Föreskrift 62/011/2001 YRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 2002 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
YRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2
Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1426-5 (häft.) ISBN 952-13-1427-3 (pdf) 3
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 62/011/2001 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 20.12.2001 Giltighetstid fr.o.m. 1.2 2002 tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/1998 13 2 mom F 812/1998 1 1 mom Upphäver Föreskrift Nr 9/011/1998 Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för yrkesexamen i audiovisuell kommunikation. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m. 1.2.2002 tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Överinspektör MARJAANA KURKINEN Marjaana Kurkinen Hakaniemenkatu 2 Hagnäsgatan 2 PL 380 PB 380 00531 HELSINKI 00531 HELSINGFORS Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775 4
INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem...7 1 Fristående examina...7 2 Förberedande utbildning för fristående examina...7 3 De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna...8 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation...8 1 Delarna i examen...8 Kapitel 3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen i audiovisuell kommunikation och grunderna för bedömningen... 10 1 Gemensam del...9 1.1 Kommunikationsfärdigheter och mediekunskap...11 2 Inriktningsområde: Visuell kommunikation...12 2.1 Planering...12 2.2 Genomförande...14 2.3 Produktion...15 3 Inriktningsområde: Multimedia och nätverkskommunikation...16 3.1 Planering...17 3.2 Genomförande...18 3.3 Produktion...20 4 Inriktningsområde: Filmning och belysning...21 4.1 Kännedom om utrustning...21 4.2 Genomförande...23 4.3 Produktion...25 5 Inriktningsområde: Ljudinspelning och efterbehandling av ljud...26 5.1 Kännedom om utrustning...26 5.2 Genomförande...27 5.3 Produktion...29 5
6 Inriktningsområde: Videoeditering...30 6.1 Kännedom om utrustning...30 6.2 Genomförande...31 6.3 Produktion...33 7 Företagsamhet...34 8 Påvisande av yrkesskicklighet...35 6
Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 FRISTÅENDE EXAMINA De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. De färdigheter som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina fritidsintressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som utgår från arbetslivet och dess utvecklingsbehov och kännetecknande för examina är att i dem förenas arbetet med den teoretiska bakgrunden. Typiskt för examina är också en mångsidig yrkesskicklighet och att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. s mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Utgångspunkten för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskandet av arbetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR FRISTÅENDE EXAMINA Systemet med fristående examina kan inte formellt ställa examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. I huvudsak avläggs dessa examina i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i arrangemangen för undervisningen. 7
3 DE ALLMÄNNA GRUNDERNA FÖR SÄTTET AV PÅVISA YRKESSKICKLIGHET OCH FÖR BEDÖMNING AV EXAMENSPRESTATIONERNA Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön där de fristående yrkesproven avläggs skall vara möjligast realistisk och autentisk. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom observationer, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp för varje examensdel så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala målen när det gäller yrkeskompetensen. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han/ hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de beskriver och preciserar vad som krävs för en godkänd prestation. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 1 DELARNA I EXAMEN Yrkesexamen i audiovisuell kommunikation är indelad i fem olika inriktningsområden: Visuell kommunikation Multimedia och nätverkskommunikation Filmning och belysning Ljudinspelning och efterbehandling av ljud Videoeditering 8
Yrkesexamen består av en examensdel som är gemensam för alla inriktningsområden samt tre delar enligt inriktningsområde. Examen är avlagd när samtliga fyra examensdelar har fullgjorts med godkänt vitsord. Delarna i yrkesexamen i audiovisuell kommunikation är: 1. Kommunikationsfärdigheter och mediekunskap samt antingen inriktningsområdet för visuell kommunikation eller inriktningsområdet för multimedia och nätverkskommunikation: 2. Planering 3. Genomförande 4. Produktion eller inriktningsområdet för filmning och belysning, inriktningsområdet för ljudinspelning och efterbehandling av ljud eller inriktningsområdet för videoeditering: 2. Kännedom om utrustning 3. Genomförande 4. Produktion (punkterna 2, 3 och 4 från samma inriktningsområde) Om examinanden så önskar kan också en frivillig del om företagsamhet tas med i examen: 5. Företagsamhet 9
YRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION Gemensam del Kommunikationsfärdigheter och mediekunskap (1.1 ) Inriktningsområden av vilka ett skall väljas VISUELL KOMMUNIKATION Planering (2.1 ) Genomförande (2.2 ) Produktion (2.3 ) MULTIMEDIA OCH NÄTVERKSKOMMUNIKATION Planering (3.1 ) Genomförande (3.2 ) Produktion (3.3 ) FILMNING OCH BELYSNING Kännedom om utrustning (4.1 ) Genomförande (4.2 ) Produktion (4.3 ) LJUDINSPELNING OCH EFTERBEHANDLING AV LJUD Kännedom om utrustning (5.1 ) Genomförande (5.2 ) Produktion (5.3 ) VIDEOEDITERING Kännedom om utrustning (6.1 ) Genomförande (6.2 ) Produktion (6.3 ) Frivillig del Företagsamhet (7 ) Figur 1. Delarna i yrkesexamen i audiovisuell kommunikation. Kapitel 3 DEN YRKESSKICKLIGHET SOM KRÄVS FÖR YRKESEXAMEN I AUDIO- VISUELL KOMMUNIKATION OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN 1 GEMENSAM DEL Yrkesexamen i audiovisuell kommunikation innehåller en obligatorisk examensdel som är gemensam för alla examinander oberoende av inriktningsområde: Kommunikationsfärdigheter och mediekunskap (1.1 ) 10
