MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT

MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT Västra och Inre Finland Nr 145/2012/1 Dnr LSSAVI/210/04.08/2011 Givet efter anslag 9.10.2012 ÄRENDE Miljötillstånd för Kvevlax avloppsreningsverk, Korsholm SÖKANDE Korsholms kommun Centrumvägen 4 65610 Korsholm ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET ÄRENDETS ANHÄNGGIGGÖRANDE Kvevlax nya avloppsreningsverk kommer att byggas på lägenhet Mellanvassen RNr 9:102 i Kvevlax by i Korsholms kommun (fastighetsbeteckning 499-436-9-102). Besöksadressen är Skatavägen. Fastigheten ägs av Korsholms kommun. På samma fastighet finns det nuvarande avloppsreningsverket, som kommer att rivas. Avloppsröret mynnar ut i Kyro älv på fastighet 499-436-2-76. Miljöskyddslagen 28 1 mom. Miljöskyddsförordningen 1 1 mom. punkt 13 a Miljöskyddsförordningen 5 punkt 13 a Tillståndsansökan har blivit anhängiggjord vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 7.12.2011. VERKSAMHETENS IKRAFTVARANDE TILLSTÅND, AVTAL OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING För den nuvarande verksamheten finns vattenstyrelsens utlåtande angående förhandsanmälan för behandling och avledande av avloppsvatten. Vattenstyrelsen har i sitt utlåtande Nr 108/500 VH 1973 (22.1.1973) ansett, att avledandet av avloppsvatten från Kvevlax kyrkby inte förorsakar förorening av vattendrag enligt vattenlagen 1:19. För avloppsutsläppet behöver tillstånd REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn. 0295 018 450 Huvudverksamhetsstället fax +358 6 317 4817 i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 www.rfv.fi PB 200, 65101 Vasa

2 därför inte sökas av vattendomstolen under förutsättning, att det från reningsverket utgående avloppsvattnets BS 7 -värde är högst 25 mg/l och fosforhalten högst 1,5 mg/l. För verksamheten saknas miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Reningsverket har därför enligt lagen om införande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) av Västra Finlands miljöcentral ålagts att ansöka om miljötillstånd senast 31.12.2006. Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts 28.12.2006 (LSU-2006-Y-1202) och överförts till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (LSSAVI/256/04.08/2010). Nämnda ansökan har ännu inte behandlats vid miljötillståndsmyndigheten, eftersom det har funnits planer på att bygga ett nytt reningsverk, vilket föreliggande miljötillståndsansökan avser. VERKSAMHETENS PLACERING OCH DESS OMGIVNING Det nuvarande avloppsreningsverket ligger utanför Kvevlax centrum nära stranden av Kyro älv. Det nya reningsverket byggs enligt planerna åren 2013-2014 på samma fastighet, varefter det nuvarande reningsverket rivs. Fastigheten gränsar till Kvevlax bys samfällda områden. Den närmaste bostadsbyggnaden finns på ca 200 meters avstånd. I närheten av reningsverket finns skog och åkrar. Fastigheten är belägen mellan Lappsunds å / Finnbäcken och Kyro älv. Bredvid Kyro älv har det fyllts ut med en bank så, att bl. a. reningsverket är skyddat mot flödvatten. Fullmäktige i Korsholms kommun har godkänt delgeneralplanen för området 11.11.1999. Planebeteckningen för avloppsreningsverkets läge är ET (funktion, som betjänar samhället). I Kvevlax har avloppsnät byggts endast på byggnadsplanerat område. Till reningsverket har tillsvidare anslutits fastigheter med ca 700 invånare. Hela områdets invånarantal är ca 1 700. I Västerhankmo bor det ca 300 invånare, som saknar egentligt avloppsreningsverk. Dock finns det i byn ett mindre avloppsområde för några enskilda fastigheter. Det närmaste grundvattenområdet Spikarna ligger ca 2,6 km nordost om reningsverket. Natura-området Vassorfjärden-Österfjärden-Söderfjärden (F10800056), som består av Kyro älvs vidsträckta mynningsområde finns på ca 5 km avstånd från Kvevlax avloppsreningsverk. Avståndet från reningsverkets utloppsplats till Natura-området är 5,8 km längs Kyro älv. Det renade avloppsvattnet från Kvevlax avloppsreningsverk har enligt sökanden ingen inverkan på Natura-området. På det planerade området för reningsverket har ännu inte utförts några egentliga terrängundersökningar. Planen har baserats på kartmaterial och terrängbesiktning. Jordmånen på området är främst stenig morän.

3 Miljöns tillstånd och status Utloppsplats Avloppsröret för det behandlade avloppsvattnet mynnar ut i Kyro älv på fastighet 499-436-2-76. Avloppsvattnet från reningsverket avleds till älven ca 800 m nedanom reningsverket. Allmän beskrivning och belastning av vattendraget Reningsverket är beläget i Kyro älvs nedre del (område 42.01) i älvens deltaområde (42.011). Kyro älv är Södra Österbottens största älv, dess längd är ca 134 km och avrinningsområdets areal ca 4 923 km 2. Kyro älvs vattendragsområde är beläget bl.a. på följande kommuners områden: Korsholm, Lillkyro, Storkyro, Seinäjoki, Ilmajoki, Kurikka, Kauhajoki och Jalasjärvi. Älven mynnar ut i Bottenviken i Vassorfjärden i Korsholm. Älvens mellersta och nedre lopp går genom stora åkerområden. I Kyro älv finns sex vattenkraftverk, av vilka fyra finns i samband med konstgjorda sjöar. De konstgjorda sjöarna är fyra till antalet. Vattnet i Kyro älv är näringsrikt och tidvis mycket surt, speciellt i nedre loppet. Jordmånen inom vattendragsområdet är på vissa ställen naturligt sur alunjord, vilket gör att vattnets halter av aluminium och andra metaller kan bli höga. Tillståndet i Kyro älv och dess vattenkvalitet påverkas mest av jordoch skogsbruk, dränering, översvämningsskydd och den reglering som kraftförsörjningen kräver. Bebyggelse, industri och torvproduktion svarar också för en viss påverkan. Utgående från klassificeringen av allmän användbarhet av vatten hör Kyro älv till den näst sämsta gruppen, d.v.s. vattnet är av försvarlig kvalitet. Eutrofieringen, försurningen och följdverkningarna av dem skapar problem framför allt för vattenförsörjning, fiske och rekreation samt för vilda djur och växter. Vattendragets tillstånd och användning Näringsbelastningen i Kyro älv kommer huvudsakligen från diffus belastning. Den största fosforbelastningen härrör från åkerodling, boskapsskötsel och skogsbruk samt den största kvävebelastningen från åkerodling, samhällen och skogsbruk. I Kyro älv och närliggande havsområde förekommer 60 fiskarter. I älven stiger exempelvis vandringssik, havsöring och nejonöga. Viktiga arter för fiskare är vårlekande abborre och gädda samt vinterlekande lake. Viktiga arter i övre loppet är även bäcköring och kräfta. I Kyro älvs nedre del finns Finlands nordligaste göspopulation, som lever i havet. Mynningsområdet hör till Kvarkens viktigaste fortplantningsområden för vårlekande fisk. Sällsynta fiskarter är till exempel björkna, ål, sarv, id, siklöja samt bäcknejonöga. Fisket har stor betydelse i Kyro älv. Yrkesfisket är koncentrerat till älvmynningen och mynningsområdet. Det finns över hundra yrkesfiskare i området. På hela Kyro älvs område bedrivs husbehovs- och rekreationsfiske av nästan

