Västsverige växer ett pedagogiskt material

Dnr: 2018-00099.90 Styrgruppsärende Datum 2018-04-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Västsverige växer ett pedagogiskt material Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning GR har tagit fram en lärarhandledning som handlar om hållbart samhällsbyggande, Västsverige växer ett pedagogiskt material. Målgruppen är elever och pedagoger i årskurs 7 9 samt gymnasiet. Materialet finns även tillgängligt på en webbplats: www.vsvskola.se. Materialet består av övningar där eleverna får reflektera över vad det innebär att planera samhällen. Hur växer vi på ett sätt som inte förstör naturen och miljön? Hur bygger vi ett samhälle som är till för alla? Hur skapar vi förutsättningar för näringslivet så att det blir fler jobb? Materialet innehåller också övningar där eleverna lär sig hur de kan vara med och påverka det framtida samhälle de en dag ska leva i. Under hösten har GR genomfört workshops à 90 minuter med utgångspunkt i en av övningarna i materialet. Totalt har ca 1 000 elever i 40 klasser medverkat. Under workshopen har eleverna gruppvis fått spela olika karaktärer som bor på olika platser i regionen. De har tittat på hur de tar sig till och från jobbet och räknat på resandet ur ett par olika aspekter: tid, pengar och koldioxidutsläpp. Därefter har de fått komma på idéer om vad de vill bygga eller förändra för att det ska bli optimalt för just deras karaktärer. Idéerna finns sammanfattade i dokumentet Västsverige växer Hur vill regionens unga utveckla framtidens resande? Vid sammanträdet medverkar elever från Ebba Petterssons privatskola och presenterar sina förslag. Jonas Franzén, GR och Eva-Lena Hedvall, GR inleder med att berätta om projektet. Jonas Åker Zeander, GR, ger inspel på elevernas förslag utifrån ett regionplanerarperspektiv. Bilaga: Västsverige växer Hur vill regionens unga utveckla framtidens resande? Göteborg 2018-03-19 Maria Sigroth Avdelningschef Eva-Lena Hedvall Kommunikationsstrateg

Dnr: 2018-00099.90 Tjänsteutlåtande 2018-04-04 Jonas Åker Zeander Västsverige växer Västsverige växer och allt fler flyttar hit. Urbaniseringen är inte unik för vår del av världen, utan en global trend. När vi blir fler invånare behöver vi också bygga mer: bostäder, kommunal service, vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Människor behöver kunna ta sig smidigt till jobbet, skolan och olika fritidsaktiviteter. Hur kan vi växa utan att förstöra naturen och miljön? Hur ska alla kunna resa hållbart i sin vardag? Hur skapar vi förutsättningar för näringslivet så att det blir fler jobb? Hur bygger vi ett samhälle som är till för alla? Och hur gjorde man förr? Det är några frågor som elever i årskurs 7 9 samt gymnasiet har fått reflektera över. Inom ramarna för Västsverige växer ett pedagogiskt material som GR har tagit fram och som handlar om hållbart samhällsbyggande, har cirka 1 000 elever i 40 klasser medverkat. Materialet, som också finns på www.vsvskola.se, innehåller även övningar där eleverna lär sig hur de kan vara med och påverka det framtida samhälle de en dag ska leva i. I en av dessa övningar har eleverna fått spela olika karaktärer som bor på olika platser i regionen. Eleverna har tittat på hur deras olika karaktärer tar sig till och från jobbet och sedan räknat på resandet ur olika aspekter: tid, pengar och koldioxidutsläpp. Därefter har eleverna fått komma på idéer på vad de vill bygga för infrastruktur för att det ska bli optimalt för just deras karaktär. Idéerna finns sammanfattade i dokumentet Västsverige växer Hur vill regionens unga utveckla framtidens resande? Hur vill regionens unga utveckla framtidens resande? I den workshop som har fokuserat på frågor kring hållbart resande och infrastruktur har eleverna tagit fram många spännande och uppfinningsrika förslag. Vi på GR har tyckt att det varit mycket intressant att få läsa alla inskickade idéer. De är viktiga bidrag till vårt fortsatta arbete med att skapa goda förutsättningar för regionens invånare att resa effektivt och hållbart. Bland elevernas idéer hittar vi exempel som är så nya att de nästan inte är färdigutvecklade ännu: hyperloop, självladdande vägar, drönartaxi

