H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 635 (NJA 2016:51)

Relevanta dokument
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 21 juni 2016 Ö KLAGANDE Skatteverket Rättsavdelningen Solna

Högsta domstolen NJA 2017 s. 357 (NJA 2017:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2015 s. 763 (NJA 2015:70)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 844 (NJA 2016:74)


H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2015 s. 839 (NJA 2015:76)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 6 november 2015 Ö KLAGANDE 1. JL 2. CL. Ombud för 1 och 2: Advokat ML

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2017 s. 569 (NJA 2017:54)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 73 (NJA 2016:7)

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 71 (NJA 2005:11)

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s (NJA 2008:89)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 540 (NJA 2013:50)


H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 548 (NJA 1995:81)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 397 (NJA 2010:43)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1998 s. 443 (NJA 1998:70)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2015 s. 663 (NJA 2015:63)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s (NJA 2016:101)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2004 s. 325 (NJA 2004:34)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö KLAGANDE TW. Ombud: Advokat RH MOTPART EW

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83)

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Nordea Bank AB (publ.), ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut i mål Ö

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2011 s. 306 (NJA 2011:22)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2017 s. 405 (NJA 2017:38)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 413 (NJA 2013:40)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1998 s. 219 (NJA 1998:33)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s (NJA 2013:112)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 8 april 2014 Ö

Transkript:

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2016 s. 635 (NJA 2016:51) Målnummer: Ö3450-15 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2016-06-21 Rubrik: EU-stöd som har utgetts för särskilt angivet ändamål, men varit beroende av motprestation i form av nedlagda kostnader, har ansetts inte omfattat av utmätningsförbudet i 5 kap. 6 utsökningsbalken. Lagrum: 5 kap. 6 utsökningsbalken (1981:774) Rättsfall: NJA 1986 s. 539 REFERAT Kronofogdemyndigheten utmätte genom beslut den 29 oktober 2014 en P.Ö. tillkommande fordran på Jordbruksverket som avsåg EU-stöd för att öka arealen ädellövskog på fastigheten Norrtälje Valla 3:1. Utmätningen skedde för Skatteverkets och två enskilda borgenärers räkning. Myndigheten utmätte 8 800 kr och lämnade kvar ett beneficium om 15 000 kr. Nacka tingsrätt P.Ö. överklagade i Nacka tingsrätt och yrkade att tingsrätten skulle häva Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. De utmätta medlen utgör EU-stöd för att plantera ädellövskog på hans fastighet. För att aktuellt stöd ska beviljas måste sökanden i förväg få ett godkännande från Skogsstyrelsen. Stödet betalas ut först när sökanden redovisat kvitto för sina utlägg. Stödet avser endast material, moms ersätts inte. Sökanden blir återbetalningsskyldig om införskaffat material inte används för det ändamål för vilket stödet sökts. Utmätt fordran avser därför medel som är skyddade från utmätning enligt 5 kap. 6 1 st. UB. Skatteverket och en av de enskilda borgenärerna bestred ändring av Kronofogdemyndighetens beslut. Tingsrätten (tingsfiskalen Karin Byström) anförde i beslut den 16 mars 2015 följande. Skäl - - -. P.Ö. har anfört att utmätta medel är skyddade från utmätning enligt 5 kap. 6 1 st. UB. Av bestämmelsen följer att medel, som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, inte får utmätas, om det strider mot det angivna ändamålet. Sedan medlen har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så länge de hålls avskilda. Vad som i bestämmelsen anges gälla för staten bör även analogt tillämpas när utländsk myndighet anvisat medel för särskilt angivet ändamål (se SOU 1964:57 s. 245). Bestämmelsen kan således vara tillämplig på det EU-stöd som är aktuellt.

