Huvudsakligt innehåll



Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

Huvudsakligt innehåll

RP 163/2017 rd. I denna proposition föreslås det en ändring av den paragraf i barnbidragslagen som gäller

RP 69/2011 rd. telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

Huvudsakligt innehåll

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Huvudsakligt innehåll

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

RP 322/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar som innebär höjda nivåer på veteranförmånerna

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

Huvudsakligt innehåll

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

FÖRSTA TILLÄGGSBUDGET FÖR ÅR 2015

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

RP 116/2012 rd. I propositionen föreslås en ändring av de bestämmelser i barnbidragslagen som gäller

Statsbudgeten Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

Huvudsakligt innehåll

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Utlåtande över förslag till landskapslag om särskilt socialvårdsstöd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen INLEDNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

Utkast 26 jan Huvudsakligt innehåll. Ändring av vägtrafiklagen

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Protokoll fört vid pleniföredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

Förslag till höjd gräns för barns och skolungdomars arbetsinkomster i hushåll med ekonomiskt bistånd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om utkomststöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

~ nr 25. ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ändring av 2 fastighetsskattelagen för landskapet Åland

Ålands lagting BESLUT LTB 38/2015

Huvudsakligt innehåll

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2005 rd. stödet till invandrare, pensionsstödets folkpensionsdel för långtidsarbetslösa, avträdelsestödets

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

LANDSKAPSSTYREIJSENS FRAMSTÄLLNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 249/2004 rd. Det föreslås att indexnivån för de fortlöpande ersättningar för inkomstbortfall och

FÖR ÅR INNEHÅLLANDE. Nr 1 123

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl innan mötet börjar.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll

RP 64/2007 rd. per månad föreslås bli höjt med 15 procent, dock minst med 16 euro. Inkomstgränserna

RP 150/2004 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Huvudsakligt innehåll

Utkast 11 okt 2017 remissversion

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet

Klientombudsmannens redogörelse år 2011

Transkript:

LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2012-XX-XX Till Ålands lagting Utkomststöd Huvudsakligt innehåll I lagförslaget höjs grunddelen i det utkomststöd som enskilda människor beviljas för att de på kort sikt ska kunna få sin försörjning ordnad och på lite längre sikt ges bättre möjlighet att klara sig på egen hand. För de personer som kan få utkomststöd enligt den högsta grunddelen, ensamboende och ensamförsörjare, utgör höjningen 38,71 euro per månad. Eftersom grunddelen för ensamboende och ensamförsörjare i dag är 444,93 euro per månad innebär ändringen för dem en höjning till 483,64 euro per månad. Grunddelen för övriga grupper av stödtagare höjs med lägre belopp. För den grupp som får den lägsta höjningen, barn under tio år, uppgår höjningen till 25,55 euro per månad. Övriga grupper ligger däremellan. LFxx20112012_120416.docx

2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering... 3 1. Nuläge... 3 2. Landskapsregeringens överväganden och förslag... 4 3. Ekonomiska och administrativa konsekvenser... 4 4. Konsekvenser för jämställdheten och miljön... 5 Lagtext... 6 L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 landskapslagenom tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd... 6 Parallelltexter... 7