och självkörande motorvägar. Det är tydligt att eleverna har lätt att finna och ta till sig nya tankar. Som samhällsplanerare är det lätt att fastna i gamla vanor och då är det värdefullt att morgondagens samhällsplanerare får vara delaktiga redan nu. Men det finns också förslag från eleverna som redan finns eller håller på att genomföras, t.ex. linje 55, mellan Johanneberg och Lindholmen i Göteborg, som är ett test av bussar som drivs med förnyelsebar el. Vid Teknikgatan ligger stadens första inomhushållplats och ombord har resenärer tillgång till wifi och möjlighet att ladda mobilen. Ett annat exempel är en stadslinbana över Göta älv. Göteborgs Stad och Västtrafik planerar just nu en linbana mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen och om allt går enligt plan kommer det att gå att ta fågelvägen till och från Hisingen redan år 2021, då staden firar 400-års jubileum. Trafikkontoret i Göteborgs Stad håller även på att utreda en ny gång- och cykelbro över Göta älv. Det händer mycket inom området laddinfrastruktur och allt fler typer av elbilar syns i trafiken. Sverige har idag över 1 300 laddstationer men om vi ska lyckas minska vår användning av fossila bränslen måste de bli fler. Inom GR:s projekt Laddinfrastruktur i Göteborgsregionen, träffas medlemskommuner som vill bygga ut laddinfrastruktur för elbilar och diskuterar problem och möjligheter. Dessvärre löser inte satsningar på elfordon alla problem, utan det behövs också andra åtgärder. Precis som eleverna har visat med sina förslag är det bra att kombinera olika slags transportslag t.ex. gång, cykel och kollektivtrafik. Många av elevernas förslag efterlyser en mer effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Mycket av det som händer inom det området just nu sker inom det Västsvenska paketet som är en av de största satsningar som görs på vägar, järnvägar, kollektivtrafik och cykelbanor i Västsverige. I Västsvenska paketet ingår bland annat flera mil nya körfält för bussar in till Göteborg. Detta gör att resorna tar kortare tid, samtidigt som det blir lättare för bussarna att komma fram i rätt tid. Västlänken är en tunnel för tåg med dubbla spår under Göteborg. Nya stationer vid Göteborgs central, Haga och Korsvägen gör det lättare att pendla med tåg i regionen. Den nya lägre Hisingsbron knyter ihop Göteborgs centrum och gör det lättare att gå och cykla över och ger gott om plats för kollektivtrafik. Några elever har tittat på sträckan Göteborg Borås som är ett av landets största pendlingsstråk. GR deltar i ett brett utvecklingsarbete tillsammans med andra organisationer för att järnvägen mellan Göteborg och Borås byggs ut och längre fram blir en höghastighetsbana till Stockholm via bland annat Jönköping.

Många idéer och förslag handlar om olika cykelsatsningar: cykelvägar, lånecykelsystem med elcyklar som kopplas till kollektivtrafikkort, cykeltunnel, cykeltaxi och cykelgarage. Även inom det här området händer det mycket just nu i Göteborgsregionen. Cykelgarage av olika storlekar och modeller prövas runt om i regionen och kommer att underlätta kombinationen cykel-kollektivtrafik. Just nu pågår förberedelserna för nästa generation lånecyklar som ska finnas i centrala Göteborg och Mölndal. Det handlar om 1 700 2 000 cyklar, tyvärr inte elcyklar, men smartare och ett mer flexibelt system än dagens och enkelt att kombinera med kollektivtrafik. GR har sedan 2013 arbetat tillsammans med sina medlemskommuner för att utveckla regionala cykelstråk, eller motorvägar för cykel. I ett nyligen avslutat projekt har man tagit fram en beskrivning av hur sådana snabba cykelstråk kan se ut och var de skulle kunna gå någonstans. I andra länder och regioner har det visat sig att regionala cykelstråk, där man kan cykla snabbt och säkert, leder till fler resande både med cykel och kollektivtrafik, och att cyklister är beredda att cykla längre sträckor än man tidigare trott. Samhället har också mycket att vinna på att folk rör sig mer och mår bättre. I det här sammanhanget tar vi med oss elevernas idéer om cykelväg med tak och cykeltunnel för vem skulle inte vilja komma fram varm och torr, oavsett väderlek?

