RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2017

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdsvård 2017 Rapporten sammanställd av: Britta Johnsson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Hälsa och välfärd Oktober 2017

Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Datakällor... 3 Bakgrundsmått... 3 Sorteringsnycklar... 4 Resultat... 5 Tillgänglig vård och sorg... 5 Tillgänglighet utanför kontorstid... 5 Individanpassad vård och sorg... 2 Intern samordning i enskilda ärenden... 2 Extern i enskilda ärenden... 3 Kunskapsbaserad vård och sorg... 5 Handläggarnas kpetensutveckling... 5 Handläggarnas agerande vid indikation på våld... 6 Familjehemmens kpetens... 7 Manualbaserade insatser i öppenvård... 8 Standardiserade bedömningsmetoder... 9 Systematisk uppföljning för utveckling av insatser... 10 Säker vård och sorg... 11 Säker handläggning... 11 Placerade barns utbildningsnivå och placerade barns hälsa... 13

INLEDNING Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst med god kvalitet. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckanande bild av de faktiska förhållandena. Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdsvården presenteras i år för åttonde gången. Årets insamling, precis s förra året har genförts gen en samlad webbenkät för flera råden in socialtjänsten och kmunal hälso- och sjukvård. Under 2015 gav länsnätverket förvaltningschefer in hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kmunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. Sedan dess har stödet bestått av en gemensam träff för att kvalitetssäkra data inför inrapportering, en dag för analys av resultat och publicering av länsrapporter för rådena äldre, barn, missbruk och funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri). 2017 deltog tolv kmuner vid träff för att kvalitetssäkra data inför inrapporteringen för barn och unga rådet, ytterligare två kmuner deltog när den gemensamma enkäten gicks igen Vid analysdagen den 7 september deltog tio av femton kmuner. Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kmuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsråden. Materialet i rapporten grundar sig i den guide för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser s Socialstyrelsen har tagit fram, där kan ni läsa mer varje indikator. http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/barnochunga Där kan ni även ta del av en guide i fyra steg för att bearbeta och analysera resultaten utifrån sina förutsättningar. De fyra stegen är: Identifiera förbättringsråden Kplettera med annan information Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Slutsatser, mål och genförande Det finns även mer att läsa hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok s SKL tagit fram. http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/handbokoppnajamforelsersocial tjanst.1154.html 2

Rapporten och den analysdag s genfördes i länet den 7 september har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kmer att finnas med när 2018 års arbete in den regionala stödstrukturen planeras. Sammanställningen har kpletterats med en rad utropstecken och frågetecken s bland annat innehåller satsningar på nationell nivå s kan vara bra att ha koll på för det fortsatta utvecklingsarbetet både regionalt och lokalt. Datakällor Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdsvården baseras i huvudsak på den elektroniska enkät s besvaras av kmunerna, alla länets kmuner har besvarat årets enkät. Detta underlag kpletteras med: Socialstyrelsens förteckning över ordinarie licenser för Barns behov i centrum (BBIC). Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga, Socialstyrelsen. Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Utbildningsregistret, Statistiska Centralbyrån. Bakgrundsmått Öppna jämförelser för den sociala barn- och ungdsvården presenteras i år med ett bakgrundsmått, barnens ekoniska utsatthet. Andelen barnfamiljer med långvarigt ekoniskt bistånd Avesta 2.3 Borlänge 7.8 Falun 3.5 Gagnef 0.6 Hedemora 2.4 Leksand 1.1 Ludvika 5.5 Malung-Sälen 2.5 Mora 1.0 Orsa 4.5 Rättvik 1.0 Smedjebacken 1.4 Säter 1.0 Vansbro 0.0 Älvdalen 0.3 Dalarna 3.6 Riket 2.5 3

Sorteringsnycklar S stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kmungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kmungruppsindelning 2017. När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre 30 000 69 999 invånare, övriga kmuner grupp ett och två. För SKL:s kmungruppsindelning så har länet en spridning på sex av de nio olika kmungrupper s SKL har definierat. Läs mer grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b207ee86bff.html Kmungruppering Antal invånare SKL:s kmungruppsindelning Avesta 2 C6 Borlänge 3 B3 Falun 3 C6 Gagnef 1 B4 Hedemora 2 C7 Leksand 2 C9 Ludvika 2 C8 Malung-Sälen 1 C9 Mora 2 C8 Orsa 1 C9 Rättvik 1 C9 Smedjebacken 1 C7 Säter 1 B4 Vansbro 1 C8 Älvdalen 1 C9 4