1.1 Kommunikationsfärdigheter och mediekunskap Examensdelen Kommunikationsfärdigheter och mediekunskap består av fyra delar: Skriftlig och muntlig uttrycksförmåga samt interaktionsfärdigheter (1.1.1 ) Yrkesengelska (1.1.2 ) Kännedom om mediebranschen (1.1.3 ) Grunderna i audiovisuell kommunikation (1.1.4 ) 1.1.1 Skriftlig och muntlig uttrycksförmåga samt interaktionsfärdigheter Krav på yrkesskicklighet: behärskar antingen finska, svenska, samiska eller teckenspråk så att de förmår kommunicera på ett tydligt sätt både inom sin arbetsgemenskap och med kunderna. Mål och kriterier för bedömningen: kan framställa tydligt skriftligt material som hänför sig till deras arbete presentera sin utbildning, arbetshistoria och sitt övriga kunnande i form av en meritförteckning kan framföra sitt ärende för kunderna, arbetsgivaren och de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen på ett förståeligt sätt antingen muntligt eller på teckenspråk påvisa färdigheter i interaktion och naturligt representera sig själva och sin arbetsgivare i situationer som anknyter till arbetet. 1.1.2 Yrkesengelska Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om yrkesterminologin inom sin bransch och kan kommunicera på engelska i situationer som anknyter till arbetet. De kan också beskriva sitt yrkeskunnande på engelska. Mål och kriterier för bedömningen: har kännedom om yrkesterminologin inom sin bransch så att de kan använda sig av de engelskspråkiga instruktionsböcker och det övriga grundläggande material som behövs inom branschen förmår kommunicera på engelska i situationer som hänför sig till arbetet kan göra upp en engelskspråkig meritförteckning och beskriva sitt eget yrkeskunnande på engelska. 11
1.1.3 Kännedom om mediebranschen Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om grunderna i masskommunikation och verksamhet inom mediebranschen. Mål och kriterier för bedömningen: förstår hur mediebranschen fungerar i samhället den ekonomiska verksamheten och lagstiftningen inom mediebranschen och hur dessa påverkar det egna arbetet de etiska frågorna som berör medierna och hur dessa påverkar det egna arbetet. 1.1.4 Grunderna i audiovisuell kommunikation Krav på yrkesskicklighet: har de grundläggande datatekniska kunskaper som behövs i yrket och känner till grunderna för hur man kan uttrycka sig och den teknik som gäller för olika distributionskanaler och medieprodukter inom audiovisuell kommunikation. Mål och kriterier för bedömningen: har kännedom om de grunderna för uttrycksformerna i audiovisuell kommunikation kan använda sig av datorer och kringutrustning så att de klarar av sina arbetsuppgifter har kännedom om olika distributionskanaler och medieprodukter inom audiovisuell kommunikation samt likheterna och olikheterna mellan dem är förtrogna med de viktigaste filtyperna, packningssätten och registreringsformaten som olika medier använder. 2 INRIKTNINGSOMRÅDE: VISUELL KOMMUNIKATION Inriktningsområdet Visuell kommunikation består av tre examensdelar: Planering (2.1 ) Genomförande (2.2 ) Produktion (2.3 ) 2.1 Planering Examensdelen Planering inom inriktningsområdet för visuell kommunikation består av fyra delar: Bilduttryck (2.1.1 ) Färg- och ljusuttryck (2.1.2 ) Typografi (2.1.3 ) Visuell planering (2.1.4 ) 12
2.1.1 Bilduttryck Krav på yrkesskicklighet: kan i sitt arbete utnyttja olika sätt att illustrera. De kan analysera och använda bilder samt välja bilder med beaktande av arbetets natur, ändamål och tekniska genomförande. Mål och kriterier för bedömningen: kan i bild uttrycka budskap genom att använda olika uttrycksmedel kan analysera bilder och välja bilder med beaktande av arbetets natur, ändamål och tekniska genomförande behärskar bildspråk och bildkomposition behärskar grunderna i fotografering. 2.1.2 Färg- och ljusuttryck Krav på yrkesskicklighet: förstår hur man kan påverka genom färger och ljus i kommunikationen. De känner till faktorerna i anslutning till perception av färger, färgernas psykologiska effekter och symbolik samt de kulturskillnader som kommer fram vid användningen av färger. kan använda sig av färger och ljus på ett ändamålsenligt, estetiskt och fungerande sätt då de planerar medieprodukter. Mål och kriterier vid bedömningen: har kännedom om de kommunikativa effekterna av färg och ljus och kan utnyttja dem i sitt arbete känner till färgernas psykologiska effekter och deras symbolik och beaktar dem i sitt arbete har kännedom om faktorerna i anslutning till färgernas växelverkan och perceptionen av färg och ljus och beaktar dem i sitt arbete kan använda sig av färger på ett estetiskt, fungerande och ändamålsenligt sätt beaktar kulturskillnader då de använder färger. 2.1.3 Typografi Krav på yrkesskicklighet: Av examinanderna förutsätts att de behärskar typografi såväl berättartekniskt som tekniskt. De har kännedom om typografins historia och moderna strömningar samt om de viktigaste stilperioderna och hur dessa har påverkat typsnittet. känner till hur teckensnitten klassificeras och kan utarbeta typografiska planer med beaktande av målen för arbetet, mediernas särdrag, typografins grundregler och faktorerna som påverkar läsbarheten. De har också kännedom om skillnader mellan olika språkområden och kan ta dem i betraktande i sitt arbete. 13