Västsverige växer Hur vill regionens unga utveckla framtidens resande? En sammanfattning av idéer från elever i Göteborgsregionen.

Bilder omslag: Sara Hellman Trafikverket Göteborgsregionens kommunalförbund 2018 www.grkom.se 2

Bakgrund om projektet och lärarhandledningen Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har tagit fram en lärarhandledning som handlar om hållbart samhällsbyggande. Målgruppen är elever och pedagoger i högstadiet och gymnasiet. Materialet har finansierats av Nya Vägvanor som är en del av Västsvenska paketet. Materialet består av övningar där eleverna får arbeta med frågor såsom: Hur växer vi på ett sätt som inte förstör naturen och miljön? Hur bygger vi ett samhälle som är till för alla? Hur skapar vi förutsättningar för näringslivet så att det blir fler jobb? Materialet innehåller också övningar där eleverna lär sig hur de kan vara med och påverka det framtida samhälle de en dag ska leva i. En av dessa övningar har legat till grund för en workshop om hållbart resande. Regionens mål & skolans uppdrag För att uppnå hållbar utveckling och bromsa klimatförändringarna behöver människans utsläpp av växthusgaser minska. Därför har Västra Götalandsregionen bland annat satt som mål att energisystemet vara fossilfritt till 2030 och antalet resor med kollektivtrafiken ska fördubblas fram till 2025. 1 Ett av skolans uppdrag är att undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Skolan ska också stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. 2 Materialet finns att hämta på www.grkom.se/västsverigeväxer Workshop - hållbart resande Under hösten har GR Utbildning genomfört workshops á 90 minuter med utgångspunkt i en av övningarna i materialet. Totalt har ca 1 000 elever i 40 klasser medverkat. Under workshopen har eleverna gruppvis fått spela olika karaktärer som bor på olika platser i regionen. De har tittat på hur de tar sig till och från jobbet och räknat på resandet ur ett par olika aspekter: tid, pengar & koldioxidutsläpp. Därefter har de fått komma på idéer om vad de vill bygga eller förändra för att det ska bli optimalt för just deras karaktärer. Det är dessa idéer som finns sammanfattade i detta dokument. 1. http://www.vgregion.se/om-vgr/styrande-dokument/ 2. https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/ grundskoleutbildning/grundskola/laroplan 3

Medverkande skolor Johannebergskolan (9C) Västsvenska gymnasiet (Natur) Peabskolan (Bygg och anläggning) Peabskolan (Språkintroduktion) Plusgymnasiet Uddevalla (Ekonomi, Media, Estet, Sam) Plusgymnasiet Göteborg (Sam, Hotell, Turism, Handel) Angeredsgymnasiet (Sam) Tranemo gymnasium (Sam, Ekonomi) 3 Ljungvikskolan (9A, 9O) Lindholmens tekniska gymnasium (Teknik) Munkedals Lärlingsgymnasium (Fordon & transport, Handel, El, Industri, Barn & fritid) 4 Kullaviksskolan (7A, 7B, 7C) Aranäsgymnasiet (Teknik) Frillesåsskolan (7A, 7B) Lerums gymnasium (Sam, Estet) Ebba Pettersson 9C, 9D) Elevernas idéer Under varje workshop har eleverna fått spela sex olika rollkaraktärer. I denna sammanfattning har vi slagit samman dem till tre olika typer av karaktärer: Från kranskommun till Göteborg Pendling inom Göteborg Från landsbygdskommun till mellanstor kommun Författare Jonas Franzén och Andréa Kihl på GR Utbildning. 3 & 4. För de skolor som ligger utanför GR kommunerna har vissa av rollkaraktärerna anpassats till lokala pendlingssträckor. I sammanställningen har idéerna sorterats in under de olika kategorierna. 4

