Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2010-2011
2
Innehåll Sammanfattning 4 Studieomdömen 5 Avvikelser och deras orsak 6 Omdömen till 47 procent av deltagare i Allmän kurs 6 Utveckling sedan 1994 6 Utfärdade behörigheter 7 Allmän kurs 7 Särskilda kurser 7 Avbrott läsåret 2010/11 8 Analys och slutsatser 10 3
Sammanfattning Uppdraget Folkbildningsrådet ska enligt riktlinjerna 2011 redovisa i vilken grad deltagarna har avbrutit sina studier samt i vilken grad deltagarna erhåller studieomdömen och behörighetsintyg. Sammanfattning Folkbildningsrådet genomförde i juni 2011 en uppföljning av folkhögskolornas utfärdade studieomdömen under läsår 2010/11. Av 150 skolor utfärdade 147 studieomdömen. Omdömen sätts i en fyrgradig skala med viktningen 1 för Mindre god till 4 för Utmärkt. Genomsnittstal för satta omdömen var 2,66, att jämföras med det rekommenderade värdet 2,7. De flesta omdömen sattes i den behörighetsgivande Allmänna kursen där 47 procent, 5 623 av deltagarna erhöll omdömen. Omdömen i den Särskilda kursen sattes på 58 deltagare. En liten förändring är att deltagare som erhåller Mindre god som omdöme minskar mot föregående år. Antalet utfärdade grundläggande behörigheter kalenderår 2011 i Allmän kurs, 2 385 var lika stort som fjolårets utfärdade behörigheter. Under året har därutöver 1 359 studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning i de Särskilda kurserna. Avbrotten i Allmän kurs 2010/11 var 2 082, vilket motsvarar 18 procent av läsårsdeltagare. I den Särskilda kursen avbröt 1 137 studierna. Detta motsvarar 7 procent av snittdeltagarna under läsåret. Särskilda kurserna avbröt i högre grad sina studier under höstterminen. Män i den Allmänna kursen avbröt i högre grad under vårterminen. Undersökningsmetod Folkhögskolornas rapportering av deltagaruppgifter till SCB ligger till grund för uppföljningen av studieavbrott och utfärdade behörigheter. Statistiken baseras på en totalräknad undersökning. Folkhögskolorna redovisar antal studieavbrott per termin uppdelat på kurstyp. Samtliga deltagare i långa kurser ingår i studien. Studien presenterar termins- och årsuppgifter. Kurser av olika längd ingår, medan det för den Allmänna kursen finns en minimiomfattning av 30 veckor. Folkhögskolorna sätter grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen. Intyg om särskild behörighet i enskilda gymnasiekurser kan också utfärdas. Den studerande får inte ämnesbetyg. I stället kan den studerande erhålla ett studieomdöme, som grundas på en gemensam bedömning av studieförmåga. Folkhögskolan utfärdar också intyg om fullgjord fritidsledarutbildning och andra eftergymnasiala yrkesutbildningar. Folkbildningsrådet samlar årligen in uppgifter från folkhögskolorna kring utfärdade studieomdömen. Insamlingen sker via webbenkät. I de långa kurserna sammantaget avbröt 12 procent av deltagarna sina studier. Kvinnor i de 4
Studieomdömen Folkbildningsrådet genomförde i juni 2011 en uppföljning av folkhögskolornas avgivna studieomdömen under läsår 2010/11. Av 150 skolor satte 147 studieomdömen. Genomsnittstal för satta omdömen var 2,66. De flesta omdömen avges i den behörighetsgivande Allmänna kursen dit deltagare söker sig i behov av behörighet för vidare studier eller för komplettering av ofullständigt gymnasiebetyg. 85 procent av deltagare i denna kurstyp hade som högsta avslutade utbildning tvåårigt gymnasium medan motsvarande andel i de Särskilda kurserna var 25 procent. Tabell Studieomdömen 2010/11 antal totalt antal omdömen 5 681 därav på Allmän kurs 5 623 på Särskild kurs 58 Fördelning antal procent 1. Mindre god 392 6,9% 2. God 2 144 37,7% 3. Mycket god 2 162 38,0% 4. Utmärkt 983 17,3% Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömesgivning skall genomsnittet av angivna studieomdömen sammantaget vara talet 2,7 (+/- 5%). Antal omdömen av var grad multipliceras med talen 1-4 enligt den givna viktningen. Produkterna summeras och divideras sedan med det totala antalet avgivna studieomdömen. Under läsår 2010/11 var medeltalet för de 147 folkhögskolorna som satte studieomdömen 2,66 med god marginal under det övre gränsvärdet (2,84). 89 skolor låg exakt inom snittvärdet med 5% avvikelse, 38 skolor under och 20 över (varav 15 mellan 2,85 och 3). 5
