Tillstånd för bevattning

Relevanta dokument
Oönskade kemikalier i våra vatten

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015

Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Introduktionskurs Mjölby

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Växtskyddet och vattnet

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten

Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006

Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag

Bekämpningsmedel på villovägar

Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten

Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Fakta om glyfosat i miljön

Pesticider i nederbörd. Version 1:2:

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003

Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning

Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Analys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län

Växtskyddsmedel i vattendrag påverkan av vindavdrift och ytavrinning

Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:

Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8

Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Rapport om Grundvattenkontrollen

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Pesticider i nederbörd Version 1:1:

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003

Rester av kemiska bekämpningsmedel i dräneringsvatten som lämnar en biobädd

Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Rapport från seminarium inom CKB. Transportvägar för pesticidförluster till vatten

Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Växtskyddet då, nu och sen

Bekämpningsmedel. vattendrag. Miljöövervakning i Södermanland Rapport 2014:17

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning

3a. Provtagning av vattnet - Utgående dricksvatten från vattenverket/brunnen

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.

Analysrapport. ProvId: 7,00. Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 972

Växtskyddssubstanser i avloppsvatten och -slam från sju svenska reningsverk

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P23 Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

Om förekomst av bekämpningsmedelsrester i grundvatten: erfarenheter från Simrishamn kommun

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3

Rapport Vilka pesticidrester hittas i svenska och danska vatten? Av Sara Johnson

Dricksvattnet i Kärda

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094

Därför skyddar vi. ytvattnet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Simuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094

Vattenkvalitet i Dannäs

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige

Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne

2012:12. Grundvattenkvalitet i Skåne län Utvärdering av regional provtagning av grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten

Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare

Transkript:

Tillstånd för bevattning Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen omöjlig. Eftersom uttag av yt- och grundvatten för bevattning är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken bör man noga överväga att säkra vattentillgången genom att skaffa tillstånd för vattenuttaget. Foto: HIR Malmöhus

Prognosverktyg och markfuktsmätare Att vattna rätt är önskvärt, men att veta när och hur mycket man skall vattna är inte alltid lätt. Det finns dock en del tekniska hjälpmedel som kan underlätta beslutet om när bevattning skall utföras. Undertrycket (markfukten) kan variera mycket under säsongen, men också mellan olika djup och år. Ju högre undertryck desto svårare har plantan att ta upp vatten. Watermarksensor Foto: Joakim Ekelöf

Rekommenderad utrustning för styrning av bevattning Bevattningsprognos Watermarksensor

Dränering En väl dränerad jord är en av grundförutsättningarna för en effektiv växtodling. Varför dränera? Dränering och fosforförluster Stående vatten på grund av undermålig dränering. Från och med 2010 kan man söka ersättning genom Länsstyrelsen för att anlägga dammar som samlar fosfor. Foton: HIR Malmöhus

Dränera och underhåll Att dränera är en långsiktig investering och med en väl genomförd täckdikning med kontinuerligt underhåll kan den fungera bra även efter 50 år eller mer. Nydikning Underhåll av befintlig dränering Tillstånd för avvattning Dikningsföretag Kedjegrävare Foto: Peter Malm

Reglerbar dränering Minskad utlakning, bättre kväveutnyttjande och högre skördar är effekter som har observerats med reglerbar dränering men systemet lämpar sig inte överallt. Reglerbar dränering lämpar sig inte på alla jordar Ett dämningsrör kopplat till stamledningen i speciella brunnar vid utloppet styr grundvattennivån i fältet. Från och med 2010 kan man söka ersättning genom Länsstyrelsen för att installera brunnar för att reglera grundvattennivån. Bild: Hans Johansson Fördelar och nackdelar med reglerbar dränering Fördelar På institutionen för mark och miljö, SLU, har man gjort försök med reglerbar dränering och då visat att när man minskar dräneringsdjupet förlänger man vattnets uppehållstid i marken och minskar det totala utflödet av vatten och lättrörliga näringsämnen. Kväveläckaget minskade med 30 kilo per hektar och år i snitt vid reglerbar dränering jämfört med traditionell dränering. Även fosforläckaget minskade i försöken. Det vatten som lagras i marken kan utnyttjas av grödan som då får ökat vatten- och näringsupptag och förbättrad tillväxt. Detta leder till ökat kväveupptag och kväveutnyttjande samt högre skörd. Nackdelar Utsläppen av lustgas kan öka. Lustgas är en växthusgas och bildas som ett mellansteg i denitrifikationen då nitratkväve omvandlas till kvävgas. Detta sker under syrefattiga förhållanden i marken. Systemet kräver tillsyn och skötsel. Reglerbrunnarna behöver vara åtkomliga, varför det finns risk att de blir brukningshinder. Systemet kan också användas för underbevattning.