3 Allmän motivering 1. Nuläge Den som inte själv kan ordna sin utkomst har lagstadgad rätt till utkomststöd. Bestämmelserna om detta finns i landskapslagen (1998:66) om tilllämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. Rätten till utkomststöd är dock inte helt absolut utan den förutsätter att den behövande i skälig utsträckning själv verkar för att ordna sin försörjning. Detta hänger samman med utkomstödet roll. Detta stöd är tänkt att träda till först när samhällets övriga stödformer inte räcker till eller är tillämpliga, när det inte finns någon annan som är underhållsskyldig och kan fullgöra sina skyldigheter eller när den behövande inte, trots ansträngningar, klarat av att själv ordna försörjningen. Kommunerna svarar för utkomststödet och landskapet tar del i kostnaderna genom landskapsandelssystemet. När utkomstsödet bestäms använder man sig bl.a. av en grunddel som anses motsvara huvuddelen av de levnadskostnader som människor vanligen har. Storleken på grunddelen fastslås i lagen och den är av olika storlek för olika kategorier stödtagare. Stödtagarna delas in i fem kategorier och grunddelen är högst för ensamboende och för ensamförsörjare (444,93 euro) och lägst för barn under tio år (293,65 euro). Dessa belopp gäller från 1 februari 2012 efter att en förhållandevis stor höjning av grunddelen gjorts genom den ändring av lagen (2011/110) som trädde i kraft vid årsskiftet samt en indexjustering av utkomststödets grunddel som trädde i kraft 1 februari 2012. Rikslagstiftningen och de utredningar och beräkningar som den grundar sig på lades då till grund och var således normerande. Det primära syftet med lagändringen var att höja utkomststödet till minst samma nivå som i övriga landet. De höga matkostnaderna i landskapet beaktades dessutom på ett sådant sätt att de i beräkningarna ansågs vara 10 procent högre än de är enligt riksnormen. Samtidigt förstärktes också ensamförsörjarnas ställning ytterligare jämfört med förhållandena i övriga landet. Avsikten var att den nya grunddelen skulle vara föremål för indexuppräkning enligt konsumentprisindex men att den också skulle vara föremål för översyn om och när ändringar görs i rikslagstiftningen (framst. Nr 31/2010-2011). Riksdagen har, efter det att lagtingets ovan nämnda beslut fattades om ändringar i utkomststödslagstiftningen, höjt grunddelen för utkomststödet i övriga landet. Också den höjningen, som är förhållandevis stor, gäller från ingången av detta år (FFS 1184/2011). Till följd av att höjningen av grunddelen i rikslagstiftningen är förhållandevis hög har den situationen uppstått att vissa grupper stödtagare i landskapet åter kommit i en situation där utkomstödet är lägre i landskapet än i övriga delar av landet, trots att det vid den senaste lagändringen konstaterades att matkostnaderna är högre i landskapet än i övriga delar av landet. Det belopp som motsvarar full grunddel är för närvarande enligt rikslagstiftningen 461,05 euro och enligt landskapslagstiftningen 444,93 euro. Skillnaden är alltså 16,12 euro per månad. För ensamförsörjare höjs enligt rikslagstiftningen den fulla grunddelen med tio procent medan det i landskapet inte görs någon motsvarande förhöjning. Till den del det gäller ensamförsörjare och barnfamiljer bör dock beaktas att barnbidrag och ensamförsörjartillägget inom barnbidragssystemet i landskapet inte ska beaktas som inkomst i samma omfattning som enligt rikslagstiftningen. Enligt 2 2 punkten i den i landskapet gällande lagen betraktas endast 80 procent av barnbidraget (minst 22 euro beaktas alltså inte) och ingen del av ensamför-

