TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Enköpings kommun Inklusive åren

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Enköpings kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Enköpings kommun 2006 10 RESULTAT TURISMEN I ENKÖPINGS KOMMUN 2006 Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13 Sysselsättning 14 Skatteintäkter 14 Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I ENKÖPINGS KOMMUN 2006 Rese- och turistindustrin i Enköpings kommun omsätter 317 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 275 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala turismomsättningen har ökat med 10,8 miljoner kronor eller 3,5 % 2006 jämfört med 2005. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 15,4 miljoner kronor eller 9,2 % 2006 jämfört med 2005. Den omsättningsmässigt största ökningen har skett i kategorin dagbesök som har ökat med 7,7 miljoner kronor p g a ökade utlägg och ett ökat antal beräknade besök. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med ca 7 200 gästnätter eller 5,5 % (ökningar i kategorierna hotell, camping, vandrarhem, gästhamn och övrig övernattning) och omsättningen har ökat med 7,8 miljoner kronor eller 6,3 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har ökat i övernattningskategorierna hotell, camping och gästhamn. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 4,6 miljoner kronor eller 3,4 % vilket beror på ett minskat antal övernattningar i kategorierna fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre genomfartsresenärer. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 32 % av den totala turismomsättningen och 78 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet gästnätter har ökat med 3,8 % och omsättningen har ökat med 5,7 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005. Camping (inklusive campingstugor) är den vanligaste kommersiella övernattningskategorin med 47 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet gästnätter har ökat med 16 % och omsättningen har ökat med 4,3 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005. Kategorin dagbesök svarar för 17 % av den totala turismomsättningen 2006. I resultaten fr o m 2004 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2006 uppskattas 69 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 70 % i beräkningarna. Dagbesöken uppvisar kraftiga ökningar under senare år dock ej 2001-2004. Antalet beräknade dagbesök ökade med mer än 50 % och omsättningen med drygt 60 % under 1999 jämfört med 1998. Under år 2000 ökade antalet beräknade dagbesök med 30 % vilket främst berodde på en kraftig ökning av besöksfrekvensen på Nykvarns hantverk vilka uppvisar en minskning fr o m 2001 och en ökning 2005 och 2006. Det totala antalet beräknade dagbesök har ökat med 6,5 % 2006 jämfört med 2005. Genomfartsresenärerna är betydande och svarar för 23 % av den totala turismomsättningen år 2006. Merparten av omsättningen hamnar i transportbranschen, i huvudsak bensin, vilket även den regionala handelsstatistiken från SCB visar med en omsättning över rikssnittet, se sidan 17. Den vanligaste boendeformen är hos släkt/vänner med 48 % av samtliga övernattningar 2006. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 68 % av samtliga övernattningar och 31 % i motsvarande andel av turismomsättningen 2006. Enköpings kommun uppvisar en omsättning över rikssnittet i butiker, varuhus och stormarknader enligt SCB: s regional handelsstatistik, se sidan 17. Den regionala shoppingen, d v s handel av tillresta från grannkommuner, ingår ej i föreliggande beräkningar. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 10

