RÄTTEGÅNGENS AKTÖRER Domarrollen och advokatrollen i ett utvecklingsperspektiv Jur.dr. Martin Sunnqvist och jur.dr. Elsa Trolle Önnerfors HT 2016
Japanska domare 1930-tal Kanadas Högsta domstol 2010-tal Domare från Kamerun 1990-tal
Domare i den tyska författningsdomstolen 2010-tal Skillnaden i klädsel mellan en svensk och en skotsk domare
DAGENS FÖRELÄSNING 1) Domarrollens utveckling 2) Advokatrollens utveckling Fokus på tre tidsperioder: 1600-talet: den judiciella revolutionen 1800-talet: ny RF, Advokatsamfundet bildades 1900-talet: ny RB, andra världskriget 3) De kvinnliga domarna och advokaterna
Justitia rättvisans symbol
De allmänna domstolarna under tre sekler FÖRSTA INSTANS ANDRA INSTANS TREDJE INSTANS 1650 1750 1850 1950 1971 Häradsrätt (land) Lagmansrätt (land) Kämnärsrätt (stad) Rådhusrätt (stad) Hovrätt (1614) Häradsrätt (land) Lagmansrätt (land) Kämnärsrätt (stad) Rådhusrätt (stad) Häradsrätt (land) Rådhusrätt (stad) Häradsrätt (land) Rådhusrätt (stad) Hovrätt Hovrätt Hovrätt (6 st.) Justitierevisionen Justitierevisionen Högsta domstolen (1789) Högsta domstolen Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen
Domarna 1600-talet Den judiciella revolutionen: professionalisering, centralisering och byråkratisering Ståndsdomstolar: att dömas av sina likar (suum cuique) Utbildade jurister (europeisering) Praktisk träning (auskultanter) Häradshövdingereformen 1680 Hovrättspresidenten Per Brahe den yngre
Hovrätten i Stockholm 1619: den äldsta bilden från en svensk rättegång
Bild från en rättegång i Holland på 1650-talet
Advokaterna 1600-talet Advokatmonopol och advokattvång har aldrig funnits i den svenska rätten De första advokaterna kom i början av 1600-talet Europeisk förebild: advokater och prokuratorer 1615 års rättegångsprocess: parterna fick rätt att företrädas av ombud
De första advokaterna var inte utbildade jurister Klagomål på advokater har funnits sedan 1600-talet Rabulister ( skrikhalsar ) Reglerna för rättegångsombud reglerades av rättegångsbalken i 1734 års lag (RB 15:2): De, som för andra må tala och svara, skall vara oberyktade, ärliga, rediga och förståndiga män. Ignatius Meurer
Domarna 1800-talet Ny RF trädde i kraft 1809 Maktdelning: den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten Domarnas ställning stärktes Den liberala rättsstatens genombrott Likhet inför lagen: ståndsdomstolarna försvann Fri bevisprövning i praxis Domaruniform
Häradsrätten i Ljustorp (1905)
Tingshusens guldålder 1880-1930
Tingshuset i Tranås (1910)
Tingshuset i Trollhättan (1895)
Advokaterna 1800-talet Reglerna i 1734 års lag utarmade advokatyrkets professionalism Omfattande klagomål beträffande hur advokatyrket utfördes: brännvinsadvokater, bondadvokater etc. Advokatsamfundet bildades 1887
Domarna 1900-talets mitt Domarna i Tredje riket Furchtbare Juristen. Domarna i Norden. Rättsuppgörelser. Den tyska Volksgerichthof (augusti 1944)
Den nya rättegångsbalken 1948 Moderniseringen drog ut på tiden: utredningsarbetet tog 140 år Häradshövdingarna var reformens bromsklossar Nya förfarandeprinciper: muntlighet, omedelbarhet och koncentration
Umeå häradsrätt (1950-tal)
Organisatoriska förändringar 1971
Advokaterna 1900-talet Advokaternas ställning i 1948 års RB Advokattiteln fick straffrättsligt skydd Med början på 1980-talet bildades stora rikstäckande advokatfirmor: Mannheimer Swartling, Vinge, Setterwalls etc. Internationalisering
De kvinnliga domarna och advokaterna 1809 års regeringsform: endast infödde svenske män hade rätt att inneha statliga tjänster Reglerna om rättegångsombud fanns i Rättegångsbalken i 1734 års lag En lagändring i slutet av 1800-talet slog fast att även kvinnor hade rätt att uppträda som rättegångsombud i domstol Eva Andén blev Sveriges första kvinnliga advokat (1918)
1923 års behörighetslag gav kvinnor rätt till att inneha statliga tjänster och ämbeten Undantag: militär, präst och högre domartjänster. På 1940-talet avskaffades behörighetslagen och bestämmelsen i 1809 års regeringsform ändrades Den första kvinnliga häradshövdingen 1963
Det första kvinnliga justitierådet i Högsta domstolen utnämndes 1968 Idag är 4 av 15 ledamöter (en vakans för tillfället) i Högsta domstolen kvinnor (under åren 2010-2016 kvinnlig ordförande: Marianne Lundius)
Idag är nästan 7 av 10 domare kvinnor Är domaryrket på väg att bli ett kvinnoyrke?
Avslutning Både domare och advokat är juridiska yrkesroller med långa traditioner Det handlar om djupt liggande strukturer som man inte ändrar på så lätt på gott och/eller ont? Genomförandet av processrättsreformer och förändringar av domstolskulturer sker i regel med snigelfart