Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport 2017 Skolverksamheterna
Fastställd av: Barn- och utbildningsnämnden, dnr BUN 2018/000012 Datum: 8 maj 2018
Förord Krokoms kommuns vision - Vi gör plats för växtkraft! Kommunen fortsätter att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom en digitalisering i verksamhetssystemet Stratsys. Detta för att underlätta systematiken och säkra processer vid chefsbyten. Ytterligare en förbättring är att lägga mer fokus på återkopplingen av kvalitetsrapporterna till skolledarna. En av våra utmaningar är att arbeta med likvärdigheten för barn och elever i kommunen. Det är stora skillnader på resultaten emellan våra skolor. Nu har den skola som redovisar lägst resultat i årskurs 9, Cederbergsskolan, sökt ett projekt för att arbeta mer hälsofrämjande och som mål nå bättre måluppfyllelse för alla elever. Glädjande är att vi fortfarande har högst andel behöriga lärare med pedagogisk högskoleexamen i länet och 10 procentenheter högre än riket. Trots det kommer vi inom de närmaste åren ha stora utmaningar när det gäller rekryteringar. I jämförelse med andra kommuner både i länet och riket lyckas kommunen väl när det gäller resultaten i grundskolan. Trots det är det en lång bit kvar till vårt mål med att alla elever ska nå behörighet till gymnasiet. Tyvärr är andelen förskollärare liten i förhållande till kommunens ambition på 2/3 förskollärare och 1/3 barnskötare. En satsning kommunen nu väljer att göra är att rekrytera pedagogiska utvecklare inom förskolorna i syfte att främja likvärdighet mellan förskolorna. Samma behörighetsproblematik finns inom fritidshemmen där kommunen gör samma insats av pedagogiska utvecklare för att främja likvärdigheten mellan fritidshemmen. Karin Jonsson Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Birgitta Lundgren Barn- och utbildningschef
Innehåll Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 8 2.1 Modell... 8 2.2 Dokumentation... 10 2.3 Analysunderlag... 10 3 Presentation av kommunen... 11 3.1 Organisation... 11 3.2 Materiella förutsättningar... 12 4 Statistik... 13 4.1 Personaltäthet... 13 4.2 Behörig personal... 17 4.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet... 24 4.4 Gymnasiestudier... 30 5 Ledning och styrning av utbildningen... 33 5.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 33 5.2 Avvikelsehantering... 34 5.3 Ledningsstruktur och organisering av utbildningen... 35 5.4 Rektors och förskolechefs ansvar... 36 5.5 Personalkompetens... 38 5.6 Samisk förvaltningskommun... 39 5.7 Mottagande i grundsärskolan... 41 5.8 Enskilt driven verksamhet... 42 5.9 Övriga bestämmelser... 43 6 Demokrati- och fostransuppdraget... 45 6.1 Normer och värden... 45 6.2 Ansvar och inflytande... 48 7 Kunskapsuppdraget... 53 7.1 Kunskap, utveckling och lärande... 53 7.2 Barn/elevhälsa... 57 7.3 Betyg och bedömning... 60 7.4 Språk och integration... 92 7.5 Samverkan mellan förskola/skola och hem... 94 7.6 Övergång och samverkan... 96 7.7 Skolan, omvärlden och utbildningsval... 96 8 Kommunala verksamhetsmål... 98 8.1 Förskola... 98 8.2 Fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola... 100 9 Sammanfattande slutsatser... 103 10 Begreppsförklaringar... 105 11 Analysunderlag... 106 12 Källor... 107
