AU Ödsmåls mosse Kompletterande arkeologisk utredning Solberga socken, Ödsmål 3:24 Joakim Åberg Rapport 2005:75
AU Ödsmåls mosse 1 AU Ödsmåls mosse Kompletterande arkeologisk utredning Solberga socken, Ödsmål 3:24 m fl Bohusläns museum RAPPORT 2005:75
2 Bohusläns museum 2005: 75 ISSN 1650-3368 Manusförfattare Joakim Åberg Layout och grafisk design Pia Hansson (omslag), Pia Claesson, Gabriella Kalmar (inlaga) Redigering Pia Claesson Tryck och distribution Bohusläns museum Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2005-11-25. Dnr 601-2005/2303 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se
AU Ödsmåls mosse 3 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 5 LANDSKAPSBILD... 6 NATURLANDSKAP OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ... 6 METODIK... 7 RESULTAT... 7 NYFYND 1:... 7 NYFYND 2:... 8 NYFYND 3:... 9 Solberga 300...10 SLUTSATSER SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG...11 REFERENSER...11 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...12 FIGURFÖRTECKNING...13 BILAGOR...13
4 Bohusläns museum 2005: 75 Ljungkullen Sörgård Ödsmåls kile Ödsmåls kile naturreservat Fågelskyddsområde Solbacken Täljstensbrott r Mellefred Fridhem Rörtången Rönvarn Lokullemossen Ödsmåls mosse Västergården Kockegården Västergård Ödsmål Mellangården evik Lilla Bastevik Lökebergs kile Badplats Strandhyddan r Arndorsholmen Skåra Lilla Granneby Lökebergs mosse Kulpetorpet Lindhamn Figur 1: Utdrag ur digitala fastighetskartan, Kungälvs Lökeberg kommun, med undersökningsområdet Stordammen markerat. Ändeberget Skala 1:20 000, Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. Ridhus Gullbringa Västergården Ågård Kvarnekullen Berget Ågården Högen Solhem Östergården Norgården Sörgården Jutegård Båröd Vävra Torehagen Mellangård Östergårde
AU Ödsmåls mosse 5 Sammanfattning Den 21-23 september 2005 genomförde Bohusläns museum en kompletterande särskild utredning inom fastigheten Ödsmål 3:24 m fl i Solberga socken, Kungälvs kommun, Västra Götaland. Utredningen föranleddes av upprättade av detaljplan för området och utfördes på uppdrag av Kungälvs kommun, Samhällsbyggnadskontoret, enligt länsstyrelsens beslut dnr 431-51765-2004. Syftet med förundersökningen var att utröna huruvida tidigare okända fasta fornlämningar fanns inom det nu aktuella området. Tre områden med förhistoriska boplatsindikationer påträffades inom utredningsområdet. I grävda schakt och provgropar kunde anläggningar (nyfynd 1) och slagen flinta av varierande kvalite konstateras (nyfynd 1, 2 och 3). På en platserna (nyfynd 3) påträffades dessutom en Lihultsyxa i ett av schakten samt en eventuell stensättning. Fyndbilden från samtliga platser indikerar att det främst rör sig om lämningar från stenåldern. Den eventuella stensättningen påvisar dock att även gravmaterial från yngre tidsperioder kan förekomma. Vid återbesök av tidigare kända fornlämningar inom området kunde det konstateras att en av lämningarna, Solberga 300:2, har tagit ansenlig skada av en mycket stor rotvälta. Stora mängder material i form av slagen flinta, däribland redskap som bl a en kärnyxa, har exponerats och ligger nu fullt synliga i terrängen. Bohusläns museum föreslår en skadedokumentation samt ett återställande av platsen. Bakgrund Den 21-23 september 2005 genomförde Bohusläns museum en kompletterande särskild utredning inom fastigheten Ödsmål 3:24 m fl i Solberga socken, Kungälvs kommun, Västra Götaland. Utredningen föranleddes av upprättade av detaljplan för området och utfördes på uppdrag av Kungälvs kommun, Samhällsbyggnadskontoret, enligt länsstyrelsens beslut dnr 431-51765-2004. Syftet med förundersökningen var att utröna huruvida tidigare okända fasta fornlämningar fanns inom det nu aktuella området. Området har redan tidigare varit föremål för en arkeologisk utredning, närmare bestämt i december 1992, då ett större område utreddes med anledning av upprättandet av detaljplan. Vid denna utredning påträffades tre områden med lämningar efter förhistoriska boplatser, Solberga 299, 300 och 301. I samband med att planarbetet återupptagits och reviderats, samt att det arkeologiska kunskapsläget förändrats, ansåg Länsstyrelsen att en kompletterande utredning var nödvändig för att ge ett säkrare kunskapsunderlag om områdets arkeologiska förutsättningar. Utredningen kom i detta skede endast att beröra en del av det tidigare utredda området.
