D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Planering med olika fokus integreras Planeringsprocess Samrådshandling klar under hösten Samråd ion Utställningshandling tas fram Antagandehandling klar under senhösten Utställning under sommaren 7 Dalarna 5 Helhetssyn och analys av energioch klimatpåverkan i planeringen Temaseminarium för Den Uthålliga Regionen Tony Svensson, Ulf Ranhagen Kungliga Tekniska Högskolan Fördjupning Energi och klimat Projektgemensamma aktiviteter Workshop Workshop Workshop Workshop Workshop Utbildningsdag augusti Oktober December Jan/feb 7 April 7 Maj 7 September 7 Seminarium Seminarium Seminarium Seminarium Seminarium 5 Slutseminarium/ konferens Maj 6 December 6 September7 Program 9: Introduktion, upplägg för dagen 9:5 Vad händer i Den Uthålliga Regionen? 9:5 Hur mycket påverkar planeringen energianvändning och klimatpåverkan? enkla analysverktyg 9:55 KORT PAUS : Workshop A Scenarier för färdmedelsfördelning, energianvändning och CO-utsläpp: beräkningsverktyg och analys Workshop B Scenarier för tillförd energi för värme beräkningsverktyg och analys : Genomgång workshop och : LUNCH :5 Helhetsperspektiv i planeringen :5 Workshop Synergier i helhetsinriktad planering :5 Genomgång workshop : Workshop Från delscenarier till helhetsinriktade framtidsbilder + intagande av FIKA 5: Genomgång workshop 5:5 Uppsummering, fortsatt arbete 6: Avslutning Steg Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik Omvärld Planeringsuppgiften Begreppet Hållbarhet lokal tolkning Analys Nyckelfrågor Mål F r a m t i d s b i l d e r Konsekvensbedömning Strategi Plats MINDMAP REGION OCH STADSANALYS STRUKTURERAD BRAINSTORMING BACKCASTING Strategiska vägval VÄRDEROS Effektprofil INDIKATORER MCA Ulf Ranhagen KTH kt Den uthålliga regionen Energifrågans hantering i samhällsplanering utanför större tillväxtregioner FoU projekt inom Energimyndighetens och IQ Samhällsbyggnads ramprogram EB. Program 9: Introduktion, upplägg för dagen 9:5 Vad händer i Den Uthålliga Regionen? 9:5 Hur mycket påverkar planeringen energianvändning och klimatpåverkan? enkla analysverktyg 9:55 KORT PAUS : Workshop A Scenarier för färdmedelsfördelning, energianvändning och CO-utsläpp: beräkningsverktyg och analys Workshop B Scenarier för tillförd energi för värme beräkningsverktyg och analys : Genomgång workshop och : LUNCH :5 Helhetsperspektiv i planeringen :5 Workshop Synergier i helhetsinriktad planering :5 Genomgång workshop : Workshop Från delscenarier till helhetsinriktade framtidsbilder + intagande av FIKA 5: Genomgång workshop 5:5 Uppsummering, fortsatt arbete 6: Avslutning Kungliga Tekniska Högskolan

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 TÖP Sandviken Organisation och kompetens Offentlig sektor Akademi Högskolan i Dalarna Exjobb Praktik Högskolan i Gävle Gävle Energi Hofors kommun Region Gävleborg, energi Ockelbo kommun Sandviken Energi (Göran Pant) Tekniska kontoret (Erika m fl) Region Gävleborg, trafik Göranssonska stiftelsen Svenska kyrkan Gästrike Vatten Näringslivskontoret (Lennart Söderberg) Hembygdsrörelsen Miljö /energisamordnare Trafikverket Högbo Bruk (Torbjörn Johansson) Tåg i Bergslagen Föreningen Rädda Storsjön Gävle kommun, planerare Skogsbolag Branäsgruppen Kungsberget Green Cargo LRF (Pirjo Gustavsson) Internationell/Nationell nivå Regional nivå Kommunalnivå kärngrupp ABB AGA Valbo köpcenter Gävle Dala skogsstyrelse Näringsliv TÖP Sandviken VISION Miljötinget (Nordin?) Företagarföreningar Vindkraftsbolag Naturskyddsföreningen Filmnätverk Civilsamhälle TÖP Sandviken SWOT Bedömning av omvärldsscenariers relevans för Dalarnas del Klimatscenarier Höga utsläpp Begränsade utsläpp Energiscenarier Forte Legato Energi som bränsle för Energi är en globalt tillväxt och framgång begränsad resurs Espressivo Energi är ett uttrycksmedel Vivace energi är en språngbräda för omställning Ekonomiska scenarier Cirkulär ekonomi Lokal självförsörjning i välfärdsstaten Kollaborativ ekonomi Automatisering för livskvalitet Matproduktions och markanvändningsscenarier En överutnyttjad värld Ändrad maktbalans i världen En fragmenterad värld En värld i balans Världen vaknar upp TÖP Sandviken NYCKELFRÅGOR Rangordning av scenariernas relevans/trolighet för Dalarnas del Klimatscenarier Begränsade utsläpp.. 5. Höga utsläpp Energiscenarier Forte Energi som bränsle för tillväxt och framgång Legato Energi är en globalt begränsad resurs Espressivo Energi är ett uttrycksmedel Vivace Energi är en språngbräda för omställning Ekonomiska scenarier Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten Lokal självförsörjning Kollaborativ ekonomi Automatisering för livskvalitet Matproduktions och markanvändningsscenarier En överutnyttjad värld Ändrad maktbalans i världen En fragmenterad värld Världen vaknar upp En värld i balans Kungliga Tekniska Högskolan

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Fyra framtidsbilder Energisystemet efter. Regionalt perspektiv regional mobilitet Scenarioaxel : Fåkärnigt mångkärnigt Scenarioaxel : Storskaliga lösningar för mobilitet till och från stationsorter Småskaliga lösningar för mobilitet till och från stationsorter Tätortsperspektiv markanvändning Scenarioaxel : Fåkärnigt mångkärnigt Scenarioaxel : Storskalig och småskalig funktionsblandning. Tätortsperspektiv energi och kretslopp Scenarioaxel : Fåkärnigt mångkärnigt Scenarioaxel : Småskaliga och storskaliga energi och kretsloppslösningar Energimyndigheten, 6 Stadsdelsperspektiv lokal mobilitet Scenarioaxel : Stråk noder Scenarioaxel : kollektivtrafikfokus GC fokus Jakobsdalen, Borlänge: Formulera en vision och övergripande hållbarhetsmål! Verktyg och åtgärder Strategier Övergripande hållbarhetsmål Vision Strategiskt projekt Indikatorer för energi- och klimatsmart fysisk struktur Centralitet (boendes medelavstånd till stadskärnan) Stort inslag av svalkande grön- och blåytor i byggd miljö Lokalisering av befolkning och funktioner till kollektivtrafikstråk.. 5. Trygghet och attraktivitet genom funktionsblandning utmed GC-stråk Grupp Region Dalarna Regional nivå, fokus på kopplingar mellan befolkning och transportnoder Transportsystem Rangordna varje indikators relevans på skalan 5. Välj ut de 5 7 mest relevanta indikatorerna. Vikta de utvalda indikatorerna genom att fördela poäng mellan dem.. Bedöm scenarierna utifrån de valda och viktade indikatorerna. Jakobsdalen, Borlänge: Formulera en vision och övergripande hållbarhetsmål! Formulera (5 min individuellt) tre positiva värden (ord eller begrepp) som du känner bör ingå i visionen som handlar om de teman som klustrats fram. OBS! Det handlar värden och inte sakkunskap!! våga känna efter!. Sätt samman värdeorden gemensamt i gruppen till en kort visionsbeskrivning max 5 rader lång med max huvudbudskap. Formulera mål utifrån de idéer ni tycker bör utvecklas som mål. Försök göra målen SMART:a (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna). Indikatorer för energi- och klimatsmart fysisk struktur Centralitet (boendes medelavstånd till stadskärnan) Stort inslag av svalkande grön- och blåytor i byggd miljö Lokalisering av befolkning och funktioner till kollektivtrafikstråk Grupp Mora Tätortsnivå, fokus på funktionsblandning och konfiguration.. 