Från kranskommun till Göteborg Rollkaraktär: Bor i Ale, pendlar till Mölndal Rollkaraktär: Bor i Lerum, pendlar till Järntorget i Göteborg Generella drag i elevernas idéer Utveckla och underlätta användning av elbilar genom skattereduktion, gratis parkeringar, elbilsbidrag, fler laddningsstationer, solceller på taken och självladdande vägar. Satsa på de nya transportmedlen som går över eller under trafiken exempelvis Maglevtåg (magnettåg) och Hyperloop. Mer attraktiv, effektiv och miljövänlig kollektivtrafik med fler bussfiler, direktanslutningar och förnybara energikällor. Sänk priset så att fler åker. Satsa på cykelvägar och uthyrning av elcyklar. Cykelkort ska ingå vid köp av kollektivtrafikkort. Vi vill bygga en maglev (magnettåg) inom Göteborgsregionen. Den ska gå via Tjörn, Ale, Kungälv, Mölndal och Öckerö, som en regnbåge. Aranäsgymnasiet, Teknik år 1 grupp 3 Elbuss som går direkt till jobbet. Kommunen och företag samarbetar med varandra. Anställda kan åka en specifik elbuss som åker direkt till ens arbetsplats. Bussen kan åka i bussfiler så den fastnar inte i köer. Detta koncept finns redan utomlands. Peabskolan, Bygg och anläggning 5B Ta bort all sorts skatt på elbilar så att det blir billigare. Inför gratis solcells-laddstationer vid arbetsplatser. Gör det enklare att installera solceller hemma. Gratis parkering för elbilar i städerna. Tranemo gymnasium, Vård15, SA15, NA15 Mer eldriven kollektivtrafik i kranskommunerna exempelvis fler små elbussar som går i riktning mot centraler. Eldrivna fordon bör utvecklas: Stötta elbilstilverkare, bygg fler laddningsstationer på arbetsplatser och vid bostäder. Johannebergskolan, klass 9C Plusgymnasiet, Sam, EK, Media, Estet, Handel, Hotell & Turism Vi vill bygga tåglinjer som går i stråk från Göteborg ut till alla småkommuner i Göteborgsregionen. Tvärs över stråken ska det gå korsande linjer tågnätet kommer att se ut som ett spindelnät. Detta gör det enkelt att byta tåg och ta sig till olika stationer smidigt och snabbt. Samtidigt minskar koldioxidutsläppet till ungefär 0 eftersom att tåg i princip inte släpper ut någonting. Ebba Pettersons privatskola, Klass 9C Vi vill bygga en Hyperloop. Det ska vara som en vakuumtub där man sitter i en kapsel som drivs fram av förnyelsebar energi som solceller, vatten- och vindkraft. Aranäsgymnasiet Teknik år 1, grupp 1 5

Pendling inom Göteborg Rollkaraktär: Bor vid Korsvägen, pendlar till Lindholmen Rollkaraktär: Bor på Hisingen (Sommarvädersgatan), pendlar till Sisjön Generella drag i elevernas idéer Nya transportsätt som: linbana, magnetsspårvagnar (s.k. Airways), drönartaxis och självkörande hop on/hop off bilar. Utökad kollektivtrafik med framförallt fler elbusslinjer. Bygg en cykeltunnel för att uppmuntra till vintercykling. Införskaffa cykeltaxis och lånesystem för elcyklar (utveckla Styr&Ställ) Uppmuntra att gå/cykla i stan med olika belöningssystem som rabatter, fribiljetter etc. Självkörande motorvägar ovan eller under jord, se exempel nedan. En linbana från Lindholmen till Järntorget, till Chalmers, till Korsvägen, till Sahlgrenska, till Älvsborgsbron och sedan tillbaka till Lindholmen i en cirkel. Kabinerna ska ha solceller på utsidan, vilket är energikällan för linbanan. Aranäsgymnasiet, Teknik år 1 Vi vill göra det enklare att cykla/gå i stan. Exempelvis genom att sponsra personer som går/cyklar med rabatt på Styr& Ställ, dela ut broddar på vintern mm. Det vore bra med en bro som gör det lättare att gå över älven. Eller gör det gratis att ta färjan eller den framtida linbanan för den som går till hållplatsen. Lerums gymnasium, Estet 1 Vi vill bygga en drönartaxi med stationer placerade på höghus för att få en mer effektiv och enklare på-och avstigning. Lindholmens Tekniska gymnasium, Teknik 3 Motorväg under marken parkera bilen/bussen på en plattform vid en parkeringsficka som sänker ner fordonet till motorvägen. Plattformen går på en räls som drivs av solenergi via solceller på byggnader. Se film: https://www.youtube.com/watch?v=u5v_vzrrsbi Peabskolan, Bygg och anläggning 5B Räls för bilar idén är att bygga om vägarna i stan så att de fungerar som en spårvagn. Bilarna ska ha en magnet som kan "kopplas" till en magneträls under vägen som då håller bilen på plats. Genom att ha magneträlsen under marken kan andra fordon också åka på vägen. Lerums gymnasium, SA2B En elcykel med många säten. Den ska gå på ett spår över Älvsborgsbron och trampas igång så att den får el. Cykeln ska ha ett skyddstak över och på sidorna samt solceller på taket. Alternativt att bygga en perfekt cykelväg med tak, det ska göra att fler väljer att cykla även under vinterhalvåret. Frillesåsskolan, åk 7 klass 1 Ebba Pettersons privatskola, Klass 9D 6

