Plats och tid: Sammanträdesrum Skutan, , 08:15:00 - ca 12:00. Carina Magnusson 08:15. Monika Hallberg Martine Christensen Odenhall 08:30

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (1) Plats och tid: Sammanträdesrum Skutan, 2018-05-16, 08:15:00 - ca 12:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Föredragande och ca tid 1 Information a) Personalfrågor Carina Magnusson 08:15 b) Övrig information 2 Ekonomisk uppföljning 2018 3 Motion - ang inventering & åtgärdsplan för kulturella byggnader 4 Revisonen granskar kommunens beredskap inför klimatförändringar Monika Hallberg Martine Christensen Odenhall 08:30 Martine Christensen Odenhall Monika Hallberg Martine Christensen Odenhall 5 Avfallsplan Claes Boman 09:00 6 Uppföljning av Erica Ekblom 09:15 verksamhet under 2018 7 Förslag på Emelie Nisu 10:15 folkhälsostrategi 8 Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänsten Ewa Wahlfreds 10:45 9 Motion - Stöd- och omsorgsboende i Valdemarsvik 10 Försköning av kommundelarna, Östra Ed 11 Bidrag ny badbrygga och badflotte - Yxningen Monika Hallberg Monika Hallberg Monika Hallberg Erland Olauson (S) Ordförande Eva Köpberg Sekreterare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (1) Nämnd.2018.4 Information a) Personalfrågor b) Övrig information Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (2) KS-SA.2018.22 Ekonomisk uppföljning 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (3) KS-SA.2017.57 Motion - ang inventering & åtgärdsplan för kulturella byggnader Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-04-26 KS-SA.2017.57 1(1) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Avdelning Service och Administration Eva Köpberg 0123-191 60 eva.kopberg@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion - ang inventering & åtgärdsplan för kulturella byggnader Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige bifaller motionen. 2. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att slutföra den påbörjade inventeringen samt att upprätta en åtgärdsplan över kommande berörda byggnader. Ärendebeskrivning Vänsterpartiet har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där partiet föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att inventera kommunens ägda byggnader i ett kulturellt perspektiv samt upprätta en åtgärdsplan över kommande berörda byggnader. Länsstyrelsen har under 2017 gjort en kulturhistorisk utredning om Vammarsmåla kvarn vid Vammarsmålaån. Fastigheten ägs av Valdemarsviks kommun. En inventering i form av en lista som också är en värdering har gjorts av Sektor Samhällsbyggnad och Kultur. Listan omfattar vissa kulturhistoriska byggnader i kommunen. Se bifogat. VALDEMARSVIKS KOMMUN Eva Köpberg kommunsekreterare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (4) KS-SA.2018.18 Revisonen granskar kommunens beredskap inför klimatförändringar Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-05 Övrigt.2018.2 1(3) Tjänsteställe/Handläggare Monika Hallberg 0123-192 93 Monika.hallberg@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Granskning av kommunens beredskap inför klimatförändringar Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen kommer att beakta resultatet av revisionsgranskningen i samband med att en ny risk- och sårbarhetsanalys ska göras för att säkerställa kommunens framtida krisberedskap. 2. Resultatet av granskningen beaktas vid antagande av ny VA-plan. Bakgrund Under hösten 2017 granskade revisionen kommunens beredskap inför klimatförändringar. Syftet med granskningen var att bedöma om Kommunstyrelsen och Miljö- och byggnämnden har analyserat risker som följer av klimatförändringar. Av granskningsrapporten framgår att revisorerna bedömer att detta delvis skett genom kommunens risk- och sårbarhetsanalyser. De menar dock att klimatrisker inte har speciellt har pekats ut inom krisberedskapen. Revisorerna menar också att det saknas ett utpekat ansvar, tydliga mål och förutsättningar för att arbeta med klimatrelaterade frågor. Revisorerna ger följande rekommendationer till Kommunstyrelsen. Genomför en klimat- och sårbarhetsanalys. Upprätta en övergripande klimatanpassningsplan, alternativt handlingsplaner för klimatanpassning, med förslag på relevanta åtgärder för kommunens förvaltning och bolag med utgångspunkt i en klimat- och sårbarhetsanalys. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro 615 80 Valdemarsvik Storgatan 37 0123-191 00 kommun@valdemarsvik.se 212000-0431 563-5107 Valdemarsvik Telefax Webbadress 0123-191 04 valdemarsvik.se

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-05 Övrigt.2018.2 2(3) Ta fram det långsiktiga åtgärdsprogram för att klimatanpassa kommunens VA-anläggning och minska risken för översvämningar och bräddning som VA-planen föreskriver. Anstånd med svaret är givet till den 18 juni 2018. Förvaltningens bedömning Nedanstående bedömning görs av förvaltningen gällande de tre rekommendationerna. Genomför en klimat- och sårbarhetsanalys. Av kommunens Översiktsplan följer beskrivningar över hur klimatanpassningar ska beaktas när det gäller det framtida exploateringsarbetet och mark- och resursutnyttjandet som följer av den nyligen antagna planen. I kommunens nuvarande Risk- och sårbarhetsanalys har klimatrelaterade risker så som effekter av stormar, skyfall med stora regnmängder och extrema snöfall pekats ut. Vid en översyn av kommunens risk- och sårbarhetsanalys kommer även andra klimatrelaterade faktorer vägas in och den analys som revisorerna efterlyser kan då komma att genomföras under 2019. Upprätta en övergripande klimatanpassningsplan, alternativt flera handlingsplaner för klimatanpassning med utgångspunkt i en klimat- och sårbarhetsanalys. Av ovanstående beskrivning gällande genomförande av klimatrelaterade analyser följer att en ny Krisledningsplan ska tas fram under 2019. Denna kan kompletteras med den klimatanpassningsplan, som kommer att behövas för det långsiktiga arbetet. Ta fram det långsiktiga åtgärdsprogram för att klimatanpassa kommunens VAanläggning och minska risken för översvämningar och bräddning som VA-planen föreskriver. En ny VA-plan har arbetats fram inom förvaltningen och denna planeras att bli antagen av Kommunfullmäktige under 2018. Av denna plan framgår hur arbetet med klimatanpassning av VA-anläggningar ska utformas och ett program gällande vilka framtida åtgärder som kommer att krävas ska tas fram. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro 615 80 Valdemarsvik Storgatan 37 0123-191 00 kommun@valdemarsvik.se 212000-0431 563-5107 Valdemarsvik Telefax Webbadress 0123-191 04 valdemarsvik.se

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-05 Övrigt.2018.2 3(3) Monika Hallberg Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro 615 80 Valdemarsvik Storgatan 37 0123-191 00 kommun@valdemarsvik.se 212000-0431 563-5107 Valdemarsvik Telefax Webbadress 0123-191 04 valdemarsvik.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (5) KS-TEK.2016.35 450 Avfallsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Valdemarsviks kommun Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-07 KS-TEK.2016.35 450 1(2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur KS Claes Boman 0123-191 49 claes.boman@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Avfallsplan Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar förslaget på ny Avfallsplan för perioden 2018 2022. Ärendebeskrivning Avfallsplanen i kommunen har löpt ut och en ny plan finns framtagen för implementering i verksamheterna och i kommunen. Planen är i linje med nationella och regionala mål. Den nya planen följer i stora drag den gamla i sin struktur. Skillnader är att texter har anpassats efter de mål och riktlinjer som finns internationellt och nationellt. Vi har arbetat om målen för att komma högre i avfallstrappan de närmaste 4 åren. Det finns mål där vi ska se över insamlingssystemet, samarbete med Söderköpings kommun m.m. Under 2017 har utställning skett av planen. Detta har genomförts genom remittering och utställning av förslaget till avfallsplan. Förslaget tillgängliggjordes för allmänheten genom utställning i kommunhuset samt via kommunens hemsida under sommaren 2017. Förslaget till avfallsplan skickades på remiss till: Centerpartiet, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Kristdemokraterna, Återvinningsindustrierna, Landsbygdspartiet oberoende, Centrumhuset i Valdemarsvik AB, Liberalerna, Valdemarsvik Etableringsaktiebolag, Miljöpartiet, Guldnyckeln fastigheter AB, Moderata samlingspartiet, HSB, Nybyggarna, Hyresgästföreningen, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Länsstyrelsen i Östergötland, Sverigedemokraterna, Söderköpings kommun, Vänsterpartiet, Åtvidabergs kommun, Miljökontoret i Valdemarsvik, Västerviks kommun, Kommunstyrelsen, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Miljö- och byggnämnden, Renall AB, El-kretsen, SUEZ Recycling AB

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-07 KS-TEK.2016.35 450 2(2) Skrivelse med beslutsförslag Remissvar inkom ifrån: FTI, Kenneth Wallmark, Miljökontoret, Söderköpings kommun, Västerviks kommun, Länsstyrelsen, Renall AB. Svaren finns i ärendet KS-TEK.2016.35. Svaren har gåtts igenom av tjänstemän och ÅF under hösten 2017. Därefter har planen reviderats utifrån de synpunkter som kom in. Det har rättats felskrivningar, uppföljning av några mål har förtydligats för att underlätta uppföljningen av målen. Till dessa dokument kommer en jämförelse mellan gamla och nya planen för att det ska bli lättare att förstå skillnaderna. VALDEMARSVIKS KOMMUN Claes Boman VA-renhållningschef Beslutet skickas till Claes Boman VA-renhållningschef.

Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning I denna bilaga presenteras en nulägesbeskrivning av Valdemarsviks kommun. I nulägesbeskrivningen beskrivs kommunens nuvarande avfallshantering och avfallsmängderna presenteras närmare. 1 Valdemarsviks kommun Valdemarsvik omnämns för första gången 1383 i Borkhults arkiv, då under namnet Wagmare. Idag är Valdemarsvik en kommun som präglas av skärgårdsmiljö med en nära 700 km lång strandlinje. På sommaren förvandlas orten till ett populärt turistmål. I detta avsnitt presenteras uppdaterad information om geografi, befolkning samt näringsliv i Valdemarsvik. 1.1 Geografi Valdemarsvik är en kommun i Östergötlands län och gränsar till Västerviks kommun i söder, Åtvidabergs kommun i väster och Söderköpings kommun i norr. I öster har Valdemarsvik kust mot Östersjön och en stor del av kommunen utgörs av skärgård. I kommunen finns tätorterna Valdemarsviks stad, Gusum och Ringarum. Europaväg 22 passerar igenom kommunen och sammanbinder Valdemarsvik med Norrköping, Västervik och Kalmar. Geografisk placering i Sverige visas i Figur 1. Figur 1. I kartan över Sverige finns Valdemarsviks kommun markerad med röd ring ( Lantmäteriet Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 1 (16)

Avfallsplan 2018-2022 Medgivande R50103251_170001). 1.2 Befolkning Folkmängden i Valdemarsviks kommun har under perioden mellan år 2009-2015 varit relativt konstant, vilket kan utläsas i Tabell 1 nedan. Inte heller medelåldern för invånarna i kommunen har fluktuerat betydande under perioden. År 2015 var folkmängden i Valdemarsvik 7 747 personer. Tabell 1. I tabellen redovisas folkmängden i Valdemarsviks kommun under perioden 2009 och 2015. Den redovisade folkmängden är från den 31 december respektive år (SCB, 2016). År Folkmängd (st) Medelålder (år) 2015 7 747 47,6 2014 7 657 47,8 2013 7 585 47,6 2012 7 597 47,4 2011 7 662 47,1 2010 7 760 46,7 2009 7 811 46,2 I Tabell 2 nedan presenteras fördelningen av boendetyper inom Valdemarsviks kommun, fördelat på en- och tvåfamiljshus, flerbostadshus samt fritidshus. Tabell 2. Boende fördelat på boendetyp i Valdemarsviks kommun för 2014 och 2015 (Avfall webb, 2016). år Hushåll i en- och tvåfamiljshus (st) Hushåll i flerbostadshus (st) Fritidshus (st) 2014 2582 1284 2296 2015 2595 1439 2294 Åldersfördelningen i Valdemarsviks kommun år 2011 skildras i Figur 2 nedan och jämförs med åldersfördelningen i övriga Östergötland samt Sverige. Figur 2. Åldersfördelning för Valdemarsvik år 2011 i jämförelse med övriga Östergötland samt Sverige (Valdemarsvik, 2012). Sida 2 (16)

Avfallsplan 2018-2022 1.3 Näringsliv Inom kommunen finns knappt 600 aktiva företag. Den största arbetsgivaren i Valdemarsvik är Valdemarsviks kommun men även tillverkningsindustrierna Nordic Brass Gusum AB, R-K Teknik i Gusum och CMW i Valdemarsvik. År 2014 var 77,5 % av befolkningen förvärvsarbetande i åldrarna 16 till 64 år (SCB, 2016). 2 Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet I detta avsnitt presenteras ansvarsfördelningen, kommunikationen samt finansieringen av avfallshanteringen i Valdemarsvik. 2.1 Ansvarsfördelning inom avfall o Kommunerna. Kommunfullmäktige ansvarar över att fastställa renhållningsordningen för kommunen. Kommunen ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag av avfall som omfattas av producentansvar. o o o o o Producenterna är ansvariga för avfall av typerna förpackningar, tidningar, bilar, däck och elektroniska produkter. Verksamhetsutövare är ansvariga för att det avfall som verksamheten ger upphov till tas om hand enligt gällande regler och lagar. Tillsynsmyndigheterna (miljöförvaltning och länsstyrelse) har ansvar att pröva och utöva tillsyn av verksamheter samt besluta enligt kommunens renhållningsföreskrifter och övrig avfallslagstiftning. Fastighetsägarna ansvarar över att informera de som bor eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. De ansvarar även för att tillhandahålla utrymmen för avfallsinsamling. Alla som ger upphov till avfall ansvarar för att se till att det hanteras enligt gällande regler. Detta gäller för privatpersoner så väl som för verksamhetsutövare. Sida 3 (16)