5. Trygghet och attraktivitet genom funktionsblandning utmed GC-stråk Transportsystem Rangordna varje indikators relevans på skalan 5. Välj ut de 5 7 mest relevanta indikatorerna. Vikta de utvalda indikatorerna genom att fördela poäng mellan dem.. Bedöm scenarierna utifrån de valda och viktade indikatorerna. Kungliga Tekniska Högskolan

DEN UTHÅLLIGA REGIONEN 7 Mest relevanta indikatorer Centralitet (boendes medelavstånd till stadskärnan) Lokalisering av befolkning och funktioner till kollektivtrafikstråk.. Rangordna varje indikators relevans på skalan 5 Välj ut de 5 7 mest relevanta indikatorerna. Vikta de utvalda indikatorerna genom att fördela poäng mellan dem. Bedöm scenarierna utifrån de valda och viktade indikatorerna. Indikatorer för energi- och klimatsmart fysisk struktur 5... Trygghet och attraktivitet genom funktionsblandning utmed GC-stråk Transportsystem Tätortsnivå, fokus på kretslopp Stort inslag av svalkande grön- och blåytor i byggd miljö Indikatorer för energi- och klimatsmart fysisk struktur Grupp Falun 5 5 Genomsnitt 5 / =,75 5 Konfiguration / rumslig struktur Kretslopp energi, vatten och material Transportsystem Stadsdelsnivå, fokus på transportsystem och GC trafik Stort inslag av svalkande grön- och blåytor i byggd miljö 5 5 5... Trygghet och attraktivitet genom funktionsblandning utmed GC-stråk Centralitet (boendes medelavstånd till stadskärnan) Transportsystem Småskalig funkt blandn i stadskärna Gena cykelstråk till besöksint målp Kontin i transp nät där oskydd traf 5 Energieffektiva bebyggelsetypol Vikt Alt A CellenEllen Alt B Det blev.... Rangordna varje indikators relevans på skalan 5 Välj ut de 5 7 mest relevanta indikatorerna. Vikta de utvalda indikatorerna genom att fördela poäng mellan dem. Bedöm scenarierna utifrån de valda och viktade indikatorerna.. 5.. Trygghet och attraktivitet genom funktionsblandning utmed GC-stråk Lokalisering av befolkning och funktioner till kollektivtrafikstråk.. Kungliga Tekniska Högskolan Alt A CellenEllen Lokalisering av bef o funk till koll str Alt D Byarna Alt B Det blev... Alt C Spec zoner Alt D Byarna Lokalisering av bef o funk till koll str 6 9 Energieffektiva bebyggelsetypol 6 8 Kontin i transp nät där oskydd traf 6 8 Gena cykelstråk till besöksint målp 6 8 Småskalig funkt blandn i stadskärna 7 Regionalt perspektiv regional mobilitet Scenarioaxel : Fåkärnigt mångkärnigt Scenarioaxel : Storskaliga lösningar för mobilitet till och från stationsorter Småskaliga lösningar för mobilitet till och från stationsorter Transportsystem Stort inslag av svalkande grön- och blåytor i byggd miljö Samtliga skalnivåer, samtliga fokus Alt C Spec zoner Samlad värdering Centralitet (boendes medelavstånd till stadskärnan) 5 Vikt. Indikatorer för energi- och klimatsmart fysisk struktur 5 Lokalisering av befolkning och funktioner till kollektivtrafikstråk Indikatorer för energi- och klimatsmart fysisk struktur Grupp Borlänge Rangordna varje indikators relevans på skalan 5 Välj ut de 5 7 mest relevanta indikatorerna. Vikta de utvalda indikatorerna genom att fördela poäng mellan dem. Bedöm scenarierna utifrån de valda och viktade indikatorerna.

