Hagby kyrka. Vapenhus och kor samt ett ledningsschakt på kyrkogården. Kalmar län, Småland, Kalmar kommun, Hagby socken, Hagby kyrka 1:1

UV RAPPORT 2014:118 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Hagby kyrka Vapenhus och kor samt ett ledningsschakt på kyrkogården Kalmar län, Småland, Kalmar kommun, Hagby socken, Hagby kyrka 1:1 Dnr 3.1.1-02385-2013 Rikard Hedvall

UV RAPPORT 2014:118 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Hagby kyrka Vapenhus och kor samt ett ledningsschakt på kyrkogården Kalmar län Småland Kalmar kommun Hagby socken Hagby kyrka 1:1 Dnr 3.1.1-02385-2013 Rikard Hedvall Hagby kyrka 1

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:118 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Rikard Hedvall Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Omslagsbild Korets nordöstra del sedd från triumfbågens norra sida. I förgrunden syns det djupgrävda partiet som sedan tidigare var söndergrävt. Enstaka stenar från golvfundamenteringen syns i detta schakt som längst ner i högra hörnet begränsas av triumfbågsgrunden. I den övre delen av fotot är kalkbruksgolvet, ytan för väggbänken och högalataret framrensat. Foto Rikard Hedvall. 2 Hagby kyrka

Innehåll Sammanfattning 5 Byggnadshistoria 5 Antikvarisk bakgrund 6 Vapenhus 6 Kor 7 Målsättning 7 Frågeställning 7 Metod 8 Resultat 8 Vapenhus 8 Kor 10 Kyrkogården 14 Referenser 14 Administrativa uppgifter 14 Tranås Mullsjö Habo Huskvarna Västervik Jönköping Nässjö Eksjö Vimmerby Jönköpings län Vetlanda Hultsfred Gislaved Sävsjö Oskarshamn Värnamo Kronobergs län Kalmar län Ljungby Växjö Nybro Kalmar Borgholm Fig 1. Karta över Småland med platsen för förundersökningen markerad med en röd prick söder om Kalmar. Markaryd Älmhult Hagby kyrka 3

± Hönseri " Hagby 73:2 # X 6268800 Hagby 73:1 # Möregården Y 572000 Hagby 124:1 Hagby 34:1 Hagby 17:1 Hagby 35:3 # Hagby 35:2 # Hagby 12:1 # Hagby 138:1 # Hagby 35:1 Hagby 138:3 Hagby 138:2 # Skola Sporthall # Hagby 106:1 Hagby 104:1 Hagby Hagby 11:1 Hagby 105:1 Hagby 136:1 # Hagby 115:1 Hagby 117:1 # 0 100 M Skala 1: 5000 Y 572600 X 6267800 Fig 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan över Hagby. I bildens mitt, vid pilen, syns Hagby rundkyrka. Skala 1:5000. 4 Hagby kyrka

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Hagby kyrka Sammanfattning Inför anläggandet av nya golv i Hagby kyrkas kor och vapenhus genomfördes en arkeologisk förundersökning. Syftet med undersökningen var att klargöra om det finns några äldre lämningar kvar i dessa kyrkorum. Vid en undersökning på 1960-talet konstaterades att det fanns murrester till en rundad byggnad sydväst om rundhuset. Dessa partier finns fortfarande kvar men vid den nu genomförda undersökningen påträffades dessutom ytterligare stenar till denna mur på en lägre nivå. Gravar, som grävts sönder vid uppförandet av muren visade, förutom att det finns bevarade gravar, även att byggnadsdelen inte uppfördes samtidigt med de övriga kyrkorummen. Klart är att det fanns gravar i området redan innan det äldre vapenhuset uppfördes. I koret finns fortfarande stora områden med bevarade lämningar från kyrkans äldsta tid. Dels gäller det högaltaret och dels partier av ett kalkbruksgolv. Avtryck av en förmodad väggbänk, mellan altare och sakristians dörr, frilades också. Undersökningarna visar att det fortfarande finns många äldre lämningar kvar, framför allt från kyrkans äldsta tid och att en del av dessa inte har dokumenterats tidigare. En undersökning gjordes också på kyrkogården, intill kyrkogårdsgrinden i öster. Anledningen till den undersökningen var att avloppsledningen behövde rensas. Grävningen skedde i det befintliga avloppsschaktet och inget av arkeologiskt intresse påträffades. Byggnadshistoria Kyrkans byggnadshistoria kan kort beskrivas med att ett rundhus och ett halvrunt kor uppfördes, sannolikt under 1200-talets första hälft. Iwar Anderson, som genomförde en genomgripande undersökning av kyrkan under 1960-talet, tolkade det som att en halvrund byggnadsdel i sydväst byggts samtidigt (Hedvall 2011). Han menade att det rörde sig om en försvarbar entré till byggnaden vilken ursprungligen hade en profan funktion. Denna halvrunda byggnad ersattes av ett kvadratiskt vapenhus liksom en sakristia omkring år 1440. Flera förändringar framför allt av rundhusets interiör har skett genom århundradena. Hagby kyrka 5