Avfallsplan 2018-2022 2.1.1 Kommunens ansvar Varje kommun har enligt Miljöbalken (15 kap) ansvar för att upprätta en renhållningsordning vilken innefattar en kommunal avfallsplan samt renhållningsföreskrifter. Kommunen har även ett renhållningsansvar vilket omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen ansvarar också för att avfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning så att avfallet kan omhändertas korrekt. 2.1.2 Producenternas ansvar För vissa typer av avfall gäller ett producentansvar. Det innebär att tillverkare och importörer har ett ansvar för att en viss del av de varor som produceras samlas in, tas om hand och återvinns eller återanvänds. År 1994 började förordningen om producentansvar för förpackningar tillverkade av papper, glas, plast och metall att gälla. Samtidigt antogs även förordningen om producentansvar för tidningspapper. Senare utvidgades producentansvaret för att även gälla däck, batterier, elektriska- och elektroniska produkter, bilar, läkemedel, glödlampor och belysningsarmatur samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor. Ett antal organisationer har bildats för att samordna insamling av avfall som omfattas av producentansvar. Ett sådant exempel är FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI arbetar på uppdrag av producenterna och drivs utan vinstsyfte och bedriver insamling och återvinning av dessa produkter. 2.1.3 Verksamhetsutövarnas ansvar Alla verksamheter ansvarar för att ta hand om det avfall som de ger upphov till på ett godkänt sätt. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön. Företaget ska även hålla sig uppdaterat vad gäller förändringar inom avfallslag-stiftningen. Verksamhetsutövarna ansvaras även att avfallet transporteras bort av en godkänd transportör till godkänd behandlings- eller mottagningsanläggning. 2.1.4 Tillsynsmyndighetens ansvar Tillsynsmyndigheten kan utgöras av myndighetsnämnd på kommunen eller av länsstyrelsen beroende på vilken typ av verksamhet som avses. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att utöva tillsyn på företag som bedriver verksamhet. 2.1.5 Fastighetsägarnas ansvar Fastighetsägarna har som ansvar att informera de som bor eller har verksamhet på fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen på fastigheten. De ansvarar även för tillhandahållande av avfallsutrymmen på fastigheten. 2.1.6 Alla som ger upphov till avfall Alla som ger upphov till avfall (privatpersoner så väl som företag) är skyldiga att sortera ut och lämna sitt avfall i de olika insamlingssystem som finns. Alla har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen. 2.2 Information och samverkan Nedan presenteras lokala, regionala och nationella informationsflöden och samarbeten kring avfall som Valdemarsvik är del av. Sida 4 (16)

Avfallsplan 2018-2022 2.2.1 Lokalt Lokalt i kommunen förmedlas information om renhållning genom utskick från kommunen eller via kommunens hemsida. Invånarna kan även få ytterligare information om de vänder sig till kommunens kundtjänst för vatten och renhållning. 2.2.2 Regionalt Valdemarsviks kommun är en av medlemskommunerna i det regionala avfallsnätverket def.waste. Nätverket är öppet för kommunerna inom Jönköpings län, Kalmar län, Södermanlands län och Östergötlands län. Syftet med def.waste är bland annat att samordna gemensamma frågor inom avfallsområdet, samordna informationsinsatser samt att driva och utveckla avfallsarbetet inom medlemskommunerna. Inom nätverket har man till exempel tagit fram gemensamma informationsbroschyrer om elektriskt, elektroniskt och farlig avfall. Man har även genomfört ett antal utbildningar för medlemmarna. 2.2.2.1.1 Nationellt Avfall Sverige är en nationell branschorganisation inom avfallshantering och avfallsåtervinning och är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning. Avfall Sverige har Sveriges kommuner, eller deras kommunala bolag, som medlemmar. 2.3 Finansiering 2.3.1 Renhållningstaxa Kostnaden för kommunens avfallshantering finansieras genom renhållningstaxan. Renhållningstaxan ska täcka kostnaderna för insamling, transport, behandling och återvinning av avfall. Renhållningstaxan betalas av fastighetsägare och andra som ger upphov till hushållsavfall. För boenden i flerfamiljshus är avgiften nästan alltid en del av hyran. Det är kommunfullmäktige som beslutar om renhållningstaxan i kommunen. År 2016 var renhållningstaxan 2 158 (190 liters kärl) kr per år. I renhållningstaxan ingår fastighetsnära hämtning av avfallsfraktionen brännbart en gång var 14:e dag. I taxan ingår även hämtning av grovavfall 4 gånger per år från villor, ett tillfälle per år från fritidshus och flerfamiljshus. För boenden i skärgården finns det möjlighet att lämna grovavfall vid Breviksnäs och Fyrudden vid sammanlagt tre tillfällen per år. Grovavfall kan även lämnas kostnadsfritt på kommunens återvinningscentral om avfallsvolymen understiger 3 m3 per tillfälle. Om volymen överstiger 3 m3 får avfallslämnaren betala via ett kupongsystem. Ett par gånger per år sker fastighetsnära insamling av farligt avfall med miljöbil vid sex ställen i kommunen. Tjänster som inte ingår i avfallstaxan men som går att köpas till är hämtning av grovavfall samt mindre mängder trädgårdsavfall. Tjänster som inte heller ingår i renhållningstaxan är hämtning av latrin och tömning av slamavskiljare. 2.3.2 Intäkter kopplade till producentansvar Producentansvaret har lett till bildandet av samarbetsföretag, eller så kallade materialbolag, för att organisera finansiering och administration av insamling och återvinning. Sida 5 (16)

Avfallsplan 2018-2022 En del av finansieringen för insamling och återvinning av de produkter som omfattas av producentansvar sker genom det insamlade materialets värde, men det täcker inte hela kostnaden. På förpackningarna finns en förpackningsavgift som producenterna betalar. 3 Avfallshantering I detta avsnitt beskrivs hur avfall som uppkommer i Valdemarsviks kommun samlas in och hanteras. 3.1 Insamling Kommunen erbjuder dels fastighetsnära insamling och dels avlämning av avfall på åtta stycken avfallsstationer samt en återvinningscentral. Figur 3. Bild över Valdemarsviks återvinningscentral. 3.1.1 Fastighetsnära insamling Insamlingen av avfall sker av avfallsentreprenören SUEZ (tidigare SITA). Systemet för insamling av avfall i Valdemarsviks kommun består av en kombination av hämtning vid fastighet och avlämning vid återvinningscentral. Förpackningar och returpapper avlämnas på återvinningsstationer som drivs av producenternas materialbolag FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). Sida 6 (16)

Avfallsplan 2018-2022 För slamtömning är Renall insamlingsentreprenör och de sköter därmed all tömning av slamavskiljare och tankar i Valdemarsviks kommun. 3.1.2 Återvinningsstationer Återvinningsstationer finns placerade på ett antal olika platser i kommunen där hushållen kan lämna sina utsorterade tidningar och förpackningar. Återvinningsstationerna drivs av materialbolaget FTI. På återvinningsstationerna i Valdemarsviks kommun kan förpackningar av papper, färgat glas, ofärgat glas, metall och plast lämnas. Även tidningar och trycksaker kan lämnas här. Återvinningsstationer finns på följande platser i kommunen: o o o o o o o o Gusum, bussplats centrum Gryt, busstorget Ringarum, affären Valdemarsvik, Kolplan Valdemarsvik, Vammar köpcenter Valdemarsvik, återvinningscentralen Östra Ed, Kaggebo Breviksnäs, Gryt (endast insamling av tidningar/trycksaker samt färgat- och ofärgat glas) 3.1.3 Valdemarsviks återvinningscentral Valdemarsvik har en återvinningscentral som är placerad 2 km från centrala Valdemarsvik och invigdes under 2014. På återvinningscentralen kan invånare i kommunen kostnadsfritt lämna av sorterat avfall, dock maximalt 3 m3 per besök. Allt från förpackningar till grovavfall (se Figur 4) kan lämnas på återvinningscentralen. För verksamheter som lämnar sitt avfall på återvinningscentralen och för de hushåll som ämnar att avlämna större volymer än 3 m3 per besök utgår en avgift. Sida 7 (16)

Avfallsplan 2018-2022 Figur 4. Karta över Valdemarsviks återvinningscentral. 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall Verksamheter kan antingen avlämna sitt avfall på återvinningscentralen mot en avgift, alternativt anlita en avfallsentreprenör som sköter insamling av avfallet för verksamheten. 3.2 Hantering Det brännbara avfallet transporteras, efter mellanlagring på Valdemarsviks avfallsanläggning, till Västerviks förbränningsanläggning. 4 Avfallsslag och avfallsmängder I detta kapitel redovisas uppkomna avfallsmängder i kommunen under år 2014. Mängderna redovisas uppdelat efter ansvar, det vill säga under kapitel 4.1 redovisas mängder avfall som faller under kommunalt ansvar, under kapitel 4.2 redovisas avfall som faller under producentansvar och i kapitel 4.3 redovisas mängder avfall som faller under verksamheternas ansvar. Avfallsstatistiken för det avfall som faller under kommunalt ansvar kommer delvis från Avfvall Web och direkt från Valdemarsviks egen statistik. 4.1 Hushållsavfall som kommunen ansvarar för Under 2014 insamlades cirka 4 000 ton hushållsavfall 1, som ingår i kommunens renhållningsansvar. Hushållen lämnar dessutom ifrån sig avfall som ingår i producentansvaret, se kapitel 4.2 för redovisning av insamlade mängder avfall som faller under producentansvar. Totalt uppgick mängden hushållsavfall 2 till cirka 4 800 ton vilket blir 621,6 kg avfall per invånare under 2014 (Avfall web 2016 & Valdemarsviks kommun Sida 8 (16)

Avfallsplan 2018-2022 2016). Motsvarande mängd avfall som uppkommer i Sverige som helhet är 466 kg hushållsavfall per person 1 (Avfall Sverige 2015). Tabell 3. Total mängd insamlat hushållsavfall i Valdemarsvik år 2014. Total mängd insamlat hushållsavfall i Valdemarsvik år 2014 Insamlad mängd hushållsavfall som ingår i kommunens renhållningsansvar Insamlad mängd avfall som faller under producentansvar Total mängd insamlat hushållsavfall Total mängd insamlat hushållsavfall fördelat på antalet invånare i kommunen 4 000 ton 800 ton 4 800 ton 621,6 kg per person I Figur 5 skildras hur avfallet behandlades i Valdemarsvik under 2014 och ur figuren kan man utläsa att den vanligaste behandlingsmetoden är energiåtervinning då 77% av hushållet skickas till energiåtervinning. Mängderna avfall som uppkom i Valdemarsviks kommun 2014 redovisas i Tabell 4 och 5. Här redovisas hushållsavfallet som ingår i kommunens renhållningsansvar. Figur 5. Fördelning av avfallsbehandling i Valdemarsvik 2014 i procent (Avfall web, 2016). Tabell 4. Avfallsmängder i Valdemarsvik under 2014 (källa: Valdemarsviks kommun). Avfallstyp Insamlat (ton) Behandlingsmetod Kärl- och säckavfall (inklusive brännbart grovavfall) 2 448, 8 Energiåtervinning Övrigt grovavfall 1397,3 Se behandlingsmetod i Tabell 5 Farligt avfall 118 Annan behandling Totalt 3964 Tabell 5. Mängder övrigt grovavfall (exklusive brännbart avfall) i kommunen 2014 och hur avfallet behandlades (källa: Valdemarsviks kommun). Typ av övrigt grovavfall (exklusive brännbart grovavfall) Insamlat (ton) Behandlingsmetod Tryckt virke 94,74 Energiåtervinning Returträ 697 Energiåtervinning Ris 173 Energiåtervinning Skrot 257,8 Materialåtervinning Gips 6,58 Energiåtervinning Grovavfall från hushåll till deponering 168,15 Deponering Totalt 1 397, 3 4.1.1 Kärl- och säckavfall Sida 9 (16)

