Strategi för ommärkning av kemikalier vid LiU

2017-12-18 1(12) Strategi för ommärkning av kemikalier vid LiU Sammanfattning Enligt krav från Arbetsmiljöverket måste samtliga kemiska produkter som används eller förvaras på en arbetsplats vara märkta enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (den sk CLP-förordningen, märkning med vit-svart-röda sk faropiktogram). Det innebär att alla inköpta kemiska produkter vid Linköpings universitet (LiU) som inte är märkta enligt CLP-förordningen måste märkas om, i praktiken att samtliga äldre kemiska produkter märkta enligt det tidigare märkningssystemet KIFS 2005:7 (orange-svarta farosymboler) måste märkas och denna ommärkning måste vara slutförd innan 1 juni 2019. För att underlätta för verksamheter vid LiU att genomföra ommärkning av kemiska produkter har en strategi för ommärkning tagits fram som innebär arbete i flera steg: 1. Identifiera hur stor andel produkter inom egna enheten/avdelningen som berörs av krav på ommärkning genom att vid den årliga inventeringen under januari februari 2018 notera i kemikalieförteckningen vilka av de egna produkterna som har äldre märkning enligt KIFS 2005:7 (orange-svart). Information om denna identifiering av äldre produkter går även ut separat till de som ska inventera kemiska produkter. 2. Kassera de kemiska produkter som inte används regelbundet för att undvika onödigt extraarbete som ommärkningen innebär. Beslut om produkter ska kasseras behöver ofta fattas av forskningsledare, avdelningschef eller motsvarande. 3. Samtliga äldre kemiska produkter inom LiU ska märkas om enligt: CLP-förordningen (dvs med vit-svart-röda sk faropiktogram) eller med en förenklad arbetsplatsmärkning vilket vid LiU innebär: produktens namn produktens CAS nummer (eventuellt artikelnummer/motsvarande om CAS nummer inte finns) de faropiktogram som ska finnas i märkningen när produkten släpps ut på marknaden enligt CLP-förordningen. Denna märkning återfinns för kemiska produkter i kemikaliehanteringssystemet KLARA (på produktens presentationssida i systemet) samt i produktens säkerhetsdatablad. Uppgifter om CLP märkning (faropiktogram, faroangivelser) kan man även få information om i kemikalieförteckningarna som hämtas ur KLARA. LINKÖPINGS UNIVERSITET

2(12) 4. Personer som utför ommärkning av kemiska produkter behöver ha en grundkunskap och erfarenhet av kemiska produkter och om säkert arbetssätt i laboratorier. 5. En manual för hur ommärkning kan genomföras steg för steg beskrivs i Bilaga 1 till detta dokument. Bakgrund Linköpings universitet (LiU) bedriver en omfattande och mycket varierad laboratorie- och verkstadsverksamhethanterar vilket innebär att ett mycket stort antal olika kemikalier och kemiska produkter hanteras inom verksamheten. Bland dessa kemikalier och kemiska produkter finns äldre produkter, som inte är klassificerade eller märkta enligt nu gällande regelverk, förordning (EG) nr 1272/2008 (den sk CLP-förordningen vilket innebär märkning med vit-svart-röda sk faropiktogram). De äldre produkterna är företrädesvis märkta enligt regelverket KIFS 2005:7 (orange-svarta farosymboler). LiU:s verksamheter har även tidigare informerats om kommande krav på ommärkning bl a i december 2016 (dnr LiU- 2016-02631). Arbetsmiljöverkets krav Arbetsmiljöverket ställer i föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43) krav på att behållare som innehåller kemiska produkter ska ha märkning enligt CLP-förordningen när produkterna används eller lagerhålls i anslutning till användning, om produkterna enligt CLP-förordning medför en fysikalisk fara eller hälsofara. Märkningen ska utformas enligt kraven i 19 vilket innebär märkta enligt alternativ 1 eller 2 nedan. 1. Enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen). 2. sk förenklad arbetsplatsmärkning vilket innebär märkning med följande: a) produktens namn, b) de faropiktogram som ska finnas i märkningen när produkten släpps ut på marknaden enligt CLP-förordningen samt text som förklara innebörden av faropiktogrammet (enligt en tabell i 19 ) och c) text med information därom när produkten kan ge cancer, ge allergi, skada arvsmassan eller störa reproduktionen. Samtliga kemiska produkter vid en arbetsplats ska ha märkning enligt CLPförordning 1 juni 2019 enligt kraven i föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43).