Praxis på området är begränsad. Hovrätten för Västra Sverige kom i beslut från den 16 augusti 2006 (RH 2006:66) fram till att EU-bidrag för stöd av ekologiska produktionsformer respektive gårdsstöd inte utgjorde medel som anvisats för särskilt angivet ändamål. Som skäl för detta anfördes bl.a. följande. Bidragen utgör ersättning för den inkomstförlust som kan beräknas uppstå för att S.D. avstår från att använda jordbruksarealen på ett mer lukrativt sätt. Bidragen kan därmed inte anses utgöra medel som anvisats för särskilt angivet ändamål i den meningen att de skulle finansiera utgifter till viss verksamhet. S.D. får i stället anses berättigad att använda pengarna för det ändamål han själv fann lämpligt, såsom t.ex. betala av på sina skulder. S.D:s EU-bidrag är därmed inte skyddade från utmätning enligt aktuell bestämmelse. Det i ärendet aktuella EU-stödet skiljer sig från de stöd och bidrag som hovrätten prövade i RH 2006:66 i och med att införskaffat material, för vilket stöd beviljas i efterhand mot uppvisande av kvitto, endast får användas för åtgärder som främjar ändamålet för vilket stödet har sökts. Vidare uppstår det en återbetalningsskyldighet om materialet inte används i enlighet med åtagandet. Det nu aktuella stödet som P.Ö. tillerkänts är således bundet till åtagandet att öka arealen ädellövskog på fastigheten Norrtälje Valla 3:1. Tingsrätten finner mot bakgrund härav att P.Ö:s fordran mot Jordbruksverket avser medel som anvisats honom för sådant angivet ändamål som anges i 5 kap. 6 UB. Utmätning av medlen får anses strida mot det angivna ändamålet. Medlen är därmed, i vart fall så länge som de inte betalats ut av Jordbruksverket, skyddade från utmätning. Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut ska därför upphävas. Även de efterföljande beslut om fördelning och utbetalning av dessa medel som Kronofogdemyndigheten har meddelat ska upphävas. Slut Tingsrätten upphäver det överklagade utmätningsbeslutet samt upphäver efterföljande beslut om fördelning och utbetalning av dessa medel. Svea hovrätt Skatteverket överklagade i Svea hovrätt och yrkade fastställelse av Kronofogdemyndighetens beslut. Hovrätten (hovrättslagmannen Katarina Påhlsson, hovrättsrådet Christina Jacobsson och tf. hovrättsassessorn Karl Hägg, referent) förklarade sig i beslut den 22 juni 2015 instämma i tingsrättens bedömning och avslog överklagandet. Högsta domstolen Skatteverket överklagade och yrkade att HD skulle med ändring av hovrättens beslut fastställa Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning och därpå grundade fördelnings- och utbetalningsbeslut. P.Ö. motsatte sig att hovrättens beslut ändrades. HD avgjorde målet efter föredragning. Föredraganden, justitiesekreteraren Frida Barrstrand, föreslog i betänkande följande beslut. Skäl Bakgrund 1. Skogsstyrelsen beslutade att bevilja P.Ö. stöd med högst 159 000 kr för att öka arealen ädellövskog med 5,3 hektar på fastigheten Valla 3:1. I en handling benämnd information om beslutet angavs vilka kostnadsslag och vilka belopp