VERKSAMHETEN VID RENINGSVERKET 4 10 000 fiskare. De konstgjorda sjöarna är omtyckta fiskeplatser i det sjöfattiga vattendragsområdet. Kyro älv utnyttjas mångsidigt. Längs med älven finns sex kraftverk och åtta kommunala avloppsreningsverk. Inom vattendragsområdet finns över 100 000 invånare, av vilka ca 40 000 finns utanför det kommunala avloppsnätet. Renat avloppsvatten avleds till Kyro älvs vattendragsområde från följande avloppsreningsverk: Kauhajoki stad, Jalasjärvi kommun, Kurikka stad, Ilmajoki kommun, Seinäjoki stad (centralreningsverket och Ylistaro), Kyrönmaan Jätevesi Oy (Lillkyro och Storkyro) och Korsholms kommun (Kvevlax). Vasa stad tar sitt råvatten från Kyro älvs nedre lopp i Båskas, som ligger ovanför avloppsreningsverkets utloppsplats. Avledandet av det renade avloppsvattnet från Kvevlax avloppsreningsverk har således ingen inverkan på Vasa stads vattenanskaffning. Det finns inga allmänna simstränder nedanför Kvevlax avloppsreningsverk. Avloppsvattnet och avloppsnätet Det nuvarande avloppsreningsverket i Kvevlax har byggts år 1978 och det har dimensionerats för ca 800 invånare. Byggandet av avloppsnätet påbörjades åren 1969-1970. Saneringen av betongrören och brunnarna blev klar år 1996. Verket har varit i drift i över 30 år och är överbelastat. Eftersom området med avloppsnät utvidgas och belastningen ökar, kommer man att bygga ett helt nytt avloppsreningsverk. Avloppsnätet utvidgas inom Kvevlaxområdet och utvidgas även till Västerhankmo. Västerhankmo by befinner sig delvis på grundvattenområde (Västerhankmo 10 499 02; 750 m 3 /d). Inom grundvattenområdet ligger ett vattentag (tillstånd 750 m 3 /d, 26.11.1981 Kvevlax Vatten Ab). Byggandet av avloppssystemet kommer att förbättra situationen för grundvattenområdet. Vid planeringen av avloppsreningsverket har använts en personekvivalent på 1 660 (ca 70 g BOD 7ATU /d.pe.), vilket är det beräknade antalet personer som är anslutna till avloppsnätet år 2025 (2 000 personer år 2040 och 2140 personer år 2055). Anslutningen till avloppsnätet antas vara 100 % efter år 2040. Avloppsvattenmängden inom området antas vara i medeltal 200 l/pe.d inklusive industrins avloppsvatten och läckvatten. Avloppsvattnets beskaffenhet antas vara normalt samhällsavloppsvatten. Ansökan gäller inte mottagning av slam från slamavskiljare. Speciellt i Västerhankmo har avloppen planerats som tryckavloppssystem och därför är fastigheterna tvungna att anskaffa minipumpstationer. Inom Kvevlaxområdet används om möjligt också gravitationsavlopp.

Inkommande belastning till reningsverket 5 Mängden och belastningen av det inkommande avloppsvattnet under åren 2004-2010 ges i följande tabell. Inga förbitappningar har skett. I tabellen har även uppskattats belastningen från området för åren 2025, 2040 och 2055. År Avloppsvattenmängd BOD 7ATU Fosfor Kväve Fast substans COD Cr m 3 /d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d 2004 255 49,4 1,9 10,8 2005 253 48,8 1,8 10,7 2006 242 44,7 2,0 12,8 2007 289 46,3 2,2 13,9 2008 270 51,9 1,8 9,5 2009 239 35,5 1,4 9,5 2010 198 38,7 1,5 9,7 2025 390 116 3,8 19,9 166 192 2040 400 140 4,6 24,0 190 232 2055 430 150 4,9 25,7 214 248 Reningsverkets processer och dimensionering Det nya avloppsreningsverket har planerats att byggas år 2013-2014. Reningskraven bestäms i miljötillståndet, men antas i framtiden vara: Halt mg/l Reningsgrad % BOD 7ATU <15 >90 COD Cr <90 >90 Fosfor <0,3 >95 Ammoniumkväve <4 >90 nitrif.grad Avloppsnätet kommer att utvidgas under åren 2014-2015. I första skedet byggs avloppsnät från Kvevlax kyrkby till Lappsund och i andra skedet avloppsnät till och i Västerhankmo. Avloppsreningsverkets dimensioneringsvärden är följande:

6 Q m 400 m 3 /d q dim 28 m 3 /h BOD 7ATU COD Cr Totalfosfor Totalkväve SS (fast substans) 116 kg/d 192 kg/d 3,8 kg/d 19,9 kg/d 166 kg/d Dimensioneringsvärdena bör dock granskas för detaljplaneringen enligt förhållandena år 2013. För senare utvidgning (ungefär åren 2025-2030) reserveras i planeringen främst utrymme för utvidgningsdelen. Avloppssystemet dimensioneras för behovet under en period på 40-50 år fram till år 2055. Dimensioneringsflödet är det maximala timflödet (qhmax). Dimensioneringsvärdena är följande: Hela området (till reningsverket) Qm = 430 m 3 /d (5,0 l/s) qhmax = 3,7 * Qm = 19 l/s Från planeringsområdet till Kyrkby i det nuvarande avloppsnätet Qm = 140 m 3 /d (1,6 l/s) qhmax = 4,5 * Qm = 7,3 l/s Från Västerhankmo Qm = 70 m 3 /d (0,8 l/s) qhmax = 5,2 * Qm = 4,2 l/s Reningsprocessen är simultanfällning. Målsättningen är att minska BOD 7ATU och fosfor enligt reningskraven och att oxidera ammoniumkväve. Processenheterna i den planerade reningen är följande: Inkommande avloppsvatten från pumpstationen i tryckavloppet Gallerrensning trappgaller eller motsvarande spjälstorlek 3 mm dimensionering qmax = 4 * 28 m 3 /h = 112 m 3 /h Sand- och fettavskiljare, med luftning V = 10 m 3 Luftning V = 550 m 3 (2 * 225 m 3 ) selektorer med blandare, V = 8 m 3 (2 * 4 m 3 ) slamhalt, MLSS = 5,0 kg/m 3 slambelastning 0,04 kg BOD 7ATU /m 3 d avloppsvattnets syrebehov 27,2 O 2 /h, nödvändig luftmängd 486 m 3 /h Eftersedimentering yta, A = 80 m 2 (2* 40 m 2 )