3(12) Tolkning av Arbetsmiljöverkets krav Enligt vår bedömning är syftet med Arbetsmiljöverkets krav i 19 att tillse att det bara finns ett märkningssystem för kemiska produkter på arbetsplatser för att undvika missförstånd och risk för felhantering. På ett antal års sikt framåt kan den situationen uppkomma även inom verksamheter som LiU:s då studenter och nyutbildade inte nödvändigtvis kommer att känna till det tidigare äldre märkningssystemet (KIFS 2005:7), vilket i sin tur skulle kunna innebära risk för felaktig hantering av kemiska produkter. För en arbetsplats som LiU där ett stort antal olika sorters kemiska produkter finns och sparas under längre tid innebär kravet i 19 ett problem då det finns många äldre produkter som inte är märkta enligt CLP-förordningen som inte används så aktivt att nya förpackningar märkta enligt CLP-förordningen köps in men som anses värdefulla att ha kvar i verksamheten. Enligt vår bedömning måste äldre kemiska produkter som verksamheten avser att ha kvar märkas om enligt CLP-förordningen. I kommunikationer med Arbetsmiljöverket har framkommit att innebörden av definitionen av lagerhålls i anslutning till användning enligt vår bedömning innebär att samtliga kemikalier och kemiska produkter inom LiU:s verksamheter behöver märkas om under 2018 och början av 2019 för att uppfylla kraven från Arbetsmiljöverket. När det gäller definitionen av lagerhålls i anslutning till användning har Arbetsmiljöverket angivit att det finns en möjlighet att skjuta upp ommärkning av en kemisk produkt som förvaras på ett sätt som inte är i anslutning till användningen t ex ett centralförråd (enligt mejlsvar från Svarstjänsten 2017-03-14, under dnr LiU-2017-03827). Innan en kemisk produkt från ett sådant centralförråd får användas ska en ny riskbedömning utföras som innebär bl.a. att den gamla klassificeringen (KIFS 2005:7) ska jämföras med den nya klassificeringen enligt CLP-förordningen. Den kemiska produkten ska sedan märkas om enligt CLP innan den används. Detta skulle ställa krav på LiU:s verksamhet som vi bedömer blir svåra att uppfylla och framförallt att upprätthålla över längre tid. Kravet på förvaring som inte är i anslutning till arbetsplatsen skulle enligt vår bedömning innebära att ej ommärkta kemiska produkter skulle förvaras på ett sätt som gör att de är otillgängliga för medarbetarna vid arbetsplatsen (dvs förvaras inlåst i ett utrymme som få har behörighet till). Det kräver i så fall att ansvariga personer finns utsedda som kontrollerar att den som vill använda en ej ommärkt kemisk produkt från ett sådant låst utrymme har gjort riskbedömning och märker om produkten innan användning, för att kunna uppfylla kraven från Arbetsmiljöverket. Viktigt att beakta är också att ej ommärkta kemiska produkter i ett sådant låst utrymme skulle omfattas av samma krav som övriga kemiska produkter när det gäller förvaringsplatsens utformning, årlig inventering osv. Det bedöms vara svårt med LiU:s organisation och stora omsättning av medarbetare särskilt inom forskning att