Fig 3. Planritning upprättad av Iwar Anderson efter hans undersökningar på 1960-talet. Antikvarisk bakgrund Konsthistorikern Iwar Anderson genomförde en genomgripande undersökning av kyrkan åren 1965-67. Dokumentationsmaterialet från denna undersökning och en senare genomförd förundersökning i rundhuset har visat på brister i Andersons dokumentation. Bland annat redovisas inte allt som undersöktes och framför allt inte vad som grävdes bort respektive vad som lämnades kvar (Hedvall 2011; 2012). Vid förundersökningen som genomfördes i rundhuset 2012 konstaterades till exempel att man vid undersökningen på 1960-talet inte grävt bort det äldsta golvet Vapenhus Vid undersökningen i vapenhuset på 1960-talet konstaterades, under det befintliga och enda redovisade golvet, murfragment från en äldre byggnad med rundad vägg. Anderson ansåg att rundhusets oregelbundenheter där denna byggnadsdel anslöt talade för att de var 6 Hagby kyrka

samtida. Byggnadsdelen tolkades av Anderson som en försvarsanläggning vid byggnadens ingång och att denna inte färdigställdes. I fyllnadsmassorna i vapenhuset påträffades en stor mängd omrörda människoben vilket visar att det funnits och kanske fortfarande finns gravar i detta parti. Det troliga är att de härrör från gravar som skadats i samband med att grunden till antingen rundhus, äldre eller yngre vapenhus grävdes. Om de äldre murpartierna och eventuella gravar finns kvar eller ej anges inte av Anderson. Kor Under det befintliga trägolvet, som lades in år 1933, fanns ett golv av fyrsidiga kalkstensplattor. Dessa var fogade med ett lerhaltigt kalkbruk och satta i ett sandlager. Under detta fanns ett glättat kalkbrukslager armerat med enstaka mindre stenar som syntes i ytan. Utifrån undersökningen, som genomfördes i rundhuset och där ett liknande golv undersöktes år 2012, är det sannolikt att det rör sig om korets äldsta golv. Vad som egentligen finns kvar av dessa har inte dokumenterats på 1960-talet. Utmed korets rundade vägg dokumenterades en väggbänk. Utifrån en ritning från undersökningen ansluter bänken till högaltarfundamentet men om de är samtida eller ej går inte att avgöra. Den här typen av bänkar i kor eller snarare absider förekommer i den fornkristna kyrkobyggnaden och kan fortfarande ses i ett antal av de bevarade kyrkorna på kontinenten, uppförda några århundraden efter Kristi födelse, som t ex Irene i Istanbul. Här samlades biskopen och högre präster i den halvcirkelformade sittplatsen vid speciella sammankomster. Vilken funktion denna bänk haft i Hagby är oklart, och någon parallell är för mig inte känd från övriga Sverige. Inga uppgifter från undersökningen på 1960-talet om gravar eller benmaterial förekommer från koret. Målsättning Målen med förundersökningen anges av länsstyrelsen i första hand som beskrivande inför planerings- och beslutsunderlag. Syftet är att kunna bidra till en fördjupad kunskap inför prövning av arbetsföretaget. Undersökningen ska också kunna bidra till att fornlämningen kan begränsas och att dess art och innehåll kan beskrivas, detta för att kunna bedöma fornlämningens bevarandevärde och dess pedagogiska och vetenskapliga potential. Syftet med undersökningen, som ska ha en hög ambitionsnivå, är också att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering och dess sammansättning och komplexitet. För undersökningen vid kyrkogårdsgrinden var målsättningen att endast gräva i det befintliga ledningsschaktet och att skydda eventuella trädrötter i så stor omfattning som möjligt. Frågeställning Frågor som ansågs vara relevanta för undersökningen var: Finns golv, bänk- och altarfundament kvar, som påträffades på 1960-talet? Finns det ytterligare lämningar som inte påträffades/undersöktes vid undersökningen på 1960-talet, till exempel gravar? Är det möjligt att bygga upp en bättre kronologi och datering av lämningarna i dessa kyrkorum? Hagby kyrka 7