RESULTAT Tillgänglig vård och sorg (tidigare tillgänglighet) Tillgänglighet utanför kontorstid Kvalitetsrådet tillgänglighet fattas i år av endast ett indikationsråde. Dalarnas femton kmuner har sedan 2009 en gemensam socialjour, så det kan bara konstateras att där är resultatet hundraprocentigt för länet!! Vid IFO-chefsmöten på Region Dalarna finns möjlighet att få information och ha dialog med representanter från länets socialjour. Nytt för i år är även att information verksamheten kmer att ges vid den regionala introduktionen för nya handläggare in den sociala barn- och ungdsvården. Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Riket 100 83 5

Individanpassad vård och sorg (tidigare helhetssyn och samordning) Intern samordning i enskilda ärenden För att möta barnens behov är det viktigt att det finns samordning mellan de verksamheter in socialtjänsten s på olika sätt kmer i kontakt med barn och unga och deras familjer och de handläggare s utreder barnens behov in den sociala barn- och ungdsvården.! Jämfört med 2016 så har den interna samordningen förbättrats in alla de råden s finns med i årets undersökning. Tipset från förra årets inmatningsseminarium att få ner vedertagna rutiner på pränt och att få in uppföljning i årshjulet kanske avspeglar sig i årets resultat?? Region Dalarna ger fortsatt stöd till kmuner s vill utveckla intern mellan de enheter s arbetar med barn respektive vuxna/missbruk. Är ni intresserade att göra en gemensam satsning för er kmun? Hör av er ni vill ha stöd att kma igång! http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/teman/familjeorienteratarbetssatt/sidor/default.aspx Intern samordning i enskilda ärenden rutin för samordning med ekoniskt bistånd rutin för samordning med missbruk rutin för samordning med socialpsykiatri rutin för samordning med LSSbarn rutin för samordning med LSSvuxen Avesta NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Borlänge Falun NEJ Gagnef NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Leksand NEJ NEJ Ludvika NEJ NEJ NEJ NEJ Malung- Sälen NEJ NEJ NEJ Mora Orsa EA EA EA Rättvik NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro Älvdalen EA EA Dalarna 67 67 43 46 31 Riket 58 59 38 39 33 2

Extern i enskilda ärenden En formaliserad och strukturerad i form av gemensamma skriftliga överenskmelser för hur ska genföras är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Det ökar förutsättningarna för ett samfällt agerande mellan aktörerna till gagn för den enskilde.? En rad regionala överenskmelser har tagits fram in den regionala s- och stödstrukturen. Vid inmatningsträffarna har en gemensam tolkning tagits fram vilka av våra överenskmelser s stämmer in för denna indikator och det börjar avspegla sig i resultaten. Behövs det ytterligare arbete för att kvalitetssäkra inmatningsarbetet lokalt och regionalt?! Implementering av antagna överenskmelser är ett ansvar och en utmaning för alla kmuner och sparter. Samverkansarenorna på lokal nivå har en viktig roll i att sätta överenskmelserna i praktisk handling Nytt för i år är att in den regionala introduktionen för nya handläggare in den sociala barn- och ungdsvården ges en introduktion av de regionala sdokument s finns! Extern i enskilda ärenden överenskmelse med primärvård överenskmelse med tandvård överenskmelse med mödravård överenskmelse med barnhälsovård överenskmelse med barnoch ungdspsykiatri överenskmelse med barnoch ungdsmedicin överenskmelse med barnoch ungdshabilitering Avesta NEJ NEJ Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung- Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter NEJ NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Dalarna 87 80 80 80 87 80 80 Riket 45 31 40 48 57 44 43 3

