskola F till årskurs 6. Fritidshem erbjuds också på Resö. Antalet barn i upptagningsområdet kommer att vara färre än vad kapaciteten medger. Resö har september 2018 8 förskolebarn i sin verksamhet och det är inom Resö som utrymme för ytterligare förskolebarn finns. Krumeluren har 18. Under 2019 kommer underlaget av barn att minska vilket innebär att barn kan placeras hit från andra områden. Alternativt kommer underlaget av pedagogisk omsorgsverksamhet att minskas. Grundskolan kommer även i fortsättningen att ha utrymme för ytterligare platser samtidigt som verksamhet i ett långsiktigt perspektiv ser att elevantalet kommer att minskas. Tanumshede 9

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Tanumshede erbjuder idag förskoleplatser på Barnkullen med 6 avdelningar fördelat på två hus. En tillfällig paviljong vid Hedegården erbjuder 2 avdelningar och utöver detta finns en förskoleavdelning på Vitlycke. Grundskolan erbjuds på Hedeskolan från förskoleklass till årskurs tre. Tanumskolan erbjuder grundskola från årskurs fyra till nio. Musikskola, särskola och fritidshem finns också i Tanumskolans lokaler. I en särskild byggnad bredvid Tanumskolan finns dessutom en träningsskola för barn med grava funktionsvariationer. Fritidsgården Ungdomens hus är förlagd till bottenplan under Idrottshallen i anknytning till Tanumskolan. En kooperativ förskola Myllret finns i området Höjden där kommunen också har förlagt Kulturhuset Futura vilket erbjuder gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare samt kommunens huvudbibliotek. Utöver dessa verksamheter finns också en grundskoleklass med 20 elever som tillfälligt är placerad i fastigheten. Nybyggnation av en lokal för grundskoleelever sker intill Tanumskolan och planeras vara klar inför skolstart hösten 2019. Kapaciteten att ta emot grundskoleelever kommer därför att öka från 520 till 600 elever. När Tanumskolan är färdigbyggd kommer Hedeskolan att frigöras för förskoleverksamhet. Hedegårdens paviljong med två avdelningar ersätts således mot fyra avdelningar i Hedeskolan. Tillkomst av 34 platser gör att Tanumshede har kapacitet att ta emot platser från avgränsade områden såsom Grebbestad. Projektet beräknas vara klart inför våren 2020. De senaste åren har det fötts i genomsnitt 40 barn inom området. Barnantalet kommer att motsvara den kapacitet som området har i det korta perspektivet. På lång sikt kommer dock området ha en god kapacitet inom verksamheterna grundskola och förskola. Ökningen inom grundskolan motsvarar på lång sikt ca 80 elever mot dagens nivå. Området har förnärvarande inga dagbarnvårdare och rekryteringsarbete pågår. Grebbestad 10

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Grundskolan i Grebbestad består förutom av huvudhuset även av två tilliggande hus, Amelie och Millis hus. Förskolor erbjuds på olika ställen i Grebbestad genom Vita huset och Petterhagen. Naturförskolan och Ängen. Tillfälligt finns också en avdelning i Charlottenlund. Antalet individer per åldersgrupp är relativt jämn mellan åren och ligger på mellan 20 till 25 barn. Inom förskolan kommer barnantalet att ligga runt 120 barn medan antalet elever i grundskolan beräknas till ca 165. Grebbestad är en inflyttningsort och nybyggnation av bostäder och lägenheter planeras samt genomförs. Detta gör att prognosen blir osäker inför framtiden då inflyttning inte har inberäknats i prognosen. I Grebbestad pågår en projektering av tillbyggnation med två avdelningar vid Ängens förskola (Ängen 2). Antalet barn i området är dock så stort att verksamheten har fått göra tillfälliga anpassningar så att två avdelningar har tillskapats dels i Ängens befintliga utrymmen dels i Charlottenlund. Dessa tillfälliga lokaler motsvarar kapaciteten i blivande Ängen 2, varvid frågan om att tillskapa ytterligare avdelningar i anslutning till Ängens förskola har aktualiserats (Ängen 3). Beslut om renovering av naturförskolans lokaler har tagits och detta arbetet beräknas bli slutfört sommaren 2020. Trots denna utökning av lokalyta finns brist på förskoleplatser i Grebbestad. Området har förnärvarande inga dagbarnvårdare. Grundskolans lokaler har en kapacitet på ca 200 elever och i det långa perspektivet ser det ut som att verksamheten inte når detta utan antalet kommer att ligga runt 165 elever. Ett litet utrymme finns därför i befintliga lokaler som förutom Grebbestadskolan också disponerar Millis hus och fritidshemmet Amelie. Det bör dock påpekas att Grebbestad är en av de orterna i Tanums kommun som har och redovisar ett positivt inflyttningsnetto och utrymmet kan därför snabbt tas i anspråk av inflyttande elever. Lärarnas arbetsplatser är begränsade och vid ytterligare elevantal bör detta ses över. Lokalen medger dock inte idag några ytterligare utrymmen för detta. Grupprum för barn i behov av särskilt stöd saknas delvis och idag ser man att detta behov behövs i större omfattning. Mycket tala för att kapacitetstaket därför skulle ha varit lägre då ytterligare grupprum och arbetsplatser för lärarna bör tillskapas. Infrastrukturen runt skolan gällande hämtning och lämning av elever är besvärlig. Vägarna är smala och egna utrymmen för av och pålastning är begränsade. Antalet familjer som bor på Grönemad ökar och likaså gör trafiken från området. Vägen dit är mycket smal och saknar trottoar, belysning mm. En komplikation till detta är också den utökning av Ängens kapacitet samt att köket vid Ängen nu kommer att bli ett tillagningskök för 400 portioner. Detta ger också ökade transporter som belastar området. Fjällbacka 11

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 Fjällbacka skola inhyser förutom grundskola även förskola. Ytterligare en förskoleavdelning finns i äldreomsorgens servicehus samt en i hyresfastigheten Målgården. Antal individer per år och årskurs är relativt stabilt under åren och motsvarar ca 15 barn/elever på årskurs. Efter tillkomsten av Målgårdens förskola ges alla barn plats i förskolan. Skolan inhyser idag tre förskoleavdelningar och detta ger begränsat utrymme för grundskoleverksamheten. En rimlig kapacitet är 80 elever i det befintliga utrymmen som är avsatta för grundskoleverksamhet. I dag finns 100 elever i dessa lokaler vilket ger stora påfrestningar för personal och elever. Det finns inga lokalmässiga utrymmen för barn i behov av särskilda behov när dessa behöver gå undan mm. För hösten 2019 planeras dessutom att årskurs 6 återförs till Fjällbacka skola. Behovet av ytterligare grundskoleutrymme bedöms därför akut. Området behöver komplettas med ytterligare lokal för förskoleverksamhet så att grundskolan kan ta dessa utrymmen i anspråk. Förskolans nya lokaler är planerade men i dagsläget inte är producerade. Beslut har tidigare fattats i Kommunfullmäktige. Hamburgsund Området erbjuder förskola i Hamburgsund, Lisabacken med tre avdelningar. Ytterligare förskolor finns i externa lokalerna Hornbore by och Hogane gamla skola. Grundskola inklusive fritidshem finns i Hamburgsundskolan, där elever erbjuds verksamhet från förskoleklass till årskurs nio. Ett filialbibliotek är förlagd till hyreshuset Sjökanten som ligger mitt emot Hamburgsundskolan. Fritidsgården är inhyst i skolan lokal. Även i Hamburgsund har antalet barn som föds eller flyttar i området varit stabilt och antalet per år och årskurs uppgår till mellan 20 och 25 barn/elever. Antalet barn i behov av barnomsorg kommer att öka mot tidigare år och antalet kommer därför att överensstämma med den yttersta kapacitetsgräns som finns inom området. Det är därför svårt att möta en eventuell ökad efterfråga. Antal dagbarnvårdare är i dag två. Om antalet minskar kommer detta att ge stora utmaningar för barnomsorgen. Grundskolans lokaler är i stort behov av renovering och i budget för 2018 finns därför ett anslag för att åtgärda låg- och mellanstadiedelens stora behov av renovering. På högstadiedelen där årskurs 2 och 6 12

