Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik Presentation konferens Global Kunskap 2018-02-08/09 1
Vad det handlar om Bilder Formel Klimatfrågan Värden Processer att hämta hem värden 2
3
4
5
Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? 6
Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 7
Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi 8
Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi Vad kommer in på högersidan? 9
Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi Vad kommer in på högersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi C 6 H 12 O 6 (druvsocker) + 6 O 2 10
Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi Vad kommer in på högersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi C 6 H 12 O 6 (druvsocker) + 6 O 2 Vad är fossila bränslen 11
Tidsrum Fossila bränslen fotosyntesprodukter lagrad över tiden Postfossila ekonomin beror av fotosyntes nu lagrad över yta Vilken puls av power har de fossila bränslena gett till människans ekonomi? 12
IPCC 2013 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change 13
14
Dvs, figuren från IPCC 2013 IPCC skattar det totala förrådet av kol år 2011 i haven till ca 40 608 miljarder ton, lager av fossila bränslen till ca 1 110 miljarder ton, marken (soils) till ca 1 950 miljarder ton, vegetation till ca 520 miljarder ton, samt i atmosfären till ca 830 miljarder ton. 15
Dvs, figuren från IPCC 2013 IPCC skattar några årliga flöden av kol i miljarder ton Till atmosfären fossila bränslen och cement 7,8 markanvändning netto 1,1 respiration och bränder 119 från oceaner 78 Från atmosfären till oceaner 80 fotosyntesen 123 Varav ökning sedan 1750 Skattad ökning i atmosfären 4 Motsvarar av tot fotosyntes 3% 14,1 (dvs + 13% från förindustriell nivå) 16
Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt 17
Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt Hantera världen som ett stort lantbruk (jordoch skog) 18
Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt Hantera världen som ett stort lantbruk (jordoch skog) Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna Mark/Natur, Arbete, Kapital 19
Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt Hantera världen som ett stort lantbruk (jordoch skog) Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna Mark/Natur, Arbete, Kapital Skogsbruksplaner, system för driftsplanering 20
Värden 21
Miljoner kg 350 Produktion av animaliskt protein i Sverige 1873-2007, samt behov av protein för svenska befolkningen 300 250 200 150 Protein, mjölk Animaliskt protein (exkl fjäderfä) Svensk befolkning, behov protein 100 50 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 22
MJ Protein 00 Riket 2 783 475 3 899 499 01 Stockholms län 24 731 34 646 03 Uppsala län 82 464 115 528 04 Södermanlands län 72 757 101 929 05 Östergötlands län 202 902 284 255 06 Jönköpings län 243 685 341 389 07 Kronobergs län 99 640 139 590 08 Kalmar län 331 379 464 244 09 Gotlands län 132 686 185 886 10 Blekinge län 31 438 44 044 12 Skåne län 327 558 458 891 13 Hallands län 214 139 299 998 14 Västra Götalands län 482 849 676 445 17 Värmlands län 57 872 81 076 18 Örebro län 51 588 72 272 19 Västmanlands län 35 086 49 154 20 Dalarnas län 46 652 65 357 21 Gävleborgs län 73 604 103 116 22 Västernorrlands län 57 518 80 579 23 Jämtlands län 60 353 84 551 24 Västerbottens län 108 958 152 645 25 Norrbottens län 45 615 63 904 23
Mjölkkor Klimatskatt Intäkter till företagaren Mjölk Nötkött Summa 00 Riket 11 270 8 646 4 448 13 094 01 Stockholms län 100 77 40 116 03 Uppsala län 334 256 132 388 04 Södermanlands län 295 226 116 342 05 Östergötlands län 822 630 324 955 06 Jönköpings län 987 757 389 1 146 07 Kronobergs län 403 309 159 469 08 Kalmar län 1 342 1 029 530 1 559 09 Gotlands län 537 412 212 624 10 Blekinge län 127 98 50 148 12 Skåne län 1 326 1 017 523 1 541 13 Hallands län 867 665 342 1 007 14 Västra Götalands län 1 955 1 500 772 2 271 17 Värmlands län 234 180 92 272 18 Örebro län 209 160 82 243 19 Västmanlands län 142 109 56 165 20 Dalarnas län 189 145 75 219 21 Gävleborgs län 298 229 118 346 22 Västernorrlands län 233 179 92 271 23 Jämtlands län 244 187 96 284 24 Västerbottens län 441 338 174 24 513 25 Norrbottens län 185 142 73 215