Mål och kriterier för bedömningen: kan använda olika typsnitt ändamålsenligt då de planerar medieprodukter har kännedom om typografins historia och moderna strömningar samt om hur de viktigaste stilperioderna påverkar typsnitten och kan utnyttja kunskaperna i sitt arbete kan vid planeringen av typografin beakta olika mediers särdrag har kännedom om typografins grundregler och kan i planeringsarbetet beakta faktorer som påverkar läsbarheten kan utnyttja effektiva typografiska metoder på ett estetiskt och ändamålsenligt sätt är förtrogna med skillnaderna mellan olika språkområden och kan beakta dem i sitt arbete. 2.1.4 Visuell planering Krav på yrkesskicklighet: kan planera ett estetiskt, fungerande och ändamålsenligt yttre för en medieprodukt. De förstår hur valet av yttre form påverkar mottagandet, förståelsen och tolkningen av budskapet. I planeringsarbetet beaktar examinanderna uppdragets natur och innehåll, målgruppen samt de ekonomiska och tekniska kraven i anslutning till produktionen. De har kännedom om de särdrag som anknyter till tryckta medier, nätpublicering, multimedieplanering och av-medier. Mål och kriterier för bedömningen: kan ge visuellt uttryck åt en medieprodukt med beaktande av de mål som uppdraget, målgruppen och planeringen ställer planera fungerande och ändamålsenliga medieprodukter åstadkomma originella och kreativa lösningar beakta tekniska aspekter och produktionsaspekter i sitt arbete. 2.2 Genomförande Examensdelen Genomförande inom inriktningsområdet för visuell kommunikation består av två delar: Teknisk kompetens (2.2.1 ) Visuell kommunikation i olika medier (2.2.2 ) 2.2.1 Teknisk kompetens Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om framställningsprocesserna såväl ur teknisk som ur produktionssynpunkt så att de i sitt arbete kan beakta de krav dessa ställer. kan yrkesmässigt använda den viktigaste utrustningen och de viktigaste programmen inom branschen 14
och är kapabla att tekniskt genomföra högklassiga medieprodukter som kan publiceras. Mål och kriterier för bedömningen: kan vid framställningen av medieprodukter ändamålsenligt använda de viktigaste programmen och den viktigaste utrustningen som behövs och känner till deras möjligheter och begränsningar beaktar de tekniska möjligheterna och begränsningarna som hänför sig till arbetet har kännedom om färgsystem och olika färgrymder och använder dem på ett ändamålsenligt sätt kan använda packnings- och registreringssätten ändamålsenligt och skriva ut sitt arbete. 2.2.2 Visuell kommunikation i olika medier Krav på yrkesskicklighet: känner till särdragen i visuell kommunikation inom olika medier och kan beakta dem i sitt arbete. Mål och kriterier för bedömningen: kan på ett professionellt sätt planera och genomföra tryckalster och försätta dem i tryckdugligt skick kan planera och genomföra reklam samt företags- och produktgrafik med beaktande av olika medier behärskar principerna för planering av märken, symboler och skyltar kan grunderna för en ändamålsenlig och fungerande nätpublicering kan grunderna för multimedieuttryck och berättarteknik har kännedom om de möjligheter som rörliga bilder och animation erbjuder i deras arbete. 2.3 Produktion Krav på yrkesskicklighet: har tillräckliga sociala färdigheter och de inser att arbetet är en verksamhet som utgår från kunden. De är kapabla att arbeta ensamma, som medlemmar av en arbetsgrupp och i samarbetsnätverk. behärskar uppgifterna i anslutning till visuell planering och genomförande och förstår vilken andel dessa har inom produktionen som en helhet. De gestaltar hela produktionskedjan och de olika aktörernas roller i den. har kännedom om principerna för planering av omfattande kommunikativa helheter. De kan planera kommunikativa helheter eller anpassa sitt eget arbete som en del av dessa helheter. förmår snabbt och kreativt lösa problem. De inser sitt eget ekonomiska och 15
etiska ansvar. De kan i sitt arbete beakta frågor som anknyter till budgetering, rättsliga frågor och ingående av avtal. är dessutom medvetna om de individuella faktorer och faktorerna inom arbetsgemenskapen som inverkar trivsel och den egna arbetsförmågan. De kan bygga upp sin egen arbetsmiljö så att den är ergonomiskt ändamålsenlig. Mål och kriterier för bedömningen: har tillräcklig förmåga till växelverkan och kan arbeta kundfokuserat kan arbeta ensamma och självstyrt samt i samarbetsnätverk behärskar hela arbetsprocessen professionellt har kännedom om framställningsprocessen för medieprodukter och kan beakta dem i sitt arbete är förtrogna med grunderna i marknadsföring och förstår innebörden i marknadsföringsprojekt kan principerna för formgivningsledning och kan beakta dem i sitt arbete kan utarbeta grafiska anvisningar och följa dem har kännedom om principerna för planering av reklam och kampanjer och kan beakta dem i sitt arbete känner till yrkesbegreppen och kan använda dem rätt kan i sitt arbete beakta budgeter och kostnader kan ge anbud, begära anbud och prissätta sitt arbete kan beakta upphovsrättsliga frågor, lagstiftning och andra bestämmelser kan arbeta också under press och hålla fast vid överenskomna tidtabeller kan analysera sitt eget arbete, motivera sina lösningar och rapportera om sitt arbete kan beakta faktorer i anslutning till arbetsförmåga och ergonomi. 3 INRIKTNINGSOMRÅDE: MULTIMEDIA OCH NÄTVERKSKOMMUNIKATION Inriktningsområdet för multimedia och nätverkskommunikation består av tre examensdelar: Planering (3.1 ) Genomförande (3.2 ) Produktion (3.3 ) 16
3.1 Planering Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om och förstår möjligheterna och begränsningarna med de tekniker som används för att skapa, distribuera och ta emot multimedieprodukter, samt kan i enlighet därmed planera ändamålsenliga och tekniskt fungerande innehåll, strukturer, användargränssnitt och visuellt yttryck för produkterna. De har kännedom om de olika planeringsskedena i framställningsprocessen och kan framställa dokument i anslutning till dem. Examensdelen Planering inom inriktningsområdet för multimedia och nätverkskommunikation består av tre delar: Att skriva manuskript (3.1.1 ) Planering av struktur och användargränssnitt (3.1.2 ) Bild- och ljudplanering (3.1.3 ) 3.1.1 Att skriva manuskript Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om de olika skedena i planeringen av en multimedieprodukt och förstår hur manuskriptet inverkar på produktionen och produktens kvalitet. De kan med hjälp av olika manuskripttekniker och redskap skriva de olika slag av manuskript som behövs i olika skeden av planeringen av en produkt och som ger en ändamålsenlig och tillräckligt detaljerad presentation av innehållet i den planerade medieprodukten. Olika slag av manuskript kan t.ex. vara idémanuskript / synopsis: ett sammandrag av innehållet i produkten faktamanuskript: produktens uppbyggnad, syfte, visuellt uttryck, mediematerial som skall användas, val av medium samt faktainnehåll produktionsmanuskript: detaljerade anvisningar för genomförandet som innehåller de tekniska och visuella definitionerna för arbetet. Mål och kriterier för bedömningen: kan skriva olika slag av manuskript som presenterar och tillräckligt omfattande och detaljerat beskriver den planerade medieprodukten på ett ändamålsenligt sätt kan skriva tydliga och begripliga dokument. 3.1.2 Planering av struktur och användargränssnitt Krav på yrkesskicklighet: kan planera en ändamålsenlig struktur, ett visuellt yttre samt användargränssnitt för en multimedieprodukt och gestalta dessa för kunden. 17