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 numera har flyttat in så överskrider elevantalet ventilationens kapacitet. Vid en översyn av lokalen kan det konstateras att kapaciteten för ventilation i dagsläget håller för låg- och mellanstadiedelen. Personalutrymmena är i stort behov av att utökas. Samtliga årskurs 6 elever från Rabbalshede och Fjällbacka har i dagsläget sin verksamhet på Hamburgsundskolan. Från läsåret 2019/2020 finns behov av att dessa elever får sin undervisning i respektive skola. Det finns framför allt tre anledningar till detta. Den första är att Hamburgsundskolans låg- och mellanstadiedel är trångbodd och har svårt att rymma alla elever. Förskoleklassen, som varit lokaliserad till Lisabacken under två år, är nu tillbaka på skolan på grund av att Lisabacken behöver sina lokaler. Man har också under de år årskurs 6 har varit i Hamburgsund kunnat se att eleverna behöver ha en mellanstadieorganisation runt sig för att trivsel, trygghet och kunskapsinhämtning ska bli optimal. Redan i dagsläget organiserar man undervisningen för årskurs 6 på ett sådant sätt att det i så stor utsträckning som möjligt är en mellanstadieorganisation med färre undervisande lärare och närhet till mellanstadiets skolgård. Det är mer naturligt att eleverna går kvar i sina respektive mellanstadier än att de kommer till ett nytt mellanstadium i ett år och sedan går över till högstadieorganisationen. Den sista och kanske viktigaste anledningen till att eleverna i årskurs 6 behöver vara kvar på skolorna i Fjällbacka och Rabbalshede är att det pedagogiskt blir bättre för både elever och lärare. Eleverna blir bedömda och betygsatta av lärare som har känt dem en längre tid och lärarna får vara med i genomförandet av Nationella prov och betygsättning, en viktig del i kvalitetsarbetet. Rabbalshede I Rabbalshede finns två hus vilket inrymmer grundskoleoch förskoleverksamhet. Antalet födda de senaste fem åren motsvarar ca tio barn. Antal barn i behov av barnomsorgsplats ligger då på ca 35 till 40 platser samtidigt som antalet barn i grundskolan motsvarar ca 70 elever om årskurs 6 inkluderas i statistiken. Rabbalshede skola används idag till en förskoleavdelning utöver den förskola som sedan tidigare finns i Rabbalshede. Antalet elever ökar och när grundskolan behöver mera utrymme för sin verksamhet finns det ingen kapacitet för att ta emot och erbjuda förskoleplats i området med befintliga lokaler. Grundskolan behöver med sitt ökade underlag att nyttja det utrymme som förskolan använder i skolan och därför behövs även i Rabbalshede, på samma sätt som Bullaren och Fjällbacka, nya lokaler att tillskapas. Antal dagbarnvårdare 13

Barn- och utbildningsförvaltningen Datum: 2018-12-03 är i dag två och rekrytering av dagbarnvårdare sker fortlöpande då ytterligare minskning av tjänster skulle ge stora utmaningar för den befintliga förskoleverksamheten. I dagsläget är behovet en tillfällig förskoleavdelning. Långsiktigt behov är tre avdelningar och då behöver två avdelningar tillskapas. Övriga fastigheter och verksamheter Fritidsgårdar finns i Bullaren, Rabbalshede, Hamburgsund och Tanumshede. Ungdomens hus i Tanumshede är den största enheten och det är också här fritidspedagogerna har sina kontor. Arbetsmarknadsenheten är förlagd i externt inhyrd lokal, Industrivägen 4, i Tanumshede. Lokalen inhyser förutom arbetsmarknadsenheten även lokal för gymnasiet och den kommunala vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Denna lokal uppfyller inte kraven för undervisning samtidigt som lokalen inte fullt ut tillgodoser det behov personalen har avseende verksamheten, toaletter, mötesrum och administration med mera. I Tanumshede finns den kommunägda idrottsplatsen Sparvallen. Inom området har Tanums idrottsförening ett klubbhus där omklädning och sanitetsutrymme finns. Denna byggnad är i stort behov av underhåll och åtgärd eller nybyggnation är nödvändig för den verksamheten som bedrivs i området. Nämnden återkommer i det fortsatta arbetet med kompletteringar i underlaget avseende behov för Arbetsmarknadsenhetens lokal samt Sparvallen. 14

Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-12-07 BUN 2018/0011-606 Barn- och utbildningsnämnden Delegationsbeslut 2018 Sammanfattning Anmälan om delegationsbeslut enligt nedan: Avslut av handkassa nr 19062, diarienummer BUN 2018/0011-606. Beslutsdatum 2018-12-04 Avslut av handkassa nr 19063, diarienummer BUN 2018/0011-606. Beslutsdatum 2018-12-04. Avslut av handkassa nr 19063, diarienummer BUN 2018/0011-606. Beslutsdatum 2018-12-04. Beslut om läsårstider för Tanums skolor och allmän förskola, diarienummer BUN 2018/0336-600. Beslutsdatum 2018-12-11 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, den 7 december 2018 Delegationsbeslut enligt ovan. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förklara presenterade delegationsbeslut för anmälda Beslutet skickas till Akten Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb 457 81 Tanumshede Apoteksvägen 6, 457 31 0525 180 00 www.tanum.se Tanumshede

Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-12-11 BUN 2018/0145-600 Barn- och utbildningsnämnden Meddelande barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Styrelseprotokoll från Samordningsförbundet västs möte den 30 november samt verksamhetsplan med budget 2019 med verksamhetsinriktning tom 2021 Protokoll från Branschrådets möte med Barnskötar- och elevassistentutbildningen på Campus Futura den 7 december Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb 457 81 Tanumshede Apoteksvägen 6, 457 31 0525 180 00 www.tanum.se Tanumshede

Protokoll från Branschråd Barnskötar- och elevassistentutbildningen Campus Futura 2018-12-07 Närvarande: Michaela Persson, Elev, barnskötarutbildningen Marie Lindell, Elev, elevassistentutbildningen Åsa Henriksson, Förskollärare, Grebbestad Cecilia Kvick, Barnskötare, Tanumshede Ulrika Hjärling, Rektor, Grebbestad Karolina Aronsson Tisell, Ledamot BUN & KF, Tanum Ola Steen, Yrkes- och studievägledare, Campus Futura Helen Larsholt, Rektor, Campus Futura Karin Salén, Kursansvarig lärare, Campus Futura Dagordning: Fika och presentationsrunda Genomgång av utbildningsstrukturen Höstens kurser APL Vad vi kan erbjuda varandra, Framtiden Övriga frågor Deltagarna var nöjda med hur utbildningen har utvecklats. Både kvalitetsmässigt och hur upplägget gör utbildningen möjlig för de som redan arbetar. Campus Futura frågade deltagarna om de upplevde att behovet av utbildade barnskötare och elevassistenter var mättat då det sällan ligger tjänster ute. Svaret var enhetligt nej. Branschen är i stort behov av utbildad personal och möjligheterna att få jobb är stora även om det kanske inte är fasta heltidsjobb direkt efter avslutat utbildning. Om fler elever skulle börja på utbildningen parallellt med nuvarande elever kan det behövas ses över hur behovet av APL-platser tillgodoses.

Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-12-07 BUN 2018/0029-600 Barn- och utbildningsnämnden Information barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning av ärendet Förvaltningschef Lina Magnusson informerar om: Samverkan för bästa skola (SBS) antagen handlingsplan för POSOM (bifogas för kännedom) arbetet utifrån skrivelsen/medborgarförslaget: Öka trafiksäkerheten i Grebbestad (skrivelsen bifogas för kännedom) Rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Rapport från nätverket för skolchefer Fyrbodal Resultat för grundskolan i Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s öppna jämförelser (bifogas för kännedom) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, den 7 december 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tacka för informationen Beslutet skickas till akten Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb 457 81 Tanumshede Apoteksvägen 6, 457 31 0525 180 00 www.tanum.se Tanumshede

Omsorgsnämnden Diarienummer: ON 2018/0303 706 Plan för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) Dokumenttyp: Plan Beslutad av: Omsorgsnämnden 2018-10-25 Gäller för: POSOM-verksamheten Giltig fr.o.m. 2018-11-01 Senast reviderad: -- Dokumentansvarig: Förvaltningschef Framtagen av: POSOM-samordnare Anna-Lena Carlsson Version nr: 1

Diarienummer: ON 2018/0303 706 Innehåll INLEDNING OCH SYFTE...3 UPPFÖLJNING AV PLANEN...3 PLANENS TILLÄMPNING - INKALLNING...4 Räddningsledare och polis ansvarar för:... 4 Ansvar Räddningsledare... 4 Ansvar Polis... 4 Ansvarsområden i efterförloppet av större olycka eller händelse... 4 ORGANISATION AV POSOM-GRUPPEN...5 STRATEGISK LEDNINGSPLATS...5 MOTTAGNINGSPLATSER...6 SVENSKA KYRKANS LOKALER...7 ÖVRIGT STÖD SOM SVENSKA KYRKAN KAN ERBJUDA...8 DEN STRATEGISKA LEDNINGSGRUPPEN...9 Funktion Dokumentation och registratur... 10 Funktion Teknik och logistik... 10 Funktion Information... 10 DEN OPERATIVA VERKSAMHETEN... 11 För den operativa verksamheten gäller generellt följande:... 11 Olycksplatsen Den Operativa platsledaren (OPL)... 12 Mottagningsplatsen Den Operativa mottagningsledaren (OML)... 13 Råd till den enskilda hjälparbetaren på mottagningsplatsen... 14 Funktion Praktiskt ansvarig på mottagningsplatsen... 16 Funktion Dokumentation på mottagningsplatsen... 16 PRAKTISKA FRÅGOR... 17 Stöd till drabbade på annan plats... 17 Stöd till enskilda... 17 Transporter... 17 Mat och dryck... 18 Inkvartering... 18 Filtar, madrasser med mera... 18 Leksaker/blöjor etcetera... 18 Tolktjänster... 18 Ekonomiska bidrag... 18 Försäkringsfrågor... 18 Frivilliga som tar kontakt för att erbjuda hjälp... 19 BILAGA 1 - LARMLISTA POSOM STRÖMSTAD & TANUM... 20 Sida 2 av 20

Inledning och syfte En olycka, katastrof eller extraordinär händelse innebär för den drabbade att denne kan sättas i en personlig krissituation. I normala fall finns resurser i samhället för att stödja den enskilde, men vid större händelser som medför stora påfrestningar, kan det hända att dessa resurser inte räcker till. POSOM (Psykiskt och Socialt Omhändertagande) är ett samlingsnamn för kommunens verksamhet avseende krisstöd till drabbade och anhöriga. Verksamheten syftar till att på det sociala planet stödja människor i olika former av krissituationer. POSOM-verksamhet i stor skala behöver inte ha koppling till en extraordinär händelse i kommunen. Av denna anledning finns därför en helt frikopplad plan. POSOM-gruppen består av representanter från omsorgen/socialtjänsten, skolan, räddningstjänsten, polisen, svenska kyrkan och primärvården. POSOM ersätter inte den normala stödjande verksamheten till människor i kris eller arbetsmiljöansvaret inom kommunen utan är en organisation för särskilda tillfällen. POSOM träder in där den ordinarie verksamhetens resurser inte längre räcker till. POSOM gruppen arbetar då främst med att; Inventera och analysera risker vid händelse. Planera för insats vid händelse Finnas på plats, vid behov upprätta stödcentrum, leda, fördela och informera dem som berörs Följa upp och utvärdera den insats som utförts Utbilda och träna så att de resurser som finns är uppdaterade Syftet med denna plan är att ange en tydlig inriktning på planering och hantering av eventuell POSOM-verksamhet vid extraordinära insatser. Uppföljning av planen Enligt omsorgsnämndens riktlinje för ständigt förbättringsarbete ska det när en plan antas framgå hur och när den ska följas upp samt hur länge den är giltig. Planen för psykiskt omhändertagande är giltig tills vidare, men ska följas upp inom ramen för den årliga uppföljningen av omsorgsnämndens beslutade styrdokument. Uppföljningen ska visa om det finns behov av förbättringar eller tydliggörande. Sida 3 av 20

Planens tillämpning - inkallning Planen ska sättas i verket efter bedömt behov och efter begäran från Räddningsledare, polis eller på initiativ av varje medlem i POSOM-gruppen. Resurser inom POSOM kallas in via Räddningschef i beredskap 0526-191 12. Ansvarsområden i direkt anslutning till större olycka eller händelse Räddningstjänst, polis, ambulans kommer som regel samtidigt till olycksplatsen och ansvarar för och leder arbetet i akutskedet. Räddningsledare och polis ansvarar för: Information i det inledande och akuta skedet. Att det finns fordon för transport från uppsamlingsplatsen till beslutad mottagningsplats. Ansvar Räddningsledare Larma vid behov kommunens POSOM-grupp Skaffa information om ansvarig för POSOM-gruppen på händelseplatsen samt lokalisering. Skaffa information om ansvarig för POSOM-gruppen på mottagningsplatsen samt lokalisering. Ordna transport till mottagningsplatsen. Ansvar Polis Avspärrningar och bevakning av insatsområdet. Upprätta en första uppsamling och registrering av skadade och andra berörda Underrättar anhöriga Registrerar omhändertaget gods Tar hand om husdjur Kontaktar vid behov fastighetsägare och vidtar andra åtgärder av akut natur som inte är direkt förknippade med det praktiska räddningsarbetet. Ansvarsområden i efterförloppet av större olycka eller händelse Räddningsledare och Polis i samverkan med kommunerna ansvarar för information till media. Polisen ansvarar för information om dödsfall. Kyrkans personal kan biträda polisen vid underrättelser om dödsfall. POSOM-gruppen ansvarar för att vidareförmedla information från räddningsledningen till den enskilde och dess anhöriga samt planerar efter- och uppföljningsarbete. Primärvården ansvarar för behövlig sjukvård och stödsamtal. Kyrkan/församlingen kan ge hjälp och stöd både i det akuta skedet och efteråt. Sida 4 av 20