7 volym, V = 300 m 3 (2 * 150 m 3 ) ytbelastning, sh = 0,35 m/h slambelastning, S MLSS = 0,25 m 3 /h Slambehandling överskottsslammets mängd 96 kgts/d torrsubstans 0,8 % överskottsslammets volym 12 m 3 /d förtjockarens volym >18 m 3 förtjockarens belastning, överskottsslam <19 kgts/m 3 d polymerdoserningsapparatur torkningsmaskin 25 kgts/h Pumpstation för rejektvatten Utloppsröret Avloppsreningsverkets utloppsrör är av kvalitet PEH 160-4 och höjdnivån på utloppsrörets mynning är ca -0,80. Utloppsplatsens koordinater är 7007846, 1543363. Användning av kemikalier, vatten och energi Trafik Avsikten är att inledningsvis använda endast ferrisulfat (t.ex. PIX-105A). Ferrisulfat lagras i en 8,5 m 3 tank, som är placerad inne i det nya reningsverket. Senare kan man också använda polymer och kalk. Kalken kommer att lagras i en separat silo och polymeren inne i reningsverket. Förbrukningen av ferrisulfat har i det nuvarande reningsverket varit ca 6 600 kg/a. Vattenförbrukningen är för närvarande 10 m 3 /a. Elförbrukningen var 88 566 kwh år 2010 och antas vara ca 65 000 kwh år 2025. Elförbrukningen antas inte öka, fastän avloppsvattenmängden kommer att öka i framtiden. Reningsverkskötaren besöker anläggningen dagligen med personbil. Slam körs med slambil, ca 70 lass per år. Kemikalier transporteras en gång per år. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Det nuvarande avloppsreningsverket har byggts år 1978 och dess maskinella utrustning är sliten och i behov av förnyelse. I det nya reningsverket kommer den senaste tekniken att användas. Det nya reningsverket dimensioneras för framtida behov och avsikten är att minska BOD 7ATU och fosfor enligt nuvarande krav och att oxidera ammoniumkväve. Reningsverket byggs med två linjer, vilket gör det möjligt att enligt behov köra reningsprocessen genom en eller två linjer.

MILJÖBELASTNING OCH DESS BEGRÄNSANDE Utsläpp i vatten 8 År 2010 avleddes i vattendraget 72 416 m 3 renat avloppsvatten, eller i medeltal 198 m 3 /d. Vattenmängden antas vara ca 390 m 3 /d år 2025. En kartläggning av skadliga ämnen i de avloppsreningsverk som hör till samkontrollen av Kyro älv gjordes år 2011. Koncentrationerna av de analyserade parametrarna var mycket låga i Kvevlax avloppsreningsverk och därför finns det på basis av utredningen inget behov av fortsatta åtgärder för något ämne. Endast di-2-etylhexylftalat översteg miljökvalitetsnormen, men dess koncentration var ändå tämligen låg jämfört med jämförelsevärdena och med resultaten från de flesta andra avloppsreningsverk. För reningen av avloppsvattnet gäller de tillståndsvillkor som Vattenstyrelsen ställt 22.1.1973. Reningsverket har enligt sökanden fungerat tämligen bra och dess reningseffekt har som årsmedelvärde åren 2009-2010 varit följande: BOD 7ATU Fosfor halt mg/l reduktion % halt mg/l reduktion % 2009 18 88,1 1,3 77,5 2010 16,2 91,5 1,46 80,7 Reningskrav <20 <1,5 Utsläpp och reningsgrad för organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i avloppsvattnet som letts ut i vattendraget från Kvevlax avloppsreningsverk åren 2004-2010 ges i följande tabell: År BOD 7-ATU Fosfor Kväve kg/d % kg/d % kg/d % 2004 2,8 94,3 0,22 88,4 8,8 18,5 2005 2,5 94,9 0,19 89,4 8,3 22,4 2006 3,5 92,2 0,39 80,5 11,0 14,1 2007 3,2 93,1 0,21 90,5 9,3 33,1 2008 4,0 92,3 0,32 82,2 7,3 23,2 2009 4,2 88,2 0,31 77,7 8,3 12,6 2010 3,2 91,7 0,29 80,7 7,5 22,7 Avloppsreningsverket och även minireningsverken har en viss negativ inverkan på miljön. Då avloppsvattenbehandlingen koncentreras till Kvevlax reningsverk, behövs inte fler minireningsverk inom området. Då reningen av avloppsvattnet effektiveras, kommer situationen i recipienten att förbättras, eftersom den totala belastningen minskar.