Avfallsplan 2018-2022 Kärl och säckavfall avser hushållsavfall som normalt placeras i kärl eller säck, exklusive material som omfattas av producentansvar, matavfall, grovavfall eller farligt avfall. Fraktionen avser avfall som samlas in via container, sopsug, underjordiska behållare samt övriga insamlingsbehållare. I Valdemarsvik kan en- och tvåfamiljshus välja kärlstorlek mellan 120 liter, 190 liter, 240 liter eller 370 liter. Hämtning sker minst en gång varannan vecka. Flerbostadshus kan välja mellan ett antal kärlstorlekar mellan 160 liter och 600 liter och hämtning sker varje eller varannan vecka. De invånare som bor på öar ansvarar själva för transport av hushållsavfallet till anvisad plats. Säck- och kärlavfallet i kommunen samlas in av renhållningsentreprenören SUEZ och transporteras till mellanlagring och omlastning innan det transporteras vidare för förbränning. 4.1.2 Grovavfall Grovavfalll avser hushållsavfall som är tungt eller skrymmande eller annars olämpligt att samla in via kärl eller säckar. Exempel på grovavfall är cyklar, möbler och trädgårdsredskap. Permanentboende har möjlighet att få grovavfallet hämtat 4 gånger per år och fritidsboenden 1 gång per år. Grovavfallet kan även lämnas på kommunens återvinningscentral. Efter insamling sorteras grovavfallet i olika fraktioner för vidare transport till förbränning alternativt materialåtervinning. 4.1.3 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall utgörs av organiskt material som samlas in från hushållens trädgårdar och grönområden. 4.1.4 Matavfall Av hushållsavfallet står matavfallet för nästan halva vikten. Att sortera ut matavfallet minskar mängden brännbart hushållsavfall och möjliggör återvinning av avfallet. I Valdemarsviks kommun sorteras i nuläget inte matavfallet ut som en separat fraktion utan ingår i kärl- och säckavfallet. 4.1.5 Farligt avfall Farligt avfall är avfall som innehåller farliga ämnen eller som på annat sätt har egenskaper som gör det farligt för miljön eller människors hälsa. För att kunna skilja på olika typer av avfall finns det i Bilaga 4 till Avfallsförordningen (2001:1063) en förteckning av avfallstyper. Avfallskatalogen kan användas för att skilja ut vad som är farligt avfall. Farligt avfall är i bilagan markerade med en asterisk (*). Farligt avfall från hushåll är till exempel rester av färg- och lösningsmedel, spillolja och batterier. Kasserade kylskåp, frysar, vitvaror och andra elektriska och elektroniska produkter klassas också som farligt avfall men omfattas av producentansvar. Även batterier och glödlampor och lysrör omfattas av producentansvar men klassas som farligt avfall. Insamlade mängder farligt avfall som omfattas av producentansvar redovisas i tabell 8. Sida 10 (16)

Avfallsplan 2018-2022 Hushållens farliga avfall hämtas av miljöbilen ett par gånger om året, hämtningsschema finns på kommunens hemsida. Övriga tidpunkter på året kan farligt avfall lämnas på Valdemarsviks återvinningscentral. Batterier kan lämnas in vid batteriholkar som är placerade vid 23 platser i kommunen. 4.1.6 Slam, latrin och avfall från fettavskiljare Tömning av slambrunnar sker efter uppgjort körschema. Slam från enskilda slamavskiljare och slutna tankar hämtas minst en gång per år och extra slamtömning kan beställas via kommunens kundtjänst eller hemsida. Från och med den 1 november 2013 är det Renall som sköter tömningarna av slamavskiljare och tankar i Valdemarsviks kommun. I Tabell 6 redovisas antalet tömningar av slamavskiljare i kommunen år 2015. Tabell 6. Redovisning av tömningar av slamavskiljare under 2015 (källa: Valdemarsviks kommun). Slam från slamavskiljare 0-1,5 m3 167 1,51-3 m3 778 3,01-6 m3 101 över 6 m3 per m3 107 Slam från slutna tankar 0-1,5 m3 55 1,51-3 m3 333 3,01-8 m3 22 över 8 m3 per m3 0 Urin i enskilda tankar 0-1,5 m3 10 1,51-3 m3 20 3,01-8 m3 0 Antal tömningar (st) Insamling av latrinkärl sker främst för fritidshus som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet. Latrinkärl hämtas av kommunen via entreprenören Renall. Efter insamling mellanlagras kärlen i väntan på en mobil slamtömningsmaskin, som separerar latrinet från kärlen. Därefter tas latrinet om hand om på Sandviks avloppsreningsverk och kärlen förs med det övriga brännbara avfallet till förbränning. För hushåll med urinsortering kan urinet återföras till åkermark genom att leverantören tar kontakt med lokala jordbrukare som använder urinet som gödselmedel. Vid små mängder urin alternativt stor trädgård ska anmälan göras till myndighetsnämnden för egennyttjande av urinet i trädgården. Om ovan nämnda alternativ inte är möjliga ska kommunens avdelning för VA/renhållning kontaktas för tömning. Fett och fettavskiljarslam ska samlas in inom ramen för kommunens avfallshantering. Fastigheter som hanterar livsmedel i större omfattning måste ha separat hantering av fettavskiljare på utgående avlopp. I Valdemarsviks kommun finns inga verksamheter som har fettavskiljare. Sida 11 (16)

Avfallsplan 2018-2022 4.1.7 Avfall från fartyg i hamn Enligt gällande lagstiftning ska hamnar vara utrustade med de anordningar som behövs för att kunna ta emot avfall från de båtar som normalt lägger till i hamnen. Enligt kommunens hamnordning (Valdemarsvik, 2014) ska sopor läggas på anvisad plats i gästhamnsområdet och avfall ska läggas i anvisade kärl. Vid miljöfarligt avfall, spillolja, batterier etc. ska hamnvärden kontaktas för deponering vid miljöstationen. 4.2 Hushållsavfall som omfattas av producentansvar Som tidigare nämnts omfattas vissa typer av avfall av producentansvar. Det finns i nuläget producentansvar för följande avfall: Förpackningar Returpapper (till exempel tidningar och kataloger) Batterier Glödlampor och belysningsarmatur Elektriska och elektroniska produkter Bilar Däck Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor 4.2.1 Förpackningar och tidningar Den branschorganisation som ansvarar för insamling och återvinning av tidningar och förpackningar är FTI. De förpackningar som omfattas av producentansvaret är förpackningar som tillverkats av wellpapp och pappersförpackningar, hårda och mjuka plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar. I Valdemarsviks kommun finns åtta återvinningsstationer där konsumenter själva får lämna förpackningar och tidningar. I Tabell 7 redovisas statistik över mängden insamlade förpackningar i Valdemarsvik för 2015, enligt FTI:s statistik. I tabellen finns även Sveriges nationella genomsnitt redovisat. Tabell 7. Statistik över återvunnet förpacknings- och tidningsavfall i Valdemarsviks kommun under 2015. Redovisat finns även ett nationellt genomsnitt för 2015. Enheten som redovisas i tabellen är kg/capita. (FTI, 2016) Typ av förpackning Valdemarsvik 2015 (kg/invånare) Glas 26,24 19,93 Papper 16,32 13,51 Plast 6,06 6,06 Metall 2,11 1,58 Tidningar 30,22 26,24 Sverige 2015 (kg/invånare) 4.2.2 Batterier, glödlampor samt elektriskt och elektroniska produkter Batterier, glödlampor och elektriskt och elektroniskt avfall klassas som farligt avfall men omfattas också av producentansvaret. Denna typ av avfall hämtas av miljöbilen ett par gånger per år. Övriga tider på året hänvisas till Valdemarsviks återvinningscentral. Sida 12 (16)

Avfallsplan 2018-2022 För producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter finns materialbolaget Elkretsen som samordnar insamling och återvinning. I Tabell 8 presenteras statistik över insamlat avfall under 2015. Tabell 8. Avfallsmängd batterier och diverse elektroniska produkter i Valdemarsvik under 2015 jämfört med det nationella genomsnittet i Sverige 2015 (El-kretsen, 2016). Typ av avfall Avfallsmängd Valdemarsvik Sverige Valdemarsvik (kg) kg/invånare kg/invånare Diverse elektronik 68 940 8,91 7,51 Kylskåp & frysar 36 100 4,67 2,42 Vitvaror 46 522 6,01 3,49 Batterier 2 887 0,37 0,34 Gasurladdningslampor 1 011 0,13 0,20 Icke gasurladdningslampor 134 0,02 0,04 Totalt 155 594 20,12 14,01 4.2.3 Bilar Bilar omfattas av producentansvaret sedan 2007. Tillverkaren av bilen är ansvarig att återta och se till att material och delar från bilen återanvänds eller återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Auktoriserade bildemonterare tar emot bilar som ska skrotas. Statistik över bilar som skrotades i Östergötlands kommuner under 2013 presenteras i Tabell 9. Statistiken är framtagen av den svenska branchorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, BilSweden. Tabell 9. Antal skrotade personbilar och lastbilar och lastbilar/bussar med en totalvikt på högst 3,5 ton. (BilSweden, 2014) Skrotade bilar 2013 (st) Östergötlands län 25 155 Sverige totalt 189 179 4.2.4 Läkemedel Överblivet läkemedel ska lämnas in till apotek för omhändertagande. Vissa typer av läkemedel klassas dock som farligt avfall och ska lämnas in till återvinningscentralen eller till miljöbilen. Exempel på läkemedel som klassas som farligt avfall är cytostatika läkemedel. 4.2.5 Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Från och med 2007 gäller producentansvar för vissa radioaktiva produkter och strålkällor. Till strålkällor hör till exempel brandvarnare, utrustning med mörkerseenden, sikten och sjukutrustning. 4.3 Verksamhetsavfall och övrigt avfall Verksamhetsavfall kan delas in i branschspecifikt avfall, det vill säga avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten som tillexempel processavfall och ickebranschspecifikt avfall som uppkommer indirekt som exempelvis emballage och förpackningar. Verksamhetsavfall ligger utanför kommunens ansvarsområde och därför Sida 13 (16)

Avfallsplan 2018-2022 måste verksamheter själva se till att det avfall som de ger upphov till hanteras på ett miljöriktigt sätt. Mindre mängder verksamhetsavfall kan tas emot på kommunens återvinningscentral mot ersättning enligt renhållningstaxan. 4.3.1 Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall tas emot på kommunens återvinningscentral. Detta gäller i första hand för hushållens behov, vilket innebär att endast mindre mängder kan tas emot ifrån verksamheter. Rent trä flisas och transporteras vidare för förbränning. Övrigt bygg- och rivningsavfall återanvänds till viss del. 4.3.2 Avfall från kommunalt avloppsvatten Valdemarsvik har fyra reningsverk: Sandviks, Snäckevarsp, Väster Tryserum och Gusums reningsverk. Vid behandling av kommunalt avloppsreningsvatten uppstår slam, rens och sand. Slammet stabiliseras och avvattnas av reningsverket och långtidslagras därefter på Toverums avfallsanläggning. Efter lagringen används materialet som gödsel på åkermark. 4.4 Plockanalyser 2013 och 2016 Under 2013 och 2016 utfördes plockanalyser av kärl- och säckavfall från villor, flerfamiljshus samt från glesbygden i Valdemarsviks kommun. Resultaten från plockanalyserna presenteras i tabell 10 och 11 nedan. I tabell 11 kan man utläsa att de organiska avfallet utgjorde störst andel av avfallet med 48,4 % 2016. Motsvarande schablonvärde för tidigare utförda plockanalyser i Sverige är 37 % (Avfall Sverige 2014). Avseende mängden farligt avfall som förekom i den brännbara fraktionen år 2016 var enligt plockanalysen 0,52 %. Enligt Avfall Sverige är riksgenomsnittet 0,23 %. Tabell 10. Resultatet från plockanalysen som utfördes 2013 i Valdemarsviks kommun. Avfallstyp Flerfamiljshus (kg) Villor (kg) Glesbygd (kg) Totalt (kg) Totalt (andel i procent) Farligt avfall 0,59 1,17 0,53 2,29 0,40% Plast 23 23,68 28,76 75,44 13,2% Tidningar/skrivpapper 10,07 8,20 8,49 26,77 4,7% Sida 14 (16)

Avfallsplan 2018-2022 Pappersförpackningar 16,88 19,15 19,14 55,17 9,6% Metall 4,68 7,46 5,14 17,28 3,0% Glas 5,89 12,76 4,96 23,61 4,1% Brännbart 33,18 43,00 27,85 104,03 18,2% Icke brännbart 0,97 1,48 1,74 4,19 0,7 % Organiskt 93,09 72,46 98,31 263,86 46,1% Total plockad vikt (exklusive påsvikt) 188,35 189,36 194,92 572,63 100% Tabell 11. Resultatet från plockanalysen som utfördes 2016 i Valdemarsviks kommun. Avfallstyp Flerfamiljshus (kg) Villor (kg) Glesbygd (kg) Totalt (kg) Totalt (andel i procent) Farligt avfall 0,46 1,91 0,35 2,72 0,52% Plast 19,75 19,11 21,86 60,72 11,54% Tidningar/skrivpapper 11,01 5,95 13,06 30,02 5,7% Pappersförpackningar 11,45 11,87 13,83 37,15 7,1% Metall 4,49 9,62 5,37 19,48 3,7% Glas 10,55 4,97 6,17 21,69 4,1% Brännbart 42,85 21,04 29,34 93,23 17,7% Icke brännbart 1,72 3,39 1,26 6,37 1,2% Organiskt 73,65 94,27 86,71 254,63 48,4% Total plockad vikt (exklusive påsvikt) 175,93 172,13 178,95 526,01 100% Referenser Avfall Sverige 2015. Svensk Avfallshantering. http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/statistikfiler/sah_2015.pdf, tillgänglig 2016-09-09. Avfall webb. 2016. BilSweden. 2014. Ekonomifakta. 2014. Din kommun i siffror. http://www.ekonomifakta.se/fakta/regional-statistik/dinkommun-i-siffror/?region=0563 Sida 15 (16)