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7. Tätortsperspektiv markanvändning Scenarioaxel : Fåkärnigt mångkärnigt Scenarioaxel : Storskalig och småskalig funktionsblandning Program 9: Introduktion, upplägg för dagen 9:5 Vad händer i Den Uthålliga Regionen? 9:5 Hur mycket påverkar planeringen energianvändning och klimatpåverkan? enkla analysverktyg 9:55 KORT PAUS : Workshop A Scenarier för färdmedelsfördelning, energianvändning och CO-utsläpp: beräkningsverktyg och analys Workshop B Scenarier för tillförd energi för värme beräkningsverktyg och analys : Genomgång workshop och : LUNCH :5 Helhetsperspektiv i planeringen :5 Workshop Synergier i helhetsinriktad planering :5 Genomgång workshop : Workshop Från delscenarier till helhetsinriktade framtidsbilder + intagande av FIKA 5: Genomgång workshop 5:5 Uppsummering, fortsatt arbete 6: Avslutning Trafik- och transportscenarier Uthållig region 7 Ulf Ranhagen Tätortsperspektiv energi och kretslopp Scenarioaxel : Fåkärnigt mångkärnigt Scenarioaxel : Småskaliga och storskaliga energi och kretsloppslösningar Hållbart resande 5 Reslängd/person och dag 8 km Gång Cykel Spår, långväga Buss, långväga Spår, kortväga Buss, kortväga kwh/pkm Bil, långväga. Stadsdelsperspektiv lokal mobilitet Scenarioaxel : Stråk noder Scenarioaxel : kollektivtrafikfokus GC fokus km Gång Spår, långväga Spår, kortväga Färja Cykel Buss, långväga Buss, kortväga Bil, långväga Flyg Bil, kortväga Färja Ref. scenario 5 med kraftig teknikeffektivisering Källa: Åkerman, Jonas & Höjer, Mattias, How much transport can the climate stand? Sweden on a sustainable path in 5, Energy Policy (in press). Flyg Bil, kortväga Gång Spår, långväga Spår, kortväga Cykel Buss, långväga Buss, kortväga Elbil Bil, långväga Flyg Bil, kortväga Färja Hållbart 5 Kungliga Tekniska Högskolan 5

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Hur kan resandet påverkas? Transportscenarier Scenario A : KOLLFOKUS /5/ Scenario B : GC-FOKUS + DISTANS // Scenario C : MILJÖBILSFOKUS 8// A B C Källa: TRAST Trafik för Attraktiv Stad Resbehov vad påverkar resandet? Färdmedelsfördelning MODAL SPLIT GC Koll Bil DAGSLÄGET KOLLFOKUS GC-FOKUS + DISTANS MILJÖBILSFOKUS Källa: TRAST Trafik för Attraktiv Stad Målnivåer Back-casting Vision - framtidsbild Alternativ strategi: snabb-långsam Nordic Cities have a larger share of public transport, bicycling and pedestrians than many other western countries Alternativ strategi: långsam-snabb Nuläge Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Kungliga Tekniska Högskolan 6

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 KOLLEKTIVTRAFIKFOKUS KOLLEKTIVTRAFIKSCENARIER Integrated Landuse and Transportion planning in Edmonton BRT Bus Rapid Transit Bogotá Curitiba Gothenburg GC FOKUS Kungliga Tekniska Högskolan 7

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Freiburg, Tyskland Ökning av cykelandelen från 5% 98 till 8% 999 Cykelcentra vid stationer och hållplatser med cykeluthyrning, försäljning, reparation etc Cykelstaden Amsterdam: ca % cykelresor och 8% bilresor Freiburg in Germany has succeeded to turn the trend towards car independence -,% transport CO /capita 99-5 % % Share of all trips 98 989 7 MILJÖBILSFOKUS % % Car PT Bicycling Pedestrians Source: : City of Freiburg 7c, University of Dortmund återgivet i Buehler, R & Pucher, J () Freiburg in Germany a leading European example of integrated transport and land use planning Bilpool med miljöbilar i Hammarby sjöstad 6 miljöbilar ( 9 hushåll är anslutna),65 bilar /hushåll är mindre än i normala stadsdelar Sunfleet Carsharing BilPoolen I Stockholm finns biogasfordon, etanolfordon Hybridbilar, elbilar och elscootrar bilar/ inv,55 p platser per hushåll Station integrerad i staden Cykelcentrum direkt intill stationen Källa: GlasHus Ett 5 Kungliga Tekniska Högskolan 8