för respektive kostnadsslag som Skogsstyrelsen godkände. Sedan P.Ö. ansökt om utbetalning av del av stödet, med redovisande av faktiska kostnader, beslutade Skogsstyrelsen att del av det beviljade stödet skulle betalas ut till honom. Därefter beslutade Jordbruksverket om utbetalning av det belopp som Skogsstyrelsen bestämt. 2. För betalning av bl.a. P.Ö:s skuld till staten avseende vite utmätte Kronofogdemyndigheten, samma dag som Jordbruksverkets utbetalningsbeslut, P.Ö:s stödfordran. Del av beloppet undantogs från utmätning med hänsyn till P.Ö:s behov. 3. Sedan P.Ö. överklagat upphävde tingsrätten utmätningsbeslutet samt efterföljande beslut om fördelning och utbetalning av medlen. Hovrätten har i det överklagade beslutet avslagit Skatteverkets överklagande. Frågan i HD 4. Frågan i HD är om medel i form av fordran på stöd för att öka arealen ädellövskog ska tas undan från utmätning med hänsyn till att de anvisats gäldenären för särskilt angivet ändamål. Utmätningsförbudet för anvisade medel 5. Medel, som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, får ej utmätas, om det strider mot det angivna ändamålet. (Se 5 kap. 6 första stycket UB.) 6. Bestämmelsen har utan ändring i sak överförts från 66 andra stycket i den tidigare gällande utsökningslagen. Till grund för bestämmelsen låg ett förslag av lagberedningen i betänkandet SOU 1964:57. Syftet med att införa en skyddsregel av aktuellt slag var att en utmätning av sådana medel som angetts i bestämmelsen kunde verka mycket stötande, både för den som anvisat medlen och mottagaren (se a. bet., s. 244). 7. För att bestämmelsen ska vara tillämplig ska det vara fråga om bidrag, som är oberoende av motprestation, och inte om försträckning eller vederlag för en utförd prestation. Bestämmelsen omfattar inte det fallet att medel tillförts någon utan angivande av något visst ändamål och endast förbättrat hans ekonomi i allmänhet. Som exempel anges i förarbetena stipendium eller annat anslag till en studieresa, bidrag till anskaffande av viss nyttighet, såsom kläder, möbler, arbetsredskap eller vetenskaplig apparatur, genomgång av en utbildningskurs eller tryckning av en avhandling eller till särskild vård eller behandling eller odlings- och byggnadshjälp. (Se a. bet., s. 245.) 8. HD har i ett tidigare rättsfall, som gällde statens rätt till kvittning, funnit att fordran på s.k. sysselsättningsstöd inte är undantagen från utmätning enligt 5 kap. UB (se NJA 1986 s. 539). Fråga var om ett generellt sysselsättningsstöd, som utgick till företag vilka ökade sin sysselsättning inom ett visst stödområde. Stödet hade karaktären av ett bidrag till företagets kostnader för arbetskraft. Utmätning av vissa stöd för landsbygdsutveckling 9. Det finns många olika typer av stöd för landsbygdsutveckling. Flera stödtyper bygger på ett åtagande att sköta mark eller djur på ett visst sätt och för detta erhålls ersättning baserad på t.ex. areal eller djurantal. En förutsättning för att beviljas ett sådant slags stöd är att mottagaren håller marken eller djuren på föreskrivet sätt, vilket givetvis är förenat med kostnader. Stödet är emellertid inte destinerat till någon specifik kostnad. Snarare förhåller det sig så att det är att betrakta som ett stöd av generell karaktär till stödmottagarens verksamhet och mottagaren kan använda stödet efter eget skön. Ett under sådana förhållanden lämnat stöd kan inte anses anvisat för särskilt angivet ändamål på sätt som avses i 5 kap. 6 UB.