Avfallsplan 2018-2022 El-kretsen 2016. FTI 2016. http://ftiab.se/179.html SCB 2016. Valdemarsvik. 2012. http://www.valdemarsvik.se/global/om%20kommunen/statistik/2012_oversiktlig_planering_valdemarsv ik_befolkning_och_arbet.pdf Valdemarsvik. 2014. http://www.valdemarsvik.se/global/boende/hamnordning%20f%c3%b6r%20valdemarsviks%20kommun, %20rev%20kf%202014-05-26.pdf) Sida 16 (16)

Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 3 Avfallsanläggningar inom kommunen I denna bilaga beskrivs nuvarande avfallsanläggningar, återvinningscentraler och avslutade avfallsupplag i Valdemarsviks kommun. 1.1 Avfallsanläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Valdemarsviks avfallsupplag I Valdemarsviks kommun finns en mindre omlastningsstation och en återvinningscentral som är belägen i utkanten av Valdemarsviks tätort, cirka 2 km från centrala Valdemarsvik. Denna avfallsanläggning ägs och drivs av kommunen och öppnades 2014. På omlastningsstationen sker omlastning av brännbart hushålls- och verksamhetsavfall som sedan transporteras till en förbränningsanläggning. Återvinningscentralen tar emot källsorterade avfallsfraktioner, grovavfall och farligt avfall. Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) är återvinningscentralen klassificerad enligt följande verksamhetskoder för mellanlagring: C 90.40: Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. C 90.60: Anläggning för mellanlagring av farligt avfall 1. som utgörs av uttjänta motordrivna fordon där mängden avfall inte uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall, eller 2. om mängden farligt avfall inte vid något tillfälle uppgår till: 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. 1.2 Avslutade avfallsupplag och nedlagda deponier I detta avsnitt presenteras information om de nedlagda deponierna som finns i Valdemarsviks kommun. Toverumsdeponin Toverumsdeponin togs i drift på 1960-talet och deponeringen av avfall upphörde helt till verksamhetsåret 2005. Avfall som deponerats är bland annat industriavfall, trädgårdsavfall, schaktmassor, slam, oljeförorenad jord. Efter 2005 sker ingen deponering i Valdemarsviks kommun. Toverumsanläggningen innefattade även en återvinningscentral till och med år 2014. Toverums ÅVC ersattes år 2014 med en ny ÅVC, enligt avsnitt 1.1. Sluttäckningen av Toverumsdeponin avslutades 2016. Övriga nedlagda avfallsupplag Oavsett hur stort eller litet gamla avfallsupplag är så är det viktigt att kartlägga och riskbedöma dessa utifrån miljö och människors hälsa. Även ur ett historiskt perspektiv kan det vara viktigt att hinna med att utreda och kartlägga områden innan viktig information går förlorad. MINASA (Miljöskydd, Naturvård och samhällsplanering) genomförde 1984 en kartering av äldre 1

Avfallsplan 2018-2022 avfallsupplag i Valdemarsvik. I tabell 1 redovisas en sammanställning av MINASA:s rapport gällande avslutade avfallsupplag. En kort kommentar till inventeringen är att den gjorts för mer än 30 år sedan. Det har hänt mycket inom lagstiftningen där miljöbalken har införts och nya krav har ställts upp. Det finns också en ny utarbetad metodik (MIFO) för att arbeta med inventering och riskbedömning. I äldre inventeringar är det även vanligt att man kan ha missat märgelgravar som utnyttjats för deponering eller äldre verksamhetsdeponier. På sikt borde det vara rimligt att utföra en ny inventering och riskbedömning efter nu gällande praxis. Tabell 1. Nedlagda avfallsupplag i Valdemarsviks kommun efter inventering utförd 1984. Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar LUND, VALDEMARSVIK 4:1 GRÄNNÄS, VALDEMARSVIK 5:20 GÖTA LANTMÄN, LANTMÄNNEN 5-17 SPÅNSKIVEFABRIKEN, VALDEMARSVIK 5:1 GRÄNNÄS, KÄGGLA 1:9 Verksamheten startades cirka 1930. Man har deponerat i huvudsak byggavfall, schaktmassor, diverse järnskrot och mindre mängder hushållsavfall. Mindre mängder kamikalieavfall från Lundbergs Läder har deponerats. Deponin lades ner omkring 1960. Verksamheten startades ca 1930. I området finns två upplag med ca 200 meters mellanrum. Upplaget utefter strandlinjen utnyttjades av Lundbergs Läder, samt i viss mån av ett slakteri i området. Den ena delen av deponin utnyttjades för hushållsavfall och den andra för industriavfall samt specificerat farligt avfall. Deponin avslutades 1966. Upplaget är förmodligen från 1920-talet. Troligtvis använ-des deponin för hushållsavfall. Verksamheten påbörjades 1960. Deponin användes för träavfall från spånskivefabriken. Deponin återställdes i samband med att fabriken lades ner. Innan upplaget tätades konstaterades läckage av fenol. Deponin avslutades 1982. Verksamheten påbörjades runt 1940. Deponin har huvudsakligen används för Deponins stabilitetsförhållanden är otillfredsställande och en långsam spridning genom erosion av avfallsmassor pågår. Sanering av området ingick i projektet Valdemarsviken som pågick under 2013 och 2014. Läckage av fenol har konstaterats även efter att upplaget har tätats. Prover har tagits i lakvattnet från deponin. 2

Avfallsplan 2018-2022 MOTORSTADION, VALDEMARSVIK 4:4 SHELL BENSINSTATION, VETET 1-3 OCH KORNET 1 GÅLLÖSA, GÅLLÖSA 1:12 ÄLGERUM, ASKEDAL 1:18 GRÖNSTORP, GRÖNSTORP 2:1 SÖDERHUS 1, GUSUM 5:260 SÖDERHUS 2, träavfall, bark och spån från spånskivefabriken och sågverket. Deponin är återställd och avslutades 1975. Verksamheten påbörjades omkring 1930. Det har depone-rats läderavfall, gamla bilvrak, hushållsavfall och troligtvis en ouppskattad mängd spillolja. Deponin har täckts med spån eller barkavfall men ovanpå detta har lagts schakt-massor. Lakvatten rinner genom upplaget. Missfärgat vatten har konstaterats. Deponin avslutades 1971. Upplaget är förmodligen från 1920-talet. Här har industriavfall och diverse, icke specificerade mängder, farligt graveriavfall deponerats. Verksamheten påbörjades mellan 1970-1975. Upplaget är beläget i en före detta grustäckt. Det har huvudsakligen utnyttjats för byggnadsavfall och schaktmassor. Upplaget har även för så kallad vildtippning. Verksamheten påbörjades 1960. På platsen, som är en före detta grustäckt, har det förekommit vildtippning av diverse grovavfall, järnskrot med mera, samt hushållsavfall. Även mindre mängder utarbetat säde och oljeavfall har deponerats. Området är iordningsställt och deponin avslutades 1974. Verksamheten påbörjades 1965. Deponin har huvudsakligen använts för hushålls- och industriavfall. Inom området förekom avfallsförbränning. Upplaget är täckt och tätat. Deponin avslutades 1981. Verksamheten påbörjades i början av 1900-talet. Upplaget nyttjades av Gusums bruk, huvudsakligen för hushållsavfall och grovsopor. Verksamheten påbörjades i En undersökning genomfördes 1997. Då gjordes bedömningen att deponering klassificeras som liten risk med måttligt läckage av kväve. Förhållandena är tillfredsställande. Provtagning sker genom kontrollprogram. Deponin ingick i saneringsprojektet Gusum som avslutades 2016. 3

Avfallsplan 2018-2022 GUSUM 5:260 SÖDERHUS 3, GUSUM 5:260 LUNDA, GUSUM 6:159 NORR OM YXNINGENS STATION, GUSUM 6:167 RINGARUMS TEGELBRUK, SÖRBY 3:14 NORR OM SKJUTBANAN RINGARUM, RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:1 ÅBÄCKSNÄS, ÅBÄCKSNÄS 4:1 början av 1900-talet. Upplaget har nyttjats för industriavfall från Gusums bruk. Deponin avslutades 1960. Verksamheten påbörjades runt 1965. På denna lantbrukstipp deponerades mest hushållsavfall och grovavfall från Gusums lantbruk. Verksamheten påbörjades runt 1940. Hushållsavfall har huvudsakligen deponerats. Deponin avslutades runt 1960. Verksamheten pågick under 1960-talet. Mest vildtippning. Deponin nyttjades för hushållsavfall, grovavfall samt skrotbilar. Deponin har också nyttjats av före detta Ringarums kommun. Tippen är av liten omfattning och är numera helt återställd. Verksamheten påbörjades runt 1930. Huvudsakligen har det deponerats byggavfall samt schaktmassor. Deponin har även använts av privatpersoner. Deponin avslutades 1960 och är numera väl täckt och iordningställd. Verksamheten påbörjades 1930. Huvudsakligen har det deponerats hushållsavfall samt diverse skrot. Deponin avslutades 1960. Verksamheten påbörjades 1950. Deponin är belägen i en före detta Grustäkt och har huvudsakligen använts för hushållsavfall. Deponin avslutades 1975. Deponin ingick i saneringsprojektet Gusum som avslutades 2016. 4

Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Uppföljning av handlingsplan och mål i tidigare avfallsplan En uppföljning har gjorts på de mål som sattes för den föregående avfallsplanen, tidsperioden 2012-2017. Handlingsplan som upprättades för Valdemarsviks kommun har följts upp i juni 2016 och kommenterats utifrån det underlag som då fanns tillgängligt. För Valdemarsviks kommun ser måluppföljandet för de 10 lokala delmålen ut som följande och dessa symboler har använts för att visa om målen är uppnådda eller inte: Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppnått Underlag saknas Mål och åtgärder i Handlingsplan 2012-2017 Övergripande mål Detaljerat mål Exempel på åtgärder Uppfyllelse Kommentar 2017 ska hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och vart det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder Befintligt insamlingssystem för farligt avfall skall ses över senast 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall. Valdemarsviks kommun skall genom informationsinsatser uppmuntra till avfallsminimering, återvinning och återanvändning. Vid utformning av nya ÅVC ska det finnas en plats där begagnade produkter och Att förmå invånare att sortera ut och lämna sitt farliga avfall separat från övrigt avfall görs genom kontinuerliga informationsinsatser om farligt avfall. Komplettera befintligt insamlingssystem med miljöstationer alternativt införa samlaren eller annat system hos handlare i kommunen. Arbeta för fastighetsnära hämtning av farligt avfall på flerbostadshus. Plockanalyser utfördes år 2013 och 2016. De visade på att ca 0,4% respektive 0,52% farligt avfall hamnat i hushållsavfallet. Pågående informationsinsatser. Finns däremot inga undersökningar eller enkäter som följer upp om kunskapen har ökat. Ej genomfört Fastighetsnära insamling av farligt avfall sker med miljöbilen på sex ställen i kommunen 1 gång/år. Samlaren finns ännu inte i kommunen, däremot finns ett antal ställen att lämna batterier på. Pågående informationsinsatser utförs. Under åren 2012-2014 har mängderna insamlat avfall varit relativt konstant (ca 320 ton/person). År 2015 och 2016 noterades dock en minskning av avfallsmängderna per person. Avfallsmängderna var 261 respektive 272 kg per person år 2015 respektive 2016. Ny ÅVC är byggd och en plats avsedd för återbruk finns på anläggningen. Ett 1

Avfallsplan 2018-2022 material kan lämnas för återanvändning. samarbete med Röda korset har inletts. Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra större anläggningar för avfallshantering. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning skall förbättras till 2017. Till 2017 skall andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i biologisk behandling öka i förhållande till dagens nivå. Avfallsfrågan skall lyftas fram i samband med revidering av kommunala översiktsplanen. Planerad ÅVC skall utformas så att det är lätt för besökarna att sortera. Se över öppettiderna på Toverums avfallsanläggning alternativt ny ÅVC. Ökade informationsinsatser till abonnenter angående insamling av tidningar och förpackningar. Införa, där det är motiverat, ett centralt insamlingssystem av matavfall. Arbetet med att få in dessa aspekter i Översiktsplanen pågår. Förutsättningarna är förbättrade genom att en ny ÅVC har byggts vilket har gjort det lättare att sortera. Tå plockanalyser har utförts under perioden 2012 till 2017. Det går dock inte att dra några slutsatser av genomförda plockanalyser. Ingen insamling av matavfall sker ännu (2016) i kommunen. Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljöoch kostnadseffektiv Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadseffektiv hantering, utfört senast år 2013. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter ska prioriteras, utfört senast 2107. Valdemarsviks kommun skall under avfallsplanens livslängd verka för samverkan med närliggande kommuner i frågor där miljö- och/eller effektiviseringsvinster kan uppnås. Se över kärlstorlekar och hämtningsperioder vid upphandling av ny hämtningsentreprenör. Inventering av hämtställen för kärl för att uppnå bättre logistik. Undersöka om det går att införa nya hämtställen. Koordinatsättning av slambrunnar. Prioritera samverkan med andra kommuner inom avfallsområdet. Utbyte av udda kärlstorlekar utförd under 2013. Hämtningsperioderna har inte setts över. Nya insamlingsfordon har införts med bränsleklass EURO 4. En inventering har även gjorts med avseende på besvärliga hämtplatser. Det finns i dagsläget ett pågående samarbete med grannkommunerna. 2

