DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988*

Relevanta dokument
DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 *

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 10 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 4 oktober 1991*

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 28 november 1989*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) 17 december 1987'

DOMSTOLENS DOM av den 13 maj 1986*

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992*

DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 5 februari 1981*

DOMSTOLENS DOM av den 10 april 1984'

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 juli 1991 *

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 15 oktober 1987*

REGINA MOT BOUCHEREAU DOMSTOLENS DOM. av den 27 oktober 1977*

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 21 november 1991 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 november 1986*

BRT MOT SABAM OCH FONIOR DOMSTOLENS DOM. av den 21 mars 1974* har Tribunal de première instance i Bryssel till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 11 juli 1991 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM av den 6 oktober 1982*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 december 1987*

DOMSTOLENS DOM av den 12 juli 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990*

DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 19 maj 1993*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 27 januari 2000 *

DOMSTOLENS DOM av den 22 oktober 1987*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 20 juni 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 26 februari 1986*

DOMSTOLENS DOM av den 19 juni 1990*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *

DOMSTOLENS DOM den 2 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 14 februari 1985*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 *

DOMSTOLENS DOM av den 31 januari 1984*

DOMSTOLENS DOM av den 17 maj 1990*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*)

DOMSTOLENS DOM av den 9 juli 1985*

DOMSTOLENS DOM av den 10 juli 1984*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 27 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 22 juni 1989*

DOMSTOLENS DOM av den 22 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 16 december 1992"

DOMSTOLENS DOM den 30 juni 1998 *

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM av den 15 maj 1986*

DOMSTOLENS DOM av den 17 oktober 1989*

DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM den 4 juni 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 6 april 1995 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM den 11 maj 1999*

DOMSTOLENS DOM av den 24 november 1982*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 30 januari 1997 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 27 februari 1997 *

DOMSTOLENS DOM av den 28 januari 1992*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 15 februari 1996"

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 24 oktober 1996*

DOMSTOLENS DOM av den 7 maj 1991*

höjning enligt artikel 12 i EEG-fördraget eller om det i detta fall var fråga om

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 18 oktober 2007 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 2001 *

DOMSTOLENS BESLUT (tredje avdelningen) den 27 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 16 januari 2003 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 januari 1997 *

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 13 juli 2017 * i

DOMSTOLENS DOM av den 19 november 1991 *

DOMSTOLENS DOM den 22 april 1997 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 7 mars 1996 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 23 april 1991 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 16 november 2000 *

DOMSTOLENS DOM av den 17 september 1980*

LAWRIE-BLUM MOT LAND BADEN-WÜRTTEMBERG DOMSTOLENS DOM av den 3 juli 1986* I mål 66/85 har Bundesverwaltungsgericht till domstolen gett in en begäran

DOMSTOLENS DOM den 29 juni 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM av den 3 juli 1986*

DOMSTOLENS DOM av den 25 april 1985*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003,

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 4 juli 1985*

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 september 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 4 oktober 2001 *

av den 8 april 1976*

DOMSTOLENS DOM den 9 februari 1999*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 16 september 1997

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 17 december 1998 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 28 april 1999 *

Transkript:

MURPHY MOT AN BORD TELECOM EIREANN DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988* I mål 157/86 har High Court i Irland till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det mål som pågår vid den nationella domstolen mellan Mary Murphy m.fl. och An Bord Telecom Eireann. Begäran avser tolkningen av artikel 119 i EEG-fördraget och artikel 1 i rådets direktiv 75/117 av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT nr L 45 s. 19, fransk version; svensk specialutgåva del 13 volym 04). DOMSTOLEN sammansatt av avdelningsordföranden G. Bosco, tillförordnad ordförande, avdelningsordförandena O. Due och J. C. Moitinho de Almeida samt domarna U. Everling, K. Bahlmann, Y. Galmot, C. Kakouris, T. F. 0'Higgins och F. Schockweiler, generaladvokat: C. O. Lenz, justitiesekreterare: byrådirektören D. Louterman, som har beaktat yttrandena från Mary Murphy m.fl. genom Mary Robinson, SC, och Paul Butler, BL, biträdda av Charles B. W. Boyle & Son, solicitors, Rfittcgangssprâk: engelska. 351