9 Utsläpp i luft Avloppsreningen sker inomhus. I det nya avloppsreningsverket finns bytesflak för torkat avloppsslam, galleravfall och sand från sandavskiljare. Bytesflaken är placerade inomhus. För närvarande ger reningsverket upphov till luktolägenheter i liten grad och dessa antas minska ytterligare efter att det nya avloppsreningsverket har tagits i bruk. Buller och vibrationer I reningsverket finns inte sådan verksamhet, som förorsakar buller eller vibrationer i omgivningen. Avfall och dess behandling och återvinning Förutom avloppsslam uppkommer avfall från galler och slamavskiljare. År 2010 transporterades ca 690 m 3 torkat avloppsslam och ca 3,5 m 3 galleravfall till Stormossen. Det nya reningsverket förses med sand- och fettavskiljare. Den tvättade sanden förs till ett bytesflak och transporteras sedan till Stormossen. Övrigt avfall hanteras och förvaras på samma sätt som nu. För hushållsavfall finns en avfallsbehållare, som töms regelbundet. Utsläpp i mark och grundvatten VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Avloppsvattenbehandlingen sker inne i byggnaden och det behandlade avloppsvattnet leds i rör till Kyro älv. Därför förekommer inget utsläpp i mark eller grundvatten. Verkningar på allmän trivsel och människors hälsa Avloppsreningsverkets verksamhet medför inte olägenhet för allmän trivsel eller människors hälsa. Det är viktigt, att avloppsnätet utvidgas till Västerhankmo, eftersom Västerhankmo delvis befinner sig på grundvattenområde. Verkningar på vattendraget och dess användning Den nuvarande avloppsvattenmängden som leds ut i Kyro älv är i medeltal 2,4 l/s, vilket är endast 5 o / oo av medellågvattenföringen. Vattenmängden uppskattas vara i medeltal 4,5 l/s år 2025. I förhållande till älvens flöde är Kvevlax avloppsreningsverks vattenmängd liten och har ingen stor betydelse för den genomsnittliga vattenkvaliteten. Påverkan från avloppsvattnet syns dock under tider med låg vattenföring (sommaren, vintern), då annan belastning från jord- och skogsbruk är liten. Det nya avloppsreningsverket och utvidgningen av avloppsnätet kommer ytterligare att förbättra tillståndet i vattendraget. Avledandet av avloppsvatten har ingen inverkan på utnyttjandet av vattendraget.

10 I följande tabell ges variationsbredden för de undersökta parametrarna i samband med samkontrollen av Kyro älv åren 2006 och 2007. Provtagningspunkterna var Kvevlax vt 8 (ovanför) och Vassor M 1 (nedanför). Ovanför Nedanför År 2006 2007 2006 2007 Antal provtagningar 4 4 4 4 Lösligt syre mg/l 7,9-12,7 7,8-14,1 7,1-12,2 7,1-13,7 Syremättnad % 85-90 86-97 79-90 79-105 Fast substans mg/l 3,8-16 2,8-12 2,4-24 4,4-15 Konduktivitet ms/m 17-18 8,6-19 16-61 9,1-20 Alkalinitet mmol/l 0,03-0,53 0,06-0,16 0,00-0,45 0,02-0,16 ph 5,6-7,3 6,0-6,4 5,0-7,1 5,4-6,4 Färg mg PT/l 130-190 130-250 150-190 100-250 Tot.N µg/l 1200-2800 1500-2700 1100-2900 1500-2000 NO 2 +NO 3 -N µg/l 590-1500 570-1200 NO 4 -N µg/l 14-130 L5-100 Tot.P µg/l 42-100 52-82 63-100 48-85 PO 4 -P µg/l 15-34 L10-29 Kolif.bakterier st/100 ml 1-80 10-48 1-42 1-66 COD Mn mg/l 20-28 22-40 20-27 17-37 Klorofyll-a µg/l 2,0-18 3,8-11 På avloppsnätets område finns en servicestation och två metallfabriker, som är anslutna till avloppssystemet. Från dessa leds endast avloppsvatten från sociala utrymmen till avloppet. Avledande av avloppsvatten nu och i framtiden enligt den uppgjorda utvidgningsplanen förorsakar enligt sökanden inte skada eller men som skall ersättas. Ledande och behandling av avloppsvatten enligt planen är nödvändiga och i enlighet med allmän fördel. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR Driftskontroll Anläggningens ägare ansvarar för reningsverkets driftkontroll. Reningsverkets skötare övervakar anläggningens verksamhet och för skild skötseldagbok över verksamheten. I skötselboken antecknas varje dag bl.a. avläsning av flödesmätarna, mängden förbrukade kemikalier, anläggningens elförbrukning och förbitappningar samt eventuella störningssituationer. Driftdagbokens uppgifter utnyttjas bl.a. i årssammandraget över anläggningens verksamhet.

11 Utsläppskontroll I belastningskontrollen utreds mängden och kvaliteten på avloppsvattnet som leds till reningsverket och från reningsverket ut i vattendraget. Ytterligare utreds hur tillståndsvillkoren uppfylls. Vattenproven tas från inkommande och utgående vatten med anläggningens automatiska provtagare. Proven tas som 24 timmars samlingsprov 6 gånger per år enligt följande tidtabell: januari, mars, maj, juli, september och november. Av det inkommande och utgående avloppsvattnet görs följande analyser: temperatur, ph, ledningsförmåga, fast substans (GF/A), BOD 7ATU, COD Cr, totalfosfor, totalkväve och alkalinitet. Av det utgående avloppsvattnet bestäms dessutom: NH 4 -N, NO 2 -N + NO 3 -N, löslig fosfor, resthalten av sedimenteringskemikalier (Fe och/eller Al), Escherichia coli och tarmenterokocker. I samband med belastningskontrollen utreder den som utför kontrollen också annat i anslutning till driften av reningsverket. Vattendragskontroll Reningsverkets effekter följs genom provtagningar av vattenkvaliteten i älven både ovanför och nedanför reningsverket. Vattenproven tas varje år i mars, juni, augusti och oktober. Av vattenproven analyseras siktdjup (dm), temperatur ( o C), syre (halt och mättnadsgrad), ph, ledningsförmåga, alkalinitet, färg, COD Mn, fast substans, tot-p, tot-n, Escherichia coli och tarmenterokocker. Under perioden med öppet vatten (tre gånger/år) analyseras därtill klorofyll-a, PO 4 -P, NH 4 -N och NO 2 -N + NO 3 -N. Fiskeriekonomisk kontroll En fiskeriekonomisk kontroll utförs enligt samkontrollplanen för Kyro älv. Kontrollen, i vilken ingår nätfiske och en fiskeriförfrågan, utförs en gång / 5 år (första gången år 2016). EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Inga riskfaktorer kan påvisas från avloppsreningsverkets verksamhet. I Korsholms kommun har utarbetats beredskapsplanen Beredskap för vattentjänstverket år 2011. Beträffande avloppsreningsverkets drift är planen en översikt. Reningsverkets riskhanteringsplan förnyas under byggtiden och kommer att finnas tillgänglig, när verket skall tas i drift. Korsholms kommuns vattentjänstverk har en i kraft varande beredskapsplan och vid störningstillfällen fungerar verksamheten i enlighet med beredskapsplanen. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Komplettering av tillståndsansökan Tillståndsansökan har kompletterats 2.2., 6.2., 21.2., 19.3. och 11.9.2012.