1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över kvalitetsarbetet vad gäller målarbete och utvecklingsarbete i skolan; dvs. förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola som bedrivs i Krokoms kommun. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i skolverksamheterna under läsåret 2016/17 samt det mål- och utvecklingsarbete som skett kommunövergripande under kalenderåret 2017. 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige (politiker) är huvudman för skolverksamheterna enligt skollagen. De har delegerat huvudmannaskapet till barn- och utbildningsnämnden som i sin tur delegerat vissa uppdrag till förvaltningschef, verksamhetschefer, förskolechefer och rektorer. Det statliga uppdraget innebär att skolverksamheterna ska följa de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god undervisning i en trygg miljö. Dessutom ska alla elever nå så långt som möjligt utifrån kunskapskraven och utifrån var och ens individuella förutsättningar. För att alla som arbetar i kommunens skolverksamheter ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning som främjar alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära behövs ett systematiskt kvalitetsarbete. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet är att göra en analys av den egna verksamheten och resultaten, relatera detta till de mål som ska uppnås samt sätta in de förbättringsåtgärder som behövs. Den kommunövergripande kvalitetsrapporten omfattar all pedagogisk verksamhet inom barn- och utbildningsnämndens skolverksamheter. 1.2 Syfte Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket) 7
2 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen och Läroplan för förskolan 98 reviderad 2016 (Lpfö98rev16), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2016 (Lgr11rev16) och Läroplan för Grundsärskolan 2011 reviderad 2016 (Lgrsär11rev16) ligger till grund för skolverksamheternas systematiska kvalitetsarbete som sker i respektive förskola/skola. Skolledare och pedagoger/arbetslag har det direkta ansvaret för att utveckla skolverksamheterna i den riktningen och uppnå de statliga och kommunala målen. 2.1 Modell I det systematiska kvalitetsarbetet utgår Krokoms kommuns barn- och utbildningsförvaltning ifrån Skolverkets modell som innehåller fyra faser följa upp - analysera - planera - genomföra (Skolverket, 2012). Figur 1. Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete 8
Som hjälp i det systematiska kvalitetsarbetet används Skolverkets stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken. (Skolverket, 2015) Figur 2. Skolverket stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken (Skolverket, 2015) Mål, aktiviteter, resultat, analys och åtgärder/förbättringsområden redovisas årligen i varje skolledares kvalitetsrapport. Varje skolledare fastställer hur åtagandena ska genomföras. Genomförandet sker med stöd av förvaltningen i form av bland annat kompetensutveckling samt samverkan med barn/elever, vårdnadshavare och övriga. 9
2.2 Dokumentation Dokumentationen sker på olika sätt: För utvecklingsarbeten används barn- och utbildningsförvaltningens mallar för dokumentation Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar i Gsuite. Individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg läggs in i lärplattformen InfoMentor. Grundskolan använder InfoMentor även till nationella prov och betyg. Fritidshemmets undervisning kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever och dokumenterar sina pedagogiska planeringar i lärplattformen InfoMentor. Förskolans undervisning dokumenteras i pedagogiska planeringar och pedagogisk dokumentation vilket samlas i varje förskolas mappstruktur i Filr. Dokumentationen kan ske i skrift, med en bild eller på annat sätt. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling och lärande kopplat till läroplanens olika målområden. Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt barn- och utbildningsförvaltningens mall för Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK). Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB. 2.3 Analysunderlag Det underlag som används för analys är: Skolverkets databaser SIRIS och Jämförelsetal Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Egen statistik i InfoMentor och Procapita Skolinspektionens skolenkäter för elever, personal och vårdnadshavare Egna elev- och vårdnadshavarenkäter Skolledarnas kvalitetsrapporter 10
