Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2011-2012
2 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Innehåll Sammanfattning 4 Studieomdömen 5 Avvikelser och deras orsak 6 Omdömen till 47 procent av deltagare i Allmän kurs 6 Utveckling över tid 7 Utfärdade behörigheter 8 Allmän kurs 8 Särskilda kurser 8 Avbrott läsåret 2011/12 9 Analys och slutsatser 11 3
Sammanfattning Uppdraget I Riktlinjer för 2012 till Folkbildningsrådet avseende användningen av sjuttonde utgiftsområdets anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen ges uppdraget att redovisa i vilken grad deltagarna har avbrutit utbildningarna samt i vilken grad deltagarna erhåller studieomdömen och behörighetsintyg. Sammanfattning Folkbildningsrådet genomförde i juni 2012 en uppföljning av folkhögskolornas utfärdade studieomdömen under läsår 2011/12. Av 150 skolor utfärdade 148 studieomdömen. Omdömen sätts i en fyrgradig skala med viktningen 1 för Mindre god till 4 för Utmärkt. Genomsnittstal för satta omdömen var 2,66, att jämföras med det rekommenderade värdet 2,7. De flesta omdömen sattes i den behörighetsgivande Allmänna kursen där 47 procent, 5 579 av deltagarna erhöll omdömen. En trend de senaste åren är att deltagare som erhåller Mindre god som omdöme minskar mot föregående år. Antalet utfärdade grundläggande behörigheter kalenderår 2011 i Allmän kurs, 2 142 var ungefär 243 färre än fjolårets utfärdade behörigheter. Under året har därutöver 1 194 studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning i de Särskilda kurserna. Avbrotten i Allmän kurs 2011/12 var 2 046, vilket motsvarar 18 procent av snittdeltagare. I den Särskilda kursen avbröt 1 245 studierna. Detta motsvarar 8 procent av snittdeltagarna under läsåret. I de långa kurserna sammantaget avbröt 12 procent av snittdeltagarna sina studier. Män i den Allmänna kursen avbröt i något högre grad sina studier under vårterminen. Undersökningsmetod Folkhögskolornas rapportering av deltagaruppgifter till SCB ligger till grund för uppföljningen av studieavbrott och utfärdade behörigheter. Statistiken baseras på en totalräknad undersökning. Folkhögskolorna redovisar antal studieavbrott per termin uppdelat på kurstyp. Samtliga deltagare i långa kurser ingår i studien. Studien presenterar termins- och årsuppgifter. Kurser av olika längd ingår, medan det för den Allmänna kursen finns en minimiomfattning av 30 veckor. Folkhögskolorna sätter grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen. Intyg om särskild behörighet i enskilda gymnasiekurser kan också utfärdas. Den studerande får inte ämnesbetyg. I stället kan den studerande erhålla ett studieomdöme, som grundas på en gemensam bedömning av studieförmåga. Folkhögskolan utfärdar också intyg om fullgjord fritidsledarutbildning och andra eftergymnasiala yrkesutbildningar. Folkbildningsrådet samlar årligen in uppgifter från folkhögskolorna kring utfärdade studieomdömen. Insamlingen sker via webbenkät. 4 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
148 skolor Studieomdömen Folkbildningsrådet genomförde under våren 2012 en uppföljning av folkhögskolornas avgivna studieomdömen under läsår 2011/12. Av 150 skolor utfärdade 148 studieomdömen. (Mo Gård och PRO:s folkhögskolor ger inga omdömen.) Genomsnittstal för satta omdömen var 2,65. De flesta omdömen avges i den behörighetsgivande Allmänna kursen dit deltagare söker sig i behov av behörighet för vidare studier. 88 % av deltagare i denna kurstyp hade en kortare utbildning än 3-årigt gymnasium medan andelen i de särskilda kurserna var 26 %. Tabell Studieomdömen 2011/12 Antal totalt antal omdömen 5 641 därav på allmän kurs 5 579 särskild kurs 62 Fördelning Procent 1. Mindre god 430 8% 2. God 2 111 37% 3. Mycket god 2 131 38% 4. Utmärkt 969 17% Snitt 2,65 Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömesgivning skall genomsnittet av angivna studieomdömen sammantaget vara talet 2,7 (+/- 5%). Antal omdömen av var grad multipliceras med talen 1-4 enligt den givna viktningen. Produkterna summeras och divideras sedan med det totala antalet avgivna studieomdömen. Under läsår 2011/12 var medeltalet för de 148 folkhögskolorna som utfärdade studieomdömen 2,65. 60 50 40 30 20 10 0 2 2,56 2,7 2,84 3 3,5 Fler Studieomdömen 2011/12 beräknat genomsnittstal 2,65 5