Metod Inför undersökningen hade ett gjutet betonggolv i koret avlägsnats och kvar av detta var endast ett tunt lager med lösa massor som östes bort med skyffel. I koret bestod massorna därunder enbart av ganska ren sand som sannolikt lagts ut där liksom i rundhuset efter undersökningen på 1960-talet. All grävning skedde för hand och de bortgrävda massorna utgjordes enbart av återfyllt material efter 1960-talets undersökning. Dokumentationen i kyrkan skedde dels genom handritning på ritfilm, två plan- och en sektionsritning samt genom foto. Ledningsschaktet på kyrkogården dokumenterades genom inmätning med GPS. I koret grävdes ett mindre område i den norra delen. Anledningen till denna placering var att området var stört och att man därmed skulle kunna få information om lämningen genom att studera sektionerna utan att behöva gräva sönder intakta lämningar. I vapenhuset grävdes ett schakt i den östra delen, i anslutning till den äldre rundade muren. I detta parti har Anderson gjort en markering i dokumentationsmaterialet vilken kan tolkas som en möjlig grav. Syftet var att undersöka detta. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns mer murrester, än de som redovisades från 1960-talet. Vid undersökningen grävdes inga byggnadslämningar eller gravar bort utan de frilades, dokumenteras och övertäcktes. Gravarna täcktes först med plast och däröver med sand medan kalkbruksgolvet i koret täcktes med sand. Resultat Utgångspunkt för höjdangivelserna är ett redovisat höjdvärde från en planlasermätning, daterat 2012-08-28, där tröskeln ut från vapenhuset ligger på nivån +17,32. Höjdangivelserna i koret är redovisade utifrån sakristians betonggolv som anges ligga på nivån +17,35. Skeletten täcktes efter undersökningen med plast och löst liggande ben har lagts i en påse vid grav 1. Inga murrester eller skelett grävdes bort. Vapenhus I vapenhuset grävdes ett schakt utmed den östra väggen. Schaktet var cirka 2,5x1,0 meter. Äldre vapenhusmur Den södra delen av schaktet berörde området där en tänkt fortsättning av det äldsta vapenhusets rundade vägg bör ha fortsatt. Det visade sig att det fanns flera stenar på en lägre nivå, som ingått i denna mur och som inte dokumenterats vid undersökningen på 1960-talet (se fig 5, skrafferade stenar). Stenarna ligger på nivån +16,87 medan de tidigare frilagda mur stenarna ligger på nivån +17,17. De bortgrävda massorna utgjordes till största del av omrörda massor där det förekom byggnadsmaterial, som gult håltegel från 1960-talets renovering. Inga äldre golvlämningar fanns kvar utan de intakta lager som påträffades under de omrörda massorna bör tidigare ha utgjort kyrkogårdsjord. De påträffade gravarna (se nedan) härrör sannolikt från tiden före det fanns något vapenhus. Vapenhuset var med andra ord sannolikt inte ursprungligt vilket tidigare har föreslagits (Hedvall 2011). Grav 1 Öster om det framgrävda murpartiet fanns två vid knäna avgrävda underben, grav 1. Den övre delen av kroppen har grävts bort i samband med att muren skulle uppföras. Några skelettdelar som låg intill underbenen, bland annat ett lårben, hör sannolikt till samma individ. 8 Hagby kyrka

Fig 4 ( t v). Vapenhusets nordöstra del sedd från väster. I bildens mitt syns de tidigare okända murstenarna till det äldre runda vapenhuset. På ömse sidor om detta murparti syns delvis framgrävt skelettmaterial, en skalle respektive två underben (grav 1 och 2). Högre upp, mot fotots övre vänstra hörn, syns ytterligare ett skelett, en överarm bland annat (grav 4). Fig 5 (nedan). Planritning över vapenhuset och undersökningsschaktet i nordost med de fyra gravarna som påträffades. På planen har de nu frilagda stenarna till den rundade vapenhusmuren skrafferats medan övriga stenar frilades vid undersökningen på 1960-talet. Skala 1:50. Hagby kyrka 9

