För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Relevanta dokument
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Nationella ANDT-strategin

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Folkhälsa i Bollnäs kommun

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsopolitiskt program

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Länsgemensam folkhälsopolicy

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Ohälsa vad är påverkbart?

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Utan spaning ingen aning!

Välfärds- och folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Folkhälsoplan

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

4. Behov av hälso- och sjukvård

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Inledning

Antagen av Samverkansnämnden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsoplan Essunga kommun

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4

Yttrande över delbetänkandet För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

KOL och rökavvänjning

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Sveriges elva folkhälsomål

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Suicidpreventiva åtgärder

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Kartläggning av behov ska underlätta planering

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Svensk hälso- och sjukvård

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Folkhälsostrategi


Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Transkript:

2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss. Av remissen framgår att kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige. SPF håller med om att det behövs ett brett angreppssätt för att nå en god och jämlik hälsa och att det omfattar alla folkhälsopolitikens målområden. Det finns en målsättning att sluta hälsoklyftorna under en generation med det finns ingen egentlig specifikation av dessa hälsoklyftor. SPF vill framhålla att det finns flera psykiatriska patientgrupper som har sämre hälsa än den övriga populationen och det är t. ex välkänt att patienter med psykossjukdom har 15 20 år kortare förväntad livslängd jämfört med andra. Huvuddelen av den förtida döden är att hänföra till somatiska sjukdomar som diabetes, stroke, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dessutom har den kardiovaskulära sjukligheten gått ner för (vanlig) övrig populationen, vilket den inte gjort för patienter med psykossjukdom. Det finns också en ökande psykisk ohälsa bland yngre personer med sannolik multifaktoriell genes. Sjukskrivningarna har ökat och arbetsmarknaden ställer höga krav på arbetstagarna. Suicidforskning har visat att suicidtalen inte heller minskat i den yngre åldersgruppen 18-25 år. Detta bör adresseras med relevanta resurser så att man kan rädda fler yngre till livet. Psykiatrin har en nyckelroll i det suicidpreventiva arbetet. Den offentliga och privata psykiatrin samt den kommunala hemsjukvården och socialtjänsten ger vård och service till personer med funktionsnedsättning, ett arbete som kräver både kompetens och ekonomiska resurser. För att jämlik hälsa skall uppnås bör dessa grupper få tillgång till erforderlig hjälp som inte bör vara slumpmässigt utformad. Av problembilden framgår att det varit fokus på ett begränsat antal målområden och att folkhälsomyndigheten haft fokus på bekämpning av smittspridning. SPF vill framhålla att det är viktigt att också fokusera på psykisk ohälsa hos yngre och elevhälsan kan vara en viktig aktör för prevention av psykisk ohälsa i unga år.

I detta sammanhang bör också framhållas att det är många nyanlända barn och ungdomar som kommit till Sverige med traumatiserande erfarenheter i sina liv. För dessa måste evidensbaserade behandlingsmetoder finnas med hög tillgänglighet. I de fall även föräldrarna är traumatiserade bör familjen behandlas parallellt. Detta bör speciellt beaktas för målområde 1 Det tidiga livets villkor. Även de äldres psykiska ohälsa, i många sammanhang beräknad till ca 20%, måste uppmärksammas, så att de med hjälpbehov får adekvat stöd. De äldre åldersgrupperna kommer att öka pga demografiska skäl och resurser för äldrevård kommer att behövas. Äldrepsykiatriska vårdresurser finns inte alltid representerat i vårdutbudet vilket är en nödvändighet för att stödja primärvårdens arbete för denna åldersgrupp. Det finns också ibland skillnader i vårdutbud mellan privata aktörer och offentligt driven sjukvård. Vården kan också vara ojämlik då det kan finnas olika utbud regionalt. I kommissionens förslag anges att dagens elva målområden inom folkhälsopolitiken bör omvandlas till åtta prioriterade målområden. SPF anser att det är viktigt att beakta de tidigare specificerade målen innefattade alkohol, droger, tobak samt matvanor och fysisk aktivitet som nu innefattas i området levnadsvanor och därför riskerar att få en mer undanskymd roll. Alla dessa områden har stor betydelse för sjukvården i stort och psykiatrins målgrupp i synnerhet som bör ha kompetens och relevanta resurser för att både med hjälp av behandling och primär- samt sekundärpreventiva åtgärder förbättra hälsan. När det gäller psykiatrisk heldygnsvård så är drogrelaterade psykostillstånd ett stort och ökande problem. Alkoholmissbruk ger ökad mortalitet och där behöver (sannolikt) den medicinska vården förstärkas för att upptäcka och arbeta kring s k riskbruk (vilket den s k missbruksutredningen kom fram till). Spelmissbruk har nyligen förtecknats som psykiatrisk diagnos och socialtjänstlagens förtydligats kring denna problematik vilket gör att detta är ett nytt men viktigt område att arbeta med inom övriga beroendetillstånd. Personer med psykisk ohälsa röker mer än övriga delar av befolkningen och lungcancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom är därmed vanligare. Kompetens och resurser att arbeta med detta är en nödvändighet för att nå en jämlik hälsa. Kosten är av grundläggande betydelse och fetma är kopplat till låg socioekonomisk status. Det finns dessutom problem med undernutrition hos äldre. Det är viktig kunskap att en del av länsstyrelserna inte prioriterar jämlik hälsa och att flera av länsstyrelserna framfört önskemål om ett tydligare regeringsuppdrag som skulle leda till mer aktivitet på folkhälsoområdet.

En viktig uppgift för länsstyrelserna är krishantering. Då samhället är vulnerabelt för olika typer av hot och attentat bör speciell vikt läggas vid denna uppgift. Vidare bör de kommuner (45st) som saknar folkhälsoplan uppmuntras att upprätta dylika. Ett problemområde är att kommuner ofta saknar aktuell epidemiologisk kunskap om den egna kommunens hälsoläge och att ökat metodstöd behövs fortsatt då små kommuner sannolikt behöver fortsatt hjälp i folkhälsoarbetet. Positivt är att det verkar finnas ett gott samarbetet mellan regioner, landsting och kommuner på folkhälsoområdet. SPF ser vidare positivt på att det satsas på en forskningspolitik som befrämjar tvärvetenskapliga kunskaper på folkhälsoområdet. Kommissionen har vidare föreslagit inrättande av ett Råd för en god och jämlik hälsa, det kan dock vara bra att invänta vad en förstärkt folkhälsomyndighet kan bidra med i dessa frågor innan ett sådant råd inrättas. SPF ser också positivt på att strategier tas fram för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Det är av vikt att arbetet samordnas effektivt med tanke på att så många aktörer skall samverka. SPF stödjer förslaget om tillägget till förordningen om officiell statistik, där det föreslås att statistiken ska vara uppdelad efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer. SPF ansluter sig till linjen att styrning med ekonomiska incitament sannolikt är mera effektivt än tillskapande av en folkhälsolag. SPF ser positivt på inrättande av ett dialogforum för att få med civilsamhällesorganisationernas engagemang för en god och jämlik hälsa. SPF ser också positivt på att Folkhälsomyndigheten förstärks med ytterligare resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter. För Svenska Psykiatriska Föreningen Cecilia Mattisson Överläkare, docent Lise-Lotte Risö Bergerlind Chef kunskapsstöd för psykisk hälsa i VG