Mål och kriterier för bedömningen: kan planera ett sådant visuellt yttre för produkten som motsvarar de för produkten uppställda målen, är estetiskt ändamålsenligt, utnyttjar distributionsteknikens möjligheter och är fungerande och möjligt att genomföra både tekniskt och ur produktionssynpunkt kan planera sådana strukturer och användargränssnitt för produkterna som är logiska och motiverade, visuellt ändamålsenliga och som är tekniskt fungerande och går att genomföra ur produktionssynpunkt, samt beaktar produktens användbarhet, målgrupp, underhåll och uppdateringsmöjligheter kan gestalta uppbyggnaden, användargränssnitten och deras funktion samt det visuella utseendet på ett ändamålsenligt sätt. 3.1.3 Bild- och ljudplanering Krav på yrkesskicklighet: känner till möjligheterna för bildoch ljuduttryck inom multimediekommunikation och kan använda bild och ljud (t.ex. fotografier, grafik, färger, animationer, video, musik, ljudeffekter) som element i medieprodukten. De kan välja vilka bild- och ljudelement som skall användas i produkten samt välja hur dessa presenteras och vilka filformat som skall användas. Mål och kriterier för bedömningen: kan för en medieprodukt välja det bild- och ljudmaterial som motsvarar målen för och syftet med produkten kan träffa sådana avgöranden om de bild- och ljudelement som skall användas samt om presentationsätten och filformaten som är motiverade, tekniskt fungerande och möjliga att genomföra samt stöder de mål som ställts upp för produkten. 3.2 Genomförande Krav på yrkesskicklighet: kan självständigt och i samarbete med arbetsteamet skapa, redigera och bearbeta det material som behövs inom multimedia. De kan använda den utrustning, de programvaror och de packnings- och registreringssätt som behövs för att framställa materialet. är kapabla att av materialet redigera en hel multimedieprodukt enligt den teknik som skall användas, finslipa produkten, överföra den till den distributionskanal som skall användas samt utföra underhåll och uppdatering av produkten. 18
Examensdelen Genomförande inom inriktningsområdet för multimedia och nätverkskommunikation består av fyra delar: Text (3.2.1 ) Bild och ljud (3.2.2 ) Redigering (3.2.1 ) Finslipning, distribution och underhåll (3.2.4 ) 3.2.1 Text Krav på yrkesskicklighet: kan såväl genom att skriva själva som genom att bearbeta färdig text producera textinnehåll som lämpar sig för en multimedieprodukt. De kan beakta de krav som tekniken och olika dataterminaler ställer på texten samt förhållandet mellan text och övriga medieelement. Mål och kriterier för bedömningen: kan framställa sådant textmaterial som är skrivet på rätt och tydligt språk, i enlighet med produktens stil och dess målsättningar och som beaktar målgruppen och möjligheten till växelverkan kan vid textproduktionen beakta de andra medieelementen i produkten så att textens förhållande till övriga medieelement är logiskt och motiverat. 3.2.2 Bild och ljud Krav på yrkesskicklighet: är kapabla att skapa, redigera och bearbeta bild- och ljudmaterialet för en multimedieprodukt (t.ex. fotografier, grafik, färger, 2D-animationer, videon, musik, ljudeffekter). förstår hur olika distributionskanaler inverkar på de filformat och packningssätt som skall användas. Mål och kriterier för bedömningen: kan framställa såväl innehållsmässigt som tekniskt ändamålsenligt bild- och ljudmaterial för en produkt optimera bild- och ljudmaterialet så att dess egenskaper (storlek, färger, resolution mm.) lämpar sig för ändamålet och distributionstekniken. 3.2.3 Redigering Krav på yrkesskicklighet: känner till och förstår grunderna i programmering och de olika slag av programmeringsuppgifter som förekommer vid redigeringen av multimedia. är kapabla att med användning av programvarorna inom branschen av materialet redigera en multimedieprodukt som kan användas med den distributionsteknik som står till förfogande. 19
Mål och kriterier för bedömningen: kan det märknings- eller metaspråk (t.ex. HTML, XHTML) som används inom branschen så bra att de förstår kodens element och vid behov förmår bearbeta koden och finna fel i den använda olika programmeringstillämpningar som en del av en multimedieprodukt med användning av programvarorna i branschen redigera en ändamålsenlig, tekniskt fungerande komplett multimedieprodukt. 3.2.4 Finslipning, distribution och underhåll Krav på yrkesskicklighet: kan testa och finslipa en multimedieprodukt enligt ändamålet och målsättningarna, överföra produkten till distributionskanalen och dokumentera framställningsskedena för produkten och de olika medieelementen för framtida underhåll och uppdateringar. kan underhålla och uppdatera produkten enligt kundens önskemål. Mål och kriterier för bedömningen: kan testa produkten i olika användningsmiljöer (t.ex. operativsystem, bläddrarprogram mm.) och beakta hur olika distributionskanaler och användningsmiljöer påverkar produktens yttre och dess funktion kan finslipa produkten så att det slutliga utseendet motsvarar målsättningarna kan överföra den färdigt testade produkten till den distributionskanal som skall användas kan skriva sådana dokument om framställningen av medieelementen och redigeringen av produkten som innehåller de uppgifter som är väsentliga för underhåll och uppdatering av produkten kan reda ut behoven av att underhålla och uppdatera en multimedieprodukt och utföra de underhålls- och uppdateringsuppgifter som behövs. 3.3 Produktion Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om de olika skedena och arbetsuppgifterna i produktionsprocessen. De är medvetna om vilken andel såväl det egna yrkeskunnandet som de andras yrkeskunnande utgör i produktionsprocessen. kan beakta ekonomiska, juridiska och etiska faktorer som hänför sig till produktionen och arbeta kundfokuserat och i enlighet med uppdraget. De kan arbeta ensamma, som medlemmar av en arbetsgrupp och i samarbetsnätverk. kan tillämpa multimedieuttryck och berättarteknik då de presenterar idéer och planerar en fungerande medieprodukt som motsvarar målsättningar och användningsbehov. Vid planeringsarbetet kan de beakta de mål som ställts upp för produkten och produktens målgrupp. kan producera en profes- 20