överenskmelse med förskola överenskmelse med skola överenskmelse med Statens institutionsstyrelse (SIS) överenskm else med polisen överenskmelse med Migrationsverket Avesta NEJ NEJ Borlänge NEJ NEJ Falun Gagnef NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ Leksand NEJ NEJ Ludvika NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ Mora NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ Rättvik NEJ NEJ Smedjebacken NEJ NEJ Säter NEJ NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Dalarna 87 87 7 80 13 Riket 52 53 17 40 18 4

Kunskapsbaserad vård och sorg Handläggarnas kpetensutveckling Rätt kpetens ökar förutsättningarna för att personalen bidrar till insatser av god kvalitet. Att systematisk se över och planera för kpetensutveckling s bygger på individens och verksamhetens behov bidrar till strategiskt riktiga satsningar. För att kunna genföra utredningar av god kvalitet är det viktigt att handläggarna har kunskap våld i nära relationer, t.ex. olika former av våld och konsekvenser av våldsutsatthet samt riskbedömningar.! Den utbildning på avancerad nivå, den så kallade barnmagistern, s tidigare gavs av Högskolan Dalarna är för tillfället indragen på grund av besparingar.? Socialstyrelsen har under några år erbjudit påbyggnadsutbildning för socialsekreterare med minst två års erfarenhet i den sociala barn- och ungdsvården. Till hösten är det sista chansen att anmäla sig in denna satsning s avslutas 2018. Har ni medarbetare med minst två års erfarenhet s ännu inte gått utbildningen? http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/hogskolekursforsocialsekreterare Handläggarnas kpetensutveckling samlad plan för handläggarnas kpetensutveckling Fortbildning senaste året för handläggare s utreder barns s utsatts för eller bevittnat våld Vidareutbildning på högskolenivå senaste året för handläggare s utreder barns s utsatts för eller bevittnat våld Avesta NEJ NEJ Borlänge NEJ Falun NEJ NEJ Gagnef Hedemora NEJ NEJ NEJ Leksand NEJ Ludvika NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ Orsa NEJ NEJ NEJ Rättvik NEJ NEJ NEJ Smedjebacken NEJ NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ Dalarna 20 80 13 Riket 25 78 19 5

Handläggarnas agerande vid indikation på våld Att ställa frågor våld till enskilda s söker stöd hos socialtjänsten är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera och hjälpa våldsutsatta. Skriftliga rutiner hur personal ska fråga och agera är ett sätt att säkra verksamhetens kvalitet.! På kunskapsguiden finns en webbaserad introduktionsutbildning s ger baskunskap ämnet och s är lämplig i en lokal introduktion av nya medarbetare in socialtjänsten. Utbildningen tar 2 3 timmar och kan genföras individuellt eller i grupp. http://www.kunskapsguiden.se/utbildning/webbkurs--vald-i-nararelationer/sidor/default.aspx Handläggarnas agerande vid indikation på våld rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - barn och unga Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Dalarna 33 Riket 50 6

Familjehemmens kpetens När ett barn placeras i familjehem ska nämnden lämna familjehemmet råd, stöd och annan hjälp. Sedan 2013 är kmunerna skyldiga att erbjuda familjehem den utbildning de behöver. Ett hem att växa i är en grundutbildning för jour- och familjehems s tagits fram av Socialstyrelsen. BRA-fam (bedömning för rekrytering av familjehem) används för att tidigt kunna identifiera familjer s bedöms olämpliga att vara familjehem och vilka s ska utredas vidare.! Bra-fam har implementerats på ett bra sätt i länet. Under 2017 kmer några kmuner att på samma sätt s när BRA-fam infördes, vara pilotkmuner när vinjetter s stöd vid utredning av familjehem införs nationellt gen Socialstyrelsen. Vi satsar på en lika god implementering av detta med fortsatt regionalt stöd för familjehemsvården. Under 2017 kmer en reviderad version av Ett hem att växa i att lanseras. Materialet att anpassats för att även passa familjehem s tar emot ensamkmande barn och unga. Under hösten genför några kmuner första gången utbildning med det reviderade materialet.? Hur arbetar kmunen strategiskt med familjehemmens kpetensutveckling. Vad erbjuder ni efter grundutbildning? Har ni inventerat vilka behov s finns? Gen regional kan alla kmuner i länet erbjuda familjehem grundutbildning. Hur gör ni med familjehem i konsulentstödd verksamhet, erbjuds de grundutbildning? Hur gör ni med familjehem s ligger i andra län? Familjehemmens kpetens Samlad plan för familjehemmens kpetensutveckling Erbjuder grundutbildningen "Ett hem att växa i" Använder BRA-fam - familjer s vill bli familjehem Avesta Borlänge NEJ Falun Gagnef NEJ Hedemora NEJ NEJ Leksand NEJ NEJ NEJ Ludvika NEJ Malung-Sälen NEJ Mora Orsa NEJ NEJ NEJ Rättvik Smedjebacken NEJ Säter Vansbro NEJ NEJ NEJ Älvdalen Dalarna 40 73 80 Riket 42 80 82 7