3 Presentation av kommunen Krokoms kommun ligger i Jämtlands län. Centralorten är Krokom, vilken är belägen i kommunens södra del. Därifrån sträcker sig kommunen norrut till norska gränsen. Kommunen har ca 14 800 invånare fördelat på 6218 km². 3.1 Organisation I kommunen bedrivs en gemensam organisation för skola, kulturskola och biblioteksverksamhet. Den pedagogiska verksamheten, skola och kulturskola är organiserad i sex skolområden varav fem utgör geografiska områden. Den sjätte omfattar kulturskolan. Figur 3. Organisationsbild barn- och utbildningsförvaltningen läsåret 2016/2017 Vad gäller skolverksamheterna bedrivs verksamheterna i olika former. Förutom 23 kommunala förskolor med mellan 1-6 avdelningar bedrivs en pedagogisk omsorg med inriktning Djur och Natur. I kommunen finns även fem fristående förskolor samt två utövare av enskild pedagogisk omsorg. I kommunen finns 16 grundskolor i kommunal regi. Grundskolorna finns inom spannet mindre byskolor med ca 15 elever i årskurs F-6 till en skola med över 400 elever i årskurs F-9. I kommunen finns även en grundsärskola som erbjuder grundsärskola årskurs 1-6 samt träningsskola årskurs 1-9. Grundsärskola årskurs 7-9 bedrivs på Lugnviksskolan i samarbete med Östersunds kommun. 11
Undervisning i samiska språk och den samiska kulturen bedrivs integrerat på några grundskolor. Fritidshemmen bedrivs vanligen i anslutning till grundskolornas verksamhet, med tre undantag där den bedrivs i samverkan med förskolor. Förvaltningen har de senaste läsåren utökat antalet skolledare. Anledning har varit ett för stort antal medarbetare och antal enheter per chef. Målet är att komma närmare 30 medarbetare per chef. Förskolecheferna har dock fortsatt mellan 3-5 förskolor per förskolechef och en hög andel personal att arbetsleda. Flera rektorer ansvarar för 2-3 enheter med ibland stora avstånd. Sammantaget utgörs skolledargruppen av 6 förskolechefer, 12 rektorer och 1 chef för språk och integration. Olika forum och funktioner ger skolledarna stöd i deras uppdrag. Exempel på forum är skolledarkonferens, verksamhetsmöte, ledarforum och arbetsmiljöforum. När det gäller funktioner finns det stöd av förvaltningsledning, central Elevhälsa, skoladministratörer, specialpedagoger, HR-avdelning, kvalitetscontroller och ekonom etc. 3.2 Materiella förutsättningar Närhet till skog och mark finns i hela kommunen, vilket ger goda förutsättningar för verksamheterna att vistas utomhus. Typen av och standarden i byggnader varierar kraftigt ifrån gamla byggnader i behov av renovering till helt nyproducerade. Den stora variationen av byggnaderna ger olika förutsättningar för de verksamheter som finns. För att skapa en aktuell bild över läget genomförs prognoser och utredningar med jämna mellanrum. Hösten 2017 togs två nyproducerade basutrymmen för årskurs 4-6 (Åsgård) i bruk på Ås skola. Vid Ås skola har också under hösten ny träslöjdssal uppförts. Denna tas i bruk från våren 2018. Det är en fristående byggnad som kan byggas ut i etapper för att på sikt tillgodose behovet av specialsalar inom Ås skolområde. Hovgläntans förskola i Ås skolområde har under 2017 slutfört renovering av sina fem avdelningar. Faxgärdets förskola i Änge skolområde med 5 avdelningar genomgår renoveringar under perioden våren 2017 till våren 2018. Under 2017 har flera skolor- och förskolelokaler varit hårt drabbade av fuktproblematik som i första hand visar sig genom ett undermåligt inomhusklimat. Förskolors och skolors lärmiljöer är eftersatta i form av slitna ytskikt på många ställen. Förskolors- och skolors lärmiljöer utomhus är torftiga vad gäller kreativt öppna lekmaterial. Detta kompenseras i någon mån av rika naturmiljöer i förskolors och skolors närhet. 12
