Avdelningen för teckenspråk Kursbeskrivning Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk, 5 hp Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10 Gäller ht 2018.
Innehåll och förväntade studieresultat Kursen vänder sig till studerande som saknar färdighet i teckenspråk. Kursen ger en introduktion till svenskt teckenspråk, både praktiskt och teoretiskt, samt kunskaper om dövas kultur och historia. Delkursen ger en introduktion till språk och kommunikation och till hur tecknade språk skiljer sig från talade språk med de principerna inom gestuella-visuella modalitet. I delkursen introduceras simultana karaktär med fokus på den icke-manuella delen samt spatiala dimension ur ett teoretiskt perspektiv. Delkursen introducerar också begrepp och ger en översiktlig beskrivning av det svenska struktur och grammatiska processer. Kursen berör även grammatik så som ordklasser, hur ord och meningar byggs upp av mindre enheter och olika typer av fraser och dess funktion. För godkänt resultat ska studenten kunna: allmänt redogöra för hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med modalitet beskriva uppbyggnad redogöra för a tillämpa relevanta beskriva med form och funktion i såväl skriven svenskt teckenspråk. Uppläggning och undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar. Undervisningen sker delvis på teckenspråk. Kunskapskontroll och examination Språkvetenskaplig introduktion till svenskt teckenspråk examineras genom en salstentamen. Examinationen sker på svenska och teckenspråk. Betyg och kurskrav Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala A-E, Fx, F. För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinationsuppgifter. Betygskriterier Kursmål 1. redogöra för hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med modalitet 2. beskriva uppbyggnad 3. redogöra för rumsdimensioner na 4. tillämpa relevanta språkvetenskaplig a begrepp och termer 5. beskriva med form och funktion i så väl skriven 2
A B C D på ett insiktsfullt sätt redogöra för hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med modalitet och kan utifrån sin kunskap dra egna korrekta slutsatser av hög kvalité och även tillämpa dessa. tydligt redogöra för hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med modalitet och kan utifrån sina kunskaper dra egna korrekta slutsatser. utförligt redogöra för hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med modalitet och kan utifrån sin kunskap dra vissa egna slutsatser. Studenten återger beskrivning av hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med uttömmande och med hög kvalité beskriva så gott som fullständigt, tydligt beskriva utförligt beskriva uppbyggnad dock ej fullständigt. med viss osäkerhet beskriva på ett insiktsfullt och helt korrekt sätt redogöra för a och kan utifrån sin kunskap dra egna korrekta slutsatser av hög kvalité. med stor säkerhet redogöra för simultaniteten och a och kan utifrån sin kunskap dra egna korrekta slutsatser tydligt redogöra för a och kan utifrån sin kunskap dra vissa egna slutsatser metodiskt beskriva och förstår på ett ledigt och korrekt sätt. Terminologin används genomgående och ändamålsenligt med full förståelse av innebörd. och förstår på ett korrekt sätt. Terminologin används så gott som genomgående och ändamålsenligt. Studenten har stor förståelse för innebörden. och förstår på ett korrekt sätt, dock med en viss begränsning i omfång. Terminologin används något begränsat men är ändamålsenlig och studenten har god förståelse av innebörden. och förstår de vanligaste begreppen och svenskt teckenspråk insiktsfullt beskriva med form och funktion i så väl skriven svenskt teckenspråk och utifrån sin kunskap drar egna korrekta slutsatser av hög kvalité och även tillämpa dessa. noggrant beskriva med form och funktion i så väl skriven svenskt teckenspråk och utifrån sin kunskap drar egna korrekta slutsatser. tydligt och noggrant, men med viss inskränkning, beskriva med form och funktion i så väl skriven svenskt teckenspråk och utifrån sin kunskap dra vissa egna slutsatser. metodiskt återge en beskrivning av de grammatiska 3
E Fx modalitet, men saknar drar inga egna slutsatser. tydligt summariskt återge hur tecknade språk och talade språk i huvudsak skiljer sig åt med modalitet men saknar drar inga egna slutsatser. allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. summariskt men tydligt beskriva allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. a men saknar bredd och har svårt för att komma fram till egna slutsatser summariskt, redogöra för a men saknar kunskapsbredd för egna antaganden. allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. termerna korrekt men saknar omfång. Studenten använder till viss del på ett ändamålsenligt sätt men uppvisar viss osäkerhet. och förstår ett begränsat antal och saknar omfång. Studenten använder genomgående få termer och begrepp men kan vid förhör korrekt ange betydelse för de vanligaste begreppen. inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. dragen med form och funktion i så väl skriven svenska som svenskt teckenspråk men saknar bredd för att göra egna antaganden. metodiskt återge en allmän och generell beskrivning av de grammatiska dragen med form och funktion i så väl skriven svenska som svenskt teckenspråk. Studenten saknar bredd för att göra egna antaganden. inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten Viktning Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg. Möjligheter till förnyad examination För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen. Det läsår som kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen vid Institutionen för lingvistik. 4
Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Komplettering av examinationsuppgifter med betyget Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Litteratur Fastställd 2018-05-08. Ahlgren, I. & Bergman, B. 2006. Det svenska teckenspråket. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt, Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. 11 70. 60 s Bergman, Brita. 2007. Det svenska teckenspråket - ett språk i fyra dimensioner. Årsbok 2007 Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 39-52. 14 s. Börstell, Calle och Gustafsson, Åsa. 2017. Övningskompendium i grammatik - ordklasser, fraser och satsdelar. Grundmaterial till svenskt teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Meier, R. P. Sign language: Modality issues in signed and spoken language. I: Brown, Keith (red.). 2006. Encyclopedia of Language and Linguistics. Oxford: Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/referenceworks/9780080448541 (E-resurs, SUB.) 197 202. 6 s. Viberg, Å., Ballardini, K. & Stjärnlöv, S. 2015. Svensk Grammatik. Stockholm: Natur och Kultur. (första upplagans trettonde tryckning). 9-42. 34 s. Vogel, Anna. 2011. Språket, kroppen och tankarna. Lund: Studentlitteratur. 11-69. 50 s. Totalt antal sidor: 194 Ytterligare litteratur om högst ca 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Referenslitteratur Bergman, B. 1995. Kompendium i teckenspråksgrammatik. Stockholm: Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 54 s. Kursansvarig lärare och examinator/er ÅSA GUSTAFSSON E-post: asa.gustafsson@ling.su.se Telefon: 08-16 23 37 Rum: C370 5
Mottagning: enligt överenskommelse INGELA HOLMSTRÖM E-post: ingela.holmstrom@ling.su.se Rum: C 344 Mottagning: enligt överenskommelse Studentexpedition, studievägledare, studierektor vid Institutionen för lingvistik Studentexpeditionen E-post: exp@ling.su.se Telefon: 08-16 23 46 Telefontid: se öppettider nedan Rum: C378 Mottagning: Tisdag 9:00-10:00 Onsdag 13:00-15:00 Torsdag 9:00-11:00 och 13:00-16:00 Studievägledare och studierektor ÅSA GUSTAFSSON E-post: studievagledare.tsp@lingsu.se Telefon: 08-16 23 37 Telefontid: enligt överenskommelse Rum: C370 Mottagning: enligt överenskommelse LINA LEHN E-post: studievagledare.tolk.svefler@su.se Telefon: 08-16 29 49 Telefontid: tors. 10 11 Rum: D 524 Mottagning: tis. 16 17 och enligt överenskommelse Utbildningskoordinator KTT ANNE REESE WILLÉN E-post: anne.reesewillen@su.se Tfn: 08-16 15 49 Rum: D520 Mottagning: enligt överenskommelse 6