DOM AV DEN 4.2.1988 - MÅL 157/86 An Bord Telecom Eireann genom E. G. Hall, Company Solicitor, biträdd av Hugh Geoghegan, SC, och James O'Reilly, BL, den irländska regeringen genom Louis J. Dockery, Chief State Solicitor, och J. Hamilton, BL, Europeiska gemenskapernas kommission genom Julian Currall, rättstjänsten, som har beaktat förhandlingsrapporten och vad som framkommit vid den muntliga förhandlingen den 10 november 1987 och som vid sammanträde samma dag har hört generaladvokatens förslag till avgörande, meddelar följande dom DOMSKÄL i Genom ett beslut av den 4 mars 1986, som kom in till domstolen den 30 juni 1986, har High Court i Irland i enlighet med artikel 177 i EEG-fördraget ställt tre frågor om tolkningen av artikel 119 i EEG-fördraget och artikel 1 i rådets direktiv 75/117 av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT nr L 45 s. 19, fransk version; svensk specialutgåva del 13 volym 04). 2 Frågorna har ställts inom ramen för ett förfarande som inletts av Mary Murphy och 28 andra kvinnliga arbetstagare mot deras arbetsgivare, bolaget An Bord Telecom Eireann. Arbetstagarna i fråga är fabriksarbetare ("factory workers") och deras arbete består i att bl.a. ta isär, rengöra, smörja och sätta ihop telefoner och annan utrustning. De har rest krav på att erhålla lön efter samma löneskala som en angiven manlig arbetstagare, sorri är lagerarbetare ("stores labourer") inom samma företag och vars arbete består i att rengöra, samla ihop och lämna ut utrustning och komponenter samt mera allmänt att hjälpa till efter behov. 3 Det framgår av handlingarna i målet att den "Equality Officer", till vilken begäran hänsköts i första instans i enlighet med det förfarande som föreskrivs i Anti-discrimination (Pay) Act från 1974, fann att det arbete som utfördes av sökandena i stort sett var mer kvalificerat än det arbete som utfördes av 352

MURPHY MOT AN BORD TELECOM EIREANN den manlige arbetskamraten och att det därför inte var fråga om "lika arbete" i nämnda lags mening. Equality Officer fann sig således redan på denna grund inte kunna förorda att sökandena skulle erhålla lön efter samma löneskala som deras manlige arbetskamrat och ansåg sig därför inte behöva ta ställning till frågan om löneskillnaden i fråga innebär könsdiskriminering. 4 Sökandena överklagade till Labour Court, som gjorde samma bedömning som Equality Officer, varefter sökandena överklagade till High Court angående en rättsfråga. High Court anslöt sig till den bedömning som Equality Officer och Labour Court hade gjort beträffande tolkningen av Antidiscrimination (Pay) Act, men ville få veta om den nationella lagstiftningen är förenlig med gemenskapsrättens bestämmelser om lika lön. Mot bakgrund härav har High Court förklarat målet vilande och ställt följande frågor till domstolen: "1) Omfattar den gemenskapsrättsliga principen om lika lön för lika arbete en begäran om lika lön för likvärdigt arbete, när sökandens arbete anses mer kvalificerat än det arbete som utförs av den person med vilken sökanden vill jämföras?" 2) Om svaret på den första frågan är jakande: "Är svaret beroende av bestämmelserna i artikel 1 i rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tilllämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män?" 3) Om det svaret är jakande: "Är artikel ł i nämnda direktiv direkt tillämplig i medlemsstaterna?" 5 För en utförligare redogörelse av omständigheterna i målet vid den nationella domstolen, de relevanta gemenskapsbestämmelserna och förfarandet i domstolen samt de yttranden som getts in till domstolen hänvisas till förhandlingsrapporten. Handlingarna i dessa delar återges i det följande endast i den mån det är nödvändigt för övervägandena i domskälen. Den första frågan s Vid en jämförelse av de tre frågorna och de förklaringar som ges i motiveringen till beslutet om hänskjutande, framgår att den första frågan i huvudsak går ut på att få veta om artikel 119 i EEG-fördraget skall tolkas på så sätt att 353

DOM AV DEN 4.2.1988 - MAL 157/86 den även avser fall där den arbetstagare som åberopar sina rättigheter enligt bestämmelsen i fråga för att erhålla lika lön i den mening som avses i densamma utför ett mer kvalificerat arbete än den person med vilken han vill jämföras. 7 Enligt artikel 119 första stycket i fördraget skall medlemsstaterna säkerställa och upprätthålla "principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete". Enligt domstolens fasta rättspraxis, som för första gången kom till uttryck i en dom av den 8 april 1976 i mål 43/75 Defrenne (Rec. s. 455), är ifrågavarande bestämmelse direkt tillämplig särskilt när kvinnor och män erhåller olika lön för lika arbete som utförs inom.samma privata eller offentliga verksamhet eller tjänst. s An Bord Telecom Eireann har bestritt att principen är tillämplig i fall där det utbetalas lägre lön för ett mer kvalificerat arbete. Bolaget har till stöd för denna ståndpunkt hävdat att uttrycket "lika arbete" i artikel 119 i fördraget inte kan anses inbegripa likvärdigt arbete, eftersom en motsatt tolkning skulle få till följd att lika lön skulle utbetalas för arbete av olika kvalificeringsgrad. 9 Visserligen skall principen om lika lön för kvinnor och män i enlighet med ordalydelsen i artikel 119 i fördraget tillämpas endast i fråga om lika arbete eller, i enlighet med domstolens fasta rättspraxis, i fråga om likvärdigt arbete, men inte i fråga om icke likvärdigt arbete. Om emellertid denna princip utgör hinder för att arbetstagare av det ena könet, som utför ett arbete som är likvärdigt med det som utförs av arbetstagare av det motsatta könet, erhåller lägre lön på grund av sin könstillhörighet, så innebär den med desto större anledning ett förbud mot en sådan löneskillnad i de fall där de lägre betalda arbetstagarna utför ett mer kvalificerat arbete. io n En motsatt tolkning skulle innebära att principen om lika lön berövades sin ändamålsenliga verkan och sitt innehåll. Som den irländska regeringen med rätta har hävdat, skulle en arbetsgivare i så fall lätt kunna kringgå denna princip och tilldela arbetstagare av det en könet extrauppgifter eller svårare arbetsuppgifter för att kunna ge dessa en lägre lön. I den mån som det har konstaterats att den ifrågavarande lönenivåskillnaden utgör könsdiskriminering är artikel 119 direkt tillämplig, i den meningen ätt de berörda arbetstagarna kan åberopa artikeln inför rätta för att erhålla lika lön i den mening som avses i bestämmelsen och i den meningen att de nationella domstolarna är skyldiga att beakta denna bestämmelse som en del av gemenskapsrätten. Det ankommer på den nationella domstolen att med 354

MURPHY MOT AN BORD TELECOM EIREANN utnyttjande av det utrymme för skönsmässig bedömning som den har enligt nationell rätt, tolka och tillämpa den interna lagstiftningen på ett sätt som står i överensstämmelse med gemenskapsrätten och att, för det fall en sådan tolkning inte är möjlig, avstå från att tillämpa varje motstridig nationell regel. i2 Svaret på den första frågan blir därför att artikel 119 i EEG-fördraget skall tolkas på så sätt att den även avser fall där den arbetstagare som gör gällande en rättighet enligt bestämmelsen i fråga för att erhålla lika lön i den mening som avses i densamma utför ett mer kvalificerat arbete än den person med vilken han vill jämföras. Den andra och tredje frågan B Det följer av det ovan anförda att tvisten vid den nationella domstolen kan avgöras på grundval av en tolkning av enbart artikel 119 i fördraget. Under dessa förhållanden föreligger inget behov av att besvara den andra och tredje frågan rörande tolkningen av rådets direktiv 75/117 av den 10 februari 1975. Rättegångskostnader 1 4 De kostnader som har förorsakats den irländska regeringen och Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN - angående de frågor som genom beslut av den 4 mars 1986 förts vidare av High Court i Irland - följande dom: 1) Artikel 119 i EEG-fördraget skall tolkas på så sätt att den även avser fall där den arbetstagare som gör gällande en rättighet enligt denna be- 355

DOM AV DEN 4.2.1988 - MAL 157/86 Stämmelse för att erhålla lika lön i den mening som avses i samma bestämmelse, utför ett mer kvalificerat arbete än den person med vilken han vill jämföras. Bosco Due Moitinho de Almeida Everling Bahlmann Galmot Kakouris O'Higgins Schockweiler Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 4 februari 1988. P. Heim Justitiesekreterare A. J. Mackenzie Stuart Ordförande 356