12 Information om tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kungjorts under tiden 17.4.-18.5.2012 på den officiella anslagstavlan i Korsholms kommun och på anslagstavlan vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Meddelande angående miljötillståndsansökan har publicerats 17.4.2012 i tidningarna Vasabladet och Pohjalainen. Ansökningshandlingarna har funnits till påseende i Korsholms ämbetshus. De som ansökan särskilt berör har informerats skilt per brev. Inspektioner och möten Utlåtanden Ett möte hölls på Korsholms kommun 2.2.2012. En promemoria från mötet har bilagts ansökningshandlingarna. I ärendet har inkommit utlåtanden från Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten, fiskerigruppen vid Närings-, trafik och miljöcentralen i Österbotten och Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet. Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten framför i sitt utlåtande bl.a. följande: Det finns inget egentligt tillstånd för att leda avloppsvatten, utan verksamheten baserar sig på en förhandsanmälan som Korsholms kommun gjort enligt förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten (upphävd). Vattenstyrelsen har gett inspektionsutlåtande om förhandsanmälan 22.1.1973. Reningsverket är i bruk tills man fått ett beslut som vunnit laga kraft om miljötillståndet för det nya reningsverket och det nya reningsverket har tagits i bruk. Enligt ELY-centralens åsikt kan Korsholms kommun beviljas miljötillstånd för det nya avloppsreningsverket som byggs i Kvevlax och för att leda det avloppsvatten som behandlats i reningsverket till den nuvarande utloppsplatsen i Kyro älv. Tillståndet gäller inte mottagning i reningsverket av slam från slamavskiljare. Enligt ELY-centralens erfarenheter ger slam från slamavskiljare särskilt i små reningsverk upphov till problem i avloppsvattenbehandlingen. Eftersom det i närheten finns en stor avfallshanteringsanläggning (Stormossen) med behörigt tillstånd, bör detta slam transporteras dit för vidare behandling. ELY-centralen framställer att det nya avloppsreningsverket ska tas i bruk senast 1.7.2014. Avloppsvattnet ska från 1.1.2015 behandlas så att värdena i det avloppsvatten som leds ut i vattendraget är högst följande: BOD 7ATU högst 10 mg O 2 /l, COD Cr högst 90 mg O 2 /l, fosfor högst 0,5 mg/l och ammoniumkväve högst 6 mg NH 4 -N/l. Dessutom ska reningseffekten för BOD 7ATU och COD Cr vara minst 90 % och för totalfosfor minst 92 %. Alla värden räknas ut som årsmedelvärden för ammoniumkvävets del och för de andra belastningsparametrarna som medelvärden på halvårsperioder, med beaktande av eventuell förbitappning och störningar i reningsverket och avloppsnätet.

13 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ska meddelas i god tid om när avloppsreningsverket ska tas i bruk, dock senast tre månader innan reningsverket färdigställs. Maskiner, anordningar, behandlingsbassänger för avloppsvatten och slam och andra obehövliga konstruktioner och anordningar från det gamla reningsverket ska avlägsnas och reningsverkets tomt ska städas så att den är landskapsmässigt acceptabel inom ett år från att reningsverket har tagits ur bruk. En plan för de åtgärder som skall vidtas efter att reningsverket har tagits ur bruk samt tidtabell för genomförandet av åtgärderna ska tillställas Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun senast sex månader innan avloppsreningsverket tas ur bruk. Då avloppsreningsverket tas ur bruk ska Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun meddelas inom en månad från urbruktagningen. Närings-, trafik och miljöcentralen i Österbotten (fiskerigruppen) framhåller, att Kyro älvs nedre del och framförallt mynningsområdet har stor fiskeriekonomisk betydelse. Mynningen är speciellt viktig för de vårlekande fiskarternas reproduktion och yngelproduktionen där betjänar såväl fritidsfisket som det yrkesmässiga fisket i skärgårdsområdet utanför älvmynningen. Situationen i nedre delen av älven är också betydelsefull för den höstlekande fisk som vandrar från havet in i älven för att leka. Framförallt gäller detta vandringssik samt nejonöga. Även invandrande havsöring påträffas i enstaka exemplar. Vandringsfiskens förutsättningar har förbättrats genom restaureringsåtgärder och fiskvägar i älvens mellersta lopp. I dagens läge kan fisken under goda flödesförhållanden vandra till Kurikka. Surheten och den också i övrigt dåliga vattenkvaliteten i älvens nedre lopp är dock en begränsande faktor för vandringsfiskens lek och de utvandrande ynglens överlevnad. Fiskerigruppen anser att tillstånd kan beviljas för avloppsreningsverket i Kvevlax. Man bör dock beakta, att även om vattnets tidvisa surhet är det överskuggande vattenkvalitetsproblemet i Kyro älvs nedre lopp, är också näringsämnesbelastningen till förfång för fiskbestånden och fisket. Näringsämnena ökar eutrofieringen i älvvattnets influensområde, vilket leder till igenväxning, nedsmutsning av fiskeredskap och risk för syrebrist under vintern. På basen av de uppskattade gränsvärdena för reningsverket kan man bedöma att fosforbelastningen kommer att minska jämfört med nuvarande situation, trots att antalet anslutna fastigheter väntas öka. Däremot torde belastningen av biologiskt syreförbrukande ämnen öka i förhållande till dagsläget. Även om reningsverkets belastning på Kyro älv är liten i förhållande till den totala belastningen, bidrar verket med sin andel till nedre loppets och mynningens ämnesbelastning och eutrofiering. För att minska de skadliga effekterna på fiskbeståndet och fisket bör tillståndshavaren åläggas att till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten erlägga en årlig fiskerihushållningsavgift på 400 euro att användas för planering, genomförande och uppföljning av åtgärder som minskar den skadliga inverkan på fiskerihushåll-