6 Bohusläns museum 2005: 75 Landskapsbild Naturlandskap och fornlämningsmiljö Utredningsområdet utgörs av ett till större delen skogsklätt SSV NNO gående höjdparti, cirka 250 meter NNO om havet på en nivå av 25 45 m ö h. Området är topografiskt beläget på en halvö omedelbart N om Lökebergs kile med markant högre höjder än de flacka lägre omkringliggande områdena (figur 1). Vegetationen domineras av blandskog med viss övervikt av barrträd. I sluttningen N om åkermarken vid Lökebergs kiles inre del är marken mer sank och flera mindre bäckar rinner genom området. Inom utredningsområdet finns sedan tidigare två kända fornlämningar (Solberga 300 och 301), båda boplatser. I närområdet finns ytterligare en boplatslämning samt en fyndplats för slagen flinta registrerade (Solberga 299 och 163 ) (figur 2). N 163 301 300:3 299 300:1 300:2 Fig. 2. Utdrag ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun, med tidigare kända fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. KULTURLANDSKAP OCH HISTORISKT KÄLLMATERIAL Utredningsområdet är beläget inom Ödsmåls bys utmarker. Den första skifteskartan som upprättades var den inför lagaskiftet som här genomfördes 1832. Av skifteshandlingarna framgår att det fanns en gemensam kvarndamm
AU Ödsmåls mosse 7 och två kvarnar i anslutning till utredningsområdet. På utmarken fanns även två intagor markerade. Den övriga marken är beskriven som steniga lider och backar. I och med lagaskiftet fick fastighetsgränsen i stort sett sin nuvarande sträckning då utmarken delades upp på de olika gårdarna i Ödsmåls by (Ortman 1993). Metodik En inledande okulär besiktning av utredningsområdet medförde att vissa delar, främst bergiga partier, kunde uteslutas tämligen omgående. Området undersöktes därefter med maskingrävda sökschakt och provgropar grävda för hand. Schakt och provgropar inmättes med GPS och lämningar i form av anläggningar fotades och beskrevs översiktligt. Inga fynd tillvaratogs. Resultat Tre områden med förhistoriska boplatsindikationer påträffades inom utredningsområdet (se bilaga 1). Nedan följer en redogörelse av respektive nyfynd. Nyfynd 1: Området utgörs av en avsats ovan svag sydsluttning och nedan bergsrygg i norr. Den cirka 50x50 meter stora ytan har utgjort en fotbollsplan tillhörande den semesterby som tidigare funnits i området. Den gräsbevuxna ytan är numera mer eller mindre täckt av sly och omges av främst björkar med enstaka ekar och barrträd. En bäck finns omedelbart i Ö och gärdesgårdar finns i V, NV och Ö. Ytterligare bäckfåror eller lämningar av dylika kan skönjas i områdets norra respektive västra del. En stig leder fram till och igenom platsen. Värt att notera är även ett område med spår av sannolikt sentida tegplöjning i form av NO-SV gående dikningar strax SO om den aktuella boplatsytan. Området kringgärdas av gärdesgårdar i V, Ö och S. I tre schakt (S 200, 204 och 212) påträffades lämningar av boplatskaraktär i form av anläggningar samt slagen flinta. Slagen flinta påträffades även i schakt 202 samt de handgrävda provgroparna (Pg 220 och 221) mot berget i N (bilaga 2, 5, 6 och 7). Anläggningarna utgjordes av relativt diffusa gropar eller stolphål samt eventuella härdlämningar (figur 3 och 4). Flintmaterialet var överlag samlat till eller inom anläggningarna. Markbeskaffenheten i området utgjordes av ett 0,2-0,4 meter tjockt matjordslager med underliggande ljusbrun (ställvis rödbrun grövre) sand. På sina ställen drog det även åt lera.