4 Statistik För att kunna få en bild över hur verksamheterna ser ut i Krokoms kommun tas det årligen fram statistik inom ett antal områden. Det ger en möjlighet att kunna se hur Krokoms kommun förhåller sig till övriga kommuner i Jämtland samt snittet för samtliga huvudmän i riket. Värdena är beräknade utifrån förhållandena i verksamheten den 15 oktober respektive år enligt statistik från SCB, Skolverket och Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) samt kommunens egen statistikdatabas Procapita. 4.1 Personaltäthet 4.1.1 Kommunal förskola I Krokoms kommuns förskolor är det i snitt 5,0 barn inskrivna per årsarbetare. Samtliga länets kommuner har färre antal barn per årsanställd än snittet för samtliga huvudmän i riket (5,2), se tabell 1. Tabell 1. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 4,9 4,9 5,6 4,5 4,9 Bräcke 4,8 5,1 5,2 4,6 5,1 Härjedalen 5,2 5,3 5,3 4,9 5,1 Krokom 5,1 5,1 5,0 4,9 5,0 Ragunda 5,7 5,3 5,3 5,0 4,8 Strömsund 4,4 4,7 5,0 4,1 4,4 Åre 4,9 4,6 5,2 5,0 4,7 Östersund 5,1 5,3 5,4 5,2 5,0 Riket 5,4 5,4 5,3 5,3 5,2 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Syftet med måttet är att få en bild av personaltätheten i förskolan. Måttet beskriver antalet inskrivna barn dividerat med antalet årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. Måttet utgår från den planerade personaltätheten och inte den faktiska tätheten. Nyckeltal för förskola 2016/2017 Nyckeltalet är konstant men antal barn/årsarbetare kan ändras från år till år eftersom antalet inskrivna barn i respektive ålder varierar. Resurser för elever i behov av särskilt stöd är behovsprövat och tillkommer, se tabell 2. Tabell 2. Nyckeltal för Krokoms kommunala förskolor 2016/17 Tjänst/barn 2016 Andel (%) barn 2017 Andel (%) barn 1-3 år 0,192 53,8% 53,92% 4-5 år 0,168 46,2% 46,08% Allmän förskola 0,075 0,0% 0,0% Kvalitetspengar 0,0025 13
4.1.2 Fristående förskola De fristående förskolorna i Krokoms kommun har färre antal barn per årsanställd än vad kommunala förskolor har (4,6 respektive 5,0). Antalet barn per årsarbetare har minskat 1,1 procentenhet ifrån föregående år. I jämförelse med länet är det endast Bräcke och Östersunds kommuners fristående förskolor som har fler barn per årsanställd, se tabell 3. Tabell 3. Antal barn per årsarbetare i fristående förskola Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 5,9 0 3,3 3,2 4,5 Bräcke 5,6 6,4 11,8 5,4 5,9 Härjedalen 4,8 4,5 6,4 6,6 4,1 Krokom 5,4 5,2 4,9 5,7 4,6 Ragunda 0 4,3 5,2 4 4,4 Strömsund 4,0 4,5. 2,7 3,0 Åre 4,4 4,2 4,7 4,8 4,4 Östersund 4,6 4,8 5,1 4,4 4,8 Riket 5,2 5,2 5,3 5,1 5,1 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 4.1.3 Pedagogisk omsorg I den pedagogiska omsorgen (familjedaghem) har antalet barn per anställd minskat med 0,3 procentenheter i förhållande i föregående år till 4,5 inskrivna barn per anställd. Detta är lägre än snittet för riket (4,9), se tabell 4. Tabell 4. Antal barn per anställd i pedagogisk omsorg både i kommunal och enskild regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 8,7 5,2...... Bräcke..... Härjedalen 4,5 5,0.. 4,8 5,0 Krokom 3,8 4,6 4,4 4,8 4,5 Ragunda..... Strömsund 5,0 5,8 5,5 5,5 5,3 Åre 5,0.... Östersund 3,4 3,4 4,0 1,7 3,3 Riket 5,0 4,9 4,8 4,6 4,9 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 14