sionell multimedieprodukt så att medieprodukten som motsvarar målsättningarna är klar vid överenskommen tidpunkt. De kan planera produktionsprocessen från början till slut, anpassa sina egna färdigheter så att helhetsmålet för produktionsprojektet uppnås samt vid behov ta hjälp av samarbetspartners vid genomförandet av produkten. är dessutom medvetna om de individuella faktorer och de faktorer relaterade till arbetsgemenskapen som inverkar på arbetsförmågan och trivseln i arbetet. De kan bygga upp sin egen arbetsmiljö så att den är ergonomiskt ändamålsenlig. Mål och kriterier för bedömningen: kan planera och producera en multimedieprodukt som är ändamålsenlig både för uttryck och i tekniskt hänseende samt beakta målgruppen, produktens planerade livslängd, underhåll och uppdateringsmöjlighet kan kundfokuserats utgångspunkter planera produktionsprocessen som en helhet kan uppskatta och specificera kostnaderna för produktionsprocessen samt den tid, personal och övriga resurser som krävs kan beakta upphovsrättsliga, arbets-, arbetarskydds- och annan lagstiftning samt övriga bestämmelser kan förutse riskfaktorerna i anslutning till produktionsprocessen har kännedom om den anbuds- och avtalspraxis som råder inom branschen och kan ge ett ändamålsenligt anbud och begära anbud kan arbeta under egen ledning och iakttar serviceanda både ensamma och som en del av produktionsgruppen med beaktande av de krav som team- och projektarbete ställer kan arbeta också under press och hålla fast vid överenskomna tidtabeller kan analysera sitt eget arbete och motivera sina avgöranden kan beakta faktorer som anknyter till arbetsförmåga och ergonomi. 4 INRIKTNINGSOMRÅDE: FILMNING OCH BELYSNING Inriktningsområdet för filmning och belysning består av tre examensdelar: Kännedom om utrustning (4.1 ) Genomförande (4.2 ) Produktion (4.3 ) 4.1 Kännedom om utrustning Krav på yrkesskicklighet: kan professionellt använda den filmnings- och belysningsutrustning som är i allmänt bruk inom den yrkesmässiga produktionen i branschen. De kan välja rätt utrustning för varje filmnings- och belysningstillfälle. De har också grundläggande kunskaper om 21
hur man använder utrustning för ljudinspelning, efterbehandling av ljud och videoeditering. Examensdelen Kännedom om utrustning inom inriktningsområdet för filmning och belysning består av fem delar: Filmning (4.1.1 ) Belysning (4.1.2 ) Ljudinspelning (4.1.3 ) Efterbehandling av ljus (4.1.4 ) Videoeditering (4.1.5 ) Mål och kriterier för bedömningen: 4.1.1 Filmning 22 kan professionellt, omsorgsfullt, säkert samt enligt situation och stil använda den kamerautrustning och övrig behövlig utrustning som är i bruk inom yrkesmässig videoproduktion inom branschen kan välja ändamålsenlig utrustning för varje enskild situation kan på användarnivå koppla utrustningen samt utföra justeringar och underhåll har kännedom om bildöverföring och om hur utrustningen för bildöverföring används och fungerar. 4.1.2 Belysning kan på ett omsorgsfullt, säkert och yrkesmässigt sätt samt enligt situation och stil använda de lampor, stativ, upphängningsanordningar, filter och andra tillbehör som behövs för belysning och som allmänt används inom branschen kan välja rätt utrustning för varje situation kan utföra de grundläggande justeringarna och serviceåtgärderna på belysningsutrustning. 4.1.3 Ljudinspelning kan omsorgsfullt, säkert och i enlighet med situationen använda de mikrofoner och den utrustning för ljudinspelning som i allmänhet används inom branschen har kännedom om de mixers och ljudinspelningsanläggningar som i allmänhet används inom branschen
4.1.4 Efterbehandling av ljud kan grunderna för användning av en sådan ljudarbetsstation som allmänt används inom branschen 4.1.5 Videoeditering kan grunderna för användning av en sådan arbetsstation för editering som allmänt används inom branschen. 4.2 Genomförande Krav på yrkesskicklighet: kan självständigt och i samarbete med arbetsteamet och producenten och/eller regissören filma och belysa på broadcastnivå med hjälp av den utrustning och de anordningar som är i allmänt yrkesbruk inom branschen. De behärskar också grunderna i ljudinspelning, efterbehandling av ljud och videoeditering. Examensdelen Genomförande inom inriktningsområdet för filmning och belysning består av fem delar: Filmning (4.2.1 ) Belysning (4.2.2 ) Ljudinspelning (4.2.3 ) Efterbehandling av ljud (4.2.4 ) Videoeditering (4.2.5 ) Mål och kriterier för bedömningen: 4.2.1 Filmning kan både för hand och med hjälp av stativ yrkesmässigt filma såväl orörliga som rörliga objekt med de kameror som i allmänhet används inom branschen kan bildkomposition, bildstorlekar samt de dramaturgiska grunderna i bild- och ljuduttryck och kan använda sig av dem i sitt arbete kan i filmningssituationer använda färg, ljus och kamerarörelser på ett ändamålsenligt och uttrycksfullt sätt kan i filmningssituationer beakta de krav som ljudinspelningen och editeringen ställer kan beakta hur olika distributionstekniker påverkar filmningen 23