Grav 2 Delvis in under det murparti, som grävdes fram på 1960-talet, påträffades ett kranium med underkäke i läge, grav 2. Skallens orientering, där det ser ut som att personen blivit begravd i nordsydlig riktning med huvudet i norr, kan ha orsakats då muren uppfördes. Fler skelettdelar, bland annat bröstben, ligger in under muren. Kanske är skelettet rubbat vid murens uppförande och möjligen kan det röra sig om samma individ som i grav 1. Grav 3 I den västra schaktväggen syntes ett kalkbrukslager ovan dåligt bevarat trä. Troligen rör det sig om en grav med resterna av en kista som också innehållit ett kalkbrukslager, grav 3. Grav 4 I schaktets nordöstra del fanns ytterligare en grav med ett skelett, grav 4. I detta område hade man också vid undersökningen på 1960-talet markerat att det skulle kunna finnas något här. Vid detta tillfälle gjordes inte någon vidare undersökning av detta. Det rörde sig om en överarm, ett skulderblad, fingerben och sannolikt också en underarm. Orienteringen med huvudet mot öster är ovanlig då den gravlagde, enligt katolsk sed, skulle begravas tvärtom, med huvudet i väster. Sammanlagt påträffades cirka 20 30 löst liggande skelettdelar varav åtminstone en del bör höra samman med de påträffade skeletten i gravarna 1 4. Kor Inför undersökningen hade betonggolvet sågats upp i rutor och brutits bort. Kvar fanns mindre bitar av denna betong som ett lager över hela korrummet. Även altaret hade frilagts från betonggolvet och spår av sågklingan syntes som ett rutmönster över altarfundament men också i korets ursprungliga golv. Inga murrester grävdes bort och de bortgrävda massorna utgjordes av sentida material (det mesta sannolikt från 1960-talet). Det undersökta området var drygt 2 m 2 stort. Inget skelettmaterial påträffades och det är inte sannolikt att det finns eller har funnits någon grav i koret bland annat eftersom utrymme saknas. Golv och väggbänk Norr om altaret rensades hela golvytan från rester av betonggolvet. Anledningen till detta var att finna en lämplig plats för att gräva sig ner på djupet utan att förstöra intakta golv eller andra betydelsefulla lämningar. Hela ytan norr om altaret innehöll intakta golvlager men också ett parti med kalkbruk som sannolikt visar att det har funnits en 0,4 meter djup väggbänk utmed den rundade väggen. Golvytan av kalkbruk var slät, lite glättad, till skillnad från ytan där väggbänken har stått, som var mer rå. Det bör vara spår efter avlägsnade stenar. Mycket lite, och då endast kalkbruk, finns alltså kvar av väggbänken. Kalkbruksgolvet fortsätter fram till väggbänksytan och avslutas som en vulst mot denna. Väggbänken har löpt från altaret och bort mot dörröppningen till sakristian där den verkar vara bortbruten, sannolik i samband med att sakristian uppfördes på 1400-talet (fig 6, 9). Kormuren, bakom det parti som bör ha utgjort väggbänken, var putsad vilket betyder att bänken uppförts efter det att kormuren putsades. Hur lång tid som förflutit däremellan går inte att avgöra. Putsningen har dock inte skett efter det att väggbänken avlägsnats eftersom putsen fortsätter ner bakom den fundamentering som lagts ut för golv och väggbänk. Golv och väggbänk bör därmed ha tillkommit samtidigt. Fundamenteringen består av en stenpackning med knytnävsstora stenar vilka fogats samman med kalkbruk. I kalk- 10 Hagby kyrka