Organisation av POSOM-gruppen POSOM-gruppen består av en strategisk ledningsgrupp (vidare ledningsgruppen) samt en grupp av operativa funktioner under två operativa ledningsfunktioner. Teknik och logistik POSOM Strategisk ledningsgrupp (ledningsgruppen) Dokumentation och registratur Information Dokumentation Operativ platsledare (OPL) Operativ mottagningsledar e (OML) Dokumentation Teknik och logistik POSOM plats- och mottagningspersonal Operativa gruppen Strategisk ledningsplats Strategisk ledningsplats Strömstad Räddningstjänstens lektionssal, Ringvägen 112 Strategisk ledningsplats Tanum Räddningstjänstens lektionssal, Tanumshede Sida 5 av 20

Mottagningsplatser Strömstads kommun Församlingshemmen alt. Strömstads gymnasium. Tanums kommun Församlingshemmen alt. Futura, fritidsgården etc. Beakta i vilken utsträckning lokalen används för andra verksamheter under dagtid så att praktiska problem inte uppstår. Sida 6 av 20

Svenska kyrkans lokaler Lokal: Strömstads kyrka Paepkegården (Stallet) Paepkegården (Köket) Skee kyrka Näsinge kyrka Näsinge församlingssal Tjärnö kyrka Lommelands kyrka Hogdals kyrka Krokstrands kyrka Kosters kyrka Församlingshemmet Strömstad Församlingshemmet Skee Församlingshemmet Tjärnö Församlingshemmet Lommeland Tanums kyrka Grebbestads kyrka Mo kyrka Naverstads kyrka Resö kyrka Lurs kyrka Fjällbacka kyrka Hamburgsunds kyrka Kville kyrka Bottna kyrka Svenneby kyrka Svenneby gamla kyrka Församlingshemmet Tanumshede Församlingshemmet Grebbestad Församlingshemmet Naverstad Församlingshemmet Resö Församlingshemmet Lur Församlingshemmet Fjällbacka Församlingshemmet Hamburgsund Församlingshemmet Kville Församlingshemmet Svenneby Maxantal som får vistas i lokalen: 350 personer 50 personer 50 personer 490 personer 250 personer 36 personer 220 personer 185 personer 280 personer 150 personer 150 personer 135 personer (Alla salarna) 150 personer (Alla salarna) 70 personer 50 personer 600 personer 350 personer 100 personer 150 personer 200 personer 400 personer 300 personer 250 personer 1200 personer 100 personer 300 personer 100 personer 225 personer 175 personer 140 personer 70 personer 90 personer 80 personer 50 personer 100 personer 100 personer Sida 7 av 20

Övrigt stöd som Svenska kyrkan kan erbjuda Filtar finns i lådor i källaren utanför lilla arkivet på pastorsexpeditionen Strömstad och på övervåningen på församlingshemmet i Tanumshede. Gosedjur finns i lådor i källaren utanför lilla arkivet på pastorsexpeditionen Strömstad och på övervåningen på församlingshemmet i Tanumshede. Kaffe och smörgås går att ordna i våra församlingshem om dessa behöver öppnas upp. Enskilda samtal Avlastningssamtal (Att leda och genomföra dessa för utomstående aktörer) Debriefingsamtal (Att leda och genomföra dessa för utomstående aktörer) Minnesstunder: Kyrkan kan vara behjälpliga i planerande och genomförande. Sida 8 av 20

Den strategiska ledningsgruppen Samla så mycket information som möjligt om händelsen och de drabbade främst från Polis och Räddningstjänst. Försök skapa en så samlad bild som överhuvudtaget är möjligt som underlag för akuta och förväntade behov av insatser. Första stabsgenomgång: Vad har hänt? Vilka är inkallade till gruppen? Rätt personer? Saknas någon? Konsekvenser Mest berörd kommunal förvaltning Andra berörda grupper Direkt och indirekt drabbade BIS Beslut I Stort Fastställ gruppens arbetsmål Utse omedelbart en person ur operativa gruppen som kan åka direkt till olycksplatsen. Denna person benämns vidare som Operativ platsledare (OPL). Utse omedelbart en person ur operativa gruppen som kan åka direkt till utsedd mottagningsplats. Denna person benämns vidare som Operativ mottagningsledare (OML). Den strategiska ledningsgruppen ansvarar vidare för all extern information, kommunikation samt samverkan med andra strategiska aktörer samt med kommunens övriga krisledningsaktörer ex: Polis Räddningstjänst Räddningschef i beredskap Sjöräddning Frivilliga resursgruppen Svenska kyrkan SOS alarm (driftledare) Polisen RKC NÄL samt Kalnes (Norge) akutmottagning Socialjouren Ev. PKL Ledningsgruppen ansvarar också för: Att starta inkallning av POSOM-resurser Planering på kort, medellång, och lång sikt vad gäller fördelning av arbetsuppgifter samt stöd till drabbade och egen personal. Samråda med OPL och OML om vilken hjälp som kan erbjudas drabbade och egen personal. Att i samråd med OPL och OML hantera inköp och beställningar Sammanställer all inkommande dokumentation. Utvärdering tillsammans med operativt ansvariga. Söker information och samordnar denna och upprättar interna och externa samband Information till drabbade och anhöriga. Hänvisa till polisen när det gäller akut information som vi själva saknar. Polisen upprättar särskilda telefonnummer som meddelas i anknytning till större olycka. Sida 9 av 20

Funktion Dokumentation och registratur Dokumentationen ska ge en kontinuerlig information och överblick av det som händer under ledningsgruppens krisarbete. Dokumenterar och registrerar all stödpersonal och drabbade Registrera besökare på stödcenter med namn, personnr, adress samt närmast anhörig. Observera (nya dataskyddsförordningens) GDPR-bestämmelser. Funktion Teknik och logistik Kaffe, mat och dryck till ledningsgruppen Koppla på datorer. Se över att radio, RAKEL och TV finns tillgängligt. Se över fast och mobil telefoni. Ev. införskaffa mobiltelefoner. Kontrollera att skrivare och fax fungerar Räddningstjänsten 0525-292 42, 0526 19466. Ser till att detta finns tillgängligt på ledningsplatsen: papper och pennor blädderblock whiteboardpennor mobiltelefonladdare näsdukar medicinlåda Behov av transportmedel såsom bussar och bilar? - Buss 0525-209 99, 0734-419 40 50 - Taxi Väst, 0526 459 000 Inventera kommunbilar Funktion Information Gör en tidslinje. Logg/ väggtidning där händelser och tidsangivelser registreras. Har kontakten med stödcentrums kontaktperson för att lämna och ta emot information. Vem får informationsfunktionen lämna information till? Kommunens krisledning Kontaktperson vid stödcentrum POSOMs resurspersoner Ej media eller anhöriga Sida 10 av 20