8 Bohusläns museum 2005: 75 Fig. 3. Grop från schakt 200. Foto: författaren. Fig. 4. Eventuella härdlämningar från schakt 212. Foto: författaren. Nyfynd 2: Området utgörs av en mindre avsats i NV-SO riktning, sydost om berg och norr om bäckfåra. Den cirka 25x35 meter stora ytan är till större delen sly- och buskbeväxt (björnbär) och en stuga har tidigare stått på platsen. En befintlig
AU Ödsmåls mosse 9 bruksväg som delvis är uppbyggd av påfört material i form av sten och grus går genom platsens norra del. I schakt 227 samt flertalet provgropar (Pg 229, 230, 231 och 233) påträffades enstaka till rikligt med slagen flinta (bilaga 3, 5, och 6). Dock kunde inte några anläggningar av boplatskaraktär konstateras. En orsak till detta kan vara att endast ett schakt grävdes med maskin, delvis på grund av befintlig vegetation men även med hänsyn till platsens ringa storlek. Det är även tänkbart att lämningar av denna typ kan förekomma under den bruksväg som löper genom platsen. Markbeskaffenheten i området utgjordes överlag av sandig jordmån. Nyfynd 3: Detta område utgörs av en cirka 15x35 meter stor avsats i skyddat läge på ett näs i Ö-V riktning, där vegetationen utgörs av unga ekar, enstaka björkar och tallar samt enbuskar. I norr och nordväst finns en bäckravin med bäckfåra och en gärdesgård finns i syd. Den senare följer fastighetsgränsen i NO-SV riktning. Relativt rikliga mängder slagen flinta (även eldpåverkad) samt en lihultsyxa anträffades i schakt (S 246) samt en av provgroparna (Pg 248) (bilaga 4, 5, och 6). Dock kunde inte några anläggningar av boplatskaraktär konstateras. Den eldpåverkade flintan indikerar emellertid att sådana mycket väl kan förekomma på platsen. Det förefaller också mycket sannolikt att boplatsen fortsätter åt syd och öst, det vill säga utanför det aktuella planområdet. Markbeskaffenheten växlade överlag mellan ljusbrun-gråbrun sand till gulgulbrun sandig silt (på sina håll drog det även mot lera). Ett tunt lager flygsand kunde även observeras i två av schakten (S 246 och 251). Sannolikt rör det sig om två mer eller mindre separata växthorisonter där framför allt det undre av dessa var fyndförande. I områdets västra del, i avsatsen nordvästra del mot ovan nämnda bäckravin, kunde även en eventuell stensättning observeras (A250). Anläggningen är oval till formen, cirka 3x2 meter i storlek och 0,4 meter hög. Till synes rör det sig om minst två stenskikt, troligen lagda direkt på berg eller en bergsskreva (figur 5 och 6). Inga fynd observerades i samband med utredningstillfället.
10 Bohusläns museum 2005: 75 Fig. 5. Niklas Ytterberg inspekterar den eventuella stensättningen. Foto taget från NV av författaren. Fig.6. Närbild på del av stensättningen från NNV. Foto: författaren. Solberga 300 I samband med utredningen återbesöktes även tidigare kända fornlämningar inom utredningsområdet. Det kunde därvid konstateras att en av lämningarna, Solberga 300:2, har tagit ansenlig skada av en mycket stor rotvälta. Stora mängder slagen flinta, däribland redskap som bland annat en kärnyxa, har
AU Ödsmåls mosse 11 exponerats och ligger nu fullt synliga i terrängen. Materialet tycks vara mycket omfattande och då platsen sannolikt har en nära relation till omgivande fornlämningar vore det mycket olyckligt om det gick förlorat. För att undvika ytterligare skador på fornlämningen föreslår Bohusläns museum att en skadedokumentation av fornlämningen genomförs samt att platsen, i möjligaste mån, återställs till ursprungligt skick. Slutsatser samt åtgärdsförslag Tre områden med förhistoriska boplatsindikationer, nyfynd 1-3, påträffades i samband med utredningen. Nyfynd 1 och nyfynd 2 uppvisar uteslutande material av stenålderskaraktär, medan det vid nyfynd 3 förekommer både boplats- och gravmaterial som av allt att döma härrör från flera olika skeden. Det förefaller också mycket sannolikt att denna boplats fortsätter utanför det aktuella planområdet, vilket bör tas i beaktning vid eventuella kommande exploateringar. Bohusläns museum anser att redovisade områden, nyfynd 1-3, bör bli föremål för arkeologiska förundersökningar före fortsatt exploatering. Det bör även påpekas att den befintliga vegetationen kräver att föreslagna ytor röjs ordentligt före en eventuell förundersökning. Vidare föreslår museet en skadedokumentation samt ett återställande av Solberga 300:2 på grund av de skador som uppstått i samband med en rotvälta. Referenser Ortman, O. 1993. Ödsmål 3:24, Solberga socken, Kungälvs kommun. Arkeologisk utredning. Bohusläns museum 1993, Rapport 65.