Fig 6. Foto av korgolvets norra del taget från en stege på högaltaret mot sakristians dörr. Det släta korgolvet avtecknar sig tydligt mot den mer råa ytan för väggbänken utmed korväggen. Den råa kalkbruksytan utmed altaret visar hur långt åt norr som altaret ursprungligen sträckte sig innan dess kantstenar plockades bort. Hagby kyrka 11

bruksgolvet syns inte stenarna utan det glättade kalkbruket täcker dem. Därunder forsätter kalkbruk och större stenar ner till en relativt slät kalkbruksnivå. Iwar Anderson hade en teori om att kalknivån skulle kunna ha utgjort en äldre golvnivå men påpekade samtidigt att det nog inte kunde vara så eftersom triumfbågsmuren låg på en högre nivå (se höjdnivåer i fig 7). Troligen rör det sig istället om ett avsatt lager på en arbetsyta i samband med uppförandet av kyrkan. Under denna kalkbruksnivå fortsatte fundamenteringen ytterligare drygt 0,3 meter med kalkbruk och större stenar så att hela fundamenteringen under det glättade golvet uppgick till en tjocklek på 0,6 meter. De understa stenarna, som verkar ligga på orörd mark, är upp till 0,4 meter stora. Fig 7. Planritning över koret och undersökningsschaktet i den norra delen. De nu frilagda stenarna har skrafferats medan de övriga lämningarna härrör från undersökningen på 1960-talet. Altaret syns centralt i rundeln medan kalkbruksgolvet i norr är markerat med höjdangivelsen +17,49. Stenen med höjdnivån +17,38 visar den östra begränsningskanten för triumfbågsgrunden. Skala 1:50. 12 Hagby kyrka

Fig 8. Schematisk sektionsritning genom golv och golvfundamentering i korets norra del. De trekantiga symbolerna står för kalkbruk, prickarna markerar mo/sand och S står för sten. Skala 1:20. Fig 9. Korets norra del sedd från triumfbågens mitt. I förgrunden syns de större stenarna som vilar på undergrunden och som utgör den undre delen av fundamenteringen för golvet. I fotots mitt syns det släta, glättade, kalkbruksgolvet och till höger syns en del av högaltaret. Väster om det intakta golvet och fram till triumfbågsgrunden (under triumfbågsöppningen) är golvet söndergrävt vilket det verkar ha varit redan före 1960-talets undersökning eftersom Iwar Anderson inte har redovisat att det fanns golv i detta parti. I detta söndergrävda område grävdes de omrörda massorna bort i ett mindre parti ner till undergrunden (se fig 7, 9). Det söndergrävda området fortsätter söderut i koret utmed triumfbågsöppningen, men detta undersöktes inte vidare. Högaltare Direkt under det bortbilade betonggolvet framkom resterna av högaltaret (se fig 6, 7). Det har varit mer än 1,8 meter i östvästlig riktning och cirka 2,2 meter i nordsydlig riktning. Troligen rör det sig dessutom om ett trappfundament intill altaret. Höjden på det kvarvarande altaret var cirka 0,3 meter från det ursprungliga kalkbruksgolvet. I den sydöstra delen var en kantsten bevarad på altaret. I övrigt var kantstenarna bortplockade så att endast själva kärnan av altaret fanns kvar. Några vidare undersökningar av detta genomfördes inte. Hagby kyrka 13

Kyrkogården På kyrkogården, direkt innanför kyrkogårdsgrinden i öster, grävdes ett litet schakt i grusgångens mitt för att lokalisera avloppsledningen från kyrkan. Schaktet grävdes i den befintliga ledningssträckningen och därmed berördes endast omgrävda jordmassor. Djupet var cirka 1,5 meter, längden 4 meter och bredden 0,8 meter. Inga föremål eller ben påträffades. Schaktet grävdes fram till en cementbrunn, 1,8 meter från grinden. Mycket få rötter, och då enbart av klenare art, påträffades. Avloppet bör vara anlagt vid den stora renoveringen av kyrkan vid 1960-talets slut och de större rötter som bör ha funnits har då sannolikt grävts av. Linköping i september 2014 Rikard Hedvall Referenser Hedvall, R. 2011. Hagby kyrka Sammanställning och analys av äldre undersökningsresultat. PM Riksantikvarieämbetet UV Öst 2011:5. Hedvall, R. 2012. Hagby kyrka 1:1. UV rapport 2012:115 Administrativa uppgifter Geografiska uppgifter: Kalmar län, Småland, Kalmar kommun, Hagby socken, Hagby kyrka 1:1. Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-02385-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-2942-13. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12607. Intrasisprojekt: UV2013:140. Undersökningstid: 17-12-2013 och 09-01-2014. Undersökt yta: Fem kvadratmeter. Dokumentationshandlingar: Redovisas i denna rapport. Digital dokumentation: Förvaras på UV Öst. Fynd: 14 Hagby kyrka