14 ningen. Tillståndshavaren bör vidare åläggas att delta i den fiskeriekonomiska samkontrollen av Kyro älv. Korsholms kommuns miljövårdsmyndighet konstaterar, att ett nytt reningsverk med bättre reningskapacitet minskar belastningen på Kyro älv. Eftersom ett nytt reningsverk kan ta emot avloppsvatten från Västerhankmo minskar belastningen på Västerhankmo grundvattenområde. Ansökan förordas med följande påpekanden: - För att minska på mängden vatten till avloppsreningsverket bör allt dagvatten fås bort från avloppsledningen. - Räcker dimensioneringen till? - Kalksilo bör byggas samtidigt som reningsverket och inte i ett senare skede. Anmärkningar och åsikter Med anledning av ansökan har inte framställts några anmärkningar eller framförts åsikter. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har 8.6.2012 beretts tillfälle att avge sitt bemötande med anledning av utlåtandena. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS BESLUT Avgörande Regionförvaltningsverket beviljar Korsholms kommun miljötillstånd för verksamheten vid Kvevlax avloppsreningsverk i Korsholms kommun samt tillstånd att avleda det behandlade avloppsvattnet i Kyro älv i enlighet med tillståndsansökan och de givna tillståndsbestämmelserna. Regionförvaltningsverket beviljar Korsholms kommun ständig nyttjanderätt till det område som behövs för det befintliga avloppsröret, som mynnar ut på fastighet 499-436-2-76. Tillståndsbestämmelser för förhindrande av förorening Avledande av avloppsvatten 1. Det behandlade avloppsvattnet får avledas till den nuvarande platsen i Kyro älv enligt ansökan. Tillståndshavaren ansvarar för skada, men och förlust av förmån som avledandet av avloppsvattnet förorsakar. Avloppsvattnets utloppsplats ska utmärkas med skyltar på stranden. Utsläpp i vatten 2. Det nya avloppsreningsverket ska tas i bruk senast 1.7.2014. Avloppsvattnet ska behandlas biologiskt-kemiskt eller på motsvarande sätt så att reningsresultatet, inberäknat förbitappningar och bräddningar samt störningar

15 och exceptionella situationer, från och med 1.1.2015 uppfyller följande gränsvärden för halter och reningseffekt. Parametrar Koncentration, högst mg/l Reduktion, minst % Biologisk syreförbrukning BOD 7ATU, O 2 10 90 Kemisk syreförbrukning COD Cr, O 2 90 90 Totalfosfor, P 0,5 92 Ammoniumkväve, NH 4 -N 6 Värdena beräknas som årsmedelvärden för ammoniumkvävets del och för de övriga parametrarna som medelvärden på halvårsperioder. Dessutom skall reningsverket skötas så, att det sker en nitrifiering, ifall detta är möjligt utan att riskera reningsresultatet. Halten och reningseffekten på det avloppsvatten som avleds till vattendraget ska dessutom uppfylla kraven i Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) genom kontroll som har föreskrivits i förordningen vad gäller biologisk syreförbrukning, kemisk syreförbrukning, fast substans och totalfosfor. 3. Det avloppsvatten som avleds till vattendraget får inte innehålla de ämnen som nämns i bilaga 1 A till förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) och inte heller de ämnen som nämns i samma förordning i bilaga 1 B i sådana halter, som överstiger gränsvärdena i bilaga B. Reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel 4. Reningsverket inklusive avloppsnätet ska användas och skötas så att reningsresultatet är så bra som möjligt och så att olägenheterna från verksamheten är så små som möjligt. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillräcklig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till tillsynsmyndigheten närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun. 5. Tillståndshavaren ska planmässigt se till, att mängden av dag- och läckvatten blir så liten som möjligt. Utsläppen från förbitappnings- och bräddningsställen i avloppsnätet, som leder till reningsverket, skall uppföljas med hjälp av en tillförlitlig metod för att utreda mängden förbitappat vatten. Förbitappningarna ska bokföras och meddelas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Tillståndshavaren ska varje år i samband med årsrapporterna för drifts- och utsläppskontrollen eller på annat sätt som godkänts av ELY-centralen skicka en utredning till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten om de åtgärder som har vidtagits för att minska mängden dag- och läckvatten.

16 Avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten Buller 6. Tillståndshavaren ska se till att industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som leds in i avloppsnätet förbehandlas tillräckligt så, att det inte är skadligt för reningsverkets funktion och avloppsnätet, inte försvårar återvinning av slam eller är skadligt för recipienten. För ledande av avloppsvatten från industrianläggningar till vattenverkets avloppsnät ska ingås anslutningsavtal. Avtalen ska på begäran tillställas Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och de skall på uppmaning av övervakningsmyndigheten revideras. Utsläpp i luft och lukt 7. Det buller som orsakas av reningsverkets verksamhet får inte vid de närmast störningskänsliga objekten under dagen (kl. 07 22) överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) och nattetid (kl. 22 07) ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ). 8. Verksamheten får inte ge upphov till återkommande luktolägenhet för bosättningen i närområdet. Transporter till och från området får inte förorsaka damm eller nedsmutsning av omgivningen. Tillståndshavaren ska förhindra att damm och slam sprids med fordon och vid behov se till att allmän väg blir rengjord. Behandling och återvinning av avfall Lagring 9. Avfall som uppkommer i verksamheten, slam som avlägsnas från reningsverket och avloppsnätet och farligt avfall (problemavfall) ska lagras och behandlas så, att det inte ger upphov till nedskräpning, luktolägenhet eller annan fara för förorening av miljön eller försvårar möjligheterna att återanvända avfall. Avfall som förs bort för återvinning eller slutdeponering får överlåtas endast till sådan behandling eller transport, vilka är godkända på ett sätt som förutsätts enligt miljöskydds- och avfallslagen. 10. Farligt avfall ska föras till en anläggning, som har miljötillstånd för behandling av farligt avfall. Farligt avfall skall föras till behandling minst en gång per år. Vid överlåtelse av farligt avfall ska en överlåtelsehandling upprättas. Den ska finnas tillgänglig under transporten av det farliga avfallet och överlåtas till mottagaren av avfallet. Överlåtelsehandlingen eller en kopia av den ska förvaras i minst tre år. 11. Kemikalier, smörjmedel, oljor, slam och avfall ska upplagras och hanteras så, att de inte medför osnygghet, nedskräpning, dammbildning, luktolägenhet, risk för förorening av mark, yt- eller grundvatten. Lager, behållare