Avvikelser och deras orsak Värden för enskilda skolor ligger i spannet 1,6 till 3,3. Tabell Genomsnittstal Spann Antal Kumulativ skolor procent 0-2 1 1% 2,01-2,56 39 27% 2,57-2,7 52 62% 2,71-2,84 36 86% 2,85-3 14 96% 3,01-3,5 6 100% Fler 0 148 88 skolor låg exakt inom snittvärdet med +/- 5% avvikelse, 40 skolor under och 20 över (varav 14 mellan 2,85 och 3). Snittvärden över gränsvärdet motiverar man bl a med mycket studiemotiverade deltagare med inriktning mot högskolestudier men även med att deltagare som skulle ha fått omdömet mindre god studieförmåga inte slutfört kursen och att deltagare befinner sig på en så grundläggande nivå att omdöme inte är aktuellt. Sju skolor anger frånvaro eller avbrott som skäl. Två skolor ser sina högskoleförberedande inriktningar som skäl till att de rekryterat deltagare med god studievanaoch motivation. Sex skolor väntar med att sätta omdöme på deltagares förfrågan eller till när behörighet uppnåtts. Fyra skolor anger få deltagare som skäl till höga genomsnittstal. Ett urval kommentarer: Eftersom summan deltagare som fick omdömen är låg märks det mer om några få får ett högt omdöme. Ett annat skäl till att summan är hög är att ett antal deltagare som med stor sannolikhet skulle fått mindre god slutade sina studier i förtid och fick därmed inget omdöme. Vi har haft en grupp deltagare med mycket hög motivation. De har också fått utvecklas i vår studieverkstad, som är till för deltagare som har behov av extra stöd, men även för de som är högt motiverade och vill nå goda resultat. Den viktigaste orsaken till det höga medelvärdet är att vi har en kurs Naturvetenskapligt basår med begåvade och högpresterande elever som fått höga omdömen. Få deltagare blev omdömessatta. På grund av hög frånvaro var det flera deltagare som inte fick något omdöme satt. Även lågt snittvärde har kommenterats: Flertalet av deltagarna har mycket låg utbildningsbakgrund och många har inte kunskaper motsvarande avslutad grundskola. Många har även dåliga kunskaper i svenska. Detta gör att skolan ligger under det önskade snittet för samtliga folkhögskolor. Omdömen till 47 procent av deltagare i Allmän kurs Deltagare studerar mellan ett till tre år i långa kurser. Höstterminens deltagare används som ett schablonmått på faktiska deltagare under ett läsår, då samma elev kan förväntas gå höst- och vårtermin. Med det måttet som utgångspunkt sattes omdömen på 47 % av eleverna i Allmän kurs 5 579 av 11 825. Med ett något lägre antal deltagare och mer stabilt antal studieomdömen ökar andelen avgivna omdömen med 2 procentenheter på två år. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2011/12 2010/11 2009/10 Deltagare Allmän ht Omdöme Allmän 6 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Utveckling över tid Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 avrundat. Samtidigt har en viss förskjutning skett där fler deltagare erhållit omdömena Utmärkt och Mindre god. I SÖ:s tidigare riktlinjer rekommenderades fördelningen (Utmärkt 15%, Mycket god 45%, God 35% och Mindre god 5%). Nu utgör snittvärdet riktlinje. Tabell Omdömenas fördelning Andel (%) Vikt 2011/12 2010/11 2009/10 1= Mindre god 8% 7% 9% 2= God 37% 38% 37% 3= Mycket god 38% 38% 37% 4= Utmärkt 17% 17% 17% Summa: 100% 100% 100% Snittvärde 2,65 2,66 2,63 Antal omdömen 5 641 5 686 5 900 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2011/12 2010/11 2009/10 1= Mindre god 2= God 3= Mycket god 4= Utmärkt 7