4(12) upprätthålla en sådan organisatorisk styrning som uppfyller kraven på riskbedömning och ommärkning i samband med användning samt tillsyn över de inlåsta kemiska produkterna. Riktlinjer för ommärkning av kemiska produkter vid LiU Identifiera andel produkter inom egna enheten/avdelningen som berörs av krav på ommärkning För att identifiera hur stor andel av de kemiska produkterna som har den äldre märkningen enligt KIFS 2005:7 (orange-svart), behöver varje verksamhet själva undersöka detta, eftersom information om varje enskild produkts märkning tyvärr inte framgår ur det elektroniska kemikaliehanteringssystemet KLARA. Det innebär att verksamheten manuellt måste kontrollera sina produkter i kemikalieskåp och förråd. Under den årliga inventeringen i januari-februari 2018 uppmanas därför inventerarna vid LiU att under inventeringen notera i kemikalieförteckningen (används oftast utskriven i pappersform) vilka av de egna produkterna som har märkning enligt KIFS 2005:7 (orange-svart). Om information från avdelningens samtliga inventerare sammanställs ger det en övergripande bild av hur stor andelen äldre produkter med ommärkningsbehov vid avdelningen är. Denna information om identifiering av äldre produkter går även ut till inventerarna separat. Kassera de kemiska produkter som inte används Identifiera de äldre produkter med märkning enligt KIFS 2005:7 (orange-svart) som anses vara av stort värde att behålla (t ex produkter som används regelbundet eller som är svåra/dyra att köpa in). Kassera i största möjliga utsträckning övriga äldre kemiska produkter för att undvika det extraarbete som ommärkningen innebär. Beslut om produkter ska kasseras behöver ofta fattas av forskningsledare, avdelningschef eller motsvarande, då det kan vara oklart vem som äger produkten i fråga. Kassation sker enligt LiU:s rutiner för hantering av farligt avfall (dessa finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under avsnittet Avfall, (https://old.liu.se/insidan/miljo/laboratoriesakerhetshandboken/avfall?l=sv). Ommärkning av kemiska produkter vid LiU Den förenklade arbetsplatsmärkningen, som beskrivs i 19 i föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43) som ett alternativ till märkning enligt CLP-förordningen, är inte en optimal lösning för verksamhet vid LiU av flera skäl. Det kan vara svår att ordna praktiskt då etiketter med faropiktogram med förklarande text på svenska inte finns på marknaden samt att verksamheten ofta

5(12) inte enbart är svenskspråkig, dvs inom flera verksamheter hade förklarande text på engelska varit att föredra. Dessutom ställer den förenklade märkningen inget krav på att sk CAS nummer (identifikationsnummer för kemiska ämnen och föreningar) anges. För att säkert kunna identifiera kemiska produkter som ibland kan säljas under olika namn krävs att CAS nummer används, det är också en förutsättning för att kunna inventera kemiska produkter på ett smidigt och säkert sätt. Utifrån dessa parametrar beslutas att äldre kemiska produkter inom LiU ska märkas om enligt: 1. CLP-förordningen (dvs med vit-svart-röda sk faropiktogram) eller 2. med en förenklad arbetsplatsmärkning vilket vid LiU innebär: produktens namn produktens CAS nummer (eventuellt artikelnummer/motsvarande om CAS nummer inte finns) de faropiktogram som ska finnas i märkningen när produkten släpps ut på marknaden enligt CLP-förordningen. Denna märkning återfinns för kemiska produkter i kemikaliehanteringssystemet KLARA (på produktens presentationssida i systemet) samt i produktens säkerhetsdatablad. Uppgifter om CLP märkning (faropiktogram, faroangivelser) kan man även få information om i kemikalieförteckningarna som hämtas ur KLARA (se Bilaga 1 för mer information om kemikalieförteckning). För att på ett säkert sätt kunna utföra det praktiska arbetet med att märka om kemiska produkter krävs att personer som utför detta har en grundkunskap och erfarenhet av kemiska produkter och om säkert arbetssätt i laboratorier. För att säkerställa att inga kemiska produkter felmärks av misstag bör man arbeta tillsammans, där en person märker om de kemiska produkterna och en annan person kontrollerar att rätt ommärkning gjorts. Vad innebär märkning enligt CLP? CLP-förordningen (förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar) beskriver hur kemiska produkter ska klassificeras. De kriterier som beskriver kemiska produkters egenskaper och till viss del nya koncentrationsgränser och/eller beräkningsmetoder har förändrats i och med CLP-förordningen, och det innebär att klassificeringen av en del kemiska produkter har förändrats jämfört med tidigare kemikalielagstiftning (KIFS). I korthet, de orange-svarta symbolerna i KIFS märkningen betyder inte exakt det samma som de vit-svart-röda faropiktogrammen i CLP-förordningen.