kan filma professionellt med studiokameror i en arbetsgrupp underställd regissören kan beakta de krav filmningen ställer och framföra dem för arbetsgruppen och regissören kan reagera snabbt i olika situationer och självmant erbjuda regissören en bild behärskar yrkesterminologin och kommandospråket inom branschen. 4.2.2 Belysning kan professionellt arbeta med belysning vid olika slag av studiofilmningar och filmningar inom- och utomhus med hjälp av den belysningsutrustning som i allmänhet används inom branschen behärskar trepunktsbelysning och dess olika varianter är förtrogna med färgtemperaturer, naturligt ljus och artificiellt ljus samt skillnaderna mellan dem och kan använda sig av dem i olika filmningssituationer kan använda ljus och färg uttrycksfullt i enlighet med situationen, program- eller produkttypen samt den valda stilarten i olika filmningsförhållanden. 4.2.3 Ljudinspelning kan spela in ljud på grundläggande nivå med den utrustning som allmänt används i studior, vid ljudinspelningar inomhus och i fältförhållanden kan spara, kombinera och justera ljudmaterial från olika källor känner till yrkesterminologin och kommandospråket inom branschen. 4.2.4 Efterbehandling av ljud kan välja de tagningar och scener i ljudmaterialet som stödjer bildspråket kan korrigera sådana fel i ljudmaterialet som går att korrigera kan kombinera ljudmaterialet så att ljudspråket inom produkten är enhetligt. 24
4.2.5 Videoeditering har kännedom om principerna för filmklippning kan bland det filmade materialet välja sådana tagningar och scener som stödjer ändamålet kan korrigera sådana fel i bildmaterialet som går att korrigera kan kombinera det filmade materialet så att bildspråket inom produkten är enhetligt. 4.3 Produktion Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om de olika skedena i produktionsprocessen och är på det klara med den andel som både det egna yrkeskunnandet och de andras yrkeskunnande har i produktionsprocessen. De kan beakta etiska, ekonomiska och juridiska faktorer i anslutning till av-produktion och arbetar kundfokuserat och i enlighet med uppdraget. kan ensamma eller i samarbete med andra planera och genomföra ett resursenligt program eller dito produkt på broadcastnivå inom avtalad tidtabell. är dessutom medvetna om de individuella faktorer eller faktorer inom arbetsgemenskapen som inverkar på arbetsförmågan och trivseln i arbetet. De kan bygga upp sin egen arbetsmiljö så att den är ergonomiskt ändamålsenlig. Mål och kriterier för bedömningen: kan göra upp en kostnadskalkyl där kostnaderna för produktionsprojektet, den tid och personal som krävs för projektet och de andra behövliga resurserna specificeras kan beakta upphovsrättsliga, arbets-, arbetsskydds-, arbetarskydds- och annan lagstiftning samt övriga bestämmelser har kännedom om manusprocessen och kan skriva ett kundorienterat och mottagarcentrerat manuskript i enlighet med tillgängliga resurser kan av manuskriptet utarbeta en bild- och ljudplan som är möjlig att genomföra kan utarbeta en filmnings- och ljudinspelningsplan enligt manuskriptet och resurserna på så sätt att planen är realistisk och går att genomföra behärskar grunderna i historieberättande och dramaturgi samt olika stilarter inom av-berättande och kan använda sig av dessa i sitt arbete kan arbeta också under tryck och hålla fast vid överenskomna tidtabeller kan analysera sitt eget arbete och motivera sina avgöranden kan beakta faktorer i anslutning till arbetsförmåga och ergonomi. 25
5 INRIKTNINGSOMRÅDE: LJUDINSPELNING OCH EFTERBEHANDLING AV LJUD Inriktningsområdet för ljudinspelning och efterbehandling av ljud består av tre examensdelar: Kännedom om utrustning (5.1 ) Genomförande (5.2 ) Produktion (5.3 ) 5.1 Kännedom om utrustning Krav på yrkesskicklighet: kan professionellt använda sig av de ljudinspelningsanläggningar och utrustningshelheter som är i allmänt bruk vid yrkesmässig film- och ljudinspelningsproduktion inom branschen. De kan för varje tillfälle välja den ändamålsenliga utrustningen. De kan också grunderna i att använda utrustning för filmning, belysning och videoeditering. Examensdelen Kännedom om utrustning inom inriktningsområdet för ljudinspelning och efterbehandling av ljud består av fem delar: Ljudinspelning (5.1.1 ) Efterbehandling av ljud (5.1.2 ) Filmning (5.1.3 ) Belysning (5.1.4 ) Videoeditering (5.1.5 ) Mål och kriterier för bedömningen: 5.1.1 Ljudinspelning kan på ett professionellt, omsorgsfullt och säkert sätt samt enligt situation och stil använda sig av mikrofoner, ljudupptagningsapparatur, mixers och annan ljudinspelningsutrustning som allmänt används inom branschen kan välja ändamålsenlig utrustning med tanke på varje enskild filmningsoch ljudinspelningssituation kan sätta ihop och koppla en fungerande utrustningshelhet som lämpar sig för situationen kan på användarnivå utföra justeringar och service på ljudinspelningsutrustningen har kännedom om ljudöverföring och principerna för hur ljudöverföringsutrustningen används och fungerar. 26
5.1.2 Efterbehandling av ljud kan använda sig av en ljudarbetsstation som allmänt används inom branschen, känner till dess möjligheter och begränsningar samt kan utföra service på användarnivå kan överföra råmaterialet till arbetsstationen och den färdiga produkten (vid behov packad) till rätt format med tanke på ändamålet. 5.1.3 Filmning Examinanden kan använda den kamera- och annan utrustning som allmänt används inom branschen på ett säkert sätt och i enlighet med situationen. 5.1.4 Belysning kan grunderna i användningen av en sådan editeringsarbetsstation som är i allmänt bruk inom branschen. 5.1.5 Videoeditering kan grunderna i användningen av en editeringsstation som i allmänhet används inom branschen. 5.2 Genomförande Krav på yrkesskicklighet: kan spela in, editera och bearbeta ljud ensamma, självständigt och i samarbete med arbetsteamet, samt tillsammans med producenten och/eller regissören spela in ljud på broadcastnivå i anslutning till en video med hjälp av den utrustning och de anordningar som i allmänhet används inom branschen. De behärskar också grunderna i filmning, belysning och videoeditering. Examensdelen Genomförande inom inriktningsområdet för ljudinspelning och efterbehandling av ljud består av fem delar: Ljudinspelning (5.2.1 ) Efterbehandling av ljud (5.2.2 ) Filmning (5.2.3 ) Belysning (5.2.4 ) Videoeditering (5.2.5 ) 27