Avvikelser och deras orsak Värden för enskilda skolor ligger i spannet 1,92 till 4 (där 4 utgörs av en skola med endast ett avlämnat studieomdöme). Tabell Genomsnittstal Spann Antal Kumulativ skolor procent 0-2 1 1% 2,01-2,56 37 26% 2,57-2,7 48 59% 2,71-2,84 41 86% 2,85-3 15 97% 3,01-3,5 4 99% 3,51-4 1 100% Fler 0 100% 147 86 procent av skolorna avger studieomdömen som ligger under snittvärdets övre gräns och 14 procent (20 skolor) över. Utveckling sedan 1994 Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 avrundat. Samtidigt har en viss förskjutning skett där fler deltagare erhållit omdömena Utmärkt och Mindre god. En liten förändring läsår 2010/11 är att deltagare som erhåller Mindre god som omdöme minskar mot föregående år. Snittvärdet avrundat är 2,66. Tabell Omdömenas fördelning Andel (%) Vikt 2010/11 2009/10 2008/09 1= Mindre god 7% 9% 8% 2= God 38% 37% 37% 3= Mycket god 38% 37% 36% 4= Utmärkt 17% 17% 19% Summa: 100% 100% 100% Snittvärde 2,66 2,63 2,67 Antal omdömen 5 681 5 900 5 262 Snittvärden över gränsvärdet motiverar man bl. a med många studiemotiverade deltagare med inriktning mot högskolestudier men även med att deltagare, som skulle ha fått omdömet mindre god studieförmåga, inte slutfört kursen och att deltagare befinner sig på en så grundläggande nivå att omdöme inte är aktuellt. Omdömen till 47 procent av deltagare i Allmän kurs Deltagare studerar mellan ett till tre år i långa kurser. Deltagare höstterminen 2010 används som mått på faktiska deltagare under läsåret, då samma elev kan förväntas gå höst- och vårtermin. Med det måttet som utgångspunkt sattes omdömen på 47 procent av eleverna i Allmän kurs 5 623 av 12 022. I de Särskilda kurserna erhöll 58 deltagare studieomdömen. 6
Utfärdade behörigheter Allmän kurs Allmän kurs kan ge behörighet till fortsatta studier motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet. Den kan bedrivas på grundskole- och gymnasial nivå. I det senare fallet ska studierna kunna leda till grundläggande behörighet för högskolestudier. Av deltagarna i Allmän kurs, hade 85 procent kortare utbildningsbakgrund än treårigt gymnasium. Studierna i Allmän kurs bedrivs mellan ett och tre år. Antalet utfärdade grundläggande behörigheter, 2 385, var lika stort som under fjolåret. Särskilda kurser Av deltagarna i de Särskilda kurserna 2011 studerar 2 710 deltagare i terminssnitt vid eftergymnasial yrkesutbildning. Sådana kurser varierar i längd mellan en termin och fyra år. Under 2011 har 1 359 studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning. Antalet deltagare som avslutat en eftergymnasial yrkesutbildning vid folkhögskola är närmast oförändrat mot föregående år. Grundläggande behörighet för högskolestudier och fullgjord eftergymnasial yrkesutbildning: Tabell Långa kurser 2009-2011 Grundläggande behörighet Eftergymnasial yrkesutbildning Termin 2011 2010 2009 2011 2010 2009 höst 344 245 266 98 141 128 vår 2 041 2 139 1 941 1 261 1 226 1 085 Totalt 2 385 2 384 2 207 1 359 1 367 1 213 Tabell Deltagare per kön i långa kurser 2011 Kön Grundläggande Eftergymnasial behörighet yrkesutbildning Kvinna 1 344 519 Man 1 028 838 Deltagare* 2 385 1 359 Not. * I Deltagare inkluderas deltagare med skyddad identitet för vilka uppgift om kön saknas, vilket gör värdet större än summan av kvinnor och män. 7
Avbrott läsåret 2010/11 I snitt deltog 11 770 studerande i Allmänna kurser under läsåret. 2 082 avbröt studierna, vilket motsvarar 18 procent av läsårsdeltagare. I den Särskilda kursen deltog i genomsnitt 15 500 studerande under läsåret i verksamheten, varav 1 137 avbröt studierna. Detta motsvarar 7 procent av läsårsdeltagare. Skillnaden i avbrott i de olika kurstyperna speglar skillnaden i kursernas inriktning och vilka deltagargrupper som rekryteras. Medan 75 procent av deltagarna i Särskilda kurser har utbildningsbakgrund motsvarande treårigt gymnasium eller högre och därmed är studievana, har den Allmänna kursens deltagare per definition huvudsakligen en kortare tidigare utbildning. 