Utmätning av stöd för att öka arealen ädellövskog 10. I detta fall avser utmätningen stöd för att öka arealen ädellövskog. Stödet skiljer sig i väsentliga avseenden från de typer av stöd som redogjorts för ovan. Stödsökanden lämnar i ansökan en kostnadsberäkning med redovisande av beräknade kostnader för olika kostnadsslag. Sedan Skogsstyrelsen godkänt de olika kostnadsposterna och beviljat stöd med visst belopp åligger det stödsökanden att, i samband med ansökan om utbetalning, redovisa de faktiska kostnader som sökanden haft. Stödet beviljas och utbetalas således för kostnader som är kopplade till specifika åtgärder, t.ex. markberedning, stängsling eller plantering. Det föreligger sålunda en stark bundenhet mellan stöd och åtgärd. Mot bundenheten kan förvisso invändas att stödmottagaren kan använda de utbetalda medlen som denne vill. En förutsättning för att få stödet utbetalat är emellertid att stödsökanden redan betalat den utgift åtgärden är förenad med. 11. Frågan hur undantagsbestämmelsen i 5 kap. 6 UB ska tillämpas i en situation som den förevarande, där utgiften redan är betald, behandlas inte i förarbetena. I samband med att det i lagrummet infördes en ny bestämmelse om utmätningsfrihet för medel för begravning som, i vissa fall, tillfaller ett dödsbo (se 5 kap. 6 tredje stycket UB), uttalades emellertid att det förhållandet att begravningskostnader först betalas av andra medel än den utbetalda ersättningen innebär inte i sig att begravningshjälpen får utmätas; det kan ofta vara naturligt att t.ex. någon av dödsbodelägarna förskotterar kostnader för att sedan få ersättning ur dödsboet (se prop. 2003/04:150, s. 651). 12. Den aktuella konstruktionen på stödförfarandet synes vara ett sätt att säkra att stödet verkligen svarar mot faktiska kostnader som motsvarar det syfte stödet lämnas för. Det skäl som ligger bakom undantagsregeln får anses göra sig gällande med samma styrka oavsett om stödmottagaren använder medlen till att betala en specifik utgift, som om stödmottagaren finansierar betalningen i förväg och sedan erhåller utbetalning av stödmedlen. Det finns under sådana förhållanden ingen anledning att låta konstruktionen på stödförfarandet få inverkan på undantagsregelns tillämplighet. Avgörande för bedömningen om medlen är anvisade för särskilt ändamål bör i stället vara att mottagaren har en faktisk kostnad för en specifik åtgärd för vilken stöd beviljats. Med hänsyn till den nära bundenhet som föreligger mellan stöd och åtgärder är de medel som erhålls genom stöd av ifrågavarande slag att betrakta som anvisade för särskilt angivet ändamål. Bedömningen i detta fall 13. Den överklagade utmätningen avser fordran på stöd för att öka arealen ädellövskog. Med hänsyn till vad som anförts i det föregående och då en utmätning får anses strida mot det angivna ändamålet ska stödet undantas från utmätning. Hovrättens beslut ska därför stå fast. HD:s avgörande HD fastställer hovrättens beslut. HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Kerstin Calissendorff, Martin Borgeke, Dag Mattsson och Stefan Johansson, referent) meddelade den 21 juni 2016 följande slutliga beslut. Skäl Bakgrund

1. Skogsstyrelsen beviljade P.Ö. stöd med högst 159 000 kr för att arealen ädellövskog på hans fastighet i Norrtälje skulle utökas. Stödet omfattade bl.a. kostnader för stängselmaterial. 2. P.Ö. ansökte om utbetalning med 23 800 kr avseende kostnaderna för stängselmaterial. Till ansökningarna bifogade han underlag som styrkte kostnaderna. Skogsstyrelsen beslutade att stödbeloppet skulle betalas till honom. Jordbruksverket beslutade sedan om utbetalning. Samma dag utmätte Kronofogdemyndigheten P.Ö:s stödfordran för betalning av en skuld till staten. 3. Tingsrätten bedömde att P.Ö:s fordran mot Jordbruksverket innefattade medel som hade anvisats honom för ett sådant särskilt angivet ändamål som avses i 5 kap. 6 UB. Tingsrätten fann att utmätning skulle strida mot det angivna ändamålet och upphävde Kronofogdemyndighetens beslut. Hovrätten har gjort samma bedömning och avslagit Skatteverkets överklagande. Utmätningsförbudet avseende medel som anvisats för särskilt angivet ändamål 4. Enligt 5 kap. 6 UB får medel, som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, inte utmätas, om det strider mot det angivna ändamålet. Sedan medlen har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så länge de hålls avskilda. 5. Bestämmelsen i 5 kap. 6 UB har utan ändring i sak förts över från 66 andra stycket i den tidigare gällande utsökningslagen. Som skäl för att införa en skyddsregel av detta slag angavs att det är tydligt att utmätning av belopp som har anvisats för särskilt ändamål kan verka mycket stötande, både för den som anvisat medlen och för mottagaren (SOU 1964:57 s. 244 och prop. 1968:130 s. 148 f.). 6. För att skyddsregeln ska vara tillämplig krävs att det rör sig om ett bidrag som inte är beroende av motprestation. Det får således inte vara fråga om försträckning eller ersättning för en utförd prestation. Utmätningsförbudet omfattar inte heller det fallet att medel har tillförts någon utan angivande av något visst ändamål och som endast förbättrat hans eller hennes ekonomi i allmänhet. Det kan emellertid tillämpas när fråga är om t.ex. resestipendium eller annat anslag till en studieresa, bidrag till anskaffande av viss nyttighet, såsom kläder, möbler, arbetsredskap eller vetenskaplig apparatur, deltagande i en utbildning eller tryckning av en avhandling. Utmätningsförbudet gäller endast i den mån det särskilt angivna ändamålet skulle åsidosättas, om medlen togs i mät. Vidare är medlen inte skyddade, om det är uppenbart att gäldenären inte längre förmår eller har för avsikt att uppfylla ändamålet. (Se SOU 1964:57 s. 245 f.) 7. Det förhållandet att 5 kap. 6 UB för sin tillämpning kräver att bidraget har anvisats för ett särskilt angivet ändamål och inte är beroende av en motprestation, får anses ge uttryck för att de anvisade medlen ska ha karaktären av en gåva som förutsätts användas i enlighet med givarens intentioner. Utmätningsförbudet har också i doktrinen angetts vara avsett för just vissa slags gåvor, som kan benämnas ändamålsgåvor (se Olivecrona, Utsökning, 9 uppl. 1977, s. 68 ff.). Det förhållandet att utmätningsfrihet föreligger endast om utbetalda medel hålls avskilda talar också för att det är detta som avses. 8. HD har i rättsfallet NJA 1986 s. 539 funnit att fordran på s.k. sysselsättningsstöd inte är undantagen från utmätning enligt 5 kap. 6 UB. Det målet gällde ett generellt sysselsättningsstöd, som utgick till företag vilka ökade sysselsättningen inom ett visst stödområde. Stödet hade karaktären av ett bidrag till företagets kostnader för arbetskraft. Bedömningen i detta fall