4.1.4 Fritidshem Krokoms kommun har färre inskrivna elever per anställd än snittet för riket, 12,3 elever jämfört med 12,6 elever. I jämförelse med övriga kommuner i länet har endast Härjedalen kommun fler elever per anställd än vad Krokoms kommun har. Antal inskrivna elever är dividerat med antal anställda. Antal elever omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad. se tabell 5. Tabell 5. Personaltäthet, antal elever per anställd i kommunalt fritidshem Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 12,4 14,7 12,9 13,6 11,2 Bräcke 11,1 9,5 8,2 9,2 10,4 Härjedalen 14,4 11,5 10 12,6 12,5 Krokom 11,4 10,6 10,8 10,7 12,3 Ragunda 13,3 13,6 8,4 16,6 8,9 Strömsund 9,1 6,2 8,5 8,8 9,4 Åre 14,2 13,5 11,2 16 12 Östersund 10,2 10,3 10,9 11,3 9,6 Riket 12,4 12,9 13,1 12,9 12,6 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Nyckeltalet för fritidshem 2017 Nyckeltal efter antal elever med olika intervaller beroende på hur många elever fritidshemmet har. Syftet med detta är att få resurserna att bättre räcka till, eftersom de större fritidshemmen har volymfördelar som inte de små fritidshemmen har. 4.1.5 Förskoleklass Krokoms kommun har 16,4 elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass, vilket är något lägre än snittet för riket. Detta är en minskning ifrån föregående år med 1,7 procentenheter. Jämfört med övriga kommuner i länet har Strömsund, Åre och Östersunds kommuner fler elever per lärare än vad Krokoms kommun har, se tabell 6. Tabell 6. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 20,5 15,4 11 16,4 15,1 Bräcke 15,8 11,7 10,7 13,4 13,6 Härjedalen 12,9 14,9 17 13,8 13,3 Krokom 15,3 14,5 16 18,1 16,4 Ragunda 12,8 14,8 11,6 15,9 11,9 Strömsund 16,8 16,1 17,1 15,2 18,6 Åre 15,2 16,5 14,9 16,4 18,4 Östersund 20,5 25,1 20,1 21,2 20,4 Riket 15,5 16,4 16,5 16,4 16,6 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 15
4.1.6 Grundskola Antal elever per lärare (heltidstjänst) har minskat från 2014 med 0,6 procentenheter från 12,0 till 11,4 elever per lärare. Kommunen har färre elever per lärare i jämförelse med snittet för riket. Jämfört med länets kommuner är det endast Östersunds kommun som har fler elever per lärare, se tabell 7. Tabell 7. Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskolan Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 10,2 10,1 10,3 9,7 8,8 Bräcke 9,1 9,5 9,0 9,3 11,0 Härjedalen 9,5 9,5 9,8 10,7 11,1 Krokom 12,1 11,6 12,0 11,7 11,4 Ragunda 10,2 10,6 10,8 12,7 11,4 Strömsund 9,4 9,3 9,5 10,0 10,1 Åre 11,1 10,7 11,2 11,3 11,0 Östersund 11,7 11,6 11,6 12,5 12,2 Riket 12,1 12,1 12,1 12,2 12,0 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 16
4.2 Behörig personal 4.2.1 Kommunal förskola Andel legitimerade förskollärare uppgick 2016 till 35 procent, vilken är en för låg andel i förhållande till Krokoms kommuns målvärde på 66 procent och lägre än riket med 10 procentenheter, se tabell 8. Andelen pedagoger med förskollärarexamen har i förhållande till föregående år minskat i samtliga länets kommuner och i riket, se tabell 9. Det har varit svårt att rekrytera legitimerade förskollärare i tillräcklig utsträckning. En kompetensförsörjningsstrategi har tagits fram under våren 2017 eftersom kommunen haft svårt att rekrytera behöriga pedagoger både till förskolan och till fritidshemmen. Tabell 8. Andel (%) årsarbetare med förskollärarlegitimation, kommunal regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg.... 30 Bräcke.... 41 Härjedalen.... 33 Krokom.... 35 Ragunda.... 22 Strömsund.... 27 Åre.... 35 Östersund.... 55 Riket.... 45 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 9. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen, kommunal regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg.. 41 38 30 Bräcke.. 45 43 39 Härjedalen.. 39 40 34 Krokom.. 34 37 36 Ragunda.. 36 38 23 Strömsund.. 33 34 25 Åre.. 38 41 32 Östersund.. 57 59 51 Riket.. 46 45 42 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 17