Den operativa verksamheten POSOM-gruppens fokus ska alltid ligga på den drabbade individen och dennes behov. Omhändertagandet ska alltid vara det centrala. Finns behov av mer praktiska åtgärder som att rekvirera utrustning, transportera material eller skjutsa personer m.m. kan Frivilliga resursgruppen (FRG) i Strömstad kontaktas via Räddningschef/Insatsledare i Beredskap 0526-191 12. För den operativa verksamheten gäller generellt följande: Samla så mycket information som möjligt om händelsen och de drabbade. Försök skapa en så samlad bild som överhuvudtaget är möjligt som underlag för den strategiska ledningsgruppen och för skapa en uppfattning kring akuta och förväntade behov av insatser. Fundera på om stödåtgärderna påverkas av de drabbades: Geografiska hemvister Funktionsvariationer Ålder Religion Etniska tillhörigheter Språkgrupp Bedöm behovet av tolk, Hero Tolk 070-872 83 83, Göteborgs Tolkförmedling 031-18 00 99 Respektive utsedd operativ chef ska ge insatspersonalen utförlig och saklig information. Insatspersonalen ska i sin tur ge den sakliga och praktiska information som är relevant för drabbade, anhöriga och andra personligt berörda. Dokumentera all mottagen information När, Vad och från Vem. Dokumentera all information som lämnas vidare När, Vad och till Vem. Avdela lämpligt antal telefonnummer som kan lämnas ut för inkommande samtal. Sida 11 av 20

Olycksplatsen Den Operativa platsledaren (OPL) Den Operativa platsledaren (OPL) samordnar den övriga POSOM-gruppens arbete på olycksplatsen. Denne tilldelas ett team ur den övriga POSOM-gruppen av den strategiska ledningsgruppen. Den ska alltid befinna sig i närhet till den övriga räddningspersonalens ledningsplats för att sköta kommunikation och uppfatta hjälpbehov på plats. Den Operativa platsledaren ska också alltid vara nåbar för den strategiska ledningsgruppen och så snart som möjligt: Utse en funktion för dokumentation på händelseplatsen. Arbetet skall dokumenteras avseende bland annat insatta resurser, utrustning, vidtagna åtgärder samt underlag för ekonomisk redovisning efter insatser. Formulera lägesbild för ledningsgruppen Meddela bedömt stödbehov Rapportera in hur många personer som anländer till utsedd mottagningsplats och när Bedöm behovet av ytterligare personal eller andra resurser. Avgör i samverkan med ledningsgruppen och fatta beslut om när insatsen på händelseplatsen kan avslutas. Samla in all upprättad dokumentation från händelseplatsen avrapportera samt överlämna upprättad dokumentation till ledningsgruppen OPL har mandat att fatta ekonomiska beslut. Dessa ska noga dokumenteras och lämnas över till Den strategiska ledningsgruppen. Andra uppgifter för POSOM-gruppen på olycksplatsen kan vara att hjälpa räddningspersonal (Räddningstjänst, Ambulans och Polis) att: Ta hand om personer som inte är i omedelbart behov av sjukvård Vara behjälplig i att på Räddningspersonalens initiativ dela ut filtar, vätska m.m. Hänvisa dessa till utsedd mottagningsplats samt stötta räddningspersonal i behovet av transporter. POSOM-personal på olycksplatsen ska alltid bära POSOM-märkt reflexväst. Övrig utrustning ska vara lämpliga kläder (för en längre tid), POSOM-planen samt POSOM-blanketter och mobiltelefon. Sida 12 av 20

Mottagningsplatsen Den Operativa mottagningsledaren (OML) Den Operativa mottagningsledaren (OML) samordnar den övriga POSOM-gruppens arbete på utsedd mottagningsplats. Denne tilldelas ett team ur den övriga POSOM-gruppen av den strategiska ledningsgruppen. OML ska alltid befinna sig i närhet till mottagningsplatsen, vara nåbar för den strategiska ledningsgruppen samt sköta kommunikation och uppfatta hjälpbehov på plats. Samla den egna personalen för introduktion och information om händelsen samt om vilken hjälp och vilket stöd som kan erbjudas, när mat och dryck kommer att serveras etc. Upprätta närvarolistor för resurspersoner, fördela roller på stödcentrum och upprätta ett arbetstidsschema. Utse någon ur POSOM-gruppen till ansvarig för dokumentation på mottagningsplatsen. Kontakta Strategisk ledningsgrupp för besked om vilken typ av stöd som kan medges som innebär en ekonomisk belastning. Utrusta all personal med grå reflexväst. Samordnare för stödcentrum bedömer och ansvarar för anskaffning av filtar, kläder, mat och dryck, barnutrustning, bilar för transporter m.m. Samordnare för stödcentrum förbereder avlösning för samtliga funktioner om bedömningen är att insatsen kan komma att vara mer än sex till åtta timmar. Den som ansvarar för planering av avlösning ansvarar också för att insatspersonalen kan få kaffe/smörgåsar etc. och vid behov även eget stöd. Formulera lägesbild för ledningsgruppen Bedöm behovet av ytterligare personal och meddela ledningsgruppen. OML har mandat att fatta ekonomiska beslut. Dessa ska noga dokumenteras och lämnas över till Den strategiska ledningsgruppen. Därefter ligger allt fokus på omhändertagande och stöd till de drabbade utifrån deras behov. Det handlar framförallt om att: Anordna en första information samt ett första avlastande gruppsamtal. Under enskilda samtal samlar du in uppgifter på de som finns på mottagningsplatsen. Familjer ska naturligtvis alltid hållas ihop. Varje stödperson tilldelas så få drabbade som möjligt. Om behovet är större än vad tillgänglig personal klarar av, ansvarar samordnare för stödcentrum för att ytterligare personal kallas in. Stödpersonerna ska dokumentera vidtagna åtgärder, gjorda förfrågningar, uppnådda resultat, givna utfästelser (exempelvis stödsamtal, om drabbade åkt till anhöriga, planerade arrangemang avseende logi, ekonomisk hjälp etc.). Korrekt och komplett dokumentation är viktig både för uppföljningsarbetet med de drabbade och för utvärdering av gjorda insatser. Avgör i samverkan med POSOM ledningsgrupp när insatsen kan avslutas: Sida 13 av 20