Utfärdade behörigheter Allmän kurs Allmän kurs kan ge behörighet till fortsatta studier motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet. Den kan bedrivas på grundskole- och gymnasial nivå. I det senare fallet ska studierna kunna leda till grundläggande behörighet för högskolestudier. Av deltagarna i Allmän kurs, hade 88 procent kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium. Studierna i Allmän kurs bedrivs mellan ett och tre år. Antalet utfärdade grundläggande behörigheter, 2 142, var något lägre än under fjolåret. Särskilda kurser Av deltagarna i de Särskilda kurserna hösten 2012 studerade 2 919 deltagare vid eftergymnasial yrkesutbildning. Sådana kurser varierar i längd mellan en termin och fyra år. Under 2012 har 1 194 studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning. Antalet deltagare som avslutat en eftergymnasial yrkesutbildning med behörighet vid folkhögskola är något lägre än föregående år. Grundläggande behörighet för högskolestudier och fullgjord eftergymnasial yrkesutbildning: Tabell Långa kurser 2009-2011 Grundläggande behörighet Eftergymnasial yrkesutbildning Termin 2012 2011 2010 2012 2011 2010 höst 263 344 245 87 98 141 vår 1 879 2 041 2 139 1107 1 261 1 226 Totalt 2 142 2 385 2 384 1 194 1 359 1 367 Tabell Deltagare per kön i långa kurser 2012 Kön Grundläggande Eftergymnasial behörighet yrkesutbildning Man 926 454 Kvinna 1 185 726 Deltagare* 2 142 1 194 8 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Avbrott läsåret 2011/12 I snitt deltog 11 300 studerande i Allmänna kursen under läsåret. 2 065 avbröt studierna, vilket motsvarar 18 procent av läsårsdeltagare. I den Särskilda kursen deltog i genomsnitt 15 700 studerande under läsåret i verksamheten, varav 1 254 avbröt studierna. Detta motsvarar 8 procent av läsårsdeltagare. Skillnaden i avbrott i de olika kurstyperna speglar skillnaden i kursernas inriktning och vilka deltagargrupper som rekryteras. Medan 74 procent av deltagarna i Särskilda kurser har utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre och därmed är studievana, har den Allmänna kursens deltagare per definition huvudsakligen en kortare tidigare utbildning. 88 procent har en kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Yngre elever som ej fullföljt studier i gymnasieskolan är en ökande andel av deltagare. Avbrotten var 12 procent i de långa kurserna sammantaget. Totalt sett är avbrotten i långa kurser oförändrat mot föregående år. Av avbrotten under höstterminen svarade kvinnor för 64 procent, män för 36 procent i den Allmänna kursen. Könsfördelningen för samtliga deltagare är 58 procent kvinnor, 42 procent män inom kurstypen. Under våren utgör män en något större andel av deltagare som avbryter. I den Särskilda kursen är andelarna avbrott per kön under våren de samma som andelar utav deltagare, medan kvinnor avbryter sina studier i högre grad under höstterminen. Tabell Avbrott i långa kurser läsår 2011/12 Allmän kurs Särskild kurs inkl. Påbyggnad Långa kurser totalt Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) höst 2011 11 825 1 126 10 16 175 687 4 28 000 1 813 6 vår 2012 11 223 920 8 15 794 558 4 27 017 1 478 5 Snitt 11 524 2 046 18 15 985 1 245 8 27 509 3 291 12 Not. Uppgifter hämtas ur Deltagarregistret och avviker marginellt från Statistikrapportens gruppstatistik. Tabell Avbrott i långa kurser läsår 2011/12, andel per kön Allmän kurs Särskild kurs inkl. Påbyggnad Långa kurser totalt Avbrott Man Kvinna Avbrott Man Kvinna Avbrott Man Kvinna höst 2011 1 126 41 59 687 28 72 1 813 36 64 vår 2012 920 45 55 558 28 72 1 478 39 61 9
