Anteckningar från Vätterndagen 9 nov 2017, Huskvarna

Relevanta dokument
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Dricksvatten från Vättern

Protokoll VU-möte på IKHP, Huskvarna.

Utveckling och hållbarhet på Åland

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Hur stort är problemet med mikroplast

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Vätterninfo nr 2:2015 april

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Protokoll VU-möte på Grenna Museum, Gränna

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet

Vättern som riksintresse för dricksvatten

Anteckningar från Vätterndagen 28 okt 2015, Motala

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Mikroplaster i svenska ytvatten

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Miljööverenskommelse

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Sveriges miljömål.

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Temagruppernas ansvarsområde

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

Vätternvatten till Örebro län, och längre? Lars Ferbe Örebro kommun

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren september 2013

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Kunskapsunderlag för delområde

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Regional miljöstrategi för vatten

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Stormusslor i biflöden till Göta älv

Anpassning till ett förändrat klimat

Vätterninfo nr 1:2016 februari

Småföretagsbarometern

Vad är PFAS och varför är PFAS-ämnen ett bekymmer?

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Kenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

Försäkring i förändrat klimat

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Protokoll vid styrelsemöte på Sibelco Nordic AB, Baskarpssand, Habo kommun.

TIDANS VATTENFÖRBUND TIDANS VATTENRAD

Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Förstudie Vindelälvsdalen

Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Vatten och luft. Åk

Försäkring i förändrat klimat

Dagvattenhantering. Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet

Hållbar utveckling för barn & unga

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Lek och testa med vatten

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Transkript:

Referat Vätterndagen 2017 Sida 1/13 Datum 2018-01-10 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Anteckningar från Vätterndagen 9 nov 2017, Huskvarna Nedan följer referat av de föredrag som genomfördes på Vätterndagen den 9 november 2017 på IKHP- Hakarpstugan i Huskvarna. De gör inte grund för att återge föredragen i sin helhet utan endast vad det just är korta refererat. För detaljer bör respektive föredragshållare kontaktas. Sist följer resultat av den enkät som genomfördes. Inledning Kristina Zetterström, Länsråd Östergötlands län, Ordförande Vätternvårdsförbundet Kristina Zetterström inledde dagen med att hälsa alla välkomna för den åttonde Vätterndagen i ordningen. Kristina poängterade att dagens föreläsare kommer från olika håll i landet och har olika ämnen men gemensamt i att alla har samma sjö som utgångspunkt. Vidare berättade Kristina om att arbetet för Vättern måste bedrivas lokalt, regionalt, nationellt och globalt för att nå resultat. En stor sjö med komplex påverkan. Figur 1. Ordförande i förbundet, länsrådet i Östergötlands län Kristina Zetterström hälsade alla välkomna till Vätterndagen. I år är det 60 år sedan samarbetet påbörjades runt sjön för att bevara sjön som klarvattensjö (vilken den inte var på den tiden), bevara friluftsliv och fiske samt säkerställa råvattentillgång för dricksvatten. Vätternvårdsförbundet kunde i juni 2017 med anledning av 60-årsjubileumet åter samla länsledningarna för de fyra Vätternlänen på Visingsö för att uppdatera sig om sjön. Flera utmaningar finns framåt och dagens teman berör delvis sådana men Vätterndagen tar även upp lösningar och åtgärder. En av förbundets uppgifter är att människor inte bara förenas av Vättern utan även ta del av information och fakta om sjön så vi tillsammans har gemensam grund att stå på när vi betraktar sjön ur olika aspekter och intressen. Vätterndagen är en dag som ska bidra positivt till diskussionsklimatet runt sjön genom lyfta fram fakta och mervärden som sjön medför ur olika aspekter.

Figur 2. Temat för året var "Vättern utanför Vättern" och innehöll tre block: a) Internationella klimat- Vättern, b) Finns även utanför Vättern, och c) Borde inte vara i Vättern. Ca 110 personer deltog. Tema: Den internationella klimat-vättern Josefin Gustavsson, Biosfärområde Östra Vätternbranterna Josefin inledde med att informera om att Östra Vätternbranterna karakteriseras av storslaget och småskaligt, där Vättern med dess branter står för det storslagna (Vättern utgör ca 30% av hela biosfärsytan ) och människans närvaro av det småskaliga. Biosfärområden ingår i UNE- SCO nätverk för lärande, forskning och kultur. Signumet för Vätternbranterna är att befintlig samverkan i området ska präglas av hållbar utveckling och därmed bidra till Agenda 2030. Lokala lösningar på globala problem är nyckelord liksom Bevara Utveckla- Stödja. Totalt finns 620 områden i världen i 120 länder varav fem i Sverige. Utpekande innebär inte någon juridisk skyddsform utan är ett sätt att område där utveckling och arbetet ska ske på ett hållbart vis, s a s utgöra ett modellområde. Figur 3. Josefine Gustafsson är koordinator i föreningen Östra Vätternbranterna och jobbar på Jönköpings kommun.

Gesa Weyhenmeyer, Uppsala Universitet VÄTTERN I INTERNATIONELLA KLIMATDATABASER -Temperaturutveckling i Vättern utgör en av världens längsta och tätaste dataserier i sjöar inledde Gesa Weyhenmeyer med. Gesa deltar i ett internationellt forskarnätverk som analyserar temperaturutvecklingen i närmare 300 sjöar på global nivå. Vättern är en av de främsta dataserierna där. Analyserna, som nyligen publicerats i tidskriften Geophysical Research Letters, visar att sjöar globalt blir varmare (ca 0,5-1,5 C per 10 år) och just Scandinavium förefaller utgöra en global hot-spot i dessa sammanhang. Viktigt i sammanhanget är att a) vatten värms snabbbare än luft då vatten magasinerar värme, b) sjöar värms snabbare än hav, c) tydligast är temperaturökningen vintertid d v s kalla perioder förvinner. När en sjö bli varmare än luften ändras gasutbytet med luft vilket kan leda till oväntade konsekvenser av gasutbytet. Sjöar kan nämligen bli en källa för ytterligare avge klimatgaser och därmed påskynda klimatförändringarna, det blir en ond loop. Gesa berättade vidare om hur hon i ett skol-projekt inhämtat data från luft och vatten från nästan 200 sjöar i Sverige och därifrån beräknat gasavgång. Vättern har en ovanligt jämn temperatur över dygnet och avger relativt lite gaser per ytenhet. Men på grund av sin storlek blir sjön en betydande källa för gaser, särskilt om vattentemperaturen ökar. När det gäller temperatur så är det inte förhöjda sommartemperaturer som kan komma bli bekymmersamma för ekosystemet utan frånvaro av kalla vintertemperaturer. Frånvaro av is och kyla kan därför komma påverka ekosystemet mer än värme. Figur 4. Gesa Weyhenmeyer informerade om sin forskning om temperaturens (in)direkta effekt på Vättern och hur sjön bidrar till global kunskap.

Anna Eklund, SMHI VÄTTERN I ETT FRAMTIDA KLIMAT SMHI har genomfört ett projekt i två delar om klimatförändringars effekter på Sveriges fyra stora sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Syftet är att dels höja kunskaperna men även bidra till beslutsunderlag generellt. I en första studie har Anna och kollegor på SMHI studerat utfallet av olika klimatmodeller på Vätterns temperatur i vattenpelaren, varaktighet samt hur vattenståndet påverkas när det både blir varmare och ökad nederbörd. I Vättern har vattenståndet mätts i Motala sedan 1858 så det finns en lång dataserie. Analyser visar att vattenståndet kommer minska i framtiden, i snitt med 20-40 cm som medel. Men extrema höga nivåer kommer bli oförändrat. Det innebär också att det kommer bli vanligare med låg tappning till Motala ström. Anledningen är att avdunstningen beräknas överflygla nederbörden. Figur 5. Anna Eklund från SMHI har genomfört analyser på framtida temperatur och vattenstånd i Vättern. Tema: Vättern finns utanför Vättern Göran Milbrink, Uppsala Universitet VÄTTERNMASKAR I ETT SKÅP I UPPSALA UNIK TIDSSERIE Göran Milbrink har gått igenom gamla Vätternprover av bottenlevande maskar (oligochaeter) som stod i ett skåp i Uppsala, prover som tagits under 1910-talet och framåt. Under 1960-70- talet tog Göran själv bottenprover i Vättern inom det som då skulle komma bli den löpande miljöövervakning av Vättern. Dagens miljöövervakningsprogram har fortsatt med dessa moment och därmed kan långa tidsserier skapas. Tidsserier som omfattar perioder även då Vättern var marginellt påverkad. Olika typer av maskar kan visa på olika saker, såsom t ex övergödning. Olika grupper som kännetecknas av olika miljötillstånd kan ställas mot varandra i sk index, och detta används generellt inom miljöövervakning. Göran Milbrink poängterade även vikten av att bibehålla samlingar av miljöprover för framtiden. Idag slängs prover alldeles för snabbt och därmed kan inte efteranalyser göras.

Under 1960-och70-talen blev Vättern liksom de övriga stora sjöarna i Sydsverige, Mälaren och Vättern, alltmer påverkade av avloppsutsläpp. Siktdjupen minskade drastiskt i Vättern. Avloppsrening i Sverige under 1960-talet ledde emellertid till snabba förbättringar även i Vättern, och siktdjupen är nu återställda. Allt detta syns tydligt i sjöns oligochaetsammansättning. Figur 6. Göran Milbrink gav åhörarna på Vätterndagen en historielektion i miljöövervakning med bottenlevande djur som exempel. Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro VI I ÖREBRO LÄN VILL OCKSÅ HA VÄTTERNVATTEN! 2008 påbörjades en resa i ett flertal kommuner i Örebro län med att se över möjligheten med överledning av vatten från Vättern. Orsaken var att flera kommuner idag har otillfredsställande kvalitet på sina råvattenkällor och dessutom osäker tillgång till bra uttagsplatser av råvatten. Även reservalternativ saknas. Senaste åren har Örebro stad haft stora bekymmer med både kvalitet och kvantitet. Projektet Vätternvatten har sedan dess genomfört flera utredningar och sex kommuner om totalt ca 200 000 personer ingår i ett bolag om att nyttja Vättern i framtiden. Genom gemensam organisation Vätternvatten AB förväntas stora samordningsfördelar kunna nyttjas. Figur 7. Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro, är samordnare i projektet "Vätternvatten" till Örebrokommuner. Projektet i två faser: 1) ta fram handlingar för tillstånd och projektering beräknas till ca 277 milj kr, 2) Byggande av

tunnel och ledningar beräknas till ca 3,3 miljarder kr. Som del 3 är själva driften av distributionen. Intagspunkt planeras på 50-60 m djup i norra Vättern. Därefter leds vattnet i en bergtunnel med självfall till Hallsberg (ca 37 km). Därefter leds vattnet i nedgrävda ledningar ut till kommunerna. Första spadtaget beräknas till 2023 och år 2027 dricker man Vätternvatten i Örebro, spådde Peder Eriksson. Figur 8. Från intag på 60 m i norra Vättern leds vattnet i en 37 km lång bergtunnel och går därefter via ledningar ut i länet. Flera lyssnade intresserat till det som kanske är den största exploateringen av Vättern på flera decennier. Tema: Borde inte vara i Vättern Ingrid Ericson Jogsten, Örebro Universitet PERFLOURERADE ALKYLSUBSTANSER (PFAS) I STORT, SMÅTT OCH I VÄTTERN Ingrid Ericson Jogsten inledde med att förklara att gruppen PFAS utgörs av mer än 3 000 ämnen. När man inför förbud för denna typ av ämnen görs det ämne för ämne och inte för grupp. Det gör begränsningsarbetet går långsamt. PFAS finns i princip överallt men tydligast där det varit nån form av aktivitet som föranlett lokal belastning. Inte sällan brandövningsplatser. Ämnena används i princip överallt, från industri till i produkter i hemmen. Ämnena har egenskaper som vi gärna är intresserade av såsom fett-, vatten-, och smutsavvisande egenskaper. Nackdelen är att PFAS är extremt långlivat och stabila med halveringstider på flera år. Transporter och exponering sker på flera vis, t ex atmosfäriskt nedfall långt från utsläppskällan, exponering för människa via livsmedel eller inomhusluft/damm. Figur 9. Ingrid Ericson Jogsten forskar på PFAS på Örebro Universitet.

Ingrid och medarbetare driver ett projekt där olika matriser i Vättern under söks. De har varit runt Vättern och provtagit tillflöden, analyserat olika fiskarter, bottenkryp, sediment och glacialrelikter. Generellt sett är det låga halter förutom där tydliga påvärkanskällor finns t ex brandövningsplatser. Även sådan finns runt Vättern och det framgår av förhöjda halter i vattendrag. Även i glacialrelikter och fisk är halterna av PFAS förhöjda. Figur 10. Ingrid Ericson Jogsten berättade om den komplexa gruppen "PFAS", hur de sprids och hur människan exponeras via olika vägar. Ingrid och kollegor har analyserat prover i vatten, sediment, fisk och glacialrelikter runt hela Vättern. Jacob Bergengren, Tekniska verken i Linköping AB ÄR VANDRARMUSSLAN PÅ VÄG IN I VÄTTERN? Jakob Bergengren har under flera decennier ägnat sig åt sk stormusslor främst de med naturlig förekomst i Sverige såsom flodpärlmussla och målarmussla. Några av de i Sverige förkommande stormusslorna utgörs dock av invasiva musselarter t ex vandramussla, trekantig brackvattenmussla, amerikansk trågmussla samt kinesisk dammussla. Av dessa arter är det vandrarmussla, med hemvist i ryska sjöar, som är mest trolig att kunna nå Vättern inom snar framtid. I Motala ström noterades nämligen 2012 plötsligt vandrarmussla i rikliga tätheter. Även om Vättern är en lågproduktiv sjö är de kemiska förutsättningarna lämpliga (t ex ph, kalkhalt mm) för vandrarmusslan. I sjöar med liknande låga näringsinnehåll som Vättern har vandrarmussla kunnat explodera så det är troligen en ren fysisk sak att den ännu inte påträffats i Vättern. Figur 11. Jakob Bergengren gav en ganska dyster bild när det gäller invasiva arter på väg in i Vättern. Vandramussla kan i och med sin invasiva förmåga medföra negativa konsekvenser t ex växa på klipphällar och försvåra bad, växa på andra organismer, sätta sig på båtskrov/propeller men även sätta igen vattenledningar. Problemen är flera och kända från sjöar där arter tidigare etablerat sig. Främst de enorma tätheterna som musslan kan bilda är bekymmersamt. Vad kan man göra åt musslan? För att förhindra etablering i Vättern behövs information vitt och brett och kontrollera

infart av båtar i Göta Kanal. Det finns vissa naturliga fiender men de är få. I Vättern finns möjligheten att t ex sothöna och vigg skulle kunna nyttja vandrarmusslan ned till dykbart djup (11m). I andra sjöar har fågelpredation minskat musslan med 90%. Fisken svartmunnad smörbult är en specialist på just vandrarmussla då den har samma hemvist som musslan (Kaspiska havet). Men svartmunnad smörbult är även den en invasiv art så det vore än mer förödande om den skulle komma i kölvattnet. I dagsläget är det inte känt med förekomst av vandrarmussla i Vättern. Det finns dock inget som talar för att så inte kommer ske, menade Jakob Bergengren. Och som inte det skulle vara nog med vandrarmusslan så förväntas ytterligare arter - t ex kvaggamusslan skulle verkligen vara förödande för ekosystem, avslutade Jakob Bergengren (något uppgivet). Figur 12. Vandrarmusslan återfinns idag nedströms Vättern i Motala ström. Den skulle troligen trivas i Vättern om/när den kommer dit, menade Jacob Bergengren. Anna Rotander, Örebro Universitet MIKROPLASTER I STORA SJÖAR 2017, FÖRSTA RESULTATEN? 2015 genomfördes en provtagning av mikroskräp i Vättern med resultat som blev mycket uppmärksammade då nivåerna var jämförelsevis höga. Med anledning därav genomfördes våren 2017 en mer omfattande provtagning i fyra stora sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Anna Rotander forskar om förekomst och effekter av mikroskräp i hav och sjö. Mikroplast kan ha olika ursprung: antingen är de producerade med att vara små från början, eller så är det fragment av större plastprodukter. Användning av plast, och därmed även belastning på miljön, kommer att öka och forskningsområdet mikroplast har rönt stort fokus de senaste 3-5 åren. Området är ganska nytt och fortfarande är det mycket som är okänt, det används olika metoder etc runt om i världen. Mikroplast kan både avge ämnen till vattenfasen t ex mjukgörare, och binda till sig olika ämnen däribland miljögifter. Plast kan t ex innehålla upp till 50% sk additiv kemikalier som ger plasten önskad egenskap. Många organismer födosöker rent storleksselektivt och får därmed i sig plasten (med dess ämnen).

I undersökningen 2017 har både tillflöden, utflöden och flera stationer undersökts. Vissa preliminära resultat är klara och det visar på något lägre halter i Vättern 2017 än vad som uppmättes 2015. Det finns även tydliga indikationer på att ju närmre stora städer man är desto högre tätheter av mikroskräp. I Vättern är tex utloppet av Munksjön tydligt högre än andra lokaler. Det är vidare ungefär likvärdiga halter i utsjö-lokalerna i Vättern, Mälaren och Vänern. Just nu pågår en intensiv räknande och plockande av prover så slutresultat väntas först vårvintern 2018. Därefter återstår att studera vilken typ av plast det är i de olika fragmenten. Det kan avslöja källorna. Figur 13. Anna Rotander med kollegor på Örebro Universitet har tagit prover i fyra av Sveriges Stora Sjöar. Figur 14. 2017 genomfördes provtagning av mikroskräp i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren med samma metod och ungefär samtidigt i tid.

Bilder Figur 15. Vätterndagen genomfördes i Huskvarna i IKHP s klubbstuga. Drygt 100 personer deltog. Moderator var Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet.

Utfall av enkät

Kommetarer Mycket nytt för mig! bra föredragshållare, energigivande Alla föredrag utom biosfär mycket intressanta. Spännande föreläsare intressant och bra organiserat bra att visa att det är flera runt i landet som jobbar med Vättern Alltid givande med dessa dagar, viktigt att alla intressen runt sjön träffas. Mycket informativ information av duktig expertis Eftersom vatten och miljön i o kring vattensystemtem under senare år kommit i fokus så var programmet väl avvägt! Viktigt att det klargörs hur mycket det händer omkring Vättern med forskning mm. Saknade om vattentemperatur förändringar Nanopartiklar oroar, liksom följderna av gruvdrift och militär aktivitet! Bra med nya teman Allt passar ju självklart inte alla, vi har ju olika intresseområden, mixen viktig. Mycket aktuella frågor som besvarades Ja det är det här som motiverar insatser för skydd av miljön! Intressant om invasiva arter, intressant också om mikroplasterna. Kunniga. Intressant forskning från Örebro universitet. Bra inledningsanförande och överlag bra nivå de två föredragen från Örebro universitet var extra bra Gesa var extra bra som drog sitt anförande med fart och fläkt. De flesta hade mycket hög kvalitet. Bra att de kom från olika universitet. Alla framförde sitt budskap med det fanns ju några som gjorde det med mer entusiasm än andra. Skiftande, alla passar ej som föredragshållare. Bäst var den äldre mannen med maskarna, kunde verkligen få provtagning, maskar att bli intressant! De från Örebro och Uppsala och maskarna. Ges Weyhenmeyer Anna Eklund SMHI Gasutveckling och vandrarmusslor var extra tankeväckande Tror att alla kunde sitt ämne, men vissa var mer drivna och kunde fånga min uppmärksamhet, någon hade andra egenskaper, mer som John Blund. Alla tre på eftermiddagen ("Borde inte vara i Vättern") var särskilt bra Engagerade och kunniga! Obekväma stolar Lämpligt med utsikt över Vättern, ju! Lite svårt att se nederkanten på pp när en satt längst bak jättefin utsikt trevlig lokal, god mat, vacker utsikt, bra anordnare lite trångt mellan stolarna Jättefin loka. kanske mjukare stolar hade varit bra. samt effektivare utspisning Obekväma stolar, dåligt ljus på föredragshållarna. Annars trevlig lokal! Lokalen var jättefin och det hördes bra. däremot såg jag väldigt lite av presentationerna. Varför inte gå ett digitalt steg till och skicka ut powerpointbilderna via wifi till deltagarnas mobiler/läsplattor. Det fanns en hel del bilder jag gärna tittat på mer ordentlig. Har ju varit i bättre lokaler där man sett och suttit bättre, men läget var imponerande. Bra lokal i fantastisk miljö Ok!

Träsmak, stolarna kunde vart bättre i en så ny lokal Jag satt rätt nära så jag såg och hörde bra. Jag är också helt medveten om att inte alla forskare har förkovrat sig i muntlig framställning. Stolarna blir rätt påfrestande om man sitter en heldag! Hårda stolar som var för tätt placerade imponerande lokal med utsikten! Trevlig också Känner mig uppdaterad om läget för Vättern Mes som sagt, hade gärna tagit del av fler bilder. Alltid lärorikt Breddat kunnande om en del mindre kända ämnen. Ja att det finns massor med kunskap som borde vara mer spridd i samhället! Det var bra att få veta att uppmätt mängd mikroplast var mindre vid den senare mätningen (och än väntat?) Lagom :)