17 och rörsystem skall kontrolleras regelbundet. Vid behov skall reparationsåtgärder vidtas utan dröjsmål. Störningar och andra exceptionella situationer 12. Om det från reningsverket eller avloppsnätet har runnit ut eller hotar att rinna ut i vattendrag eller marken sådant utsläpp som till kvalitet eller mängd är avvikande ska tillståndshavaren omedelbart vidta åtgärder för att stoppa utsläppet, förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. Händelsen skall omedelbart anmälas till ELY-centralen i Södra Österbotten och till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun. Ifall utsläppet kan medföra fara för hälsan, skall en anmälan även göras till hälsovårdsmyndigheten i Korsholms kommun. Skador som hör till räddningsväsendet skall omedelbart anmälas även till Österbottens nödcentral. 13. I händelse av skador och olyckssituationer ska det alltid finnas en tillräcklig mängd uppsugningsmaterial och annan nödvändig utrustning för oljebekämpning på ett lättillgängligt sätt. Kemikalier, oljor och andra ämnen som läckt ut i omgivningen bör genast samlas in. Tillståndshavaren ska förbereda sig på elavbrott och andra motsvarande situationer så, att de inte ger upphov till betydande förbitappningar. 14. Tillståndshavaren ska ha en uppdaterad verksamhetsplan för störningar och exceptionella situationer i reningsverket och avloppsnätet. Anvisningarna för eventuella störningssituationer ska förvaras i avloppsreningsverket. Kontroll Drifts- och utsläppskontroll 15. Tillståndshavaren skall utföra drifts- och utsläppskontroll av verksamheten på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Drifts- och utsläppskontrollen kan även förverkligas som en del av samkontrollen för Kyro älv. 16. Kvaliteten på det slam som uppkommer i reningsverket ska undersökas enligt gällande lagstiftning. I provet från slammet ska bestämmas åtminstone torrsubstans, tungmetaller, kväve- och fosforhalt. ELY-centralen i Södra Österbotten kan vid behov ge ytterligare anvisningar i ärendet. 17. I kontrollen ska i tillämpliga delar ingå uppföljning av ämnen som finns i den genom statsrådets förordning (889/2006) ändrade miljöskyddsförordningens bilaga 1 (ämnen vilkas utsläppande i vatten eller i ett vattentjänstverks avlopp kräver miljötillstånd) och i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). 18. Mätningar, kalibreringar, provanalyser och provtagningar skall utföras enligt standardmetoder och i tillämpliga delar i enlighet med statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). I årsrapporten ska

Bokföring 18 ingå en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. 19. Programmet för drifts- och utsläppskontroll kan senare ändras på ett sätt som godkänns eller anses vara nödvändigt av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ifall detta är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat, för att styra användningen av reningsverket eller för att utveckla verksamheten vid vattentjänstverket. Vattendrags- och fiskeriekonomisk kontroll 20. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av avloppsvattnets inverkan på vattendraget på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Kontrollen ska utföras som en del av samkontrollen för Kyro älv. Den fiskeriekonomiska kontrollen av verksamheten ska utföras på ett av fiskerigruppen vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Kontrollen ska förverkligas som en del av samkontrollen för Kyro älv. Mätningar, kalibrering, provtagningar och analysering ska utföras enligt standardmetoder. 21. Verksamhetsidkaren ska föra bok över mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser. Till bokföringen bör fogas resultaten från respektive mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden. Förutom uppgifter angående reningsverkets användning, utsläpp och funktion ska bokföringen också omfatta bland annat följande: - förbitappningar vid reningsverket samt bräddningar i avloppsnätet skilt för varje utsläppsplats inklusive tidpunkt och varaktighet, - andra exceptionella situationer och störningar, tidpunkten för dessa och deras varaktighet, utsläpp de gett upphov till samt åtgärder som vidtagits med anledning av dem, - service- och reparationsåtgärder i anslutning till reningsverket och avloppsnätet, - andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, funktion och utsläpp (lukt och buller medräknat), - användning av kemikalier, - energiförbrukning, - ursprung och kvalitet samt mängd avloppsvatten, som avvikit från normalt kommunalt avloppsvatten och som förts till reningsverket, samt hur avloppsvattnet blivit kontrollerat, tidpunkten när det har förts och transportör,

Rapportering 19 - reningsverksslammets och övrigt avfalls beskaffenhet och mängd, behandling, upplagring, återvinning, deponeringsplats, tidpunkt för transport och transportör samt - klagomål över lukt, buller och övriga miljöolägenheter, som ansluter sig till verksamheten. 22. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten skall omedelbart meddelas om alla kontrollresultat som överskrider gränsvärdena i tillståndsbestämmelserna och statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). 23. Resultaten från utsläppskontrollen ska genast de färdigställts och senast en månad efter provtagningen rapporteras till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten på det sätt som ELY-centralen förutsätter och till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun. Till resultaten från utsläppskontrollen bör bifogas ett kort sammandrag av reningsverkets funktion vid provtagningstillfället. Årssammandraget av drifts- och utsläppskontrollen inklusive uppgifter om flödet ska rapporteras till ELY-centralen i Södra Österbotten samt till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun årligen före utgången av februari månad följande år. I årssammandraget ska presenteras en utredning hur gränsvärdena i tillståndsbestämmelserna och statsrådets förordning 888/2006 har uppfyllts. 24. Resultaten från vattendragskontrollen ska rapporteras elektroniskt till vattenkvalitetsregistret senast en månad efter provtagningen. Ett kort sammandrag av resultaten bör bifogas. Årsrapporten för vattendrags- och fiskerikontrollen ska tillställas ELYcentralen i Södra Österbotten och fiskerigruppen vid ELY-centralen i Österbotten samt miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun årligen före utgången av maj månad. Fiskerihushållningsavgift 25. För att minska de skadliga effekterna från avloppsvattnet på fiskbeståndet och fisket ska tillståndshavaren till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten erlägga en årlig fiskerihushållningsavgift på 400 euro. Avgiften ska erläggas årligen före utgången av januari månad efter att detta beslut vunnit laga kraft. Inledande och avslutande av verksamheten 26. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ska meddelas i god tid om när avloppsreningsverket ska tas i bruk, dock senast tre månader innan reningsverket färdigställs. 27. Om verksamheten vid avloppsreningsverket upphör, ska tillståndshavaren senast sex månader innan användningen av reningsverket upphör tillstäl-

Oförutsedda skador 20 la Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten en plan över åtgärderna i samband med avslutandet av verksamheten. I planen ska även ingå en utredning, hur verksamhetens påverkan ska kontrolleras i fortsättningen. 28. För skada orsakad av sådan förorening av vatten, som i detta beslut inte har kunnat förutses, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen. MOTIVERING Grunderna för tillståndsprövning Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs i miljöskyddslagen och avfallslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, medför inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, och inte något sådant oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är placerad i enlighet med kommunens delgeneralplan. Med beaktande av reningskraven, som fastgslagits för behandlingen av avloppsvattnet, förorsakar inte avledandet av avloppsvattnet till Kyro älv sådan förorening av vattnet som skall ersättas. Avloppsröret är nödvändigt för att leda ut det behandlade avloppsvattnet i älven. Därtill har avloppsröret funnits på den nuvarande platsen redan i årtionden och därmed åläggs sökanden inte att betala ersättning för den beviljade nyttjanderätten. Tillståndsbestämmelsernas allmänna motiveringar Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har beaktats reningsverkets funktion, dess omgivning och egenskaperna hos recipienten. Dessutom har regionförvaltningsverket beaktat de åtgärder som förutsätts av kommunala avloppsreningsverk för att förbättra vattnens status enligt vattenskyddsplanens åtgärdsprogram. I beslutet har termen problemavfall som ingår i avfallslagen (1072/1993) ersatts med motsvarande term farligt avfall enligt den nya avfallslagen (646/2011). Farligt avfall kommer i fortsättningen att bli den vedertagna termen. I beslutet har på motsvarande sätt använts den nya termen avfallshanteringsregistret.