Från landsbygdskommun till mellanstor kommun Rollkaraktär: Bor i Ränne utanför Sollebrunn, pendlar till Stenungsund Rollkaraktär: Bor utanför Kungsbacka, pendlar till Borås Generella drag i elevernas idéer Ett mer utbyggt järnvägssystem med fler förgreningar mellan orter. Gärna magnettåg. Direktlinje mellan Kungsbacka och Borås ex. elbuss och/ eller järnväg. Elbilar som fler har råd med. Slopa fordonskatt på elbil, införskaffa elbilsbidrag och låt företag bidra med elbilar åt anställda. Fler elbusslinjer på landsbygden. Införskaffa även Wifi och eluttag i alla kollektiva fordon, det gör det mer attraktiv att välja kollektivtrafiken. Vi vill att de stora motorvägarna blir ombyggda till vägar som laddar upp elbilar. Elen kommer från vind-, vatten-, och solkraft. Kullaviksskolan, 7A och 7B Vi vill att regeringen beslutar att vi ska ha fler elbussar. Det kommer att kosta en del på kort sikt men på längre sikt blir det billigare och utsläppen minskar. Vi vill ha elbussar även på de längre sträckorna, inte bara i städer. Detta skulle kunna bekostas med statliga bidrag samt EU-bidrag. Västsvenska Gymnasiet, Natur Lärlingsgymnasiet Munkedal, Fordon och Transport, Handel, El, industri, Barn och Fritid Bygg en järnväg och använd eltåg. Järnvägen sträcker sig från Skövde, Falköping, Floby, Vårgårda, Sollebrunn, Upphärad, Sjuntorp, Lilla Edet, Stenungsund. Det går snabbare och kan bli billigare att åka. Peabskolan, Sprint 4A Järnväg mellan Kungsbacka och Borås direkt istället för att först ta sig till Göteborg. Man kan ha Borås som en koppling med järnvägssträckor till både Halland och Göteborgsområdet. Lerums gymnasium, SA2A Staten ska tillsammans med bilbolagen ta fram billiga och miljövänliga elbilar, samt sätta upp laddstolpar på fler ställen ute på landet. Ta fram billigare miljöbilar genom att installera solcellspaneler på biltaken. De företag som har möjlighet borde sponsra sina anställda med elbilar Angeredsgymnasiet, Samhäll 3 Ljungsviksskolan, 9A,9O Ett cykelställshus där du låser in din cykel. Huset öppnas via busskortet, som du uppgraderat till ett cykelkort som din cykel är reggad på. Om alla skulle känna trygghet med att ställa sin cykel vid busshållplatserna skulle fler välja att ta cykel till bussen istället för att ta bilen hela vägen. Ebba Pettersons privatskola, klass 9D 7