Jämförelse mellan målen i avfallsplan 2018-2022 och avfallsplan 2013-2017 Jämförelse mellan mål Nedan presenteras målen i Valdemarsviks avfallsplan 2013-2017 samt målen i avfallsplanen 2018-2022. Mål i avfallsplanen 2013-2017 Övergripande mål Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder Resurser i form av material och energi i avfallet ska tas tillvara Den kommunala avfallshanteringen ska vara miljö- och kostnadseffektiv Detaljerade mål 2017 ska hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. Befintligt insamlingssystem för farligt avfall ska ses över senast år 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall. Valdemarsviks kommun ska genom informationsinsatser uppmuntra till avfallsminimering, återvinning och återanvändning. Vid utformning av ny ÅVC ska det finnas en plats där begagnade produkter och material kan lämnas för återvinning. I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra större anläggningar för avfallshantering. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning ska förbättras till år 2017. Tills 2017 ska andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i biologisk behandling öka i förhållande till dagens nivå. Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadseffektiv hantering, utfört senast år 2013. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter ska prioriteras, utfört senast 2017. Valdemarsviks kommun ska under avfallsplanens livslängd verka för samverkan med närliggande kommuner i frågor där miljöoch/eller effektiviseringsvinster uppnås.

Mål i avfallsplanen 2018-2022 Övergripande mål Återbruk, förebyggande av avfall och minskad nedskräpning Hållbar hantering av matavfall Förbättrad utsortering av farligt avfall och förpackningsmaterial Förbättrad avfallsorganisation Avfallsrelaterade klimatmål Delmål Avfallsmängderna per person ska minska till 2021 i enlighet med det nationella målet om avfallsförebyggande enligt EU:s avfallshierarki. Utöka aktionerna för minskad nedskräpning i kommunen. Kustnära insamling av plast i havet utförs vartannat år med start 2018. Andelen matavfall i den brännbara fraktionen ska kontinuerligt minska. Till år 2021 införa insamling av matavfall inom hela kommunen. Påbörja ett arbete med att minimera och förebygga att matavfall uppstår inom de kommunala verksamheterna. Öka tillgängligheten för sortering av farligt avfall och till 2021 ska farligt avfall i den brännbara fraktionen ha minskat med 25 % jämfört med år 2017. Förpackningsmaterial i den brännbara fraktionen ska minska med 25 % till år 2021, jämfört med år 2017. Erbjuda fastighetsnära insamling av glödlampor och batterier. Förbättrad kommunikation. Förbättrad avfallsorganisation Påbörja Inventering av nedlagda deponier, enligt MIFO. Bränslet i samtliga avfallsfordon ska vara fossilfritt senast år 2021. Jämförelse I den nya planen finns mål om nedskräpning, i enlighet med de nya föreskrifterna från Naturvårdsverket. Detta finns inte med i den gamla planen. I den nya planen finns ett tydligare och mer detaljerat mål samt strategier om avfallsförebyggande. Tydligare mål om materialåtervinning där en åtgärd är att utreda möjligheten till fastighetsnära insamling av bland annat förpackningar (flerfackskärl). Mål om att införa matavfallsinsamling i hela kommunen. Ökad tillgänglighet för sortering av farligt avfall, till exempel genom att erbjuda fastighetsnära insamling av glödlampor och batterier. Beskrivning av hur avfallsplanens mål ska följas upp finns i den nya planen men är inte lika tydlig i den föregående. I den nya planen beskrivs även hur målen mäts. En handlingsplan med åtgärder för hur målen ska uppnås finns beskrivna i den nya planen men har inte lika tydligt fokus i den gamla. Ansvarsfördelning finns i den nya men inte i den gamla planen.

Det finns även en vision/övergripande mål i den nya avfallsplanen att samarbetet med grannkommunerna Söderköping och Åtvidaberg ska öka, vilket det också fanns mål om i den gamla planen. Jämförelse med Naturvårdsverkets nya föreskrifter (NFS 2017:2) På grund av att föreskrifterna (NFS 2017:2) är så pass nya så finns det inte så många planer som har antagits efter att de nya föreskrifterna började gälla, varför det är ganska okänt hur föreskrifterna kommer tillämpas av andra kommuner. Nedan finns en sammanställning av det viktigaste sakerna som är annorlunda i de nya föreskrifterna jämfört med de gamla. Här finns även en bedömning av hur dessa aspekter hanteras i den nya avfallsplanen. Nytt i de nya föreskrifterna, NFS 2017:2 Finns det med i Valdemarsviks plan? Kommentar Fokus på att förebygga avfall Ja Det första målet i avfallsplanen. Många åtgärder finns presenterade för att målet ska uppnås. Fokus på mål och åtgärder Ja Målen utgår från nationella mål, strategier och planer samt avfallshierarkin, enligt föreskrifterna. Kommunens verksamhetsavfall Ja Det finns ett uppsatt mål om matavfall/matsvinn inom den kommunala organisationen. Samverkan Ja Det finns en vision/övergripande mål i den nya avfallsplanen att samarbetet med grannkommunerna Söderköping och Åtvidaberg ska öka. Nedskräpning Ja I avfallsplanen finns två mål om detta. Uppföljningsbara mål Ja I planen finns det beskrivet hur varje enskilt mål ska följas upp. Styrmedel Ja De styrmedel som används i planen är information och upphandling. Det finns dock inte något separat avsnitt som handlar om styrmedel. Ett avsnitt om detta skulle kunna läggas till. Mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar för Bedömning av nya insamlingssystem och anläggningar för att hantera avfall och bedömning av avfallsflödenas framtida utveckling. Ja Delvis Mål om avfall med producentansvar (förpackningar och tidningar) finns i den nya planen. I planen finns ett mål om att det ska införas ett system för insamling av matavfall i kommunen som ett nytt insamlingssystem. Det finns även en åtgärd som handlar om att utreda möjligheten att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Det finns dock inte med någon prognos över framtida avfallsmängder. Ett stycke/bilaga skulle kunna läggas till med allmänt resonemang om trender i samhället: - Prognos baserat på historisk statistik och befolkningsprognos

Koppling till kommunens översiktsplan och fysisk planering. Det ska beskrivas hur behovet av platser för anläggningar för att hantera avfall tillgodoses i översiktsplanen. Delvis - Resonemang om avfallsplanens påverkan och behov av förändringar översiktligt Andra kommunala planer nämns men beskrivs inte ingående och det beskrivs inte hur avfallsplanen förhåller sig till dem. Fysisk planering nämns men beskrivs inte ingående.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (6) KS-SA.2017.98 001 Uppföljning av verksamhet under 2018 - Samhällsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (7) KS-KcS.2018.6 Förslag på folkhälsostrategi Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-KcS.2018.6 1(2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Emelie Nisu 0706-01 45 38 emelie.nisu@valdemarsvik.se Mottagare (Kommunstyrelsens arbetsutskott) Förslag till folkhälsostrategi för Valdemarsviks kommun Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar Strategi för en god och jämlik hälsa 2018-2022. 2. Reglementet för Kommunstyrelsen revideras till att 4 omfattar strategiska folkhälsofrågor Ärendebeskrivning Inledning Under 2017 startade Valdemarsviks kommun och Region Östergötland (den lokala vårdcentralen) en satsning för att förbättra folkhälsan bland invånarna i Valdemarsvik. En samfinansierad folkhälsoutvecklare har anställts med uppdraget att stödja arbetet med att forma en hållbar struktur för det gemensamma folkhälsoarbetet samt att driva och samordna de områden kommunen och Regionen enas om att prioritera framåt. Strategi med fem fokusområden För att identifiera utvecklingsområden för folkhälsan i Valdemarsvik har en kartläggning av folkhälsan genomförts och en workshop med politiker respektive representanter från de båda huvudmännen har hållits. Dessa arbeten har resulterat i ett förslag till strategi för det framtida folkhälsoarbetet. Syftet med folkhälsostrategin är att peka ut vilka områden som behöver prioriteras för att uppnå det övergripande folkhälsomålet En god och jämlik folkhälsa i Valdemarsvik. Strategin beskriver också hur arbetet ska genomföras och organiseras för att bli hållbart över tid. Strategin innehåller följande fokusområden: Psykisk ohälsa Kost och fysisk aktivitet Trygghet Alkohol, narkotika och tobak Föräldraskapsstöd

Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-KcS.2018.6 2(2) Skrivelse med beslutsförslag Struktur och organisation för genomförande För att arbetet med folkhälsostrategin ska bli framgångsrikt krävs en hållbar struktur. Roller, ansvar och genomförandeprocess behöver vara tydligt, såväl inom respektive organisation som mellan kommunen och Region Östergötland. Ett gemensamt styrdokument kräver en nära samverkan bland berörda. Detta skapas via tvärsektoriella styr- och arbetsgrupper som arbetar med handlingsplanerna systematiskt i en gemensam process. Kommunstyrelsens arbetsutskott har ansvaret för att följa arbetet med folkhälsostrategin. Kommunens och vårdcentralens högsta tjänstemannaledning föreslås utgöra styrgrupp för folkhälsoarbetet och en utvecklingsgrupp uppdras att driva arbetet med att förverkliga folkhälsostrategin. Detta genom att planera och verkställa åtgärder för de prioriterade fokusområdena i verksamheterna samt i samverkan med civilsamhället. Styrgruppen ansvarar för att det finns förutsättningar att genomföra de åtgärder som beslutas om. Folkhälsoutvecklaren leder och samordnar utvecklingsgruppens arbete och rapporterar löpande till styrgruppen och arbetsutskottet. Emelie Nisu Folkhälsoutvecklare

Sida KS-KcS.2018.6 1(13) Strategi för en god och jämlik folkhälsa i Valdemarsvik 2018-2022 Antagen av XX:XXX-XX-XX Senast reviderad: XXXX-XX-XX Giltig från och med: XXXX-XX-XX Dokumentansvarig: Kommunchef Monika Hallberg

Sida KS-KcS.2018.6 2(13) Inledning Under 2017 startade Valdemarsviks kommun och Region Östergötland, genom den lokala vårdcentralen, en satsning för att förbättra folkhälsan bland invånarna i Valdemarsvik. En samfinansierad resurs som folkhälsoutvecklare har skapats med uppdraget att stödja arbetet med att forma en hållbar struktur för det gemensamma folkhälsoarbetet samt att driva och samordna de områden kommunen och Regionen enas om att prioritera framåt. För att identifiera dessa utvecklingsområden har en kartläggning av folkhälsan gjorts. Folkhälsostrategins syfte och innehåll Syftet med Folkhälsostrategin är att peka ut vilka områden som behöver prioriteras för att uppnå kommunens folkhälsomål En god och jämlik folkhälsa i Valdemarsvik. Strategin beskriver också hur arbetet ska genomföras och organiseras för att bli hållbart över tid. Strategin ska vara kommunövergripande och gälla för samtliga nämnder, utskott och sektorer. Strategin är samtidigt vägledande för Region Östergötlands lokala verksamheter i Valdemarsvik. Folkhälsostrategin finns även i en kortversion. Båda dokumenten finns att ladda ner på kommunens hemsida: www.valdemarsvik.se/folkhalsa