21 Tillståndsbestämmelsernas motiveringar Tillståndsbestämmelse 1. Renat avloppsvatten som inte förorsakar fara eller skada för hälsan eller miljön kan avledas till Kyro älv. Det är nödvändigt att utmärka avloppsvattnets utloppsplats med skyltar på stranden för att röret inte skall skadas. Tillståndsbestämmelserna 2-3. Avloppsvattnets behandlingskrav uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordningar 888/2006 och 1022/2006. I den förstnämnda förordningen finns, förutom de parametrar för vilka reningsverket har fått gränsvärden, även ett minimikrav för fast substans för en halt på högst 35 mg/l och/eller en reduktion på minst 90 %. Vid fastställandet av behandlingskraven har vidare beaktats målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo älv-skärgårdshavet-bottenhavet och åtgärdsplanen för Kyro älv, reningsverkets belastning på Kyro älv i förhållande till totalbelastningen, reningsverkets effekter på Kyro älv och dess användning samt reningsverkets funktion. Det nya avloppsreningsverket anses uppfylla kraven på bästa tillgängliga teknik. Enligt åtgärdsplanen för Kyro älv kan effektivering av avloppsvattenbehandlingen i samhällen, sanering av avloppsnätet och byggande av överföringsavlopp avsevärt minska närsaltsbelastningen (10-15 %). Om man ytterligare kopplar samman detta med bra skötsel och underhåll av reningsverken i enlighet med basåtgärderna, kan den ekologiska statusen uppnås före år 2015. För Kyro älvs huvudfåra är en av de primära åtgärderna efterbehandling av avloppsvattnet i de kommunala avloppsreningsverken. Kyro älv anses huvudsakligen vara ett fosforbegränsat vattendrag och därför har inga egentliga krav på kvävereduktion ställts upp för reningsverken i Kyro älv, förutom för reningsverket i Kauhajoki. Nuvarande praxis kan enligt åtgärdsplanen skärpas i fråga om kvävereduktionen, vilket har beaktats i behandlingskraven för Kvevlax avloppsreningsverk. Tillståndsbestämmelse 4. För att garantera en god funktion hos reningsverket krävs att reningsverksskötaren har tillräcklig utbildning och behärskar reningsverkets processteknik samt vid behov kan ingripa i processen. Tillståndsbestämmelse 5. För att reningsverket skall fungera effektivt är det viktigt, att flödet och kvaliteten på avloppsvattnet är så jämna som möjligt. Om mängden av läckvatten är riklig, höjs den hydrauliska belastningen och avloppsvattnet späds ut, varvid reningsresultatet blir sämre. Tillståndsbestämmelse 6. Bestämmelsen är nödvändig för att försäkra sig om, att det till reningsverket inte leds ämnen, som skadar avloppsnätets konstruktion, reningsverkets funktion eller slamhanteringen. Tillståndsbestämmelserna 7-8. Verksamheten vid reningsverket får inte förorsaka olägenhet för hälsan och inte varaktigt oskäligt besvär av lukt, buller och damm för dem som bor i närheten. Särskilt vid transport av slam bör även nedskräpningsförbudet enligt avfallslagen beaktas. Buller från verk-

22 samheten har begränsats i enlighet med statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992). Tillståndsbestämmelserna 9-10. Enligt avfallslagen får avfall överlåtas endast till transportör som är godkänd i avfallshanteringsregistret eller till verksamhetsidkare, som i miljötillstånd enligt miljöskyddslagen har beviljats rätt att ta emot sådant avfall. På detta sätt försäkrar man sig om, att avfallet kommer till ändamålsenlig behandling. Farligt avfall får transporteras endast till en anläggning, som har tillstånd att behandla sådant avfall. Med hjälp av förfarandet med transportdokument kan man följa upp avfallets färd från producenten till en behörig återvinnings- eller behandlingsplats. Tillståndsbestämmelse 11. Bestämmelsen om lagring är nödvändig för att man skall kunna förhindra förorening av mark, yt- eller grundvatten. Tillståndsbestämmelserna 12-14. För att kunna förebygga skadlig miljöpåverkan måste man ha beredskap för eventuella störnings- och olyckssituationer. Då exceptionellt stora störningar och olyckor har inträffat bör man informera om dem, så att bekämpningen kan påbörjas omedelbart och skadorna på miljön blir så små som nöjligt. Tillståndsbestämmelserna 15-24. Tillståndsbestämmelser för kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för övervakningen av hur tillståndsbestämmelserna följs samt för att utreda miljöeffekterna från verksamheten. Det är nödvändigt att i rapporteringen ge uppgifter om hur gränsvärdena enligt såväl tillståndsbeslutet som förordningen (888/2006) har uppfyllts. Eftersom det nuvarande reningsverket har saknat miljötillstånd, har verksamheten inte varit ålagd någon kontroll av avloppsvattnet. Däremot har man frivilligt deltagit i samkontrollen av Kyro älv. Planen för den nuvarande perioden (2012-2015) för samkontroll kommer att godkännas i ELY-centralen, innan det nya reningsverket tas i bruk. Därför har regionförvaltningsverket ansett det vara smidigast, att sökanden presenterar ett programförslag för drifts-, utsläpps- och vattendragskontroll för ELY-centralen i Södra Österbotten. Motsvarande förslag till fiskeriekonomiskt kontrollprogram inlämnas till ELYcentralen i Österbotten. Den senaste fiskeriekonomiska kontrollen för Kyro älv har utförts år 2007. Tillståndshavaren har ålagts att föra bok även över avloppsvatten som avvikit från normalt kommunalt avloppsvatten. Sådant avloppsvatten kan ha uppkommit till exempel vid störningssituationer i industrianläggningar. Det kan tas emot för behandling i reningsverket, om det enligt utredning är av sådan kvalitet, att det lämpar sig för behandling där. Tillståndsbestämmelse 25. Vid fastställandet av fiskerihushållningsavgiften har beaktats storleken på utsläppen från avloppsreningsverket, vilken påverkan de har i vattendraget och det fiskeriekonomiska värdet i vattendraget. Tillståndsbestämmelse 26-27. Ifall verksamheten vid avloppsreningsverket upphör, är verksamhetsidkaren enligt miljöskyddslagen ansvarig för kontroll