Manualbaserade insatser i öppenvård Att erbjuda insatser på hemmaplan med god kvalitet kan vara ett alternativ till institutionsvård. Ökningen av strukturerade öppenvårdsprogram samt metodutvecklingen in evidensbaserad praktik förstärker utvecklingen i den riktningen.! Manualbaserade insatser vad gäller stödgruppsverksamhet både till föräldrar och barn är väl utbyggda enligt resultaten i öppna jämförelser. I nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende för personer under 18 år lyfts exempelvis FFT (funktionell familjeterapi) och MST (multisystemisk terapi). Just nu pågår ett regionalt uppdrag att se över hur arbetet i länet behöver utvecklas för just den målgruppen. Behovet syns i resultatet för länet, men även på nationell nivå. En handlingsplan för målgruppen unga med missbruk kmer att tas fram av SKL under 2018. Manualbaserade insatser i öppenvård Erbjuder minst en manualbaserad insatsföräldrastöd i grupp Erbjuder minst en manualbaserad insatspsykosocial behandling för ungdar Erbjuder minst en manualbaserad insatsstödgruppsverksamhet för barn och unga med psykosocial problematik Avesta NEJ NEJ Borlänge NEJ Falun NEJ Gagnef NEJ Hedemora NEJ Leksand Ludvika NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ Orsa NEJ Rättvik NEJ Smedjebacken NEJ Säter NEJ Vansbro NEJ Älvdalen Dalarna 87 13 100 Riket 62 35 100 8

Standardiserade bedömningsmetoder Det behövs mer dokumenterad kunskap för att visa på effekter av socialtjänstens insatser för barn och unga. En del i detta kan vara att använda bedömningsmetoder, där ständigheter och bedömningar systematiskt registreras och underlättar uppföljning och utvärdering in verksamheten.? Frågan skillnader vad gäller implementering av standardiserade bedömningsmetoder har även väckts i tidigare ÖJ-rapporter. Nationella satsningar och riktlinjer in missbruks- och beroenderådet har gett effekter. När det gäller bedömningsinstrument av föräldraförmåga och utagerande beteende finns inte samma spridning varken regionalt eller nationellt. Finns det andra förklaringar till varför dessa instrument inte sprids?! Gen avtalet mellan högskolan och länets kmuner och Landstinget genförs utbildning i bland annat FREDA. Nytt avtal tecknas inför 2018. Standardiserade bedömningsmetoder Använder minst en bedömningsmetod utagerande beteende Använder minst en bedömningsmetod missbruk Använder minst en bedömningsmetod föräldraförmåga Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDA- kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna in den sociala barn- och ungdsvården Avesta NEJ Borlänge NEJ NEJ Falun NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ Leksand NEJ NEJ Ludvika NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ NEJ NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ Rättvik NEJ NEJ NEJ Smedjebacken NEJ NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ NEJ Dalarna 13 93 0 60 Riket 27 73 8 61 9

Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Att följa upp resultat av insatser i öppenvård och dygnsvård på gruppnivå är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Gen systematiska uppföljningar uppdelade på kvinnor och män är det möjligt att se hur insatserna fungerar och det finns otiverade skillnader mellan grupperna. Ett jämställdshetsperspektiv behöver gensyra hela socialtjänstens arbetsprocess, från bemötande till uppföljning av resultat. Systematisk uppföljning av insatser är, precis s tidigare år, ett utvecklingsråde för flertalet kmuner i länet och ett av de nationella fokusrådena för BoU-satsningen ända från start 2011.! Det reviderade BBIC börjar nu bli implementerat runt i länet. Med det reviderade BBIC följer en möjlighet för systematisk uppföljning av verksamheten med framtagna struktur-, process- och resultatindikatorer. Indikatorerna har testats via SKL och webbkollen barn och unga. Ytterligare en möjlighet finns att med stöd av Socialstyrelsen utveckla systematisk uppföljning utifrån BBIC indikatorer. Inbjudan har gått ut och åtminstone en av länets kmuner har nappat på detta.? Hur långt har er leverantör av verksamhetssystem kmit med att utveckla ITstödet för det reviderade BBIC? Vilka frågor ska ställas utifrån de indikatorer s nu finns framtagna. Vad finns det behov att mäta och följa över tid. Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling in öppenvård Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling in dygnsvård Genfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv in öppenvård Genfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv in dygnsvård Använt resultat med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling in öppenvård Använt resultat med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling in dygnsvård Avesta NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Borlänge NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Falun NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Leksand NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Ludvika NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Malung- Sälen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Mora NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ NEJ NEJ Rättvik EA EA EA EA EA EA Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Säter EA EA EA EA EA EA Vansbro NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Dalarna 15 8 0 0 0 0 Riket 11 8 7 5 10

Säker vård och sorg (tidigare trygghet och säkerhet) Säker handläggning Barns behov i centrum, BBIC, ger socialtjänsten en struktur för att utreda, planera och följa upp beslutade insatser in den sociala barn- och ungdsvården.! För nya handläggare in den sociala barn- och ungdsvården kmer BBIC grundutbildning ingå i den regionala introduktionen s startar hösten 2017. Information till placerade barn Placerade barn och unga har rätt att få information barnkonventionen och sina rättigheter, vem s är socialsekreterare och information IVO:s funktion barnoch ungdslinjen.! Paketera åldersanpassad information och ge till de barn och unga s placeras av kmunen tillsammans med kontaktuppgifter till utsedd socialsekreterare. En enkel insats och en rättighet s alla placerade barn har! Information laddas ner på: http://www.ivo.se/publicerat-material/informationsmaterial/du-har-ratt/ http://www.ivo.se/publicerat-material/informationsmaterial/vet-du-vilkarattigheter-du-har/ http://www.ivo.se/publicerat-material/informationsmaterial/vet-du-vilkarattigheter-du-har-sarskilda-ungdshem-sis/? In Region Dalarnas stöd till ökad delaktighet för barn och unga in socialtjänsten intervjuade Borlänge kmun placerade barn och unga. Där framk vilket stort behov av tydlig och återkmande information s barn och unga i denna utsatta situation har behov av. Vad tror du att barn och unga placerade av er kmun tycker den information de fått i samband med placering? Har den varit tillräcklig och anpassad efter ålder och mognad? Information till den enskilda Rutiner för att delge enskilda personer information att de vid behov kan få en samordnad plan, SIP, är ett sätt att säkerställa att brukarna får känned dessa möjligheter (och socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens skyldigheter).? Dalarna ligger bra till vad gäller genförda SIP visar underlag från SKL, men hur är det med kvalitén? Används sipkollen för att undersöka hur samordningen upplevts ur ett brukarperspektiv? https://sipkollen.se/sv 11

Handläggarnas hantering vid skyddade personuppgifter Det är viktigt att socialtjänsten har beredskap för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genförande av insatser. Arbetet behöver präglas av ett säkerhetstänkande.! Hantering vid skyddade personuppgifter lyftes upp vid den regionala analysen redan 2016 s ett gemensamt utvecklingsråde inte bara för barn- och ungarådet utan från flera verksamhetsråden. Representant från Region Dalarna har lyft rådet vid länsgruppen mot våld i nära relationer och kmer att verka för att kpetenshöjande insatser för rådet genförs. Handläggning Information till placerade barn Information till den enskilde Handläggarnas hantering vid skyddade personuppgifter Ordinarie licens Barns behov i centrum (BBIC) Lämnat information till placerade barn deras rättigheter och hur de kan nå ansvariga rutin för information samordnad individuell plan (SIP) rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Avesta NEJ Borlänge NEJ Falun NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ Leksand NEJ Ludvika NEJ NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ Orsa NEJ Rättvik NEJ NEJ Smedjebacken NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ Dalarna 80 60 53 20 Riket 97 47 42 28 12