12 Bohusläns museum 2005: 75 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: 431-51765-2004 BM dnr: 624/04 K BM pnr: 1379 Intrasisprojekt: BM051379001 Fornlämningsnr: - Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Kungälv Solberga Ödsmål 3:24 m fl Ek. karta: 7152 Läge: X 6427,70-64279,10, Y 12610,62-12616,59 Koordinatsystem: RT-90 2,5 gon W Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Kungälvs kommun, Samhällsbyggnadskontoret, 442 81, Kungälv Bohusläns museum Joakim Åberg Niklas Ytterberg Fältarbetstid: 2005-09-21--09-23 Arkeologtimmar: 48 Undersökt yta: Ca 74 000 m 2 Fynd: Inga fynd omhändetogs
AU Ödsmåls mosse 13 Figurförteckning Figur 1: Utdrag ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:20 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. Dnr 601-2005/2303. Inklipp; utsnitt Röda kartan, Skala 1:1 000 000, med undersökningsområdet symboliskt markerat. Figur 2: Utdrag ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun, med tidigare kända fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. Dnr 601-2005/2303. Figur 3: Grop från schakt 200. Foto: författaren. Figur 4. Eventuella härdlämningar från schakt 212. Foto: författaren. Figur 5. Niklas Ytterberg inspekterar den eventuella stensättningen. Foto taget från NV av författaren. Figur 6. Närbild på del av stensättningen från NNV. Foto: författaren. Bilagor Bilaga 1. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun, med respektive nyfynd markerade. Skala 1:4 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning 2005-11-25. Bilaga 2. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun. Plan över nyfynd 1. Skala 1:1 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning 2005-11-25. Bilaga 3. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun. Plan över nyfynd 2. Skala 1:500. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning 2005-11-25. Bilaga 4. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun. Plan över nyfynd 3. Skala 1:500. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning 2005-11-25. Bilaga 5. Tabell 1: Schaktbeskrivning Bilaga 6. Tabell 2: Provgropar Bilaga 7. Tabell 3: Anläggningar
: 75 N 301 300:3 300:1 U 300:2 299 Bilaga 1. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun, med respektive nyfynd markerade. Skala 1:4 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. AU Ödsmåls mosse U Provgrop Schakt Nyfynd Befintlig fornlämning Rotvälta Tegplöjning Sankmark Bäck 0 40 80 meter
15 N 220 221 220 200 202 212 204 Bilaga 2. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun. Plan över nyfynd 1. Skala 1:1 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. 200X-XX-XX. Dnr 601-200x/xxx. Provgrop Schakt Nyfynd 1 Tegplöjning Sankmark Bäck 0 10 20 meter
: 75 N 229 230 233 227 231 232 Bilaga 3. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun. Plan över nyfynd 2. Skala 1:500. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäterivekret 2005-11-25. Provgrop Schakt Nyfynd 2 Sankmark Bäck 0 5 10 meter
17 N $T 250 248 249 246 251 Bilaga 4. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, Kungälvs kommun. Plan över nyfynd 3. Skala 1:500. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2005-11-25. $T Provgrop Schakt Nyfynd 3 Stensättning Sumpmark Bäck 0 5 10 meter
: 75 BILAGA 5 Tabell 1: Schaktbeskrivning Schaktnr Nyfynd Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Lagerbeskrivn Anläggn J/N Fynd J/N Kommentar 200 1 8 1,6 0,66 0-0,20 m torv + mörkbrun sand, 0,20-0,66 m flammig ljusbrun-rödbrun sand. 202 1 5 1,6 1,20 0-0,40 m torv + mörk brun ngt siltig sand, 0,40-0,76 m ljusbrun fuktig sand, 0,76 m ljusbrun-gulbrun lera. 204 1 5 1,6 0,78 0-0,22 m torv + mörkbrun sand, 0,22-0,34 m ljusbrun sand, 0,34 m flammig ljusbrunbrungul sand. 212 1 6 1,6 0,60 0-0,10 m torv, 0,10-0,20 m gråbrun sand, 0,20-0,60 m flammig ljusbrunrödbrun grusig sand, 0,60 m rödbrun grusig sand. 227 2 4 1,6 0,58 0-0,12 m förna, 0,12-0,38 m rödbrun fin sand, 0,38 m ljusbrun sand. 246 3 8 1,6 0,68 0-0,15 m förna, 0,20-0,25 m gråbrun humös silt, 0,25-0,29 m ljusbrun finsand, 0,29-0,38 m gråbrun ngt sandig silt, 0,38 m gul-brun siltig lera. 251 3 5 1,6 0,55 0-0,12 m förna, 0,12-0,16 m ljusbrun finsand, 0,16-0,45 m ljusbrun-gråbrun ngt sandig silt, 0,45 m flammig gulbrun sandig silt. J J Svaga men ändå relativt tydliga mörkfärgningar. Slagen flinta i yta. N J Berg går i dagen i NO. 1 slagen flinta mellan lager 1 och 2 (ca 0,40 m). J J Flera mörkfärgningar med slagen svallad flinta i yta. J J Relativt mkt slagen flinta from lager 2. Härrör dock troligen från lager 3 med anläggningar. Två eventuella härdar. N J Mkt slagen flinta i lager 1. Lager 2 helt tomt. N J Fynd av slagen flinta (även eldpåverkad) från lager 2 tom lager 4. Även fynd av lihultsyxa i lager 3. N J En slagen flinta från lager 2.