85 procent har en kortare utbildning än treårigt gymnasium. Yngre elever som ej fullföljt studier i gymnasieskolan är en ökande andel av deltagare. Avbrotten var 12 procent i de långa kurserna sammantaget. Totalt sett är avbrotten i långa kurser oförändrat mot föregående år. Av avbrotten under höstterminen svarade kvinnor för 60 procent, män för 40 procent i den Allmänna kursen, vilket också är respektive köns andel av totala deltagare inom kurstypen. Under våren tenderar en större andel män än kvinnor avbryta sina studier. I den Särskilda kursen är andelarna avbrott per kön under våren de samma som andelar utav deltagare, medan kvinnor avbryter sina studier i högre grad under höstterminen. Tabell Avbrott i lång kurs läsår 2010/11 Allmän kurs Särskilda kurser Långa kurser totalt Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) höst 2010 11 970 1 081 9% 15 710 607 4% 27 680 1 688 6% vår 2011 11 565 1 001 9% 15 274 530 3% 26 839 1 531 6% Snitt 11 768 2 082 18% 15 492 1 137 7% 27 260 3 219 12% Not. Uppgifter hämtas ur Deltagarregistret och avviker marginellt från Statistikrapportens gruppstatistik. Tabell Avbrott i lång kurs läsår 2010/11, andel per kön Allmän kurs Särskilda kurser Långa kurser totalt Avbrott Man Kvinna Avbrott Man Kvinna Avbrott Man Kvinna höst 2010 1 081 40% 60% 607 30% 70% 1 688 37% 63% vår 2011 1 001 45% 55% 530 34% 66% 1 531 41% 59% 8
Avbrott länsvis Tabell Deltagare och andel avbrott i Långa kurser 2010/11 fördelat på län Allmän kurs Särskilda kurser Län Deltagarsnitt Avbrott Procent Deltagarsnitt Avbrott Procent Stockholms län 2 147 396 18 2 757 166 6 Uppsala län 113 19 17 227 6 3 Södermanlands län 347 67 19 505 64 13 Östergötlands län 672 92 14 745 52 7 Jönköpings län 639 105 16 1 255 75 6 Kronobergs län 209 40 19 376 17 5 Kalmar län 513 79 15 450 24 5 Gotlands län 67 4 6 218 11 5 Blekinge län 234 62 26 356 20 6 Skåne län 1 567 297 19 1 767 153 9 Hallands län 173 39 23 245 36 15 Västra Götalands län 1 691 257 15 1 585 92 6 Värmlands län 455 77 17 526 34 6 Örebro län 423 69 16 562 21 4 Västmanlands län 245 63 26 274 28 10 Dalarnas län 444 61 14 678 60 9 Gävleborgs län 288 38 13 515 45 9 Västernorrlands län 390 85 22 733 84 11 Jämtlands län 259 39 15 243 11 5 Västerbottens län 535 77 14 543 34 6 Norrbottens län 361 116 32 937 104 11 Totalt 11 768 2 082 18 15 492 1 137 7 Allmän kurs En avsevärd förändring inom Allmän kurs har skett i Norrbotten, där 22 procents avbrott 2010 ökat till hela 32 procent. Avbrott i Blekinge har ökat med sju procentenheter. Avbrotten i Blekinge liksom i Västmanland utgör 26 procent. Omvänt minskar avbrotten i Dalarna med fyra procentenheter till 14 procent. Lägst procentuella avbrott är på Gotland. Särskild kurs I Särskild kurs har Hallands och Södermanlands län hög andel avbrott, 15 respektive 13 procent. Uppsala län har med tre procent den lägsta avbrottsandelen. Gotland har den största procentuella minskningen av avbrott, fyra procentenheter. 9
Analys och slutsatser Studieomdömen Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 avrundat. En viss förskjutning har skett där fler deltagare erhållit omdömena Utmärkt och Mindre god. Under 2011 påbörjades en översyn av riktlinjerna för studieomdömet. En kartläggning av hur folkhögskolorna arbetar med studieomdömet har genomförts och ett förslag till omarbetade riktlinjer har varit på remiss till folkhögskolorna. Beslut om nya riktlinjer väntas under våren 2012 för tillämpning våren 2013. Behörigheter Både antalet utfärdade behörigheter och andelen deltagare som erhåller behörighet har ökat något de tre senaste åren. Bidragande orsaker till ökningen kan vara arbetsmarknadsläget och allt högre ställda krav på utbildning. Avbrott Tidigare uppföljningar visar att vanliga orsaker till avbrott, i synnerhet på Allmän kurs, är att eleverna inte är mogna för studier, att de har hemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna. Många elever som gör avbrott har också en bakgrund med problem som misslyckanden i skolan. Andra anledningar kan vara familjeproblem, missbruk eller sjukdom. Även ekonomiska problem med förändrade studiestödsregler nämns av folkhögskolorna som orsaker till deltagares avbrutna studier. Folkhögskolan har sedan 2004/2005 en majoritet av deltagare som är yngre än 25 år i Allmän kurs. Jämfört med 15 år tillbaka är förhållandet närmast omvänt. Äldre deltagare utgjorde då 60 procent av deltagarna. Mot bakgrund av allt yngre deltagare med sämre studieförutsättningar än tidigare är andelen avbrott i den Allmänna kursen inte överraskande stor. 10
11
12