6(12) Exempel på ändrad märkning (CLP jämfört med KIFS) En uppenbar förändring i märkningen av kemiska produkter mellan CLP och KIFS är att farosymbolen med krysset (det sk Andreaskorset) som betydde hälsoskadlig eller irriterande har försvunnit. I CLP-förordningen finns nya faropiktogram med utropstecken (Skadlig) och med sprängd gubbe (Hälsofarlig). Då även koncentrationsgränser och/eller beräkningsmetoder har förändrats i och med införandet av CLP, innebär det att kemiska produkter som tidigare var märkta med Andreaskorset inte alltid kan ersättas med just faropiktogram Skadlig eller Hälsofarlig. Se figur 1 nedan som visar exempel på hur märkningen av en produkt kan ändras samt figur 2 som visar mer ingående hur koncentrationsgränser och beräkningsmetoder för toxicitet har förändrats. Figur 1: Exempel på ändrad märkning. Hur produkter med den äldre märkningen enligt KIFS 2005:7 (orange-svart) kan vara märkta enligt kraven i sk CLP-förordningen (dvs märkning med vit-svart-röda sk faropiktogram).

7(12) Figur 2: Exempel på hur koncentrationsgränser och beräkningsmetoder för toxicitet har förändrats, i detta fall akut oral toxicitet. Kemiska produkter klassificerade som hälsoskadlig enligt KIFS (dvs med det sk Andreaskorset) kan enligt CLP-förordningen klassificeras som giftigt (toxicitet kategori 3) eller skadligt (toxicitet kategori 4). Bilagor Bilaga 1 - manual för ommärkning av kemiska produkter vid LiU Bilaga 2 - faroangivelser och riskfraser med likvärdig innebörd Beslut Strategi för på vilket sätt ommärkning vid LiU bör genomföras har utarbetats av koordinator laboratoriesäkerhet och miljö Hanna Wessman och kemikaliekoordinator/klara systemförvaltare Kristina Orselius vid Rättsavdelningen, Miljö- och säkerhetsenheten. Beslut om hur ommärkning vid LiU bör utformas har utarbetats av koordinator laboratoriesäkerhet och miljö Hanna Wessman och kemikaliekoordinator/klara systemförvaltare Kristina vid Rättsavdelningen, Miljö- och säkerhetsenheten. Beslutsdatum som ovan.