Sida KS-KcS.2018.6 3(13) Bakgrund till folkhälsostrategin Den nationella folkhälsopolitiken Folkhälsostrategin utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Att uppnå en jämlik hälsa är den största utmaningen i folkhälsoarbetet. Ambitionen är att förbättra hela befolkningens hälsa och samtidigt minska skillnaderna. Folkhälsodeklaration för Östergötlands län Under 2013-2014 tillsattes Östgötakommissionen för jämlik hälsa på uppdrag av Regionförbundet Östsam. Kommissionens uppdrag var att analysera hälsoläget utifrån socioekonomi, miljö, genus, ålder och etnisk bakgrund. Östergötlands gemensamma mål för folkhälsan finns formulerade i form av rekommendationer i kommissionens slutrapport. Rekommendationerna har under 2017 konkretiserats i en deklaration för folkhälsan, innehållandes 10 insatsområden (se bilaga). Kommunernas och Regionens politiker har skrivit under deklarationen och ett implementeringsarbete har tagit vid. Valdemarsviks kommun och den lokala vårdcentralen tar sig an folkhälsodeklarationen via denna folkhälsostrategi, där jämlikhetsperspektivet genomsyrar hela dokumentet. Kommunens inriktningsmål gäller folkhälsa Inom Valdemarsviks kommuns organisation är folkhälsa ett prioriterat område som tillsammans med arbetsmarknads och utbildningsfrågor är grundläggande för kommunens utveckling. I Mål och budget 2018-2020 är ett av inriktningsmålen är En kommun med god och jämlik folkhälsa. Folkhälsoutmaningar i Valdemarsvik Ur ett nationellt perspektiv förbättras folkhälsan i flera avseenden. Medellivslängden ökar, spädbarnsdödligheten minskar och alkohol- och tobakskonsumtionen minskar. Samtidigt finns det negativa utfall och trender som till exempel att allt fler blir överviktiga och den psykiska ohälsan ökar. Mest oroväckande är att hälsan är ojämnt fördelad mellan olika grupper. Det krävs riktade insatser för att utjämna skillnaderna i hälsan. Även i Valdemarsvik utvecklas folkhälsan positivt. Vår kartläggning visar att ohälsotalet minskar, färre elever i årskurs 8 röker och dödligheten i lungcancer minskar. Dessutom ökar andelen elever med gymnasiebehörighet vilket är mycket positivt, då utbildningsnivån har en tydlig koppling till folkhälsa. Trenden är dock att intensivkonsumtionen av alkohol ökar bland både unga och vuxna, att andelen rökande gravida är fortsatt relativt hög och att den upplevda otryggheten ökar. Psykisk ohälsa, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt är andra exempel på folkhälsoutmaningar i Valdemarsvik. Ur ett socioekonomiskt perspektiv är arbetslösheten högre och inkomsten lägre bland invånare med låg utbildningsnivå i Valdemarsvik. Familjer där föräldrarna har en

Sida KS-KcS.2018.6 4(13) utländsk bakgrund är mest ekonomiskt utsatta. Ur ett könsperspektiv har kvinnor fler ohälsodagar än män, en mer stillasittande fritid och ett högre tobaksbruk. Dödligheten i lungcancer samt diabetes typ 2 är dock högre bland män, och män begår självmord (suicid) i högre utsträckning än kvinnor. Vad gäller skillnader i hälsa bland unga är den psykiska ohälsan högre bland flickor och andelen gymnasieelever som röker och dricker sig berusade av alkohol ökar, enligt de enkäter som genomförts. Prioriterade fokusområden i strategin Det övergripande målet i folkhälsostrategin är en god och jämlik folkhälsa i Valdemarsvik. De identifierade utmaningarna för att skapa en god och jämlik folkhälsa i Valdemarsvik har resulterat i följande fokusområden, vilka kommunen och vårdcentralen enats om att prioritera under 2018-2022: Psykisk ohälsa Kost och fysisk aktivitet Trygghet Alkohol, narkotika och tobak Föräldraskapsstöd För att folkhälsan ska bli så jämlik som möjligt är en kombination mellan hälsofrämjande insatser som riktar sig till hela befolkningen och riktade insatser till vissa målgrupper viktig. En grundläggande förutsättning för att utveckla hälsa och välmående samt för att minska utanförskap är möjligheten till egenförsörjning. I Valdemarsviks kommun är arbetsmarknadsåtgärder därför högt prioriterat. Ett fokusområde som enligt Mål och Budget 2018-2020 ska genomsyra alla verksamheter är Arbetsmarknad för alla.

Sida KS-KcS.2018.6 5(13) Genomförande Folkhälsostrategin innehåller fem fokusområden med mål och delmål. För att förverkliga strategin tas handlingsplaner fram för fokusområdena. Handlingsplanerna följs årligen upp och redovisas för styrgruppen och andra relevanta ledningsgrupper och verksamheter inom kommunen och Regionen. Styrgruppen ansvarar för att årligen rapportera genomförda åtgärder och resultat till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i form av ett separat folkhälsobokslut i årsredovisningen.

Sida KS-KcS.2018.6 6(13) Organisation, roller och ansvar För att arbetet med folkhälsostrategin ska bli framgångsrikt krävs en hållbar struktur. Roller, ansvar och genomförandeprocess behöver vara tydligt. Ett tvärsektoriellt styrdokument med gemensamma mål kräver gränsöverskridande samverkan. Detta skapas via dels en tvärsektoriell styrgrupp, en gemensam utvecklingsgrupp och arbetsgrupper med representanter från olika verksamheter inom kommun och vårdcentral. Det förebyggande sker i en gemensam arbetsprocess med målet att uppfylla folkhälsostrategin. Arbetet med planering, genomförande och uppföljning av folkhälsostrategin följer de ordinarie budget- och uppföljningsprocesserna. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer folkhälsostrategin, och kommunstyrelsen ansvarar för att sektorerna via utskott och nämnder verkställer strategin samt att åtgärder och resultat årligen följs upp. Kommunstyrelsen ansvarar för att fördela budgetramar till sektorerna för genomförande av folkhälsorelaterade åtgärder. Kommunstyrelsens arbetsutskott Folkhälsoarbetet följs upp av kommunstyrelsens arbetsutskott, som också bereder ärenden för behandling och ställningstaganden i kommunstyrelsen. Utskottet följer löpande arbetet med strategin och dess handlingsplaner. Styrgrupp för folkhälsostrategin Styrgrupp för arbetet med folkhälsostrategin är kommunens gemensamma ledningsgrupp och vårdcentralens chef (Region Östergötland). Ordförande och sammankallande är kommunchefen. Styrgruppens uppdrag är att: Uppdra till utvecklingsgruppen att ta fram förslag på hur arbetet med de prioriterade fokusområdena ska organiseras och genomföras samt vilka åtgärder som ska vidtas. Implementera folkhälsostrategin och det förebyggande folkhälsoarbetet i organisationen. Följa upp arbetet utifrån givna uppdrag och fastställda handlingsplaner löpande under året. Styrgruppen ansvarar för att utvecklingsgruppen har de förutsättningar som krävs för uppdraget (avsatt arbetstid, mandat, ekonomiska resurser för utvecklingsinsatser osv). Utvecklingsgrupp Utvecklingsgruppens huvuduppdrag är att förverkliga folkhälsostrategin genom att planera och verkställa åtgärder för de prioriterade fokusområdena. Utvecklingsgruppen har också ett ansvar för att se över hur de förebyggande frågorna kan organiseras på bästa sätt, med hänsyn till befintliga samverkansgrupper, pågående förebyggande insatser samt grunduppdragen inom kommun och regionen. Ordförande och sammankallande är folkhälsoutvecklaren. Övriga representanter i utvecklingsgruppen är de funktioner som verksamheterna utser. Gruppen har av en grundbemanning och representationen kan över tid variera beroende på de uppdrag som gruppen har att

Sida KS-KcS.2018.6 7(13) hantera. Utvecklingsgruppen ansvarar för att: Ta fram förslag på hur arbetet med de prioriterade fokusområdena i folkhälsostrategin ska organiseras och genomföras, för beslut i styrgrupp Verkställa åtgärderna Löpande följa upp åtgärderna och föreslå hur arbetet ska fortsätta framåt Mobilisera samverkan civilsamhället (samt mellan kommun och Region) Löpande rapportera arbetet till styrgruppen Delta i aktiviteter som bidrar till inspiration och kunskap inom ämnet samt sprida vidare relevant och aktuell information inom sin egen verksamhet Initiera och samordna kompetenshöjande aktiviteter och information inom och utanför organisationen Kommunicera arbetet med åtgärderna inom och utanför organisationen Omvärldsbevaka frågorna via deltagande i regionala och nationella nätverk samt relevanta konferenser, utbildningar med mera. Folkhälsoutvecklare Folkhälsoutvecklaren är organisatoriskt placerad i kommunchefens stab och underställd kommunchefen. Huvuduppdraget är att driva och samordna arbetet med folkhälsostrategin genom att: Leda arbetet i utvecklingsgruppen Vara stödfunktion vid implementering av åtgärder, utveckling av metoder och arbetssätt samt i kommunikationsarbetet Hålla dialog med invånarna och civilsamhället Regelbundet rapportera arbetet med folkhälsostrategin till styrgrupp. Årligen sammanställa arbetet med folkhälsostrategin i ett folkhälsobokslut Representera Valdemarsviks kommun i det regionala folkhälsonätverket med tjänstemän FOKUSOMRÅDE 1 Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan ökar både nationellt sett och i Valdemarsvik, särskilt bland unga flickor. Psykisk ohälsa hos barn och unga kan vara ett stort hinder i barns och ungas

Sida KS-KcS.2018.6 8(13) personliga utveckling och deras möjligheter till etablering i samhället. Exempel på andra grupper i samhället som står riskzonen för psykisk ohälsa är nyanlända, HBTQpersoner, seniorer, personer med funktionsvariation samt personer med missbruk. Vad gäller genomförda självmord (suicid) är genomförda självmord vanligare bland män. Antalet självmord i Valdemarsvik har enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister minskat sett över en längre tidsperiod, men ökat bland män sedan 2010. Mål Invånarna i Valdemarsvik ska ha en god psykisk och självupplevd hälsa och välbefinnande Ingen individ ska behöva lida av självskadande beteende, göra försök till suicid eller ta sitt liv Delmål Öka kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid bland medarbetare inom Valdemarsviks kommun och den lokala vårdcentralen Öka tillgängligheten samt förbättra informationen kring det stöd som finns att tillgå för drabbade, professionella och närstående personer vad gäller psykisk ohälsa och suicid

Sida KS-KcS.2018.6 9(13) FOKUSOMRÅDE 2 Kost och fysisk aktivitet Goda matvanor kan förebygga sjukdomar som exempelvis hjärt-och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen och vissa cancerformer. Framför allt i kombination med fysisk aktivitet. Då många människor idag har stillasittande arbeten, och då barn och unga tillbringar mycket tid vid tv och dator blir fysisk aktivitet på fritiden allt viktigare. Fysisk aktivitet är även främjande för den mentala hälsan och den sociala gemenskapen. Enligt kartläggningen av folkhälsan i Valdemarsvik är övervikt, stillasittande fritid, karies och diabetes typ 2 några av de största ohälsoproblemen. Mål I Valdemarsvik ska det vara lätt att leva ett aktivt liv med motion och fysisk aktivitet, oavsett kön, ålder, etnicitet, inkomst eller funktionsvariation Invånarna ska ha goda möjligheter till att öka sin kunskap om matvanornas betydelse för hälsan och enkelt kunna välja en sund kost och nyttiga alternativ Delmål Förbättra informationen till invånarna om det utbud som finns för att utöva motion och fysisk aktivitet i hela Valdemarsvik Öka utbudet och tillgängligheten på bra livsmedel och mat inom kommunens och vårdcentralens verksamheter samt i lokalsamhället Stärka samverkan med civilsamhället kring kost och fysisk aktivitet

Sida KS-KcS.2018.6 10(13) FOKUSOMRÅDE 3 Trygghet Trygghet och säkerhet ska återfinnas såväl i den offentliga miljön som på arbetsplatsen, skolan, hemmet och andra platser där människor vistas. För att kunna umgås och motionera utomhus och för att kunna vistas och transportera sig i samhället är det viktigt att känna sig trygg även när det är mörkt. Den fysiska samhällsplaneringen är därför mycket viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vad gäller trygghet i Valdemarsvik finns det invånare som upplever en otrygghet att vistas ute på kvällar och som känner en oro att utsättas för hot eller misshandel. Unga flickor känner sig mer otrygga i skolan och i sin hemmiljö, jämfört med pojkar. Mål Alla invånare ska känna sig trygga i hemmet, på förskolan och skolan samt i det offentliga rummet Delmål Öka barn och ungas upplevelse av trygghet hemma och på skolan Skapa trivsammare och tryggare utemiljöer och mötesplatser

Sida KS-KcS.2018.6 11(13) FOKUSOMRÅDE 4 Alkohol, narkotika och tobak Enligt många och omfattande forskningsstudier finns det starka samband mellan alkohol, narkotika, rökning och många negativa konsekvenser för individ, anhöriga och samhälle. Alkohol är den största orsaken till olyckor, sjukskrivningar, sjukhusvård, förtidspensioneringar samt våld i såväl hemmet som den offentliga miljön. För den enskilde individen är tobak är den allra största hälsorisken. Rökning kan bland annat orsaka hjärt- och kärl-sjukdomar, olika former av cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Användning av tobak under graviditet kan leda till dålig fostertillväxt och förtidig förlossning vilket ökar risken för dödföddhet, neonatal död och plötslig spädbarnsdöd. Cannabisbruket i Valdemarsvik är högst i länet enligt mätningar i avloppsvattnet. Undersökningar visar samtidigt en ökning av intensivkonsumtionen av alkohol bland gymnasieelever och vuxna över 40 år. Rökning bland gravida och äldre tonåringar är ett annat ohälsoproblem som utmanar det lokala folkhälsoarbetet. Mål Valdemarsviks kommun ska vara fri från narkotika och dopning, med minskade skador orakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Barn och unga ska ha en hälsosam livsstil, fri från alkohol, narkotika, dopning och tobak Delmål Minska rökningen bland ungdomar, gravida och småbarnsföräldrar Minska cannabisbruket Minska intensivkonsumtionen av alkohol

Sida KS-KcS.2018.6 12(13) FOKUSOMRÅDE 5 Föräldraskapsstöd Föräldrar är de viktigaste personerna i barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. En nära anknytning och ett fortsatt bra samspel mellan barn och föräldrar under hela uppväxten ger barnet ett tryggt liv. Föräldrar som ger barnet kärlek och uppmuntran och samtidigt är tydliga med sitt budskap och sätter gränser i uppfostran, ger barnet bra förutsättningar för hälsa och välmående. Ett tydligt föräldraskap och en bra relation med barnet kan hämma normbrytande beteenden som exempelvis olovlig skolfrånvaro, rökning, brottsliga handlingar med mera. Verksamheter i Valdemarsvik som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Stöd i form av mötesplatser, information och kunskap, föräldrautbildningar, gruppverksamheter och vid behov enskilt stöd via socialtjänsten. För att arbetet ska vara heltäckande och nå alla föräldrar krävs det att insatser och stöd sker i samverkan mellan kommunens och vårdcentralens verksamheter. Mål I Valdemarsvik ska alla föräldrar med barn i åldern 0-18 år känna sig trygga i sitt föräldraskap Alla föräldrar ska ha kännedom om vilket stöd som finns att tillgå samt vart det finns information som syftar till att stärka och stötta föräldrar i föräldraskapet Delmål Ta fram en lokal strategi för hur Valdemarsviks kommun och Region Östergötland ska bedriva föräldraskapsstöd Utveckla samverkan mellan kommunens och vårdcentralens verksamheter Utbilda personal och politiker i föräldraskapsstöd Förbättra informationen till föräldrar kring vilket stöd som finns att tillgå Utveckla det riktade föräldraskapsstödet (till exempel föräldrar med utländsk härkomst och föräldrar till barn med särskilda behov) I begreppet föräldrar inkluderas barnets vårdnadshavare, god man och övriga betydelsefulla vuxna i barnets hem- och uppväxtmiljö. Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra.