Mål och kriterier för bedömningen: 5.2.1 Ljudinspelning kan vid filmning och ljudupptagning spela in ljud i studior, inomhus och i fältförhållanden på ett professionellt sätt med hjälp av den utrustning som i allmänhet används inom branschen kan de dramaturgiska grunderna i ljud- och bildspråk och kan använda sig av dem i sitt arbete kan spela in ljud på ett uttrycksfullt sätt och i enlighet med situation och stil kan spara, kombinera och justera ljudmaterial från olika källor med en utrustningshelhet enligt situationen och med ett professionellt slutresultat kan med iakttagande av manuskriptet spela in ljud självständigt, i en arbetsgrupp samt i samarbete med regissören kan i sitt arbete beakta de krav som filmning och videoeditering ställer kan i ljudinspelningssituationer beakta de krav som ljudupptagningen ställer och framföra kraven för arbetsgruppen och regissören kan beakta hur olika distributionstekniker påverkar ljudinspelningen behärskar yrkesterminologin och kommandospråket inom branschen. 5.2.2 Efterbehandling av ljud kan bland ljudmaterialet välja de tagningar och scener som bäst stödjer ändamålet kan bearbeta ljudet samt korrigera sådana fel i ljudmaterialet som går att korrigera kan kombinera ljudmaterialet så att ljudspråket inom produkten är enhetligt och stödjer bildspråket i videoproduktionen kan kombinera ljudmaterialet på ett uttrycksfullt sätt i enlighet med program- eller produkttyp och den valda stilarten kan editera självständigt och i samarbete med regissören. 5.2.3 Filmning behärskar bildstorlekar och grunderna i bildkomposition kan filma för hand och med hjälp av stativ på grundnivå med de kameror som i allmänhet används inom branschen har kännedom om yrkesterminologin och kommandospråket inom branschen. 28
5.2.4 Belysning kan grunderna i trepunktsbelysning kan belysa på grundnivå vid olika slag av studio-, inomhus- och utomhusfilminspelningar med hjälp av den belysningsutrustning som i allmänhet används inom branschen. 5.2.5 Videoeditering har kännedom om principerna för filmklippning kan av det filmade materialet välja de tagningar och scener som stödjer ändamålet kan korrigera sådana fel i bildmaterialet som går att korrigera kan kombinera det filmade materialet så att bildspråket inom produkten är enhetligt. 5.3 Produktion Krav på yrkesskicklighet: har kännedom om de olika skedena och arbetsuppgifterna i produktionsprocessen. De är på det klara med vilken andel såväl det egna yrkeskunnandet som de andras yrkeskunnande utgör i produktionsprocessen. kan beakta ekonomiska, juridiska och etiska faktorer som hänför sig till av-produktionen och arbeta kundfokuserat och i enlighet med uppdraget. kan ensamma eller i samarbete med andra planera och genomföra ett program eller dito produkt på broadcastnivå i enlighet med resurserna inom avtalad tidtabell. är dessutom medvetna om de individuella faktorer eller faktorer inom arbetsgemenskapen som inverkar på arbetsförmågan och trivseln i arbetet. De kan bygga upp sin egen arbetsmiljö så att den är ergonomiskt ändamålsenlig. Mål och kriterier för bedömningen: kan göra upp en kostnadskalkyl där kostnaderna för produktionsprojektet, den tid och personal som krävs för projektet och de andra behövliga resurserna specificeras kan beakta upphovsrättsliga, arbets-, arbetsskydds-, arbetarskydds och annan lagstiftning samt övriga bestämmelser har kännedom om manusprocessen och kan skriva ett kundorienterat och mottagarcentrerat manuskript i enlighet med tillgängliga resurser kan av manuskriptet utarbeta en bild- och ljudplan som är möjlig att genomföra kan utarbeta en filmnings- och ljudinspelningsplan enligt manuskript och resurser på så sätt att planen är realistisk och går att genomföra 29
behärskar grunderna i historieberättande och dramaturgi samt olika stilarter inom av-berättande och kan använda sig av dessa i sitt arbete kan arbeta också under tryck och hålla fast vid överenskomna tidtabeller kan analysera sitt eget arbete och motivera sina avgöranden kan beakta faktorer i anslutning till arbetsförmågan och ergonomi. 6 INRIKTNINGSOMRÅDE: VIDEOEDITERING Inriktningsområdet för videoeditering består av tre examensdelar: Kännedom om utrustning (6.1 ) Genomförande (6.2 ) Produktion (6.3 ) 6.1 Kännedom om utrustning Krav på yrkesskicklighet: kan professionellt använda sig av de videoediteringsanläggningar och utrustningshelheter som är i allmänt bruk vid yrkesmässig produktion inom branschen. De kan för varje tillfälle välja den ändamålsenliga utrustningen. De kan använda utrustning för filmning, belysning, ljudinspelning och efterbehandling av ljud på grundläggande nivå. Examensdelen Kännedom om utrustning inom inriktningsområdet för videoeditering består av fem delar: Videoeditering (6.1.1 ) Filmning (6.1.2 ) Belysning (6.1.3 ) Ljudinspelning (6.1.4 ) Efterbehandling av ljud (6.1.5 ) Mål och kriterier för bedömningen: 6.1.1 Videoeditering kan använda sig av en editeringsarbetsstation som allmänt används inom branschen samt övriga apparater som används inom videoeditering, känner till deras möjligheter och begränsningar samt kan utföra service på användarnivå kan överföra råmaterialet till arbetsstationen och den färdiga produkten (vid behov packad) till rätt format med tanke på ändamålet. 30
6.1.2 Filmning Examinanden kan använda den kamera- och annan utrustning som är i allmänt bruk inom branschen på ett omsorgsfullt och säkert sätt och i enlighet med situationen. 6.1.3 Belysning kan användningen av en belysningsutrustning som är i allmänt bruk inom branschen på ett omsorgsfullt och säkert sätt och i enlighet med situationen. 6.1.4 Ljudinspelning kan omsorgsfullt, säkert och i enlighet med situationen använda de mikrofoner och den utrustning för ljudinspelning som är i allmänt yrkesbruk inom branschen har kännedom om de mixers och ljudinspelningsanläggningar som är i allmänt yrkesbruk inom branschen. 6.1.5 Efterbehandling av ljud kan grunderna för användning av en sådan ljudarbetsstation som allmänt används inom branschen 6.2 Genomförande Krav på yrkesskicklighet: kan editera ensamma, självständigt och i samarbete med arbetsteamet, samt tillsammans med producenten och/eller regissören spela in ljud på broadcastnivå i anslutning till en video med hjälp av den utrustning och de anordningar som är i allmänt yrkesbruk inom branschen. De behärskar också grunderna i filmning, belysning och efterbehandling av ljud. Examensdelen Genomförande inom inriktningsområdet för videoeditering består av fem delar: Videoeditering (6.2.1 ) Filmning (6.2.2 ) Belysning (6.2.3 ) Ljudinspelning (6.2.4 ) Efterbehandling av ljud (6.2.5 ) 31