K ö p m a n h o lm e n D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Sektorer Vingåkers kommun Småhus Flerbostadshus Industri process Industri värme Övriga tjänster Offentliga lokaler Fritidshus Jordbruk Orter Värmebehov Vingåker Baggetorp Högsjö Läppe Marmorbyn Österåker Landsbygd GWh/år 5 6 Möjlig minskad elanvändning i industriprocesser Tappvarmvatten Lokalvärme, kyla Beräkningsmodell för konsekvensbedömning: Energi och CO i bebyggelse Dag Henning, Optensys, Linköping Belysning Värmning Tryckluft Torkning, koncentration Formning Ventilation Smältning Kylning, frysning Effektivisering Konvertering små och medelstora företag i de uthålliga kommunerna www.optensys.se dag.henning@optensys.se 6 8 % UK Syntes Källor för antal bostäder, ytor, värmebehov och uppvärmningssätt Kommunens lokaler Värmepumpar som anmälts till miljökontoret Kommunala bostadsbolaget Fjärrvärmebolaget Sotarn: olje-, ved-, pelletspannor Större industrier SCB: kommunal energibalans Tidigare fastighetsinventeringar (byggnaders typ och ålder) Svensk Fjärrvärme Värmegles: Fördelning mellan värmekällor i småhus Köpmanholmen Örnsköldsvik S 95 7, ha S 97 6, ha -9 områdesnummer S småhus F flerfamiljshus I industri V verksamhet 95 genomsnittligt byggnadsår 9 S 97, ha 5 S 95 ha S 95 ha S före 9,7 ha 6 V 97 ha F 95 6, ha 8 S före 9 ha 7 F 99 ha 7,5 ha S 95, ha 8,9 ha S före 9 ha I före 9 5 ha 5 S före 9 ha 7 S 95, ha Värmepump Direktel Elpanna Pellets Olja 6 F 95,5 ha Köpmanholmen 8 S 95 55 5 kvm S före 9 5, ha Indelning grundad på workshop 6, byggnadernas nybyggnadsår, användning Nuläge 9 I 985 kvm Vanligaste uppvärmningsform (ungefärlig) Kungliga Tekniska Högskolan 9

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Dalsjöfors Borås Nuläge Värmetäthet kwh per m markyta och år -9 kwh/m,år 8 6 7 5 6 8 7 Scenario B Medelväg med pellets Hus med ganska lågt värmebehov Viss energieffektivisering Visst utnyttjande av solvärme Befintlig direktel, bergvärmepumpar, fjärrvärme kvar Pelletspannor installeras i nya hus och de flesta befintliga hus med olje-, el- eller vedpannor. Pelletskaminer installeras i hus med direktel. Påverkar förutsättningarna för fjärrvärme 5 9 Scenario A : Lågenergi och el, lågt värmebehov, mest elvärme och solvärme Scenario B : Medelväg med pellets mycket träpellets, medelhögt värmebehov och mellanstort solvärmeutnyttjande Scenario C : Fjärrvärmemax nuvarande värmebehov och maximal fjärrvärmeanslutning FOKUS PÅ ENERGIEFFEKTIVITET A Scenarier B C Scenario C Fjärrvärmemax I tätorter Hus med normalt värmebehov Ingen energieffektivisering Ingen solenergi Fjärrvärme täcker allt. Fjärrvärmenät Fjärrvärme från > kraftvärmeverk > avfallsförbränning > spillvärme från industri Fjärrvärme till industrier Närvärme med träflis-eldad panna i små orter FOKUS PÅ FÖRNYBAR ENERGI Scenario A Lågenergi med el Lågenergihus, maximal energieffektivisering Maximalt utnyttjande av solenergi: solfångare ger värme, solceller ger el Befintlig direktel, elpannor, bergvärmepumpar, fjärrvärme kvar Olje-, biopannor konverteras till el Luftvärmepumpar i alla hus utan fjärrvärme eller bergvärme Nya hus har luftvärmepumpar och elvärme i tilluften. Vindkraftverk i området eller närheten Dalsjöfors Borås Primärenergi GWh/år Scenarier för att täcka värmebehov Koldioxidutsläpp ton/år 7 6 5 5 5 Nu A B C Nu A B C Kolkondenskraftverk Kärnkraft / kolkondens Dalsjöfors Scenarier A Lågenergihus med el och solvärme B Medelväg med pellets C Fjärrvärme utan effektivisering Kolkondensel Fossila bränslen Kungliga Tekniska Högskolan