8(12) Bilaga 1 manual för ommärkning av kemiska produkter vid LiU 1. Ta fram en kemikalieförteckning där faropiktogram och faroangivelse visas (helst fördelad per rum och skåp), hur man gör beskrivs i Instruktion för inventering vid LiU som finns i Laboratoriesäkerhetshandboken under avsnittet Kemikaliehantering https://old.liu.se/insidan/miljo/laboratoriesakerhetshandboken/kemikaliehante ring/kemikaliehanteringssystemet-klara?l=sv 2. Jämför märkningen med farosymboler på produktens förpackning med de faropiktogram och faroangivelse som finns i kemikalieförteckningen. 3. Om orange-svart farosymbol på förpackningen har likvärdig betydelse med faropiktogram som står i kemikalieförteckningen = räcker att klistra nytt vitsvart-rött faropiktogram över farosymbolen (så att den döljs). ex: Farosymbol frätande och faropiktogram frätande. 4. Om orange-svart farosymbol på förpackningen skiljer sig från faropiktogram i kemikalieförteckningen, men innebörden i riskfrasen bedöms ha likvärdig innebörd med faroangivelsen = räcker det att klistra nytt vit-svart-rött faropiktogram över farosymbolen. Denna bedömning görs också utifrån att fullständig säkerhetsinformation för produkten finns att tillgå via säkerhetsdatablad och via kemikaliehanteringssystemet KLARA. ex: Riskfrasen R20 Farligt vid inandning bedöms ha likvärdig innebörd med faroangivelsen H332 Skadligt vid inandning. Riskfraserna R35 Starkt frätande samt R41 Risk för allvarliga ögonskador bedöms ha likvärdig innebörd med faroangivelsen H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon. Som stöd att bedöma om innebörd av riskfras är likvärdig med innebörd av faroangivelse kan sammanställning i Bilaga 2 användas. 5. Om farosymbolen på förpackningen skiljer sig från faropiktogram i kemikalieförteckningen, och innebörden i riskfrasen inte har likvärdig innebörd med faroangivelsen måste hela etiketten bytas ut. Detta gäller kemiska produkter som har klassificerats om. (För mer information om att ta fram nya etiketter, se nedan.) ex: Innebörden av Riskfrasen R40 Misstänks kunna ge cancer skiljer sig från faroangivelse H350 Kan orsaka cancer, detta gäller t ex formaldehyd 4% lösning. 6. I de fall en förpackning har en farosymbol enligt KIFS men den kemiska produkten enligt kemikalieförteckningen saknar faropiktogram enligt CLP innebär det att produkten numera anses vara mindre farlig. Egentligen bör hela etiketten bytas ut men det kan räcka med att täcka över farosymbolen t ex med en helt vit etikett. ex: Farosymbolen Irriterande och Riskfrasen R41 Risk för allvarliga ögonskador har i vissa fall klassats som ej märkningspliktig dvs den har inget faropiktogram och inga faroangivelser (ex L-Aspartic acid, sodium salt, CASnummer: 3792-50-5, Klara-id: 13056). 7. Om märkningen på förpackningen är svår att tyda behöver hela etiketten bytas ut.

9(12) Att göra etiketter till kemiska produkter a. Använd etikettfunktionen i kemikaliehanteringssystemet KLARA. b. I december 2017 kan etiketter som motsvarar sk CLP märkning skrivas ut från KLARA på etikettark i vanlig skrivare, men enbart etiketter av storleken ca 6,5 x 7,5 cm c. Under mars 2018 ska leverantören av KLARA ha tagit fram ny etikettfunktion där mindre storlek av etiketter ska kunna skrivas ut. Dessa etiketter ska då ha sk förenklad arbetsplatsmärkning (enligt kraven i 19 AFS 2014:43) med tillägg av CAS nummer dvs motsvarar även LiU:s krav på märkning. d. Den nya etikettfunktionen kommer också att innebära att utskriftsmöjligheterna förbättras. e. Instruktion för hur man skriver ut etiketter finns i KLARA på produktpresentation sidan under fliken etiketter och kommer att uppdateras när den nya etikettfunktionen finns på plats. Produkter där aktuellt säkerhetsdatablad saknas arkiverade produkter Produkter där uppdaterad information och aktuellt säkerhetsdatablad saknas, arkiveras i KLARA. Det kan gälla: Produkter som inte längre finns på marknaden med samma innehåll Produkter som utgått ur sortiment och inte längre finns på marknaden Arkiverade produkter (sk grå produkter ) är ofta kemtekniska produkter som diskmedel, desinfektionsmedel, färg, lim, förtunningsmedel, smörjmedel mm men ibland även labbkemikalier såsom buffertlösningar. För dessa arkiverade produkter finns ingen uppdaterad säkerhetsinformation enligt CLP-förordningen och de går därmed inte att märka om. Arkiverade produkter bör därför i första hand kasseras. Endast i undantagsfall och efter noggrant övervägande kan de fortsätta användas. En förklaring till att arkiverades produkter uppstått kan vara om man vid inventering har lagt in en produkt med delvis nytt innehåll och ny klassning på samma post som en äldre produkt som inte längre finns på marknaden. För att undvika det ska produkter med nytt innehåll läggas in som en ny produkt, så att rätt säkerhetsdatablad kopplas till produkten. ex på arkiverad produkt (i november 2017): KLARA id 14651 QIAamp DNA Mini Kit (gammal)är en gammal produkt. Det har kommit en nyare med annat innehåll men den säljs under samma namn KLARA id 116842.) Vid frågor som rör kemikaliehanteringssystemet KLARA, kontakta kemikaliekoordinator/klara systemförvaltare Kristina Orselius, kristina.orselius@liu.se, tel 013-282033.

