Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept 2013 Naturvärdesbedömning av våtmarker
Uppdraget 2009 Enkel, standardiserad metod Genomförande ca ½ dag per objekt Ta fram användbara kriterier för uppföljning av biologisk mångfald Våtmark med blå bård. Foto John Strand
Varför? Gemensam, nationell metodik för naturvärdesbedömning av olika typer av våtmarker saknas. Enhetlig inventeringsmetod skapar ett verktyg för att på ett standardiserat sätt beskriva den biologiska mångfalden i en våtmark. Inventeringsmetoden skapar genom sin uppbyggnad möjligheter till att använda dataunderlaget för flera syften, till exempel forskning, rekommendationer för utformning, placering, nyttjande med mera Viktigt att följa upp de satsningar som görs så resurser används på bästa sätt! Viltvatten vid Västraby Foto Simon Carlsson
Vem har glädje av en naturvärdesbedömning? Praktiskt arbete Uppföljning Utvärdering Krisberedskap Bedömning av åtgärder före-efter-studie Utvärdering av landsbygdsprogrammet Åtgärder inom vattenförvaltningen Miljömålsuppföljning Miljöövervakning Handläggarunderlag för planering av våtmarksanläggande Regionalt representativ områden kan tas fram Nationella och regionala områden med särskilt höga naturvärden kan fastställas Anlagd våtmark i Folkarp Foto Leif Thörne
Hur gör man då? 1. Inventering 2. Viktning av värden 3. Resultat Viltvatten vid Hällevad Foto Simon Carlsson
1. Inventering Objekt Objekt (32) Fysiska förutsättningar (76) Biologisk mångfald (116) Övrigt Friluftsliv Kulturvärden Storlek Utformning Omgivande mark Vegetation Fågel Grod- och kräldjur Landskapsplacering Fisk Skötsel Insekter Inventering pågår! Foto Erica Hindborg
2. Viktning av inventeringsunderlaget. Kransalger Foto Maria Carlsson Alla insamlade uppgifter inom varje delmoment viktas. Exempel: Ju större våtmark desto bättre Ju fler öar desto bättre Blå bård ger extra poäng Omgivande mark som betas är bättre än plöjd åkermark Ju närmare en annan våtmark desto bättre Regelbunden slåtter är bättre än enstaka tillfällen Årta ger mer poäng än en rörhöna Kransalger ger mer poäng än övervattensvegetation. Rödbena Foto John Strand. Större vattensalamander Foto Pål Mernelius osv för varje enskild uppgift som samlats in, (totalt 224 st). Betad strandäng Foto Linda Hassel
3. Resultat Varje delmoment bedöms separat Viktade uppgiftervägs samman till en totalpoäng 5 = Hög biologisk mångfald 4 = God biologisk mångfald 3 = Måttlig biologisk mångfald 2 = Otillfredställande biologisk mångfald 1 = Låg biologisk mångfald 0 = Helt underkänd Anlagd våtmark i Hälleved Foto Erica Hindborg
Resultatredovisning Varje delmoment får ett hörn i ett spindelnätsdiagram Skötsel Fysiska förutsättningar Storlek 5 4 3 2 1 0 Verkligt värde Morfometri Fisk och kräftor Biologiska förutsättningar Vegetation 5 4 3 2 1 0 Verkligt värde Fågel Landskapsplacering Omgivande mark Evertebrater Grod- och kräldjur Ju större area desto mer förutsättningar för hög biologisk mångfald Anlagd våtmark i Mörteryd Foto Erica Hindborg
Våtmark nr 14., inventerad 2010 Foto Peter Nolbrant