Avbrott länsvis Tabell Deltagare och andel avbrott i Långa kurser 2011/12 fördelat på län Allmän kurs Särskilda kurser Län Deltagarsnitt Avbrott Procent Deltagarsnitt Avbrott Procent Stockholms län 2 109 379 18 2 605 175 7 Uppsala län 102 14 14 249 6 2 Södermanlands län 320 55 17 570 60 11 Östergötlands län 649 117 18 768 66 9 Jönköpings län 651 122 19 1 337 91 7 Kronobergs län 165 25 15 352 16 5 Kalmar län 424 77 18 510 43 8 Gotlands län 65 2 3 252 7 3 Blekinge län 220 46 21 385 15 4 Skåne län 1 564 320 20 1 898 123 6 Hallands län 174 22 13 230 23 10 Västra Götalands län 1 797 267 15 1 489 92 6 Värmlands län 411 82 20 607 42 7 Örebro län 421 89 21 568 28 5 Västmanlands län 220 38 17 276 25 9 Dalarnas län 465 65 14 861 71 8 Gävleborgs län 312 26 8 472 24 5 Västernorrlands län 388 78 20 801 153 19 Jämtlands län 253 64 25 290 14 5 Västerbottens län 477 68 14 596 36 6 Norrbottens län 342 90 26 874 135 15 Totalt 11 524 2 046 18 15 990 1 245 8 Allmän kurs I Halland minskar avbrotten med 10 procentenheter. I Västmanland med 9 procentenheter. Norrbotten, Gävleborg och Blekinge är andra län där avbrotten minskar. För Norrbottens del är det en vändning från en kraftig ökning föregående år. Lägst procentuella avbrott uppvisar Gotland. Omvänt ökar avbrotten i Jämtland med 10 procentenheter till 25 procent. Östergötland ökar avbrotten med 4 procenenheter, men ligger ändå på medel. Särskild kurs I Särskild kurs uppvisar Västernorrland en ökning av avbrott med 8 procentenheter och Norrbotten med 6 procentenheter. Båda länen placerar sig med bred marginal över medelvärdet för avbrott. Halland och Gävleborg minskar avbrotten med 5 respektive 4 procentenheter. Uppsala län har med 2 procent den lägsta andelen avbrott tätt följt av Gotland med 3 procent. 10 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
Analys och slutsatser Studieomdömen Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 avrundat. En viss förskjutning har skett där fler deltagare erhållit omdömena Utmärkt och Mindre god. Under 2011 påbörjades en översyn av riktlinjerna för studieomdömet. En kartläggning av hur folkhögskolorna arbetar med studieomdömet har genomförts, ett förslag till omarbetade riktlinjer har varit på remiss till folkhögskolorna och ett utvecklingsarbete har initierats. Beslut om nya riktlinjer fattas under våren 2013 för tillämpning våren 2014. Behörigheter Antalet utfärdade behörigheter och andelen deltagare som erhåller behörighet har ökat de tre tidigare åren, men minskar något 2012. Bidragande orsaker till ökningen kan vara arbetsmarknadsläget och allt högre ställda krav på utbildning. Den tillfälliga minskningen är av liten omfattning och kan vara en följd av minskande årskullar. Avbrott Tidigare uppföljningar visar att vanliga orsaker till avbrott, i synnerhet på Allmän kurs, är att eleverna inte är mogna för studier, att de har hemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna. Många elever som gör avbrott har också en bakgrund med problem som misslyckanden i skolan. Andra anledningar kan vara familjeproblem, missbruk eller sjukdom. Även ekonomiska problem med förändrade studiestödsregler nämns av folkhögskolorna som orsaker till deltagares avbrutna studier. Folkhögskolan har sedan 2004/2005 en majoritet av deltagare yngre än 25 år i Allmän kurs. Jämfört med femton år tillbaka är förhållandet närmast omvänt. Äldre deltagare utgjorde då 60 procent av deltagarna. Med allt yngre deltagare med sämre studieförutsättningar än tidigare är andelen avbrott i den Allmänna kursen inte överraskande stor. 11
12 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan
13