9. Det nu aktuella stödet är av ett annat slag. Det är specifikt inriktat på att främja biologisk mångfald i ädellövskog. Vid den i målet relevanta tidpunkten fick stöd lämnas i Götaland och Svealand för merkostnader för nyanläggning av ädellövskog på marker där detta ansågs lämpligt. Stöd fick lämnas för kostnaderna för markberedning, inköp av plantor, plantering och stängsling. 10. Förfarandet var utformat på så sätt att sökanden lämnade en ansökan där han eller hon redovisade de beräknade kostnaderna. Sedan Skogsstyrelsen hade godkänt de olika kostnadsposterna och beviljat stöd med visst belopp, låg det på sökanden att, i samband med ansökan om utbetalning, redovisa de faktiska kostnaderna. Stödet beviljades och utbetalades alltså endast för nedlagda och styrkta kostnader. 11. Det aktuella stödet har i och för sig ett särskilt angivet ändamål. Förfarandet är emellertid utformat på ett sådant sätt att det ska säkra att de medel som betalas ut verkligen svarar mot faktiskt nedlagda kostnader för åtgärder som vidtagits för att uppnå syftet med stödet. Det framstår därmed som att utbetalningen är beroende av att stödmottagaren har utfört en prestation som innebär att ändamålet med stödet helt eller i vart fall delvis redan är uppfyllt. En utmätning av medlen står då inte i strid med ändamålet. Stödet har därför inte den karaktär som förutsätts för att utmätningsförbudet i 5 kap. 6 UB ska vara tillämpligt. 12. Hovrättens beslut ska alltså ändras och Kronofogdemyndighetens beslut fastställas. HD:s avgörande Med ändring av hovrättens beslut fastställer HD Kronofogdemyndighetens beslut den 29 oktober 2014 om utmätning och därpå grundade fördelnings- och utbetalningsbeslut. HD:s beslut meddelat: den 21 juni 2016. Mål nr: Ö 3450-15. Lagrum: 5 kap. 6 UB. Rättsfall: NJA 1986 s. 539. Sökord: EU-stöd; Utmätning