Sida KS-KcS.2018.6 13(13) Bilaga Insatsområden i länets gemensamma deklaration för folkhälsoarbetet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (8) KS-KcS.2018.22 100 Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänsten Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-04-232018-04-23 KS-KcS.2018.22 100 1(2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Ewa Wahlfreds Petersson 0123-192 13 ewa.wahlfreds-petersson@valdemarsvik.se Mottagare KS KF Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänsten Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att godkänna förslag till reviderad förbundsordning, under förutsättning att samtliga medlemskommuner fattar samma beslut. Ärendebeskrivning Förbundsordningen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Götaland föreslås justeras i några punkter. Dels med anledning av hur ansvaret för tillstånd och tillsyn av förbundets brandfarliga varor ska hanteras. Detta dels på grund av ändringar i kommunallagen. I förbundsordningens paragraf 3 beskrivs bland annat hur tillsyn och tillstånd ska hanteras för förbundets egna brandfarliga och explosiva varor. den nuvarande skrivningen innebär att hela ansvaret för tillsynen ligger på den nämnd som kommunerna utser (förtydligande: den nämnd som Valdemarsviks kommun utser). En kommun bör inte ge tillstånd på andra kommuners vägnar därför föreslås att detta stryks och paragrafen kompletteras med ett nytt stycke: När det gäller tillstånd och tillsyn över förbundets egen verksamhet enligt någon av ovanstående lagstiftningar, ska dessa hanteras av den kommun som den tillsyns- eller tillståndspliktiga verksamheter bedrivs i. Förslaget innebär att respektive medlemskommun är ansvarig för tillsyn och tillståndsgivning över hantering av brandfarlig och explosiv vara som eventuellt förbundet har. På grund av förändringar i kommunallagen kring delaktighet och insyn föreslås förbundsordningen justeras gällande två punkter: Paragraf 9 Förbundets digitala anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på webbplatsen som tillhör förbundet, www.rtog.se.

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-04-232018-04-23 KS-KcS.2018.22 100 2(2) Skrivelse med beslutsförslag En ny paragraf läggs till: 19 Allmänhetens rätt att ställa frågor om årsredovisningen Den som är folkbokförd i någon av förbundets medlemskommuner har rätt att ställa frågor vid det kommunfullmäktigesammanträde där förbundets årsredovisning behandlas. Rätten gäller under förutsättning att: frågan ställs till kommunfullmäktige i den kommun personen är folkbokförd i. frågan handlar om sådant som förbundet ansvarar för. frågan är skriftlig och undertecknad. namnförtydligande samt adress och telefonnummer finns med. frågorna ska skriftligen ha lämnats in till kommunen senast 3 veckor innan sammanträdet. De föreslagna förändringarna i förbundsordningen trädet i kraft fr o m den 1 juli 2018. Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för kommunen. VALDEMARSVIKS KOMMUN Ewa Wahlfreds Petersson Säkerhetssamordnare Beslutet skickas till Direktionen för Räddningstjänsten i Östra Götaland.

Datum Sidan 2018-04-23 1 av 6 Förbundsordning för Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är kommunalförbundet räddningstjänsten Östra Götaland, nedan benämnt förbundet. Förbundet har sitt säte i Norrköping, Östergötlands län. 2 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Linköpings, Norrköpings, Söderköpings, Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner, nedan benämnda medlemskommunerna. 3 Ändamål Förbundet skall fullfölja medlemskommunernas skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor med undantag av när medlemskommunen är att betrakta som fastighetsägare, nyttjanderättshavare eller verksamhetsutövare. fullgöra medlemskommunernas skyldigheter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. fullgöra medlemskommunernas skyldigheter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. fullgöra medlemskommunernas skyldigheter inom det civila försvaret. stödja och medverka i medlemskommunernas åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. i skälig omfattning biträda och stödja medlemskommunerna med sin specialkompetens. När det gäller tillstånd och tillsyn över förbundets egen verksamhet enligt någon av ovanstående lagstiftningar, ska dessa hanteras av den kommun som den tillsyns- eller tillståndspliktiga verksamhet bedrivs i. Kommunalförbundet kan komma överens med en medlemskommun att mot ersättning utföra ytterligare uppgifter. Kommunalförbundet kan efter överenskommelse utföra uppgifter åt annan än medlemskommun. Räddningstjänsten Östra Götaland Albrektsvägen 150 602 39 Norrköping Växel 010 480 40 00 Fax 010 480 41 79 E-post info@rtog.se www.rtog.se Organisationsnummer 222000-2758

Sidan 2 av 6 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen kan delegera beslutanderätt i ärende till anställd i förbundet enligt de förutsättningar som anges i kommunallagen. Direktionen bestämmer om utskott och beredningsorgan ska inrättas. 5 Ledamöter i direktionen Direktionen består av sju ledamöter och sju ersättare. Linköping och Norrköping utser vardera två ledamöter och två ersättare. Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg utser vardera en ledamot och en ersättare. Medlemskommunernas fullmäktige väljer ledamöter och ersättare i direktionen för en mandattid på fyra år räknat från den 1 januari året efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. I fråga om valbarhet och sättet att utse ledamöter och ersättare i direktionen tillämpas 3 kap. 23-24 och 4 kap. 23a i kommunallagen. Direktionen utser inom sig ordförande och vice ordförande bland ledamöterna från Linköpings och Norrköpings kommuner. När ordförande utses från Linköpings kommun ska vice ordförande utses från Norrköpings kommun och omvänt. Ordförandeskapet och vice ordförandeskapet ska skifta mellan Linköpings och Norrköpings kommuner efter halva mandatperioden. För varje mandatperiod bestämmer medlemskommunernas fullmäktige den ordning i vilken ersättarna ska inkallas till tjänstgöring i direktionen. 6 Revision Förbundet ska ha fyra revisorer som utses av kommunfullmäktige i Norrköping, varav två utses på förslag av kommunfullmäktige i Linköping. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisorerna utser inom sig en ordförande. Revision sker i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Revisorernas berättelse ska tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet ska ske i former och vid tidpunkt som fastställs av medlemskommunerna. 7 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen, av medlemskommun genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen samt av organ under direktionen, om direktionen medgett sådan rätt. 8 Närvarorätt och yttranderätt Icke tjänstgörande ersättare i direktionen har närvarorätt och yttranderätt vid direktionens sammanträden, men inte rätt att delta i besluten.

Sidan 3 av 6 Direktionen avgör vem som i övrigt har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. Direktionen får även besluta att sammanträde ska vara offentligt. 9 Förbundets digitala anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på webbplatsen som tillhör förbundet, www.rtog.se. 10 Andelar i förbundets tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andelar i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun enligt SCB:s befolkningsstatistik den 31 december året näst före budgetåret omräknat enligt fastställda kommunvisa fördelningsfaktorer enligt 11. Denna fördelningsgrund ska även tillämpas vid skifte av förbundets tillgångar och skulder om förbundet upplöses. Vid inträde av medlemskap ska ny medlem genom engångsersättning reglera sin proportionella andel av förbundets upparbetade egna kapital. Även här gäller befolkningsstatistik den 31 december året näst före budgetåret omräknat enligt fastställda kommunvisa fördelningsfaktorer enligt 11. 11 Kostnadsfördelning Kostnaderna för förbundets verksamhet ska täckas av avgifter från medlemskommunerna. Norrköping och Linköping erlägger avgift med lika krontal per invånare enligt grunderna i 10. Övriga kommuners avgift per kommuninvånare utgörs av krontalet per invånare för Norrköping och Linköping uppräknat enligt följande: Söderköpings krontal per invånare räknas upp med faktorn 1,14, Valdemarsviks med faktorn 1,44 och Åtvidabergs med faktorn 1,08. Medlemskommunerna ska betala avgifterna med lika fördelning per månad till förbundets bankkonto senast den 20 i varje månad med början i januari 2015. Om förbundet får nya medlemmar ska avgifterna för dem bestämmas med hänsyn till självkostnaden för överförd verksamhet. Särskild ersättning vid kostnadskrävande räddningsinsatser Om en räddningsinsats medfört betydande kostnader för förbundet ska kostnaderna för insatsen bäras av den medlemskommun, eller de medlemskommuner, där räddningsinsatsen genomförts. Med betydande kostnader avses kostnader, som överstiger 0,02 % av det sammanlagda skatteunderlaget året före det år, då kostnaderna uppkommit för den medlemskommun, där räddningsinsatsen genomförts. Om flera medlemskommuner berörs fördelas kostnaderna dem emellan i proportion till skatteunderlaget per medlemskommun. Om kostnaden för en räddningsinsats inte överstiger 0,02 % av det sammanlagda skatteunderlaget, året före det år då kostnaderna uppkommit, har förbundet rätt till ersättning av respektive medlemskommun för den del av kostnaden som överstiger 20 prisbasbelopp.

Sidan 4 av 6 12 Pensioner Förbundet svarar för samtliga nyintjänade pensionskostnader från och med förbundets bildande. Medlemskommunerna svarar därmed för samtliga intjänade pensionsrätter till och med överlämnande av verksamheten till förbundet. Medlemskommunerna har inte tecknat några särskilda pensionsvillkor som medför kostnader utöver gällande avtal. Däremot innehåller pensionsavtalet KAP-KL bestämmelser om Särskild avtalspension för personal som i huvudsak arbetar med utryckning inom räddningstjänsten. Vid beräkning av förbundets pensionskostnader ska det av Sveriges Kommuner och Landsting angivna PO-pålägget användas. 13 Lån, borgen och andra ansvarsförbindelser Förbundet får inte ta upp lån till långfristiga investeringar utan medlemskommunernas medgivande. Förbundet får dock ta upp kortfristiga lån för att täcka tillfälliga behov av rörelsekapital. Lån till förbundet förmedlas av internbanken i Norrköpings kommun. Förbundet får inte gå i borgen eller ingå andra ansvarsförbindelser utan medlemskommunernas godkännande. 14 Bolag och aktier Förbundet får inte bilda bolag eller förvärva aktier i bolag utan medlemskommunernas godkännande. 15 Särskilda regler, program och riktlinjer Direktionen ska se till att förbundet har en arbetsordning samt dokumenterade regler för delegations- och beslutsordning, attestering, internkontroll och arkivering. 16 Arvoden och ersättningar Medlemskommunernas fullmäktige fastställer regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda i förbundet och till revisorer. 17 Budgetprocess Inom de av medlemskommunerna tilldelade ramarna ska direktionen senast i december fastställa förbundets budget. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för verksamheten och ekonomin under den kommande treårsperioden. I samband med att medlemskommunernas budget fastställs bestäms storleken på medlemskommunernas avgifter. Direktionssammanträdet vid vilket budgeten fastställs ska enligt 8 kap. 22 kommunallagen vara offentligt. Förslag till budget ska hållas tillgängligt fr.o.m. den dag som budgetsammanträdet kungörs. 18 Medlemskommunernas styrning, insyn och kontroll Medlemskommunerna har rätt till insyn i och kontroll över förbundets verksamhet.