Ytvattenerosion Ytvattenerosion minskar jordbruksmarkens bördighet då mullämnen och växtnäringsämnen, främst fosfor, sköljs bort med vattnet. Risken för förluster av bekämpningsmedel till ytvatten ökar också vid ytvattenerosion. Foto: HIR Malmöhus Foto: SJV

Skyddszoner I en skyddszon bromsas ytavrinningen upp och partiklarna sedimenterar medan vattnet infiltreras i marken. Vegetationen tar sedan upp den näring som vattnet fört med sig. Till 2010 har stödet för skyddszoner höjts till 3 000 kr/ha, och det finns också möjlighet att få stöd för anpassade skyddszoner med syfte att minska ytvattenerosionen på åkermark som ligger i direkt anslutning till vattenområden. Foton: HIR Malmöhus Skyddszonen hindrar eroderat material från att nå vattendraget. I detta fall skulle skyddszonen behöva vara ännu bredare och andra åtgärder mot ytvattenerosion skulle kunna sättas in. Har man ersättning för skyddszon så får den inte skördas förrän 15 juli. Att putsa skyddszonen är godkänt hela växtsäsongen om den avslagna växtligheten kan ligga kvar utan att skada vegetationen under.

Ofta växtskyddsmedel i vattendrag Miljöövervakningen visar att den totala halten av växtskyddsmedel i ytvatten varit relativt konstant under perioden 2002-2008. I områden med mer intensiv användning av växtskyddsmedel hittas generellt fler ämnen i ytvattnet. För vissa ämnen sjunker dock halterna trots att användningen är densamma. Hur ser det då ut i grundvattnet? bentazon glyfosat MCPA fluroxipyr mekoprop isoproturon klopyralid BAM metazaklor DETA AMPA atrazin diflufenikan terbutylazin kvinmerak DEA etofumesat metalaxyl azoxystrobin diklorprop cyprodinil metamitron propikonazol metribuzin primikarb kloridazon cyanazin fenpropimorf lindan sulfosulfuron tribenuronmetyl benazolin jodsulfuronmetylnatrium metsulfuronmetyl karfentrazonsyra amidosulfuron terbutryn tifensulfuronmetyl 2,4-D endosulfan-sulfat aklonifen propyzamid fenmedifam rimsulfuron imidakloprid prosulfokarb bitertanol flurtamon dimetoat esfenvalerat triflusulfuronmetyl flamprop fenitrotion 0 20 40 60 80 100% herbicid fungicid insekticid nedbrytningsprod/ produkt avregistr. i Sverige Andel prov med förekomst av olika växtskyddsmedel i ytvatten från bäckar och åar som ingår i Miljöövervakningen, 2002-2008.

Riktvärden visar risken för långtidseffekter i vattendraget Vattenkvalitet i ett vattendrag diskuteras ofta utifrån riktvärden för vattenlevande organismer. Varje ämne har ett eget riktvärde och spännvidden är stor. Andel prov med halter av växtskyddsmedel som tangerar eller överstiger sitt respektive riktvärde i ytvatten. Resultat från Miljöövervakningen 2002-2008. Olika bedömningsgrunder för ytvatten och dricksvatten Riktvärden för ytvatten Utifrån risken för vattenlevande organismer. Några exempel: Glyfosat (Roundup) 100 μg/l Bentazon (Basagran SG) 30 μg/l Diflufenikan (Bacara, Cougar) 0,005 μg/l Esfenvalerat (Sumi-Alpha) 0,0001 μg/l Gränsvärden för dricksvatten EU:s dricksvattendirektiv anger gränserna för tjänligt dricksvatten 0,1 mikrogram/l (μg/l) av ett enskilt ämne 0,5 μg/l för flera ämnen tillsammans Så här lite är det! 0,1 μg/l = 1 g aktiv substans i 10 miljoner liter vatten