4 sörjartillägget (50 euro) inom barnbidragssystemet som inkomst när utkomststödet beräknas. 2. Landskapsregeringens överväganden och förslag I sitt regeringsprogram har landskapsregeringen enats om att den ekonomiska utkomsten skall förbättras för dem som har det allra sämst. Landskapsregeringen verkar för att alla ska ha tillgång till likvärdiga sociala omsorger och stödinsatser. Landskapsregeringen föreslår därför att grunddelen i landskapet höjs till samma nivå som i övriga delar av landet. För att kompensera för det faktum att livsmedelspriserna är c. 10 procent högre på Åland än på rikssidan föreslås även förhöjning med 10 procent i grunddelen för livsmedelskostnader. När grunddelen höjs är det endast för ensamboende och ensamförsörjare som höjningen är 38,71 euro per månad. För övriga grupper är höjningen lägre i och med att grundelen liksom för närvarande ska utgöra en viss procent av grunddelen för ensamboende och ensamförsörjare. Procentsatserna i förhållande till full grunddel är 85 för den som fyllt 17 år och inte bor ensam eller är ensamförsörjare, 73 för den som fyllt 17 år och bor hos föräldrarna eller någon av dem, 70 för barn i åldern 10-16 år och 66 för barn under 10 år. 3. Ekonomiska och administrativa konsekvenser I dagsläget är utkomststödets fulla grunddel på rikssidan (1 januari 2012) 461,05 euro per månad för ensamboende. På Åland är den fulla grunddelen (1 februari 2012) för ensamboende 444,93 euro per månad. En förhöjning av utkomststödets fulla grunddel till riksnivå skulle innebära en förhöjning med 16,12 euro per månad 1. Till detta läggs en förhöjning med 10 procent av livsmedelskostnadernas andel av grunddelen, vilket skulle innebära en förhöjning med 38,71 euro per månad och ge det nya beloppet 483,64 euro per månad (först görs en höjning från 444,93 euro till 461,05 euro vilket utgör 16,12 euro, sedan adderas en kompensation om 10 procent av livsmedelskostnadernas andel (49 procent) av grunddelen till beloppet, vilket ger 461,05 + 22,59= 483,64 euro per månad). I FR 31/2010-2011 konstateras att en exakt kalkyl av de ekonomiska konsekvenserna av en förhöjning i utkomststödets grunddel är svår att göra dels som följd av att tillförlitlig statistik över antalet stödmottagare och antalet månader som klienterna i genomsnitt mottar utkomststöd inte finns att tillgå, och dels som följd av att stödet är konjunkturkänsligt (FR 31/2010-2011, s. 5). Med utgångspunkt i uppgifter från ÅSUB för år 2011 då de åländska utkomststödsmottagarna var 531 stycken, samt i uppgifter från STAKES för år 2008 om varaktigheten i mottagandet av utkomststöd då 56 procent erhållit utkomststöd i 1-3 månader, 19 procent 4-6 månader, 14 procent 7-9 månader och 10 procent 10-12 månader (FR 31/2010-2011, 1 Kostnaderna för förhöjning av utkomststödet till riksnivå skulle uppgå till 46000 euro/år. 56 procent av 531 stödmottagare = 297 * förhöjning 16,12 euro * 3 månader = 14362,92 euro. 19 procent av 531 stödmottagare = 101 * förhöjning 16,12 euro * 6 månader = 9768,72 euro. 15 procent av 531 stödmottagare = 80 * förhöjning 16,12 euro * 9 månader = 11606, 40 euro. 10 procent av 531 stödmottagare = 53 förhöjning 16,12 euro * 12 månader = 10252,32 euro. Totalt 45990,36 euro/år

5 s.5), kommer vi till en estimerad årskostnad för förhöjningen enligt nedanstående: 56 procent av 531 stödmottagare = 297 *förhöjning 38,71 euro * 3 månader = 34 490,61 euro. 19 procent av 531 stödmottagare = 101 *förhöjning 38,71 euro * 6 månader = 23 458,26 euro. 15 procent av 531 stödmottagare = 80 * förhöjning 38,71 euro * 9 månader = 27 871,20 euro. 10 procent av 531 stödmottagare = 53 * förhöjning 38,71 euro * 12 månader = 24 619,56 euro. Totalt 110 439,63 euro/år. För år 2012 blir kostnaden lägre eftersom lagändringen antas träda i kraft under året. Lagändringens inverkan på landskapsandelarna för de sociala driftskostnaderna kommer att behandlas i samband med det s.k. kommunpaketet om översyn av landskapsandelssystemet. Lagförslaget bedöms inte ha några betydande administrativa konsekvenser. 4. Konsekvenser för jämställdheten och miljön Höjningen av grunddelen gäller både kvinnor och män respektive flickor och pojkar. Till den del det gäller frågan om könsfördelningen mellan enskilda stödtagare berörs har inga utredningar gjorts efter att den ovan nämnda framställningen nr 31/2010-2011 överlämnades till lagtinget. Såvitt gäller konsekvenserna för jämställdheten mellan könen hänvisar landskapsregeringen därför till de redogörelser som ingick i den framställningen. Lagförslaget bedöms inte ha några konsekvenser för miljön.

6 Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas. 1. L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 landskapslagenom tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, sådan den lyder i landskapslagen (2011/110), som följer: 4 Grunddelens belopp Utkomstödets grunddel per månad är: 1) 483,64 euro för ensamboende och ensamförsörjare, 2) 411,09 euro för andra personer som fyllt 17 år, 3) 353,06 euro för en person som fyllt 17 år och som bor hos föräldrarna eller hos någon av dem, 4) 338,55 euro för barn i åldern 10-16 år och 5) 319,20 euro för barn under 10 år. Denna lag träder i kraft den Mariehamn den L a n t r å d Föredragande minister

7 Parallelltexter Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr xx/2011-2012