RESULTAT TURISMEN I ENKÖPINGS KOMMUN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotell 57 201 79 397 85 372 71 473 104 763 103 120 79 726 88 921 96 117 101 849 Affärs 15 954 24 378 32 562 31 215 41 946 41 538 31 818 32 429 39 524 38 872 Konferens 33 783 45 294 45 652 35 739 55 538 51 628 36 980 43 146 44 605 50 026 Grupp 5 774 7 352 3 649 1 753 2 418 2 669 3 380 3 330 2 790 3 044 Fritid 1 689 2 374 3 508 2 765 4 861 7 284 7 548 10 015 9 199 9 907 Stugby 1 845 1 610 1 820 1 960 1 940 6 756 6 756 5 974 6 217 4 385 Stuga/rum 15 15 17 0 0 0 0 0 0 0 Camping 11 547 8 711 10 363 10 466 13 780 13 393 13 069 14 504 14 775 19 102 Fri camping 4 176 2 339 5 110 2 606 2 893 5 819 5 914 3 215 2 516 1 736 Vandrarhem 597 670 790 746 797 1 609 1 440 1 620 2 183 2 419 Grupplogi 151 179 182 188 188 695 611 611 591 591 Gästhamn 180 169 216 241 855 233 230 259 274 316 Övrig övernattning 300 300 315 315 225 315 285 285 270 315 Dagbesök 15 767 15 337 24 871 32 258 26 950 29 312 30 369 34 722 45 165 52 829 Övriga 91 779 108 727 129 056 120 253 152 391 161 252 138 400 150 111 168 108 183 542 Fritidshus 20 045 17 539 15 590 15 312 11 693 13 920 20 184 17 818 18 681 14 941 Släkt/vänner 45 769 34 512 27 452 22 803 42 829 47 433 55 341 42 756 45 395 44 800 Genomfartsresenärer 47 207 47 726 51 012 53 563 54 313 59 846 62 888 67 366 74 091 73 795 113 021 99 777 94 054 91 678 108 835 121 199 138 413 127 940 138 167 133 536 TOTALT 204 801 208 503 223 112 211 932 261 227 282 450 276 811 278 051 306 274 317 079 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 42% 58% Kommersiell Ej kommersiell RESURS AB 11

Omsättning åren 1997-2006 350000 315000 280000 245000 210000 Kommersiell 175000 Ej kommersiell 140000 TOTALT 105000 70000 35000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fördelning av omsättning/kategori 2006 Genomf 23% Hotell 32% Hotell Stugby Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Stugby 1% Camping 6% Fri camping 1% Släkt/vänner 14% Vandrarhem 1% Fritidshus 5% Dagbesök 17% RESURS AB Övr övern 0% 12 Gästhamn 0% Grupplogi 0% Gästhamn Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Logi 38 277 50 725 54 587 48 600 65 474 72 109 57 350 60 255 66 481 71 216 Livsmedel 30 774 25 452 25 828 22 958 26 427 32 969 36 966 31 615 33 771 31 127 Restaurang 49 536 52 304 54 826 52 478 64 574 62 488 65 536 69 550 71 332 78 047 Transport 43 667 42 603 48 999 46 090 53 291 56 765 56 415 56 103 65 135 63 386 Shopping 32 346 29 410 29 494 32 720 39 605 46 561 48 281 47 694 56 393 58 682 Aktiviteter 10 200 8 009 9 378 9 087 11 856 11 558 12 264 12 833 13 162 14 621 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Turistkronan 2006 Aktiviteter 5% Shopping 18% Logi 22% Livsmedel 10% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Transport 20% Restaurang 25% RESURS AB 13

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Enköpings kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 Livsmedel 17,1 13,5 13,2 11,2 12,6 15,3 14,5 15,8 13,2 13,6 12,2 Restaurang 55,7 55,9 56,5 52,0 60,9 57,4 85,6 87,0 90,1 89,5 95,2 Transport 15,9 14,8 16,4 14,8 16,3 17,0 21,3 20,5 19,9 22,3 21,1 Shopping 18,8 16,2 15,7 16,7 19,7 22,5 27,4 27,6 26,5 30,4 30,7 Aktivitet 15,7 11,8 13,3 12,4 15,4 14,6 18,3 18,9 19,2 19,1 20,6 Logi 50,4 60,2 63,4 55,5 69,9 74,7 89,6 81,6 83,3 88,4 93,5 Administration 3,0 3,0 2,0 1,6 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,0 1,0 Totalt 177 176 181 164 197 203 Årssysselsatta, ny metod 258 253 254 264 274 Beräknat årsanställda 210 210 215 195 235 245 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 DIREKTA Kommun 7 509 7 659 8 192 7 691 9 480 10 130 9 927 9 972 10 984 11 371 Landsting 3 343 3 390 3 555 3 485 4 296 4 645 4 907 4 929 5 429 5 621 TOTALA Kommun 11 679 12 140 13 026 12 799 16 339 17 403 21 483 21 912 23 435 25 226 Landsting 5 199 5 373 6 653 5 800 7 404 7 980 10 619 10 831 11 583 12 470 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. RESURS AB 14