19 BILAGA 6 Tabell 2: Provgropar Pg.nr Nyfynd Storlek (m) Djup (m) Lagerbeskrivn Fynd J/N Kommentar 220 1 05x05 0,45 0-0,10 m förna, 0,10-0,45 m brun grusig stenig sand. J En slagen svallad flinta direkt under förna. 221 1 0,5x0,5 0,40 0-0,15 m förna, 0,15-0,30 m ljusbrun siltig sand, 0,30-0,40 m ljusbrun lerig silt. J Två vitpatinerade slagna svallade flintor. 229 2 0,5x0,5 0,40 0-0,12 m förna + gråbrun sand, 0,12-0,25 m brun-rödbrun sand, 0,25 m ljus brungul sand. J Fem slagna flintor från lager 2. Delvis patinerade. 230 2 0,5x0,5 0,38 0-0,10 m förna, 0,10-0,20 m brungrå humös sand, 0,20-0,28 m grå sand, 0,28-0,38 m brun sand. 231 2 0,5x0,5 0,35 0-0,10 m förna, 0,10-0,18 m brungrå sand, 0,18-0,30 m grå sand. J J 10 slagna flintor varav flertalet är vitpatinerade. En är tydligt svallad. 12 slagna flintor varav två eldpåverkade. 232 2 0,5x0,5 0,42 0-0,05 m förna, 0,05-0,20 m svartbrun humös sand, 0,20 m ljusgrå sand. N Tagen relativt nära bäckfåra. 233 2 0,5x0,5 0,43 0-0,05 m förna, 0,05-0,13 m svartbrun humös sand, 0,13 m ljusgrå sand. J Två slagna flintor från lager 2 (ca 0,13-0,20). 248 3 0,5x0,5 0,46 0-0,12 m förna, 0,12-0,23 m ljusgrå sand, 0,23-0,35 m mörkbrun sandig silt, 0,35 m brun stenig grusig sand. 249 3 0,5x0,5 0,48 0-0,12 m förna, 0,12-0,18 m brungrå siltig sand, 0,18-0,30 m rödbrun ngt siltig sand, 0,30 m ljusbrun stenig sand. J N - Åtta slagna flintor, varav två är vitpatinerade, samt tre slgna kvarts.
: 75 BILAGA 7 Tabell 3: Anläggningar Anläggn.nr Typ Schakt Form (i plan) Storlek (m) Fyllning Fynd J/N Kommentar 1 Grop 200 Rundad 1,10x1,20 Ljusgrå sand. J In i schaktkant i S. Relativt mkt slagen flinta i yta. Ej vidare undersökt. 2 Grop 200 Rundad 0,40x0,50 Mörkbrun grusig sand. J Slagen svallad flinta i yta. Ej vidare undersökt. 3 Stolphål? 204 Rund 0,25 Mörkbrun grusig sand. J Slagen svallad flinta i yta. Ej vidare undersökt. 4 Stolphål 204 Rund 0,24 Mörkbrun grusig sand. N Ej vidare undersökt. 5 Grop? 204 Oregelbunden 0,35x0,45 Mörkbrun grusig sand. J Slagen svallad flinta i yta. Ej vidare undersökt. 6 Grop? 204 Oregelbunden 0,30x0,45 Mörkbrun grusig sand. J Slagen svallad flinta i yta. Ej vidare undersökt. 7 Härd 212 Oregelbunden 0,75x1,0 Mörkbrun stenig sand. J Slagen flinta i yta (även eldpåverkad). Ca 0,14 djup, skålad botten i profil. 8 Härd 212 Rundad - Mörkbrun stenig sand. J Endast delvis framtagen. Dock enstaka slagna flintor i yta. Påminner starkt om A7.