Sidan 5 av 6 Sådana befogenheter utövas av den nämnd som resp. medlemskommun skriftligt meddelat förbundet. Direktionen ska lämna delårsbokslut minst två gånger per år. Därutöver ska förbundet lämna underlag till medlemskommunernas årsredovisningar. Årsbokslut lämnas vid tidpunkt som medlemskommunerna fastställer. När förbundet upprättar åtgärdsplan för att visa hur det egna kapitalet ska återställas ska den åtgärdsplanen redovisas till medlemskommunerna i samband med tertialrapport eller bokslut. Förbundet ska då även redovisa beräknade konsekvenser för uppdrag, verksamhet m.m. Direktionen ska också lämna annan information som medlemskommunerna efterfrågar. Direktionen ska fortlöpande hålla medlemskommunerna informerade om den allmänna utvecklingen inom förbundets område samt på eget initiativ informera om särskilda händelser av principiell vikt. Innan direktionen beslutar om avtal av större vikt, större investeringar eller andra frågor av principiellt större vikt ska samråd ske med medlemskommunerna. 19 Allmänhetens rätt att ställa frågor om årsredovisningen Den som är folkbokförd i någon av förbundets medlemskommuner har rätt att ställa frågor vid det kommunfullmäktigesammanträde där förbundets årsredovisning behandlas. Rätten gäller under förutsättning att Frågan ställs till kommunfullmäktige i den kommun personen är folkbokförd i Frågan handlar om sådant som förbundet ansvarar för. Frågan är skriftlig och undertecknad. Namnförtydligande samt adress och telefonnummer finns med. Frågorna ska skriftligen ha lämnats in till kommunen senast 3 veckor innan sammanträdet. 20 Varaktighet och utträde Förbundet är bildat för obestämd tid. En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Vid utträde gäller en uppsägningstid om två år räknat från det årsskifte som inträffar efter uppsägningen. När en medlemskommun vill utträda ska utredning ske huruvida förbundet ska upplösas eller ombildas. Den ekonomiska regleringen mellan förbundet och utträdande medlemskommun bestäms i avtal mellan parterna. Den utträdandes andel i tillgångar och skulder utgör grunden för avtalet. Regleringen gäller från tidpunkten för utträde, om inte annat avtalas. 21 Likvidation och upplösning Om medlemskommunerna inte kan enas om förutsättningarna för utträde ur förbundet ska förbundet träda i likvidation ett år efter utträdande medlemskommuns uppsägning. Likvidationen verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Kallelse på förbundets okända borgenärer får sökas av medlemskommun eller likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar tillämpas fördelningsgrunden enligt 10.

Sidan 6 av 6 Förbundets egendom ska i första hand fördelas mellan medlemskommunerna, och i andra hand förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen i en förvaltningsberättelse över likvidationen i dess helhet redovisa sin förvaltning. Berättelsen ska även innehålla redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. När likvidationsuppdraget är fullgjort ska Norrköpings kommun överta och vårda handlingarna i förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges varje medlemskommun. När sådan delgivning skett är förbundet upplöst. En medlemskommun som inte är nöjd med redovisningen eller skiftet har rätt, att inom ett år efter delgivningen av slutredovisningen, väcka talan mot annan medlemskommun. Likvidationen ska fortsätta om det efter förbundets upplösning framkommer ytterligare tillgångar eller behov av fortsatta likvidationsåtgärder. 22 Tvister Om tvist uppstår mellan förbundet och en medlemskommun och om parterna inte kan förlikas, avgörs tvisten i allmän domstol. 23 Ändring av förbundsordningen Ändring av förbundsordningen beslutas av medlemskommunernas fullmäktige. Direktionen får väcka fråga om ändring av förbundsordningen hos medlemskommunerna. Om fråga om ändring av förbundsordningen väcks av en medlemskommun ska direktionen beredas tillfälle till yttrande. 24 Ikraftträdande Denna förbundsordning träder i kraft den 1 juli 2018 under förutsättning att medlemskommunernas fullmäktige dessförinnan har fattat beslut om att anta förbundsordningen. Denna förbundsordning ersätter den förbundsordning som trädde i kraft den 1 januari 2015.

FÖRSLAG TILL TJÄNSTESKRIVELSE, NORRKÖPINGS KOMMUN Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänsten i Östergötland (RTÖG) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget till reviderad förbundsordning, under förutsättning att övriga medlemskommuner fattar samma beslut. Beskrivning av ärendet Förbundsordningen för Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Östergötland förslås justeras i några punkter. Dels med anledning av hur ansvaret för tillstånd och tillsyn av förbundets egna brandfarliga varor ska hanteras, dels på grund av ändringar i kommunallagen. Brandfarliga och explosiva varor I förbundsordningens paragraf tre beskrivs bland annat hur tillsyn och tillstånd ska hanteras för förbundet egna brandfarliga och explosiva varor. Den nuvarande skrivningen innebär att hela ansvaret för tillsynen ligger på den nämnd som Norrköpings kommun utser. En kommun bör inte ge tillstånd på andra kommuners vägnar därför föreslås att detta stryks och paragrafen kompletteras med ett nytt stycke: När det gäller tillstånd och tillsyn över förbundets egen verksamhet enligt någon av ovanstående lagstiftningar, ska dessa hanteras av den kommun som den tillsyns- eller tillståndspliktiga verksamheten bedrivs i. Förslaget innebär att respektive medlemskommun är ansvarig för tillsyn och tillståndsgivning över hantering av brandfarlig och explosiv vara som eventuellt förbundet har. I Norrköpings kommun är det byggnads- och miljöskyddsnämnden som har ansvaret för frågorna idag, och förslaget bedöms inte innebära någon förändring i reglemente eller i delegationsordning. Ändringar med anledning av ändrad kommunallag På grund av förändringar i kommunallagen kring delaktighet och insyn justeras förbundsordningens i två punkter: Paragraf nio: 9 Förbundets digitala anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på webbplatsen som tillhör förbundet, www.rtog.se En ny paragraf läggs till: 19 Allmänhetens rätt att ställa frågor om årsredovisningen Den som är folkbokförd i någon av förbundets medlemskommuner har rätt att ställa

frågor vid det kommunfullmäktigesammanträde där förbundets årsredovisning behandlas. Rätten gäller under förutsättning att Frågan ställs till kommunfullmäktige i den kommun personen är folkbokförd i Frågan handlar om sådant som förbundet ansvarar för. Frågan är skriftlig och undertecknad. Namnförtydligande samt adress och telefonnummer finns med. Frågorna ska skriftligen ha lämnats in till kommunen senast 3 veckor innan sammanträdet. De föreslagna förändringarna i förbundsordning träder i kraft den 1 juli 2018. Ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Norrköpings kommun.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (9) KS-SA.2018.47 Motion - Stöd- och omsorgsboende i Valdemarsvik Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-08 KS-SA.2018.47 1(2) Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Monika Hallberg 0123-192 93 monika.hallberg@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion - Stöd- och omsorgsboende i Valdemarsvik Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Bakgrund Centerpartiet i Valdemarsvik har lämnat en motion till kommunfullmäktige gällande stöd- och omsorgsboende i Valdemarsviks tätort. I motionen föreslås att en parlamentarisk grupp ska tillsättas för att ta fram alternativa förslag till byggnation av vård- och omsorgsboende på Vammarhöjden. Bakgrund till förslaget är att en diskussion förs om hur renovering och till- eller nybyggnation gällande nuvarande fastigheten Vammarhöjden ska ske. Centerpartiet menar att en nybyggnation inte givet ska ske i anslutning till den nuvarande fastigheten. Uppdraget till en parlamentarisk grupp skulle vara att utreda för- och nackdelar med alternativa placeringar av ett nytt boende. Ärendebeskrivning Fastigheten Vammarhöjden ägs av Region Östergötland. En förstudie gällande samarbete och fortsatt samlokalisering av både Regionens lokala verksamheter och kommunens äldreomsorg samt hälso- och sjukvård genomfördes under våren 2017. Arbetet resulterade i en slutrapport som pekar på många fördelar med att fortsatt samlokalisera de verksamheter som berörs. Förstudien visade på att en ökad samlokalisering av verksamheterna kan ge ytterligare positiva effekter för det verksamhetsinriktade projektet Vårdsamverkan i Valdemarsvik. Exempel på detta är samarbetet runt patienter som läggs in på närsjukvårdsplatser, samarbete i PAH-vården, samlokalisering i familjecentral, barnhälsa mm. Även om en tillbyggnad av fastigheten inte kan göras, utan en ny fastighet ska uppföras i anslutning till den nuvarande, bedöms närheten vara central för att klara de intentioner som finns i det samverkansprojekt som pågår. Intentionerna är att skapa ett vård- och omsorgscentrum på Vammarhöjden, vilket är en strategiskt viktig

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-08 KS-SA.2018.47 2(2) framtidsfråga för kommunen. Valdemarsviks kommun har i Boendeutredningen från 2016 och även i andra sammanhang uttryckt att det är en bra lösning att Regionen står för renovering och tillbyggnation av sin fastighet. Kommunen är, som hyresgäst, införstådd med att en hyreshöjning kommer att ske, när omoch tillbyggnationen är klar. Att stå som byggherre för ett helt nytt boende bedöms vara ett mycket stort investeringsprojekt för kommunen, som kommer att ta stora resurser i anspråk för projektering och genomförande. Att i detta skede, efter förstudie och under ett pågående projekt, tillsätta en parlamentarisk grupp för att diskutera lokaliseringsfrågor, bedömer vi vara olämpligt. Det kan äventyra Vårdsamverkansprojektet genom att skapa en osäkerhet om vad kommunen egentligen vill och strävar efter, vilket vi också bedömer vara olyckligt. Monika Hallberg kommunchef

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (10) KS-SA.2013.102 049 Försköning av kommundelarna, Östra Ed Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SA.2013.102 049 1(2) Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Monika Hallberg 0123-192 93 monika.hallberg@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Försköning av kommundelarna, Östra Ed Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner utbetalning med 9 000 kr som ersättning för kostnader inom ramen för förskönande insatser i Östra Ed. Ärendebeskrivning Arbetsgruppen som arbetat med förskönande åtgärder i Östra Ed har inkommit med en skrivelse och en begäran om ersättning med 9 000 kr för en kostnad gällande strandskyddsdispens. Kostnaden har uppkommit i samband med flytt av gamla färjan vid Åsvikelandet. Färjan är ett kulturminne och har flyttats till en plats som är mer tillgänglig för besökare. Av skrivelsen framgår att föreningen har lagt ned ett stort ideellt arbete och bekostat markarbete och tak. I skrivelsen hemställer föreningen också om ersättning för inköp av en hjärtstartare till Långrådna bygdegård. Ersättningsnivån är inte preciserad, men kostnaden bedöms uppgå till ca 15-20 tkr, beroende på vilken kringutrustning som krävs. Tidigare har föreningen beviljats 50 tkr för uppsättning av informationstavla och välkomstskyltar. Alla medel är inte förbrukade. Förslag till beslut Medel för förskönande insatser syftar till att skapa trivsel och öka attraktiviteten avseende den yttre miljön i alla kommundelar inom Valdemarsviks kommun. Att bevilja medel för de kostnader som uppstod vid flytten av en kulturhistorisk attraktion, som den gamla färjan är, bedöms vara i enlighet med hur medlen för försköning kan användas. Detta bedöms dock inte anskaffning av en hjärtstartare vara.

Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SA.2013.102 049 2(2) Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att utbetala 9 000 kr till arbetsgruppen i Östra Ed. Monika Hallberg kommunchef Beslutet skickas till: Marie-Louise Botvidsson Ekonomienheten Akten

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-05-16 (11) KS-KcS.2018.23 805 Bidrag ny badbrygga och badflotte - Yxningen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......

Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-08 KS-KcS.2018.23 805 1(2) Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Monika Hallberg 0123-192 93 monika.hallberg@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Bidrag ny badbrygga och badflotte - Yxningen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen avslår ansökan från Näs samfällighetsförening om bidrag till ny badbrygga och badflotte vid Yxningen. Ärendebeskrivning Näs samfällighetsförening har inkommit med en ansökan om bidrag på 119 682 kr till en ny badbrygga och badflotte. Bryggan och flotten är belägen vid Näs fritidsområde intill Yxningen. Samfällighetsföreningen ansvarar för området utifrån det som regleras genom Lantmäteriets anläggningsförrättning, daterad 1980-12-18, som också är registrerat i fastighetsregistret. Samfälligheten ansvarar därmed för förvaltningen av hela anläggningen med VA och avlopp, vägar och grönytor samt de byggnader, d v s en ladugård och en bod, som uppläts till föreningen i samband med att den bildades. Valdemarsviks kommun ingick tidigare med representant i samfällighetsföreningen, men efterhand har kommunens tomter sålts av och kommunens åtaganden och intressen i samfälligheten har upphört. Kommunen upplåter marken kostnadsfritt till föreningen idag. Förslag till beslut Förvaltningen bedömer att Näs Samfällighetsförening har ansvar för badbryggan och badflotten. Förvaltningen har ingen uppgift om att den aktuella bryggan och badplatsen är allmän och ett kommunalt åtagande. Mot denna bakgrund föreslås att ansökan avslås. Monika Hallberg kommunchef

Beslutet skickas till: Näs Samfällighetsförening Akten Vårt datum Vårt Dnr Sida 2018-05-08 KS-KcS.2018.23 805 2(2)