Samla in all upprättad dokumentation från mottagningsplatsen, avrapportera till ledningsgruppen och överlämna upprättad dokumentation. Efter bedömning och samordning inom krisgruppen bör alla drabbade efteråt, i princip inom en vecka, kontaktas med efterfrågande av eventuella stödbehov. Samordnare för Mottagningsplatsen ansvarar för debriefing för POSOM-deltagarna och förbereder (debriefingledare, tid och plats). POSOM-personal på olycksplatsen ska alltid bära POSOM-märkt reflexväst. Övrig utrustning: Mobiltelefon, anteckningsblock samt POSOM-blanketter. Råd till den enskilda hjälparbetaren på mottagningsplatsen Människor som har drabbats av en olycka eller en katastrof behöver en lugn miljö och VILA- VÄRME-VARSAMHET och SKYDD. I enskilda samtal och med detta i åtanke: Anteckna namn och kontaktuppgifter på alla som samlats på mottagningsplatsen, såväl drabbade som egen personal Använd POSOM-blanketterna. Meddela OML vid behov av tolk. Informera drabbade om situationen samt ta upp enskildas önskemål om praktiskt stöd. Hjälp kan bestå i att: - Kontakta anhöriga - Ordna transporter - Ordna nattlogi - Begränsad ekonomisk hjälp etc. De drabbade ska om möjligt tilldelas namngivna stödpersoner. Namn och telefonnummer lämnas skriftligt till den enskilde. Varje stödperson tilldelas så få drabbade som möjligt. Meddela OML om det finns behov av ytterligare personal. (OBS! Tystnadsplikt) Stödpersonerna ska dokumentera och sammanställa vidtagna åtgärder, förfrågningar om hjälp, uppnådda resultat, givna utfästelser (exempelvis stödsamtal, om drabbade åkt till anhöriga, planerade arrangemang avseende logi, ekonomisk hjälp etc.). Några allmänna råd till den som ger första hjälpen till personer som drabbats av en psykisk krisreaktion: Tala om vem du är och klargör att din hjälp är menad som ett erbjudande. Lämna inte den drabbade ensam. Ge varm dryck om det fysiska tillståndet tillåter detta. Var lugn och vänlig men ärlig och tydlig. Förmå den drabbade att acceptera och ta emot hjälp. Din viktigaste uppgift är att lyssna men försök att inrikta samtalet på den drabbades aktuella symtom och problem. Det är inte din uppgift att ge terapi. Ge den information du har och dementera rykten, korrigera missuppfattningar och förvrängningar. Acceptera alla typer av känslor och låt den drabbade fritt uttrycka dessa. Stötta och bygg upp fungerande sidor hos den drabbade. Förmedla fortsatt samtalskontakt vid behov Sida 14 av 20

Inse din begränsning som hjälpare. Sök stöd hos OML om du känner att du börjar få svårt att orka med hjälparbetet. Sida 15 av 20

Funktion Praktiskt ansvarig på mottagningsplatsen Ansvarar för praktiska uppgifter i stödcenter. Se till att det finns: Västar till resurspersoner finns på Räddningstjänsten Vätska och mat (vatten, frukt, kaffe/te, bröd, mat etc.) Medicinlåda Näsdukar Möjlighet till transport vid akut behov Mobiltelefonladdare Filtar och kläder (Röda Korset m.fl. Organisationer) Papper (block), pennor, whiteboardpennor och stort blädderblock Radio Ficklampor Tändstickor och ljus Stödsamtalspersoner Funktion Dokumentation på mottagningsplatsen Dokumentera allt som händer i stödcenter; för att vidarebefordra till ledningsgruppen samt för utvärdering av insatsen. Sida 16 av 20

Diarienummer: ON 2018/0303 706 Praktiska frågor Stöd till drabbade på annan plats Strömstads och Tanums POSOM-grupp ansvarar vid behov för stöd och omsorg till människor som bor eller vistas i Strömstads eller Tanums kommun. Stöd av Strömstads och Tanums POSOM-grupp kan därför även lämnas till människor skrivna i Tanum eller Strömstad på en annan plats än i de egna kommunerna. Detta stöd kan bestå i att exempelvis möta upp och ta hand om människor på flygplatser eller på mottagningsplatser i en annan kommun. Människor boende i en annan kommun har rätt till samma omsorg till dess att ett omhändertagande i hemkommunen är möjlig. En insats i en annan kommun ska däremot alltid föregås av ett beslut av POSOM:s strategiska ledningsgrupp. Stöd till enskilda POSOM:s resurser ska framförallt användas när samhällets övriga stödresurser inte räcker till. Däremot får stöd av POSOM-personal lämnas till enskilda om funktioner med rätt att kalla in POSOM-personal bedömer att det finns ett behov. Detta stöd kan vara i form av enskilda samtal eller samtal i grupp med drabbade, anhöriga, närstående eller exempelvis kollegor till drabbade människor. I sådana fall består stödet av ett inledande samtal. Samtalsledaren utsedd ur POSOM-gruppen får därefter själv bedöma behovet och medge ytterligare ett samtal eller en träff med drabbade anhöriga eller närstående till drabbade människor. Eventuella omkostnader för exempelvis enklare förtäring samt mindre inköp av trivselfrämjande föremål, exempelvis levande ljus eller blommor till dessa tillfällen bekostas av POSOM-organisationen. Samtalsledaren kan själv bedöma och fatta beslut om sådana mindre inköp. Transporter Räddningsledaren svarar för transporter från skadeplatsen/uppsamlingsplatsen till mottagningsplatsen. POSOM-gruppen svarar för transporter av enskilda från mottagningsplatsen genom kommunens egna bilar eller taxi. Anteckna Namn, tidpunkt och färdväg/adress Kommunen svarar också för andra nödvändiga transporter. Sida 17 av 20

Mat och dryck I första hand genom mottagningsplatsens kök, eller om detta är mer ändamålsenligt, via leverans. Inkvartering Kontakta i första hand anhöriga Förbered övernattningsmöjligheter på mottagningsplatsen alt. i annan kommunal lokal Boka annars hotellrum i samråd med försäkringsbolagens representant. Funktionsnedsatta som inte kan bo på hotell kan eventuellt ordnas övernattning inom de särskilda boendeformerna. Filtar, madrasser med mera Utöver det Svenska Kyrkan kan erbjuda finns ett mindre upplag filtar på förskolorna/skolorna. Kan också rekvireras från räddningstjänsten. Leksaker/blöjor etcetera Vid behov av utrustning för mindre barn får det införskaffas. Tolktjänster Tolkförmedling Väst, vid akut behov av tolk Sjuhäradsområdet; 0768-53 53 45 Göteborgsområdet; 0768-53 53 48 Skaraborgsområdet; 0768-53 53 53 Fyrbodalsområdet; 0768-53 53 59 Om ej akut Vardagar 0770-813 000 Jourservice 010-441 37 00 Ekonomiska bidrag Rekvisitions- och kvittensblock finns på räddningsstationen. En ur ledningsgruppen utsedd ekonomisk ansvarig ansvarar för beställningsblanketter och utanordning av kontanter. Socialtjänsten kan kontaktas vid behov. Försäkringsfrågor Vid större olyckor kallar räddningstjänsten som regel representant/representanter från försäkringsbolagen till platsen. Personer med hemförsäkring hänvisas till sitt försäkringsbolag som svarar för hotellrumskostnader m.m. Sida 18 av 20

Frivilliga som tar kontakt för att erbjuda hjälp Anteckna namn och telefonnummer, tacka för erbjudandet och upplys om att vi har egna tillräckliga resurser men att kommunen kontaktar vid behov. Sida 19 av 20