Tabell 2. Inbindningen av koldioxid i Sveriges skogar år 2010 i ton samt det samhällsekonomiska värdet av denna i en långsiktig grundkalkyl respektive känslighetsanalys Inbindning koldioxid Värde miljarder kr miljoner ton långsiktig, 40 år eller mer känslighetskalkyl Stockholms 3,1 4,5 11,0 Uppsala 5,0 7,3 17,6 Södermanlands 4,0 5,8 14,1 Östergötlands 7,1 10,3 25,0 Jönköpings 7,0 10,2 24,7 Kronobergs 5,8 8,4 20,2 Kalmar 7,8 11,3 27,2 Gotlands 0,8 1,1 2,7 Blekinge 2,5 3,6 8,6 Skåne 4,9 7,1 17,2 Hallands 3,5 5,1 12,3 Västra Götalands 13,6 19,7 47,6 Värmlands 12,9 18,8 45,3 Örebro 6,1 8,8 21,2 Västmanlands 2,9 4,1 10,0 Dalarnas 13,0 18,8 45,5 Gävleborgs 13,5 19,6 47,3 Västernorrlands 14,5 21,0 50,7 Jämtlands 16,9 24,6 59,3 Västerbottens 16,5 24,0 57,9 Norrbottens 16,7 24,2 58,5 Hela landet 178,2 258,4 623,8 25
Tabell 5. Mängden syrgas som frigörs per år och koldioxid som binds in varje år via den värmländska skogens fotosyntes fördelat per kommun, samt värdet av inbindningen av koldioxid Miljoner ton Värde miljarder kr, kolbindning Frisläppande av syrgas Inbindning koldioxid Långsiktig Känslighetskalkyl Kil 0,15 0,21 0,31 0,74 Eda 0,45 0,62 0,89 2,16 Torsby 2,39 3,29 4,77 11,52 Storfors 0,21 0,29 0,41 1,00 Hammarö 0,01 0,02 0,03 0,07 Munkfors 0,08 0,11 0,16 0,38 Forshaga 0,19 0,26 0,37 0,90 Grums 0,19 0,26 0,38 0,92 Årjäng 0,79 1,08 1,57 3,79 Sunne 0,71 0,97 1,41 3,41 Karlstad 0,47 0,65 0,95 2,28 Kristinehamn 0,33 0,45 0,65 1,56 Filipstad 0,88 1,21 1,75 4,23 Hagfors 1,04 1,43 2,07 5,01 Arvika 0,95 1,30 1,89 4,56 Säffle 0,58 0,79 1,15 2,77 26 Värmland 9,41 12,94 18,77 45,30
Tabell 6. Summering ekonomiska värden produktionen av kemisk energi och inbindningen av koldioxid, samt vad detta innebär i ökade skatteintäkter och i sysselsättning när detta stärker miljöhjälteföretagens resultaträkningar vid betalning ekosystemtjänster Summa ekonomiskt värde energi + kolsänka, miljoner kr Skatt milj kr Egen kommun Skatt miljoner kr Landsting Ökad sysselsättning Kil 417 58 29 556 Eda 1 210 169 85 1 613 Torsby 6 456 904 452 8 608 Storfors 560 78 39 746 Hammarö 37 5 3 49 Munkfors 212 30 15 283 Forshaga 506 71 35 675 Grums 517 72 36 690 Årjäng 2 123 297 149 2 831 Sunne 1 912 268 134 2 549 Karlstad 1 280 179 90 1 707 Kristinehamn 877 123 61 1 169 Filipstad 2 372 332 166 3 163 Hagfors 2 806 393 196 3 742 Arvika 2 554 358 179 3 406 Säffle 1 555 218 109 2 074 Värmland 25 395 3 555 1 778 33 860 27
Processer hämta hem värden 1. Leader Närheten beslut 2,0 miljoner överför verktygslåda hållbarhet (Hellstrandmetoden ) i IT-plattform, tre webbapplikationer 1. Offentlig upphandling 2. Hållbarhetsräkenskaper alla typer av organisationer 3. Stöd för hållbar hälso- och sjukvård, första applikation förebyggande vård diabetespatienter med riskfötter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset ev TWR) 28
2. Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund Process söka förstudiemedel 29
Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund Process söka förstudiemedel Planerat innehåll fullstort projekt rubriker 30
1. Inventera produktion/utbud av nyttigheter från fotosyntesen 2. Inventera konsumtion/efterfrågan på dessa nyttigheter 3. Utvikle metoder for optimering av produktionsfaktorerne mark, arbete, kapital för företags- och smhällsnytta 4. Utvikle modell for hållbarhetsbalanserad fritidshus-område 5. Utveckla system för skogsskötsel för ekonomiska mervärden utifrån bl a de kvaliteter långsamt växande skog ger. 6. Utvikle effektive, økonomisk, økologisk og samfunnsmessig bærekraftig gräsbaserad idisslarproduktion (fx Storfebeiting i utmark) 7. Utveckla nyttigheter som i industriella processer kan utvecklas från fotosyntesen i berört område 8. Utveckla system för att hämta hem fotosyntesens värden till berörda företags resultaträkningar, jobb och skatteintäkter 9. Med stöd av 4 och 8 utveckla en uppsättning affärsmodeller för hållbar tillväxt 10. Strategi för kommunikation via olika kanaler och plattformar 11. Etablera ett årligt Johan C Løken-symposium i Elverum i Johans anda om fotosyntesens och det gröna kolets värde 31
Seminarium-konferens Process för att skapa ett seminariumkonferens där Forskare Chalmers som ser kor som hållbarhetsbovar konfronteras Hellstrands perspektiv som ser dem som hållbarhetshjältar Deltagande också med expertis från FAO Detta har stor men icke insedd effekt lönsamhet framtidens skogsbruk i Norden och Globalt 32