2. Otillfredsställande fysiska förutsättningar (36 %) 1. Låg biologisk mångfald (20 %) Fysiska delmoment Biologiska delmoment Skötsel 5 Storlek 4 3 2 1 0 Morfometri Fisk 5 Fågel 4 3 2 1 0 Vegetation Landskapsplacering Omgivande mark Grod och kräldjur Evertebrater Styrka: Omgivande mark med frisk, gräsbevuxen mark som slås. Förbättringsmöjlighet: Förbättrad skötsel, avsaknad av fågel
Våtmark nr 46, inventerad 2010 Foto Ekoll AB
3. Måttliga fysiska förutsättningar (48 %) 3. Måttlig biologisk mångfald (48 %) Fysiska delmoment Biologiska delmoment Skötsel 5 Storlek 4 3 2 1 0 Morfometri Fisk 5 Fågel 4 3 2 1 0 Vegetation Landskapsplacering Omgivande mark Styrka: Omgivande mark med äldre lövskog, strategisk placering i landskapet, bete, divers vegetation, grod- och salamanderlokal Förbättringsmöjlighet: Utformning, storlek? Grod och kräldjur Evertebrater
Våtmark nr 18, inventerad 2010 Foto Peter Nolbrant
4. Goda fysiska förutsättningar (72 %) 3. Måttlig biologisk mångfald (48 %) Fysiska delmoment Biologiska delmoment Skötsel 5 Storlek 4 3 2 1 0 Morfometri Fisk 5 Fågel 4 3 2 1 0 Vegetation Landskapsplacering Omgivande mark Grod och kräldjur Styrka: Öar, blå bård, bete och slåtter, divers vegetation, riklig förekomst av evertebrater och grod- kräldjur Förbättringsmöjlighet: Landskapsplacering, fisk? Evertebrater
Utvärdering av anlagda våtmarker inför utvärdering av landsbygdspro grammet
Utvärdering av våtmarker, procentuell fördelning per klass Fysiska förutsättningar Hög 3% God 19% Dålig 2% Otillfredsställande 24% Uppmätt biologisk mångfald Hög 0% God 10% Dålig 6% Måttlig 52% Måttlig 47% Otillfredsställande 37% Våtmark med höga rekreationsvärden Foto Peter Nolbrant
Spindelnätspoäng Länsvisa resultat 16,0 Medelvärde, länsvis 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Fysiska Biologiska 4,0 2,0 0,0 Jönköping Gotland Halland Kalmar Skåne Västra Götaland Örebro
Bästa våtmarken? Fysiska 20 p 29E19 Hossmo Halland Skåne Kalmar Biologiska 19 p W4 18 p W3 W5 Västra Götaland Vg Vg
Spindelnätspoäng Lär vi oss något då? 20 15 10 5 Fysiska delmoment, spindelnätspoäng Biologiska delmoment, spindelnätspoäng Fysiska delmoment Biologiska delmoment 0 0 3 5 6 7 9 10 11 Ålder (år) Viltvatten vid Västraby Foto Simon Carlsson
Och så lite annat också
Marmorkräfta Har sitt ursprung i södra USA. Förbjudet att föra in och hålla främmande sötvattenskräftor i fångenskap i Sverige. Hittades i Märstaån hösten 2012. Troligtvis spridits från akvariehandeln. Jungfrufödsel - räcker med en individ för att få till ett helt bestånd. Nya fynd i Skara kommun i somras. Våtmark 15 m från Flian, som sedan via Lidan rinner ut i Vänern.
Andra exempel, akvariefiskar
Varför vill vi inte ha främmande arter? Främmande arter kan skada ursprungliga arter, förändra ekosystem och hota den biologiska mångfalden. Inte bara de främmande arterna som sådana ett hot, ännu värre kan vara virus, smittor och sjukdomar som de bär på. Även inhemska arter utanför sitt utbredningsområde är ett problem. Finns en tydlig lagstiftning, men vi måste bli bättre på att sprida information om vilket hot främmande arter kan utgöra.
Repetition: Naturvärdesbedömning kan användas i många olika sammanhang och behövs för att kunna se om de insatser som görs, gör nytta! Uppföljningar behövs dessvärre även för att kontrollera att våtmarksanläggare håller vad de lovat.
Frågor?