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 8 6 Elanvändning per invånare och hur elen produceras 6 Scenario Medelväg med pellets Halv effektivisering och solvärme Värme-, energibärar- och utsläppstäthet 5% lägre värmebehov Scenario B Köpmanholmen 5 8 6 Import, netto Biobränsle Fossil kwh/m mark, år kg/m mark, år Kärnkraft El kwh/person,år Sverige EU (5) Vattenkraft Värme Olja El Biobränsle Fjärrvärme Solvärme Koldioxid Olja Källa: Dag Henning, Optensys Scenario - Effektivisering och konvertering av småhus Steg 9 Utvärdera framtidsbilder Konsekvensbedömning Värmetillförsel, effektivisering Primärenergi 6 8 6 kwh per / m, år m rumsyta och år Nu Värmebehov Ny Effektivisering Effektivisering Extern energianvändning Lokal energianvändning Isolering: vägg, vind Nya fönster Värmeåtervinning Kolkondensförluster Förluster svensk el El Trädbränsle Olja Solvärme Multikriterieanalys används för att utvärdera olika vägdragningsalternat iv i anslutning till den stationsnära stadsdelen Dammgruvan i Nyköping. Nu Sen Nu Genomsnittligt svenskt småhus i Köpmanholmen, Örnsköldsvik Sen Beräkningsverktyget Enscen Fyll i gröna rutor Fyll i gula rutor om du vill Andel av byggnadernas värmebehov som täcks av Ort / område Namn Olja El El El Biobränsle Markyta m 5 Direktel Elpanna Värmepump Övrigt BOSTÄDER Energibehov för uppvärmning och varmvatten Byggår från - 96 98 Nya till 96 98 - hus Småhus % % % % % Småhus med okänd yta, antal Känd yta i småhus m 56 Känt värmebehov i småhus MWh/ år Yta nya småhus m / hus 56 Slutsats Tänk på hur energilösningar påverkar resten av energisystemet. Rapport Dag Henning och Maria Danestig Energifrågor i fysisk planering: Förutsättningar och scenarier för energitillförsel och energihushållning Rapport ER 8: Energimyndigheten, Eskilstuna. Värmebehov nya småhus kwh / m,år 9 Kungliga Tekniska Högskolan

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Övning A Arbete med transportscenarier för vald framtidsbild Formulera två transportscenarier för vald framtidsbild och rita upp dessa som tematiska skikt Föreslå önskad färdmedelsfördelning för respektive scenario (dvs procentuell fördelning av antal resor /gång/cykel/koll/bil Lägg in dessa värden i TRANSCEN och räkna fram utsläpp och klimatpåverkan (utsläpp av CO ) Diskutera resultatet och vilka osäkerheter som finns, vilka ytterligare uppgifter som behöver finnas i en verklig planeringssituation och hur verktyget skulle kunna användas i en sådan Obs målet är att visa att ni når 8% minskning av utsläpp av växthusgaser Program 9: Introduktion, upplägg för dagen 9:5 Vad händer i Den Uthålliga Regionen? 9:5 Hur mycket påverkar planeringen energianvändning och klimatpåverkan? enkla analysverktyg 9:55 KORT PAUS : Workshop A Scenarier för färdmedelsfördelning, energianvändning och CO-utsläpp: beräkningsverktyg och analys Workshop B Scenarier för tillförd energi för värme beräkningsverktyg och analys : Genomgång workshop och : LUNCH :5 Helhetsperspektiv i planeringen :5 Workshop Synergier i helhetsinriktad planering :5 Genomgång workshop : Workshop Från delscenarier till helhetsinriktade framtidsbilder + intagande av FIKA 5: Genomgång workshop 5:5 Uppsummering, fortsatt arbete 6: Avslutning Övning B Arbete med energiscenarier för vald framtidsbild Formulera två energiscenarier för vald framtidsbild och rita upp dessa som tematiska skikt. Lägg in uppgifter om omfattning för bostäder, lägenheter, och lokaler till vänster i fliken indata i ENSCEN för respektive tematiskt kartscenario. Diskutera resultatet och vilka osäkerheter som finns, vilka ytterligare uppgifter som behöver finnas i en verklig planeringssituation och hur verktyget skulle kunna användas i en sådan Obs målet är att visa att ni når 8% minskning av utsläpp av växthusgaser Program 9: Introduktion, upplägg för dagen 9:5 Vad händer i Den Uthålliga Regionen? 