Dnr:2018-00062 Styrgruppsärende Datum 2018-04-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Samråd gällande Stenungsunds kommuns förslag till ny översiktsplan Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning Stenungsunds kommun har tagit fram ett förslag till ny kommunövergripande översiktsplan. Den är nu ute på samråd. Vid styrgruppens möte kommer en representant från Stenungsund att presentera huvuddragen i planen. Planförslaget är publicerat på kommunens hemsida, se länk. Samrådstiden löper fram till 2018-05-02. GR har beviljats förlängd svarstid. Förslag till yttrande från GR kommer att behandlas vid styrgruppens sammanträde 2018-05-03 och vid Förbundsstyrelsens sammanträde 2018-06-01 Göteborg 2018-04-03 Maria Sigroth Avdelningschef Lena Wigren Regionplanerare

Dnr: Styrgruppsärende Datum 2018-04-22 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad OECD:s rapport The Megaregion of Western Scandinavia Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning 2018-03-15 presenterade OECD resultatet av studien The Megaregion of Western Scandinavia. Du finner hela rapporten och sammanfattningar på hemsidan för studien. Vid sammanträdet kommer ett urval av OECD:s slutsatser att presenteras. Göteborg 2018-03-19 Maria Sigroth Avdelningschef

Styrgruppsärende Datum 2018-04-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Presentation av verksamheten på Miljö och samhällsbyggnad Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning I verksamhetsplanens mål återfinns några av de största utmaningarna under 2018. Målen följs upp i delårs- och årsbokslut. Avdelningen för Miljö och samhällsbyggnad bedriver ett omfattande arbete som inte synliggörs i målformuleringarna. Vid sammanträdet ges en helhetsbild av områden där Miljö och samhällsbyggnad bedriver verksamhet. Göteborg 2018-03-19 Maria Sigroth Avdelningschef

Styrgruppsärende Datum 2018-04-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Ny verksamhetsinriktning för GR Förslag till beslut Att ge avdelningschefen i uppdrag att sammanställa resultatet inför framtagande av förslag till ny verksamhetsinriktning. Sammanfattning På uppdrag av förbundsstyrelsen har GR från och med 2016 utvecklat en flerårig verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Den nuvarande verksamhetsinriktningen sträcker sig fram till 2019 och innehåller åtta utmaningar: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Under 2018 ska förslag till verksamhetsinriktning för 2020 2023 tas fram. Under våren involveras styrgrupper och nätverk för inspel. Vid sammanträdet med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 12 april anordnas en workshop där ledamöterna diskuterar följande fråga: Kommande mandatperiod vilka är de största utmaningarna för vår storstadsregion? (Inom området miljö och samhällsbyggnad). Inspelen sammanställs och behandlas därefter i förbundsstyrelsen. Beslut fattas av förbundsfullmäktige juni 2019. Göteborg 2018-03-19 Maria Sigroth Avdelningschef Eva-Lena Hedvall Kommunikationsstrateg

@ Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 20LB-02-22 Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: Torsdag 22 februari 2018, kl. 9.30-12,30 Plats: GR, Anders Personsgatan B Närvarande ledamöter Henrik Munck (MP), Göteborg, ordf Mikael Berglund (M), Ale, v ordf Jöran Fagerlund (V), Göteborg Fredrik Hansson (C), Kungsbacka, S51-7 Mikael Johannisson, (M), Härryda Maria Kjellberg (MP), Kungälv Thorsten Larsson (M), Alingsås Hampus Magnusson (M), Göteborg Göran Ohlsson (L), Ockerö Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet Per-Åke Westlund (S), Partille, adjungerad Frânvarande ledamöter Olle Adolfsson (S), Lerum Benny Andersson (S), Tjörn Olof Lundberg (S), Stenungsund Joel Olsson (SD), Mölndal Gunilla Magnusson (MP), Uddevalla, 55 1-3 (styrgruppen för Mel lankommunal kustzonsplaneri ng) Kerstin Gadde (S), Orust, SS 1-3 (styrgruppen för Mellankommunal kustzonspla nering ) Sekreterare Eva-Lena Hedvall, GR Ovriga Maria Sigroth, GR Pia Arnesson, GR Ida Boström, GR Susanne Härenstam, GR, 55 1-3 Anders Nilsson, Västarvet, VGR S 4 Björn Ohlén, Västarvet, VGR S 4 Jonas Âker Zeander, GR, SS 4-6 Just: 1(6)

@ Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 20rg-o2-22 Paragrafer 1-72 51 Val av justeringsperson Mikael Berglund (M) utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. s2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkänns. 53 Vision för Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Arbetet med mellankommunal kustzonsplanering har nu kommit halvvägs. De större inventeringarna är klara. Nästa steg är att hantera målkonflikter. Förslaget till vision för det fortsatta kustzonsarbetet syftar till att fungera som vägledning i de avvägningarna. På styrgruppsmötet 201B-01-11 presenterades ett utkast till visionsformulering, "Genom god samverkan uppnår vi balans mellan att utveckla och bevara kustzonen." Vid mötet genomfördes en workshop där deltagarna fick tycka till om vilka värdeord som ska finnas med, Projektledningen har därefter bearbetat materialet. Förslaget till vision för det fortsatta kustzonsarbetet följer samma struktur som GR:s mål och strategidokument "Hållbartillväxt", på så sätt att det finns en övergripande formulering och fyra underpunkter. De fyra underpunkterna kopplar till projektets temaområden; struktur, havsanvändning, upplevelser och miljö, Förslaget till vision ska diskuteras i respektive kommun som deltar i kustzonsarbetet. Varje kommun avgör på vilken politisk nivå dialogen ska ske, Visionen för det fortsatta kustzonsarbetet kommer därefter att behandlas igen vid styrgruppsmötet 2018-05-03. Den slutliga formuleringen av visionen beslutas i samband med att projektet avslutas 2OL9. U nder sa m manträdet d iskutera r styrg ru ppen stra ndskyddet och konstatera r att detta är en komplex fråga, I vissa fall behöver strandskyddet förstärkas för att kusten ska vara fortsatt attraktiv. I andra fall behöver det luckras upp, inom ramarna för vad lagen tillåter, för att det ska vara möjligt att utveckla kusten. Det är viktigt med samverkan och att se kustzonen som en helhet, J ust "Wru 2(6)

@ Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2078-02-22 Beslut Styrgruppen ställer sig bakom förslaget till formulering av vision för det fortsatta kustzonsarbetet och godkänner att förslaget skickas till de åtta kustkommunerna för d ialog. 54 Lab 19O l-ab190 är ett projekt som syftar till att skapa ett modellområde för hållbar utveckling i landskapet längs väg 190 från Hjällbo till Nossebro. Västra Götala ndsreg ionen, Västa rvet, ä r projektäga re, Väg 190 är cirka 70 km lång och skär genom fyra kommuner: Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga. Området ingår i en av de gröna kilar som i Strukturbilden för Göteborgsregionen lyfts fram som viktiga för en trålt ar samhällsutveckling. GR är representerade både i arbetsgruppen och i den politiska styrgruppen. Vid sammanträdet informerade representanter från Västarvet om projektet, Beslut Informationen antecknas 5s Regionalt cykelkoncept för kommunal samverkan Under perioden 2OL6-2O17 genomförde GR projektet "Regionalt cykelkoncept för kommunal samverkan", med finansiering från Energimyndigheten. Tillsammans med representanter från GR:s samtliga 13 med lemskom mu ner, Västra Götala ndsreg ionen och Trafi kverket, utvecklade man ett gemensamt koncept för regionala cykelstråt< med enhetliga funktions- och utformningsprinci per. Projektet har bidragit till att etablera en regional cykelsamverkan mellan GR:s medlemskommuner och andra berörda aktörer, med målet att utveckla kom m u növerg ri pa nde cykel pla neri ng och cykelstrå k, Parallellt har GR låtit genomföra en GIS-inventering av Göteborgsregionens cykelinfrastruktur. Syftet har varit att få en uppdaterad bild av befintlig och obefintlig cykelinfrastruktur längs de utpekade stråken, som kan ligga till grund för kommande prioriteringar i en utbyggnadsplan, Cykelprojektet är också en grund till GR:s fortsatta arbete med att ta fram en regional mobilitetsplan. Beslut Informationen antecknas. Just: fr, l*''1 3(6)