Placerade barns utbildningsnivå och placerade barns hälsa Samhället har ett särskilt ansvar för placerade barn och unga och ska garantera att de får god vård, lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård de behöver. De underlag s presenteras i olika sammanhang visar att vi av olika anledningar inte lyckas så bra med detta viktiga uppdrag. Barn s växer upp i samhällsvård har s grupp sämre fysisk och psykisk hälsa än gensnittet. Viktiga faktorer för hur det går för barnen senare i livet! Nationella resultat visar att 37% av unga vuxna s varit placerade hela åk 9 avslutat treårigt gymnasium vid 20 års ålder, jämförande siffra är 79%. Det är 6,2 % av 15 16-åringar s varit placerade under hela åk 9 s hade en långvarig samtidig läkemedelsförskrivning av två eller flera psykofarmaka under 2015. Detta kan jämföras med jämnåriga, där andelen var 0,9%.? Är ni intresserade av att titta vidare på era resultat finns siffror för några av kmunerna i Socialstyrelsens ÖJ-material. För de flesta är talen för små för att resultaten ska presenteras, men kontakt kan tas med Socialstyrelsen ni vill begära ut resultat för er kmun. http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/barnochunga! Regionala sdokument finns för att ge stöd för arbetet med placerade barns skolgång och hälsa. Revideringar kmer att göras utifrån förändringar i lagstiftning och revidering av BBIC:s stöd för med hälso- och sjukvård, tandvård, förskola och skola. Resultat från SKL:s senaste kartläggning av hälsoundersökningar i samband med placering visar på att vi fortsatt har mycket att göra för att uppmärksamma placerade barns behov av hälso- och sjukvård. Idag är lagstiftningen skärpt och Socialnämnden ska, det inte är obehövligt, underrätta landstinget att ett barn eller en ung person i åldern 18 20 år, ska erbjudas en hälsoundersökning. Läs mer i kartläggningen: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-483-0.pdf?issuusl=ignore 13

Fullföljt grundskolan, placerade hela åk 9 Andel 17 åriga flickor s fullföljt grundskolan - placerade hela åk 9 Andel 17 åriga pojkar s fullföljt grundskolan - placerade hela åk 9 Avslutat gymnasiet, placerade hela åk 9 Andel 20 åriga kvinnor s har avslutat treårigt gymnasium - placerade hela åk 9 Andel 20 åriga män s har avslutat treårigt gymnasium - placerade hela åk 9 Stockholms län 83,6 79,6 44,2 37,7 Uppsala län 84,1 73,5 33,6 29,5 Södermanlands län 83,9 80,7 41,8 33,3 Östergötlands län 87,6 71,5 43,9 39,0 Jönköpings län 84,5 71,1 54,2 37,0 Kronobergs län 87,5 81,8 42,6 47,9 Kalmar län 83,6 73,5 36,8 31,5 Gotlands län 90,5 81,0 35,7 38,5 Blekinge län 77,8 60,3 45,7 38,9 Skåne län 81,6 78,3 44,4 33,9 Hallands län 88,2 71,7 55,6 41,0 Västra Götalands län 81,0 77,4 40,6 35,2 Värmlands län 77,9 72,7 38,8 32,7 Örebro län 84,8 72,1 42,6 31,3 Västmanlands län 79,5 76,3 31,4 35,4 Gävleborgs län 71,0 71,7 38,5 27,0 Västernorrlands län 81,5 77,7 41,7 30,9 Jämtlands län 85,4 77,6 54,2 42,9 Västerbottens län 80,0 72,8 47,7 40,0 Norrbottens län 77,0 75,3 42,4 27,6 Dalarna 76,9 77,3 37,4 36,8 Riket 80 79 40 35 14

15