9:5 Hur mycket påverkar planeringen energianvändning och klimatpåverkan? enkla analysverktyg 9:55 KORT PAUS : Workshop A Scenarier för färdmedelsfördelning, energianvändning och CO-utsläpp: beräkningsverktyg och analys Workshop B Scenarier för tillförd energi för värme beräkningsverktyg och analys : Genomgång workshop och : LUNCH :5 Helhetsperspektiv i planeringen :5 Workshop Synergier i helhetsinriktad planering :5 Genomgång workshop : Workshop Från delscenarier till helhetsinriktade framtidsbilder + intagande av FIKA 5: Genomgång workshop 5:5 Uppsummering, fortsatt arbete 6: Avslutning Regionalt perspektiv Mattias Ahlstedt, Region Dalarna Ewa Wäckelgård, Högskolan Dalarna Margareta Björck, Länsstyrelsen Dalarna Sofie Norberg, Säters kommun Tätortsperspektiv Kristina Hållmats, Mora kommun Eva Larsson, Mora kommun Ylva af Kleen, Sweco Architects. Robin Lund, Ludvika kommun/ Tätortsperspektiv LudvikaHem Per Grundström, Falu kommun Christina Mattsson, Sweco Ola Bergeå, Falu kommun Viktoria Afzelius, Falu kommun Moa Swing Gustafsson, Falu Energi och Vatten Frank Yang, CleanChina AB Stadsdelsperspektiv Fares Mustafa, Borlänge kommun Anders Goop, Borlänge Energi Erik Jäderbrink, Fiskarhedenvillan. Malin Andersson, LudvikaHem Albin Grind, Borlänge kommun Axel Lindqvist, Borlänge kommun Workshop Synergier i helhetsinriktad planering Ta fram arbetsbladet med modellen för olika delsystem (A ark på varje gruppbord).. Diskutera vilka synergier som kan uppstå mellan de olika delsystemen när de sammanförs/kopplas ihop. Markera kopplingarna mellan delsystemen. Anteckna synergierna genom att addera text till de kopplingar ni markerar. Kungliga Tekniska Högskolan

D E N U T H Å L LI G A R E G I O N E N 7 Program 9: Introduktion, upplägg för dagen 9:5 Vad händer i Den Uthålliga Regionen? 9:5 Hur mycket påverkar planeringen energianvändning och klimatpåverkan? enkla analysverktyg 9:55 KORT PAUS : Workshop A Scenarier för färdmedelsfördelning, energianvändning och CO-utsläpp: beräkningsverktyg och analys Workshop B Scenarier för tillförd energi för värme beräkningsverktyg och analys : Genomgång workshop och : LUNCH :5 Helhetsperspektiv i planeringen :5 Workshop Synergier i helhetsinriktad planering :5 Genomgång workshop : Workshop Från delscenarier till helhetsinriktade framtidsbilder + intagande av FIKA 5: Genomgång workshop 5:5 Uppsummering, fortsatt arbete 6: Avslutning NÄSTA SEMINARIUM JUNI 7 ATT GENOMFÖRA EN ENERGIEFFKTIV OCH KLIMATSMART PLANERING STRATEGIARBETE FÖR GENOMFÖRANDE AV FRAMTIDSBILDER STYRMEDEL OCH INCITAMENT FÖR ATT NÅ VISIONER OCH MÅL BOKA IN TIDEN REDAN NU! Workshop Från delscenarier till integrerade framtidsbilder Studera de delscenarier som utarbetades och prioriterades vid senaste seminariet februari.. Utgå från det delscenario som prioriterades fram. Komplettera och utveckla det med godbitar från övriga delscenarier i er matris och från de tematiska energiscenarier som utarbetades i workshop A respektive B. Forma ett helhetsscenario en framtidsbild. ATT GÖRA HEMMA TILL NÄSTA SEMINARIUM TA FRAM ETT MER EAKT UNDERLAG FÖR BERÄKNINGAR OCH ANVÄND VERKTYGEN FÖR ATT KONSEKVENSBEDÖMA ERA PLANER HEMMA! BEARBETA FRAMTIDSBILDEN VIDARE TILL ETT MER ROBUST HELHETSFÖRSLAG FÖR AKTUELLT OMRÅDE EN WORKSHOP HOS VAR OCH EN AV AKTÖRERNA BOKA TID I APRIL-MAJ MED TONY REDAN NU! Kungliga Tekniska Högskolan