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 38 281 47 462 48 587 45 029 46 400 49 299 40 484 40 269 41 410 42 997 Hotellbäddar 43 587 56 081 56 376 50 671 54 135 59 465 47 944 48 499 48 498 50 363 Affärs 10 853 15 478 19 675 20 469 20 714 23 013 18 027 17 023 18 866 18 080 Konferens 24 932 31 237 29 936 25 437 27 426 28 603 20 952 22 649 21 291 23 268 Grupp 5 579 6 506 2 931 1 511 1 927 2 022 2 541 2 037 1 794 1 964 Fritid 2 223 2 860 3 834 3 254 4 068 5 827 6 424 6 790 6 547 7 051 Stugby 68 023 7 000 7 000 7 000 6 689 6 623 6 623 6 623 7 261 5 888 Stuga/rum 56 56 60 0 0 0 0 0 0 0 Camping tält/husvagn 59 722 47 190 53 819 53 900 61 442 53 649 50 555 54 112 54 112 62 000 Campingstuga 909 1 031 611 1 000 1 119 1 880 1 536 1 500 1 500 2 500 Vandrarhem 2 172 2 436 2 678 2 406 2 571 3 352 2 999 3 600 3 700 4 100 Gästhamn 1 569 1 466 1 881 1 928 5 900 1 551 1 481 1 481 1 481 1 541 Fri camping 23 201 12 993 26 896 13 717 15 226 27 711 26 880 13 978 10 064 6 944 Grupplogi 1 165 1 380 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 Övrig övernattning 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 500 Kommersiella 143 404 132 633 153 621 134 922 151 382 158 531 142 318 134 093 130 916 138 136 Fritidshus 148 480 129 920 111 360 102 080 83 520 92 800 139 200 111 360 113 216 85 376 Släkt/vänner 254 275 181 640 144 484 108 585 219 636 225 870 263 529 190 025 206 339 203 637 Övriga 402 755 311 560 255 844 210 665 303 156 318 670 402 729 301 385 319 555 289 013 Totalt 546 159 444 193 409 465 345 587 454 538 477 201 545 047 435 478 450 471 427 149 Genomfartsresenärer 337 192 340 901 351 810 357 087 362 086 374 035 381 140 384 950 389 955 388 395 Dagbesök 76 910 74 813 113 052 146 628 122 499 122 134 116 803 116 099 142 265 151 549 300000 Övernattningar 1997-2006 270000 240000 210000 180000 150000 120000 90000 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner 60000 30000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 15

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Hotell 5% Stugby 1% Camping 7% Fri camping 1% Vandrarhem 0% Genomf 40% Grupplogi 0% Gästhamn 0% Övr övern 0% Dagbesök 16% Hotell Stugby Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Gästhamn Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Fritidshus 9% Släkt/vänner 21% KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 109,7 114,4 116,5 111,2 114,0 122,6 98,7 98,2 112,5 115,6 Hotellbäddar 72,4 78,5 79,0 72,4 78,6 87,3 69,2 70,0 78,3 80,1 Stugby 86,3 75,3 66,7 66,7 88,0 87,1 87,1 87,1 113,5 92,0 Camping 75,8 14,0 68,0 68,6 65,4 58,1 65,1 69,5 69,5 80,6 Vandrarhem 45,2 50,7 55,8 50,1 53,6 69,8 62,5 80,0 53,6 59,4 RESURS AB 16

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ Oms +/- invånare rikssnitt milj kr Bensinstationer 327,0 109 10 8 497 8 419 3,0 Butiker, varuhus och stormarknader 817,6 301 19 21 243 19 541 65,5 Specialiserad livsm, sprit & tobak 94,1 35 12 2 446 3 667-47,0 Övriga specialbutiker med nya varor 395,9 232 90 10 288 20 464-391,6 Hotell 89,8 106 8 2 334 2 761-16,4 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 242 Restauranger 105,6 124 56 2 744 5 311-98,8 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 16 oktober 2007 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 17