2017-12-18 10(12) Bilaga 2 faroangivelser och riskfraser med likvärdig innebörd I CLP-förordningen används sk faroangivelser (hazard statements, H-fraser) och i tidigare kemikalielagstiftning (KIFS 2005:7) användes sk riskfraser (R-fraser) för att beskriva hur en kemisk produkt är klassificerad. Nedan följer en sammanställning över de riskfraser och faroangivelser som bedöms ha likvärdig innebörd. Denna bedömning görs också utifrån att fullständig säkerhetsinformation för produkten finns att tillgå via säkerhetsdatablad och via kemikaliehanteringssystemet KLARA. Fysikaliska faror Faroangivelser H221 Brandfarlig gas H223 Brandfarlig aerosol H228 Brandfarligt fast ämne H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga H220 Extremt brandfarlig gas H222 Extremt brandfarlig aerosol H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga H226 Brandfarlig vätska och ånga H240 Explosivt vid uppvärmning H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser H250 Spontanantänder vid kontakt med luft Riskfraser R10 Brandfarligt R11 Mycket brandfarligt R12 Extremt brandfarligt R5 Explosivt vid uppvärmning R15 Vid kontakt med vatten bildas extremt brandfarliga gaser R17 Självantänder i luft Hälsofaror Faroangivelser H301 Giftigt vid förtäring H302 Skadligt vid förtäring H311 Giftigt vid hudkontakt H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon H315 Irriterar huden H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion Riskfraser R25 Giftigt vid förtäring R22 Farligt vid förtäring R24 Giftigt vid hudkontakt R35 Starkt frätande R41 Risk för allvarliga ögonskador R38 Irriterar huden R43 Kan ge allergi vid hudkontakt LINKÖPINGS UNIVERSITET

11(12) Faroangivelser H330 Dödligt vid inandning H331 Giftigt vid inandning H332 Skadligt vid inandning H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad H340 Kan orsaka genetiska defekter H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter H350 Kan orsaka cancer H351 Misstänks kunna orsaka cancer H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet H362 Kan skada spädbarn som ammas Riskfraser R26 Mycket giftigt vid inandning R23 Giftigt vid inandning R20 Farligt vid inandning R42 Kan ge allergi vid inandning R37 Irriterar andningsorganen R67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad R46 Kan ge ärftliga genetiska skador R63 Möjlig risk för fosterskador R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R40 Misstänks kunna ge cancer R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga R64 Kan skada spädbarn under amningsperioden Miljöfarligt Faroangivelser H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären Riskfraser R50 Mycket giftigt för vattenlevande organismer R59 Farligt för ozonskiktet Kompletterande faroinformation EUH fraser (en annan typ av farobeskrivning) EUH001 Explosivt i torrt tillstånd EUH014 Reagerar häftigt med vatten Riskfraser R1 Explosivt i torrt tillstånd R14 Reagerar häftigt med vatten

12(12) EUH fraser (en annan typ av farobeskrivning) EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ångluftblandningar bildas EUH019 Kan bilda explosiva peroxider EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare EUH059 Farligt för ozonskiktet EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor Riskfraser R18 Vid användning kan brännbara/explosiva ång- luftblandningar bildas R19 Kan bilda explosiva peroxider R29 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten R31 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra R32 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra R44 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare R59 Farligt för ozonskiktet R66 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor