Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Relevanta dokument
Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar.

Bedömningsanvisningar Del II Uppgift 14, bedömningsmatris, (4/4/3) *

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar.

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA. Namn:... Klass/Grupp:...

Del I DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA. Namn:... Klass/Grupp: Vilket tal pekar pilen på? Svar: (1/0/0)

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA. Namn:... Klass/Grupp:... A B C D

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar. Uppgift Godtagbara svar 15. a) 1 Redovisning med korrekt svar.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Information till eleverna

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Bedömningsanvisningar

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Innehåll. Inledning... 3

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Bedömingsanvisningar Del II vt 2010

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1c

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

NpMa2b ht Kravgränser

NpMa2b vt Kravgränser

Bedömningsanvisningar

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del I

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Np MaA vt Innehåll

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1b

Bedömningsanvisningar

Matematik. Kursprov, vårterminen Lärarinformation för muntlig del. Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng

b) 530 (carat) Påbörjad lösning, t.ex. korrekt enhetsbyte. Lösning med lämplig metod och korrekt svar. dagar; 6,3 dagar

NpMa3c vt Kravgränser

Anvisningar Del I. Namn: Födelsedatum: Komvux/gymnasieprogram: Provtid

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del I

3. Instruktioner för att genomföra provet

Tips 1. Skolverkets svar 14

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 21

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar

Bedömningsexempel Matematik årskurs 9

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018

7. Max 0/1/1. Korrekt kombinerad ekvation och påstående i minst två fall med korrekt svar

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del I

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

Bedömningsanvisningar

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA

Inledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Delprov B: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Bedömningsanvisningar

Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Del B1 Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 30 juni 2007.

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

Bedömningsexempel. Matematik kurs 1a

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans.

1BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år

Transkript:

Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2012-06-30.

Bedömningsanvisningar Del I Del I består både av uppgifter där endast svar ska anges samt uppgifter som kräver redovisning. Till kortsvarsuppgifterna finns godtagbara svar och poäng som detta svar är värt. Till uppgifter som kräver redovisning ska eleverna lämna fullständiga lösningar. För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar. Till de enskilda uppgifterna finns korrekta svar och bedömningsanvisningar för delpoäng. Uppgift Godtagbara svar 1. 30,75 (Svar i intervallet 30,7 30,8) Godtagbart svar. Poäng (1/0/0) 2. Kl. 7.52 (1/0/0) 3. 11,5 (1/0/0) 4. 9 400 (1/0/0) 5. 1:250; 0,004; 0,4 % (Svar i intervallet 0,003 0,005) Påbörjad lösning med någon rimlig kommentar till ritning eller faktiska mått. Lösning som jämför något mått i figur med rimligt, faktiskt mått. Redovisning med godtagbart svar. Bedömda elevarbeten se sid 12. 6. T.ex. 1 och 3 Kommentar: 0 och 2 godtages ej. 7. 10 cm 2 Korrekt svar med någon motivering, t.ex. ritat ut en höjd. Välgrundat resonemang, t.ex. en ungefärlig beräkning av triangelns area. 8. 20 % per år (1/2/0) +C B (0/1/0) +C B (1/1/0) +C R (2/0/0) +E M NpMa1a vt 2012 7

9. 10 km/h (0/2/0) +C BL 10. 6 Korrekt tecknat uttryck där a och b är ersatta med respektive uttryck. Redovisning med korrekt svar. 11. 1 + x = x 1 (1/1/0) (0/0/1) +A B 12. 101; 1,01 10 2 Påbörjad lösning, t.ex. bryter ut 10 100 eller skriver bråket som två termer. Lösning med korrekt svar. 13. för vissa x-värden större än Korrekt svar med en knapphändig eller ofullständig motivering. Tydlig och fullständig motivering. Bedömda elevarbeten se sid 13. (0/0/2) +A B +A P (0/1/1) +C R +A PL NpMa1a vt 2012 8

Bedömningsanvisningar Del II Uppgift 14, bedömningsmatris, (4/4/3) * FÖRMÅGOR E C A Begrepp Procedurer Eleven bestämmer längd och bredd för minst två A-format. Eleven markerar minst två av punkterna rätt i koordinatsystemet. Problemlösning Eleven bestämmer antalet A6-ark. Eleven bestämmer A0- arkets area på ett godtagbart sätt, t.ex. genom att analysera längd och bredd eller jämföra med arean av ett A4-ark. Eleven beskriver det linjära sambandet som presenteras med ord eller formel. L L +A PL Matematiska modeller Eleven redovisar på något sätt att förhållandet mellan längd och bredd för A-serien är konstant. Eleven anger förhållandet mellan längd och bredd för A-serien, t.ex. längd:bredd = 1,4 gäller för alla i A-serien. +C M +A M Matematiska resonemang Eleven drar en enkel slutsats om de angivna tidningarna, t.ex. tidningen TDB följer inte mönstret. Eleven drar välgrundade slutsatser om de angivna tidningarna utifrån modellen. +C R Kommunikation Eleven använder representationer med viss anpassning till syfte och situation i en strukturerad lösning som omfattar större delen av uppgiften. Eleven använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation i en välstrukturerad och fullständig lösning. +C K +A K * För att underlätta bedömningen av diagrammet kan korrekta punkter på en OH-film vara en hjälp. Bedömda elevarbeten se sid 14 23. NpMa1a vt 2012 9

Bedömningsanvisningar Del III Till så gott som alla uppgifter ska eleverna lämna fullständiga lösningar. Elevlösningarna ska bedömas med E-, C- och A-poäng. Positiv poängsättning ska tillämpas, dvs. eleverna ska få poäng för lösningarnas förtjänster och inte poängavdrag för deras brister. För de flesta uppgifterna gäller följande allmänna bedömningsanvisningar. För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar. Till de enskilda uppgifterna finns korrekta svar och bedömningsanvisningar för delpoäng. Uppgift Godtagbara svar 15. 324 kr Påbörjad lösning, t.ex. beräknat timlönen. Lösning med korrekt svar. 16. a) b) Påbörjad lösning där det framgår att ökningen jämförs med värdet 886. Fullständig redovisning. En beskrivning eller någon motivering. Välgrundad och tydlig motivering. Bedömda elevarbeten se sid 24. 17. T.ex. Eftersom täljaren är större än nämnaren kan inte svaret vara mindre än ett. Någon rimlig kommentar även om den är ofullständig. Klar och tydlig beskrivning. Bedömda elevarbeten se sid 24. 18. a) 0,25 dm; 2,5 cm Visar hur höjd eller volym beräknas, men beräkningen kan innehålla enhetsfel. Tydlig redovisning med korrekt beräknad höjd med korrekt enhet. b) Nej, höjden blir 4 gånger så stor. Påbörjad lösning, t.ex. beräknat höjden i det mindre akvariet eller påbörjat ett generellt resonemang. Fullständig redovisning med godtagbart svar. Lösning baserad på enhetsfel (följdfel från 18a) ger samma bedömning som om enheten var korrekt. För ett generellt resonemang kring resultatet. Bedömda elevarbeten se sid 25. Poäng (2/0/0) L (2/0/0) (1/1/0) +C R (1/2/0) +C R (1/1/0) (1/1/1) L +A PL NpMa1a vt 2012 10

19. a) 134 520 kr Redovisning med godtagbart svar. (2/0/0) L b) 50,9 %; 51 % Påbörjad lösning, t.ex. korrekt beräknad årsränta (6 850 kr). Redovisning med godtagbart svar. 20. 1/6; 6/36; 17 %; 0,17 Visat olika sätt att få fram differensen tre eller visat utfallsrummet. Tydlig redovisning med korrekt svar. Bedömda elevarbeten se sid 26. 21. 17 % Påbörjad lösning som innehåller en upprepad procentuell förändring. Lösning med godtagbart svar (även prövning). Använder en effektiv lösningsmetod, t.ex. kvadratroten ur 1,37. Bedömda elevarbeten se sid 27. 22. a) 167 (166) Påbörjad lösning där korrekta värden är utvalda. Lösning där jämförelsen görs mot basåret, t.ex. 40/24 = 1,67. Redovisad lösning med godtagbart svar. b) 16,50 kr (16,51 kr); 17 kr Redovisad lösning med godtagbart svar. 23. a) 6 månader Redovisning med korrekt svar. (1/2/0) +C BL (1/2/0) +C K (1/1/1) +A P (1/2/0) +C B (0/2/0) +C B L (1/0/0) L b) År 1433 Påbörjad lösning, t.ex. ersatt M med 2012 i formeln redovisad korrekt beräkning med korrekt svar (avrundat till hela år). c) Ett islamiskt år är 32/33 av ett gregorianskt år. Ger någon motivering om än knapphändig. Tydlig motivering. Bedömda elevarbeten se sid 28. d) År 20526 Påbörjad lösning, t.ex. satt M = H eller påbörjad prövning. Fullständig lösning med godtagbart svar. Valt och använt algebraisk lösningsmetod. Bedömda elevarbeten se sid 29 30. (3/0/0) +E M +E M (0/2/2) +C M+C R +A M+A R (0/2/2) L +A P+A PL NpMa1a vt 2012 11

Kravgränser Maxpoäng Detta prov kan ge maximalt 87 poäng fördelade på 35 E-poäng, 35 C-poäng och 17 A-poäng. Provbetyget E För att få provbetyget E ska eleven ha erhållit minst 21 poäng. Provbetyget D För att få provbetyget D ska eleven ha erhållit minst 34 poäng varav minst 10 poäng på lägst nivå C. Provbetyget C För att få provbetyget C ska eleven ha erhållit minst 46 poäng varav minst 19 poäng på lägst nivå C. Provbetyget B För att få provbetyget B ska eleven ha erhållit minst 55 poäng varav minst 5 poäng på nivå A. Provbetyget A För att få provbetyget A ska eleven ha erhållit minst 65 poäng varav minst 8 poäng på nivå A. Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A Totalpoäng Minst 21 poäng Minst 34 poäng Minst 46 poäng Minst 55 poäng Minst 65 poäng Nivåkrav Minst 10 poäng på lägst nivå C Minst 19 poäng på lägst nivå C Minst 5 poäng på nivå A Minst 8 poäng på nivå A NpMa1a vt 2012 31

Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Lärarinformation för muntlig del Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2012-06-30.

Förslag till svar och motiveringar för den muntliga delen Svar och motiveringar ska ses som ett servicematerial till lärare och man kan inte förvänta sig att eleverna svarar och motiverar exakt på detta sätt. S = sant; F = falskt; S/F = sant eller falskt beroende på förutsättningar. Version 1 Spelande på internet Svar och motiveringar till påståenden 1. S Andelen har minskat från 18 % till 16 %. 2. F Andelen är 3 gånger så stor som 2005. 3. S 35 % är ungefär en tredjedel. 4. S/F Ökningen är 75 %. Det är nästan en fördubbling. 5. F Det skiljer 1 procentenhet vilken utgör 33 % av andelen män. 6. F Ökningen blir 300 %. 7. S/F Andelen stämmer, men antalet i åldersgruppen är inte känt. 8. S/F Sant under antagandet att det finns lika många män som kvinnor. 9. S/F Andelen är lika stor men vi vet inte hur många som ingår i varje åldersgrupp. Åldersspannen är dessutom olika i grupperna. 10. S/F Sant under antagandet att det finns lika många män som kvinnor. 11. S Genomsnittet av stapelhöjden för män och kvinnor är detsamma som den totala andel som anges i tabellen, alltså 11 %. 12. S/F 14 % är ungefär dubbelt så mycket som 8 %, men åldersfördelningen är okänd. Svar och motiveringar till diskussionsfrågor 1. Diagrammet utvecklar delar av sista raden i tabellen. 2. 21 % måste delas med 2 för att ge den totala andelen under förutsättning att det finns lika många kvinnor som män. 3. 0 % tyder på att det var så få som spelade, att andelen inte uppgick till något som avrundat blir 1 %. Anger att antalet svarande är för få. 4. Exempelvis i ett linjediagram kan varje åldersgrupp följas under tidsperioden 2004 t.o.m. 2010. Stapeldiagram för varje år liknande diagrammet nedan. 5. 14,5-åringar räknas som 14 år i och med att åldern anges med diskreta värden. Ålder kan vara en diskret eller en kontinuerlig variabel. 6. Man göra om åldersindelningen, presentera endast delar av resultat, ta bort delar av y-axeln. Visualisering t.ex. med en figur där både längd och bredd visar samma förhållande d.v.s. misstolkade diagram. 7. Speltillverkaren kan rikta olika sorters reklam till olika åldersgrupper, beroende på om de redan spelar mycket eller lite. NpMa1a vt 2012 8

Version 2 Reklam på internet Svar och motiveringar till påståenden 1. S Andel 15 24 år är 45 % och andelen 25 44 år är 32 %. 2. S Andel 2008 är 42 % och andelen 2009 är 33 %. 3. F Andelen kvinnor i båda åldersgrupperna är mindre. 4. S/F Det stämmer ungefär men inte exakt. 5. S Andelen kvinnor är 30 % och andelen män 40 % d.v.s. 3/4. 6. F En ökning från 2 % till 8 % innebär en ökning med 300 %. 7. F Nej, andelen män ca 7 % och andelen kvinnor 5 % blir ungefär 30 %. Antalet okänt. 8. S/F Ja, om jämförelsen görs i procentenheter och nej, om jämförelsen görs i procent. 9. S Sant under antagandet att det finns lika många män som kvinnor. 10. S Medelvärdet av de båda staplarna blir 6. 11. S/F Samma andel i båda grupperna men antalet är okänt. Ålderspannen är dessutom olika i grupperna. 12. S/F En ökning från 23 % till 35 % är ungefär 50 % men åldersfördelningen är okänd. Svar och motiveringar till diskussionsfrågor 1. Diagrammet utvecklar delar av sista raden i tabellen. 2. 44 % måste delas med 2 för att ge den totala andelen under förutsättning att det finns lika många kvinnor som män. 3. Exempelvis i ett linjediagram kan varje åldersgrupp följas under tidsperioden 2004 tom. 2010. Stapeldiagram för varje år liknande diagrammet nedan. 4. Urvalet i nätundersökningen har troligen påverkat resultatet. Urvalet i den presenterade undersökningen framgår inte av diagram och tabell. 5. Presentera endast delar av resultat, ta bort delar av y-axeln. Visualisering t.ex. med en figur där både längd och bredd visar samma förhållande d.v.s. misstolkade diagram. 6. 14,5-åringar räknas som 14 år i och med att åldern anges med diskreta värden. Ålder kan vara en diskret eller en kontinuerlig variabel. I denna undersökning troligen diskret. NpMa1a vt 2012 9

Bedömningsmatris till Spelande på internet, max 4/5/4 Begrepp E C A Procedurer Hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven gör någon enkel avläsning i tabell eller diagram. Eleven gör flera korrekta avläsningar och använder dessa i beräkningar, t.ex. förhållande eller procentuella förändringar. Problemlösning Analysera och lösa matematiska problem samt tolka och värdera metoder och resultat. Eleven gör enkla tolkningar utifrån sina avläsningar och beräkningar. (t.ex. i påstående 1 6) Eleven använder begrepp och samband mellan begrepp i problemlösning genom att skilja mellan antal och andel. (t.ex. påstående 7 8 och vid enklare svar i påstående 9 12 eller i diskussionen) Eleven synliggör komplexitet i problemet, t.ex. genom att påpeka att olika helheter och grupperingar påverkar slutsatsen. (t.ex. vid utförligare svar i påstående 9 12 eller i diskussionen) Matematiska modeller Matematiska resonemang Följa, föra och bedöma matematiska resonemang. Kommunikation Muntligt kommunicera matematiska tankegångar. L L +A PL Eleven för ett enkelt resonemang kring någon eller några avläsningar. Eleven bidrar med enkla omdömen vid andra elevers redovisningar eller i diskussionen. Eleven för välgrundade resonemang utifrån tabell och diagram samt bidrar med egna idéer och förklaringar vid andra elevers redovisningar eller i diskussionen. Eleven för välgrundade och nyanserade matematiska resonemang och tar del av andras argument samt vidareutvecklar egna och andras resonemang. +C R +A R Eleven uttrycker sig tydligt och det är möjligt att följa förklaringarna under större delen av provtillfället. Eleven uttrycker sig med säkerhet och använder ett lämpligt matematiskt språk, t.ex. genom att genomgående korrekt använda relevanta matematiska begrepp. +2C K +2A K NpMa1a vt 2012 14

Bedömningsmatris till Reklam på internet, max 4/5/4 Begrepp E C A Procedurer Hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven gör någon enkel avläsning i tabell eller diagram. Eleven gör flera korrekta avläsningar och använder dessa i beräkningar, t.ex. förhållande eller procentuella förändringar. Problemlösning Analysera och lösa matematiska problem samt tolka och värdera metoder och resultat. Eleven gör enkla tolkningar utifrån sina avläsningar och beräkningar. (t.ex. i påstående 1 6) Eleven använder begrepp och samband mellan begrepp i problemlösning genom att skilja mellan antal och andel. (t.ex. i påstående 7 8 och vid enklare svar i påstående 9 12 eller i diskussionen) Eleven synliggör komplexitet i problemet, t.ex. genom att påpeka att olika helheter och grupperingar påverkar slutsatsen. (t.ex. vid utförligare svar i påstående 9 12 eller i diskussionen) Matematiska modeller Matematiska resonemang Följa, föra och bedöma matematiska resonemang. Kommunikation Muntligt kommunicera matematiska tankegångar. L L +A PL Eleven för ett enkelt resonemang kring någon eller några avläsningar. Eleven bidrar med enkla omdömen vid andra elevers redovisningar eller i diskussionen. Eleven för välgrundade resonemang utifrån tabell och diagram samt bidrar med egna idéer och förklaringar vid andra elevers redovisningar eller i diskussionen. Eleven för välgrundade och nyanserade matematiska resonemang och tar del av andras argument och vidareutvecklar egna och andras resonemang. +C R +A R Eleven uttrycker sig tydligt och det är möjligt att följa förklaringarna under större delen av provtillfället. Eleven uttrycker sig med säkerhet och använder ett lämpligt matematiskt språk, t.ex. genom att genomgående korrekt använda relevanta matematiska begrepp. +2C K +2A K NpMa1a vt 2012 16