Mål och kriterier för bedömningen: 6.2.1 Videoeditering behärskar bildkomposition, bildstorlekar samt de dramaturgiska grunderna i bild- och ljudspråk och kan använda sig av dem i sitt arbete har kännedom om principerna för filmklippning och kan professionellt använda sig av dem i sitt arbete kan grunderna i linjär redigering kan editera on-line och off-line kan av det filmade materialet välja de tagningar och scener som bäst stödjer ändamålet kan korrigera sådana fel i bildmaterialet som går att korrigera kan kombinera det filmade materialet så att bildspråket inom produkten är enhetligt kan kombinera det filmade materialet på ett uttrycksfullt sätt i enlighet med program- eller produkttyp och vald stilart kan editera självständigt och i samarbete med regissören. 6.2.2 Filmning kan filma för hand och med hjälp av stativ på grundläggande nivå med de kameror som är i allmänt yrkesbruk inom branschen har kännedom om yrkesterminologin och kommandospråket inom branschen. 6.2.3 Belysning kan grunderna i trepunktsbelysning kan på grundläggande nivå belysa vid olika slag av studio-, inomhus- och utomhusfilminspelningar med hjälp av den belysningsutrustning som i allmänhet används inom branschen. 6.2.4 Ljudinspelning kan spela in ljud på grundläggande nivå med den utrustning som allmänt används i studior, vid ljudinspelningar inomhus och i fältförhållanden kan spara, kombinera och justera ljudmaterial från olika källor känner till yrkesterminologin och kommandospråket inom branschen. 32
6.2.5 Efterbehandling av ljud kan välja de tagningar och scener i ljudmaterialet som stödjer bildspråket kan korrigera sådana fel i ljudmaterialet som går att korrigera kan kombinera ljudmaterialet så att ljudspråket inom produkten är enhetlig och anpassad till varje enskild program- eller produkttyp och vald stilart. 6.3 Produktion Krav på yrkesskicklighet: känner de olika skedena och arbetsuppgifterna i produktionsprocessen. De är på det klara med vilken andel såväl det egna yrkeskunnandet som de andras yrkeskunnande utgör i produktionsprocessen. kan beakta ekonomiska, juridiska och etiska faktorer som hänför sig till av-produktionen och arbeta kundfokuserat och i enlighet med uppdraget. kan ensamma eller i samarbete med andra planera och genomföra ett program eller dito produkt på broadcastnivå inom givna resurser och avtalad tidtabell. är dessutom medvetna om de individuella faktorer eller faktorer inom arbetsgemenskapen som inverkar på arbetsförmågan och trivseln i arbetet. De kan bygga upp sin egen arbetsmiljö så att den är ergonomiskt ändamålsenlig. Mål och kriterier för bedömningen: kan göra upp en kostnadskalkyl där kostnaderna för produktionsprojektet, den tid och personal som krävs för projektet och de andra behövliga resurserna specificeras kan beakta upphovsrättsliga, arbets-, arbetsskydds-, arbetarskydds- och annan lagstiftning samt övriga bestämmelser har kännedom om manusprocessen och kan skriva ett kundorienterat och mottagarcentrerat manuskript i enlighet med tillgängliga resurser kan av manuset utarbeta en bild- och ljudplan som är möjlig att genomföra kan utarbeta en filmnings- och ljudinspelningsplan enligt manuskript och resurser på så sätt att planen är realistisk och går att genomföra behärskar grunderna i historieberättande och dramaturgi samt olika stilarter inom av-berättande och kan använda sig av dessa i sitt arbete kan arbeta också under tryck och hålla fast vid överenskomna tidtabeller kan analysera sitt eget arbete och motivera sina avgöranden kan beakta faktorer i anslutning till arbetsförmågan och ergonomi. 33
7 FÖRETAGSAMHET Examensdelen Företagsamhet är en frivillig del inom yrkesexamen i audiovisuell kommunikation. Krav på yrkesskicklighet: förstår de viktigaste principerna för ekonomisk verksamhet och tillämpar dem i sina egna arbetsuppgifter. De utför sina arbetsuppgifter med iakttagande av serviceanda och sin organisations värderingar. har de grundläggande färdigheter som behövs i försäljningsförhandlingar och överläggningar i arbetet. De är medvetna om sina egna förhandlingsbefogenheter och känner till och kan reda ut motpartens befogenheter. har kännedom om olika företagsformer och beskattningspraxis för dem samt den viktigaste lagstiftningen som hänför sig till företagsverksamhet. De kan upprätta korrekta avtal och kostnadskalkyler samt prissätta sitt eget arbete på rätt sätt. känner till grunderna i marknadsföring och planering och genomförande av kommunikation samt utnyttjar de möjligheter dessa erbjuder. De förmår skaffa fram information och sakkunnigtjänster då de överväger att bli företagare och kan analysera sin egen kompetens att verka som företagare. Mål och kriterier för bedömningen: kan i sina arbetsuppgifter fungera på ett företagarmässigt sätt och granska sin egen kompetens att verka som företagare har bekantat sig med sin egen bransch så att de kan skärskåda dess framtidsmöjligheter, utveckling och marknadsläge med tanke på att starta egen företagsverksamhet kan utarbeta en tydlig och begriplig utvecklingsplan som stödjer den blivande egna företagsverksamheten och grundandet av ett eget företag kan definiera de väsentliga juridiska och ekonomiska faktorerna i anslutning till företagsamhet och etablering av ett företag (bl.a. former för företagsverksamhet, finansiering, inledande åtgärder, ansvar, behövliga resurser samt risker) kan göra upp en realistisk kostnadskalkyl samt prissätta sitt eget arbete och sin produkt kan tolka bokslutet för ett företag, bl.a. beträffande kapital, förmögenhet, likviditet och resultat kan producera tydliga broschyrer, meddelanden och annat marknadsförings- och informationsmaterial vet varifrån man vid behov kan få sakkunnigtjänster vid inledandet av företagsverksamhet. 34