Bilaga 1 - Larmlista POSOM Strömstad & Tanum Sida 20 av 20

Öppna jämförelser Grundskola 2018 Tanums kommun

Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett bra och lättillgängligt underlag för analyser och utveckling av skolan. Diagrammen i rapporten kan användas direkt för att presentera den egna kommunens resultat, men kan också fritt användas för att sätta ihop en egen presentation. Källor Öppna jämförelser - Grundskola baseras på statistik från Skolverket samt SCB och finns tillgänglig i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. All statistik som finns att tillgå i Kolada går att exportera för att göra egna bearbetningar. Statistiken i den här rapporten speglar i huvudsak resultatutveckling för de kommunala grundskolorna i kommunen från 2011 till 2018 och nyckeltalen ska ge en så allsidig bild som möjligt av elevernas kunskapsresultat. Jämförelsereferenser I presentationen finns kommunens resultat för ett urval nyckeltal, tillsammans med värden för de fristående skolorna i kommunen, samtliga skolor i länet och i riket. Det lägsta och det högsta värdet bland rikets kommuner finns också med, för att visa på spridningen. För varje nyckeltal redovisas också resultaten för de kommunala skolorna i kommunen uppdelat för flickor och pojkar, tillsammans med motsvarande värde i riket för jämförelse.

Sammanfattning För att ge en helhetsbild av kommunens resultatet presenteras här nyckeltalen - avseende år 2018 - i en sammanfattande bild. 208,9 238,3 223,1 Förutom nyckeltal för kommunens kommunala skolor presenteras även motsvarande uppdelat på flickor och pojkar samt för riket. Färgerna visar hur resultaten i kommunen förhåller sig till övriga kommuner. Grön färg betyder att kommunvärdet på nyckeltalet hör till de 25 procent av kommunerna med högst värde i förhållande till de andra kommunerna. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med lägst värde och gul färg får de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. 69,7 78,3 73,8 75,6 87,8 89,5 228,7 94,4 84,4 92,0 88,1 84,8 91,7 I de fall som resultat saknas visas inget värde och ingen färg. 88,4 87,0 95,0

100% 90% Hur ska diagrammen tolkas? 88,2% Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Aneby kommun 93,4% 95,0% 95,0% 88,3% 95,0% 85,2% Diagramtyp 1: Linjen med färglagda runda brytpunkter visar resultatet för de skolor i kommunen som drivs i kommunal regi. Färgerna visar om resultatet ligger över, mellan eller under gränsvärden ett givet år. Grön färg betyder att kommunvärdet på nyckeltalet hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värde i förhållande till de andra kommunerna. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värde och gul färg får de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Linjen med gråa runda brytpunkter visar resultaten för de skolor i kommunen som av enskild huvudman (friskolor). 80% 70% 60% 50% 40% 30% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 73,3% I diagrammen finns även en tunn vit linje som representerar resultat för samtliga skolor i länet samt en tjockare vit linje som representerar resultatet för samtliga skolor i riket. Den grå ytan representerar spridningen mellan landets kommuner ytans undre gräns representerar kommunen med lägst resultat och ytans övre gräns kommunen med det högsta resultatet. Antal redovisade år varierar mellan nyckeltalen och resultat presenteras för de år där det är möjligt. I de fall där resultat saknas utgår även brytpunkten/linjen. Diagramtyp 2: Linjerna med färglagda brytpunkter visar resultaten för flickor (ljusblå) respektive pojkar (mörkblå) i de skolor i kommunen som drivs i kommunal regi. Heldragna linjer visar resultatet för flickor (ljusblå) respektive pojkar (mörkblå) i riket. I de fall där resultat saknas utgår även brytpunkten/linjen.

Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Nyckeltal i Kolada: N15436 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) N15432 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, fristående skolor, andel (%) 100% 90% 80% 70% 88,2% 60% del elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Sollentuna kommun Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Tanums kommun 94,9% 93,9% 92,9% 92,0% 88,2% 78,7% 88,1% 93,0% Diagramförklaring 50% Mörkare grå yta Ytan visar spannet mellan kommunen med 93,9% högst respektive 92,7% lägst resultat 92,8% 92,2% Tunn vit linje Resultat för aktuellt län 40% Grov vit linje Resultat för Sverige som helhet Färglagd brytpunkt med värde Resultat för kommunala skolor i 30% kommunen: under, mellan eller över gränsvärde respektive år Grå brytpunkt Resultat för friskolor i kommunen 90,1% 90,2% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Tanums kommun Antal elever (pojkar respektive flickor) i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. 100% 90% 80% 91,4% 84,8% 95,0% 95,0% 95,0% 86,4% 89,4% 95,0% 90,6% 86,9% 91,7% 84,8% Nyckeltal i Kolada: N15436 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) holms stad 70% 70,5% 60% 50% Diagramförklaring 83,2% 74,4% Ljusblå rund brytpunkt Resultatet 81,2% för flickor i kommunala skolor i kommunen Ljusblå linje Resultat för 77,3% flickor i riket Mörkblå rund brytpunkt Resultatet för pojkar i kommunala skolor i kommunen Mörkblå linje Resultat för pojkar i riket 40% 30% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor respektive fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. 100% 90% Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Tanums kommun Nyckeltal i Kolada: N15419 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) N15420 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, fristående skolor, andel (%) 80% 73,5% 77,2% 80,3% 84,7% 78,7% 82,1% 73,8% 70% 68,0% 60% del elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Sollentuna kommun 93,0% Diagramförklaring 50% Mörkare grå yta Ytan visar spannet mellan kommunen med 93,9% högst respektive lägst resultat 92,7% 92,8% Tunn vit linje 92,2% Resultat för aktuellt län 40% Grov vit linje Resultat för Sverige som helhet Färglagd brytpunkt med värde Resultat för kommunala skolor i 30% kommunen: under, mellan eller över gränsvärde respektive år Grå brytpunkt Resultat för friskolor i kommunen 90,1% 90,2% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever (pojkar respektive flickor) med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). 100% Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Tanums kommun Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Nyckeltal i Kolada: N15419 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) kholms stad 90% 80% 70% 74,0% 82,0% 74,0% 83,0% 77,0% 89,0% 80,0% 85,0% 72,0% 88,1% 75,5% 82,0% 78,3% 69,7% 60% 54,1% Diagramförklaring 50% 83,2% 74,4% Ljusblå rund brytpunkt Resultatet 81,2% för flickor i kommunala skolor i kommunen Ljusblå linje 77,3% Resultat för flickor i riket Mörkblå rund brytpunkt Resultatet för pojkar i kommunala skolor i kommunen Mörkblå linje Resultat för pojkar i riket 40% 30% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 9 meritvärde Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) för elever i årskurs 9 visas med start från 2015, innan 2015 beräknades meritvärdet för 16 ämnen. Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna respektive fristående skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Uppgifterna för län respektive riket avser elever i både kommunala och fristående skolor i regionen, oavsett folkbokföringsort. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. 300 280 260 240 220 Elever i åk. 9 meritvärde Tanums kommun genomsnitt 17 ämnen 211,6 225,3 223,1 Nyckeltal i Kolada: N15505 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) N15506 Elever i åk. 9, meritvärde fristående skolor i kommunen, genomsnitt (17 ämnen) 200 180 del elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Sollentuna kommun 201,7 Diagramförklaring 160 93,0% Mörkare grå yta Ytan visar spannet mellan kommunen med 93,9% högst respektive lägst resultat 140 92,7% 92,8% 92,2% Tunn vit linje Resultat för aktuellt län Grov vit linje 120 Resultat för Sverige som helhet Färglagd brytpunkt med värde Resultat för kommunala skolor i 100 kommunen: under, mellan eller över gränsvärde respektive år Grå brytpunkt Resultat för friskolor i kommunen 90,1% 90,2% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 9 meritvärde Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) för elever i årskurs 9 visas med start från 2015, innan 2015 beräknades meritvärdet för 16 ämnen. Elevernas (pojkar respektive flickor) sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. 300 280 Elever i åk. 9 meritvärde Tanums kommun genomsnitt 17 ämnen Uppgiften avser läsår. Uppgifterna för riket avser elever i både kommunala och fristående skolor i regionen, oavsett folkbokföringsort. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. 260 240 220 226,3 245,7 229,5 238,3 Nyckeltal i Kolada: N15505 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) kholms stad 200 196,1 203,4 208,9 180 173,4 160 Diagramförklaring 83,2% 74,4% Ljusblå rund brytpunkt Resultatet 81,2% för flickor i kommunala skolor i kommunen Ljusblå linje 77,3% Resultat för flickor i riket Mörkblå rund brytpunkt Resultatet för pojkar i kommunala skolor i kommunen Mörkblå linje Resultat för pojkar i riket 140 120 100 Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 6 med lägst betyg E i matematik Andel elever i åk. 6 med lägst betyg E i matematik i Tanums kommun Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala respektive fristående skolor, andel (%). Avser elever i skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. 100% Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. 90% 95,4% 95,2% 93,8% 92,1% 87,8% När det gäller betyg för elever i årskurs 6 redovisas dessa med start från 2013 då det är första året som betygsstatistik finns. 80% 84,3% Nyckeltal i Kolada: N15485 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) N15484 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, fristående skolor, andel (%) 70% 60% del elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Sollentuna kommun 93,0% Diagramförklaring 50% Mörkare grå yta Ytan visar spannet mellan kommunen med 93,9% högst respektive lägst resultat 92,7% 92,8% 92,2% Tunn vit linje Resultat för aktuellt län 40% Grov vit linje Resultat för Sverige som helhet Färglagd brytpunkt med värde Resultat för kommunala skolor i 30% kommunen: under, mellan eller över gränsvärde respektive år Grå brytpunkt Resultat för friskolor i kommunen 90,1% 90,2% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 6 med lägst betyg E i matematik Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. 100% Andel elever i åk. 6 med lägst betyg E i matematik i Tanums kommun Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. 90% 95,0% 95,0% 95,0% 87,9% 91,8% 88,4% När det gäller betyg för elever i årskurs 6 redovisas dessa med start från 2013 då det är första året som betygsstatistik finns. Nyckeltal i Kolada: N15485 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) 80% 70% 80,7% holms stad 60% 50% Diagramförklaring 83,2% 74,4% Ljusblå rund brytpunkt Resultatet 81,2% för flickor i kommunala skolor i kommunen Ljusblå linje Resultat för 77,3% flickor i riket Mörkblå rund brytpunkt Resultatet för pojkar i kommunala skolor i kommunen Mörkblå linje Resultat för pojkar riket 40% 30% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 6 med lägst betyg E i svenska Andel elever i åk. 6 med lägst betyg E i svenska i Tanums kommun Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala respektive fristående skolor, andel (%). Avser elever i skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. 100% 90% 95,0% 93,1% 95,0% 93,3% 95,0% 92,0% När det gäller betyg för elever i årskurs 6 redovisas dessa med start från 2013 då det är första året som betygsstatistik finns. Nyckeltal i Kolada: N15488 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) N15487 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, fristående skolor, andel (%) 80% 70% 60% del elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram i Sollentuna kommun 93,0% Diagramförklaring 50% Mörkare grå yta Ytan visar spannet mellan kommunen med 93,9% högst respektive lägst resultat 92,7% 92,8% 92,2% Tunn vit linje Resultat för aktuellt län 40% Grov vit linje Resultat för Sverige som helhet Färglagd brytpunkt med värde Resultat för kommunala skolor i 30% kommunen: under, mellan eller över gränsvärde respektive år Grå brytpunkt Resultat för friskolor i kommunen 90,1% 90,2% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Elever i åk. 6 med lägst betyg E i svenska Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. 100% Andel elever i åk. 6 med lägst betyg E i svenska i Tanums kommun 100,0% Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. 90% 95,0% 95,0% 95,0% 95,0% 95,0% 95,0% 88,4% 90,0% När det gäller betyg för elever i årskurs 6 redovisas dessa med start från 2013 då det är första året som betygsstatistik finns. Nyckeltal i Kolada: N15488 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) 80% 70% holms stad 60% 50% Diagramförklaring 83,2% 74,4% Ljusblå rund brytpunkt Resultatet 81,2% för flickor i kommunala skolor i kommunen Ljusblå linje Resultat för 77,3% flickor i riket Mörkblå rund brytpunkt Resultatet för pojkar i kommunala skolor i kommunen Mörkblå linje Resultat för pojkar i riket 40% 30% Observera bruten axel År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Avvikelse från modellbaserade nyckeltal Elever i åk. 9. avvikelse från modellberäknat värde, kommunala skolor, för variablerna behörighet till yrkesprogram, uppnådda kunskapskrav och genomsnittligt meritvärde. Värdet i cirkeln visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet i procent enheter respektive meritvärdespoäng. Modellberäknade värden för respektive variabel har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå, kön samt andel elever med okänd bakgrund. Avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Nyckeltal i Kolada: U15461 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram avvikelse från modellberäknat värde kommunala skolor, procentenheter U15457 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde kommunala skolor, procentenheter U15459 Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde kommunala skolor, meritvärdespoäng 88,1% Behörighet till yrkesprogram åk. 9, andel elever +13,3% Avvikelse mellan faktiska och modellbaserade värden 74,8% Uppnådda kunskapskrav åk. 9, andel elever, alla ämnen 73,8% 223,1 64,6% Meritvärde åk. 9, genomsnitt 17 ämnen +9,2% +13,2 209,9 Diagramförklaring Faktiska värden Grön färg - kommunvärdet på nyckeltalet hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värde i förhållande till de andra kommunerna. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värde och gul färg får de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Modellbaserade värden

Pojkar Uppnådda kunskapskrav - skillnaden mellan pojkar och flickor Diagrammet illustrerar pojkar respektive flickors uppnådda kunskapskrav i åk. 9 år 2018. Punkterna representerar Sveriges 290 kommuner och på y-axeln avläses hur stor andel av pojkarna som uppnådde kunskapskraven och på y-axeln motsvarande andel för flickorna. Den egna kommunen är markerad som en större och upplyst punkt. Om punkten placerar sig under den diagonala linjen i diagrammet klarar flickorna kunskapskraven i större utsträckning är pojkarna och vice versa. Av bilden framgår tydligt att det på kommunal nivå endast i undantagsfall råder en situation där pojkar klarar kunskapskraven i större utsträckning än flickorna. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen flickor respektive pojkar år 2018 "Pojkar högre resultat än flickor" "Flickor högre resultat än pojkar" 30% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flickor