Göteborgsreg ionens komm una lfö rbu nd s6 Planprogram för Stenungsunds centrum @ Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2078-02-22 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad 2018-01-17 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Programförslaget syftar till att ge Stenungsund ett levande stadscentrum med blandade funktioner, som är befolkat över hela dygnet. På sikt är ambitionen att dagens stora parkeringsytor successivt kan utvecklas till en attraktiv stad med boende, handel, resecentrum, service, mötesplatser, aktiviteter och upplevelser. GR ser positivt på planprogrammet men ser samtidigt att Stenungsund står inför en stor utmaning i att kombinera en hög exploatering med ett hållbart resande, ett väl nyttjat resecentrum och en attraktiv stadsmiljö. I det arbete som Stenungsund står inför bidrar GR gärna med sina kunskaper om och erfarenheter av viljestyrd planering. Beslut Förslag till yttrande, daterat 2018-02-06, godkänns. g7 Representant till politiska styrgruppen i stråket Göteborg-Borås Under 2015 tog kommunerna och kommunalförbunden i stråket Göteborg- Borås fram en gemensam målo l 2035. Berörda kommuner och kommunalförbund är Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Mark, Borås, Boråsregionen och GR, Målbilden bygger vidare på en avsiktsförklaring från 2Ol4 om samarbete inom samhällsplanering i stråket, UålO l en uttrycker vikten av att den samsyn som finns idag om stråkets utvecklingspotential hittar former för en gemensam samhällsplanering för att stärka en hållbar utveckling i Västsverige och Sverige. I verksamhetsplanen för GR 2018 under utmaningen "Boende och bostäder" ska GR ha fokus på att "Pröva och utveckla nya metoder för samhälls- och näringslivsutveckling i stråket Göteborg-Borås". Stråket Göteborg-Borås ska också fungera som testarena för gemensam samhällsplanering som är till nytta för samtliga kommuner i Göteborgsregionen och Boråsregionen. För att på ett mer kraftfullt sätt möta GR:s verksamhetsmål och den gemensamma målb lden har förslag på en ny organisation och en handlingsplan för 2078-2020 tagits fram. Den nya organisationen innefattar en politisk styrgrupp som beslutar om strategisk inriktning. Beslut Styrgruppen föreslår att förbundsstyrelsen utser presidiet i styrgruppen för Just: ün 4(6)

@ Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 20t8-o2-22 miljö och samhällsbyggnad till GR:s representanter i den politiska styrgruppen för stråket Göteborg-Borås under åren 2018-2O2O. sb Ârsrapport från Mistra Urban Futures GR är sedan många år en av konsortieparterna i Mistra Urban Futures, ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med nåtlbar stadsutveckling. Alla projekt drivs i nära samarbete mellan praktiker och forskare. Under året har ett flertal projekt bedrivits i GR:s regi och i GR:s medlemskommuner. Projekten finns redovisade i Ârsrapport 2077. Vid sammanträdet redovisades några goda exempel. Beslut Att anteckna informationen ss Kartläggning av ridvägar i Göteborgsregionen Styrgruppens presidium har fått en förfrågan om det finns en möjlighet att på ett enkelt sätt redovisa en samlad bild över ridvägarna i Göteborgsreg ionen. Under 20t7 upprättade GR en GIS-webb där kommunerna kan lägga in sina geografiska data. Syftet med GlS-webben är att planerare på ett enkelt sätt ska kunna ta fram regionala bilder. I dagsläget finns inte ridvägar inlagda i den regionala GlS-webben. Beslut Avdelningschefen får i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram en geografisk bild över ridvägar i Göteborgsregtonen. 510 Ärenden för kännedom: a Hä rrydas bostadsförsörj n i ngsprog ra m. Programmet fastställdes i november. GR lämnar inte skriftliga synpunkter utan kommer att vara med i arbetet när kommunen lägger en plan för hur de ska jobba med programmet. a Öckerö översiktsplan, Beslut fattades i förbundsstyrelsen 2018-02-09. I yttrandet konstaterades att översiktsplanen förhåller sig väl till intentionerna i cr:s måldokument. s 11 övriga frågor Rapport från förbundsstyrelsen och Delregionalt kollektivtraf kråd. Just: ffi tfrlt s(6)

Göteborgsreg ionens kommunalförbu nd @ Protokoll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 20LB-02-22 Arendet om ny zonstruktur bordlades och kommer att tas upp på nästa sammanträde i mars. 512 Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum 12 april kl. 9.30-12.30 på Cn. Vid protokollet Eva-Lena Hedvall Justera H Mikael Berglund Just: 6(6)