4.2.2 Fristående förskola För de fristående förskolorna i kommunen redovisas 16 procent legitimerade förskollärare vilken är en högre andel än de pedagoger som har förskollärarexamen, se tabell 10. I förskoleverksamheterna finns det behöriga lärare som arbetat länge i förskolan vilka validerats till en förskollärarlegitimation, se tabell 10 och 11. Tabell 10. Andel (%) årsarbetare med förskollärarlegitimation, enskild regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg.... 37 Bräcke.... 16 Härjedalen.... 10 Krokom.... 16 Ragunda.... 25 Strömsund.... 0 Åre.... 15 Östersund.... 22 Riket.... 28 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 11. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen, enskild regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg.. 38 26 50 Bräcke.. 0 0 30 Härjedalen.. 22 3 15 Krokom.. 10 30 12 Ragunda.. 30 29 25 Strömsund... 10 0 Åre.. 14 31 15 Östersund.. 18 24 22 Riket.. 28 28 27 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 18
4.2.3 Fritidshem Andelen behörig personal i Krokoms kommuns fritidhem har minskat med 17 procentenheter de senaste fem åren. Även i de övriga kommunerna i länet och i riket har det skett en stor minskning av andelen behörig personal. Andel anställda i Krokoms kommuns fritidshem som har en pedagogisk högskoleutbildning är nere i 32 procent i jämförelse med rikets 45 procent, se tabell 12. Tabell 12. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 46 68 49 53 35 Bräcke 69 73 37 34 41 Härjedalen 56 54 52 57 48 Krokom 49 42 43 36 32 Ragunda 22 19 18 0 14 Strömsund 56 59 64 60 56 Åre 43 38 32 40 27 Östersund 67 66 65 64 48 Riket 56 56 54 50 45 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 19
4.2.4 Förskoleklass Andel behöriga förskollärare och lärare i förskoleklass har minskat från 96 procent (2012) till 80 procent (2016), se tabell 13 och 14 summerat. I jämförelse med länets kommuner och snittet för riket är det enbart Ragunda och Strömsunds kommuner som högre andel behörig personal än Krokoms kommun. Tabell 13. Andel (%) behörig personal med förskollärarexamen, kommunal regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 72 56 65 59 64 Bräcke 86 87 74 73 61 Härjedalen 70 100 81 60 50 Krokom 45 49 43 62 49 Ragunda 95 73 73 72 60 Strömsund 84 84 74 84 82 Åre 61 72 60 49 57 Östersund 62 71 62 65 56 Riket 56 56 54 53 52 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 14. Andel (%) behörig personal med lärarexamen, kommunal regi Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 7 23 16 5 0 Bräcke 14 13 26 25 0 Härjedalen 12 0 0 8 23 Krokom 51 46 50 24 31 Ragunda 5 7 28 28 25 Strömsund 5 16 18 9 0 Åre 36 28 24 21 18 Östersund 12 9 12 17 15 Riket 21 21 24 24 23 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 20
4.2.5 Grundskola Krokoms kommun har högst andel behöriga lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola i jämförelse med kommunerna i länet. I jämförelse med riket har Krokom 10 procentenheter högre andel än snittet för riket, 92 procent jämfört med 82 procent, se tabell 15. Krokoms kommun har även en högre andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola (74 procent) än snittet för riket (73 procent) men även högre andel än kommunerna i länet, se tabell 16. Trots det finns det utmaningar de närmaste åren på grund av stora pensionsavgångar och små möjligheter att nyrekrytera. Tabell 15. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola 1 Huvudman 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 81 74 77 72 72 Bräcke 81 82 83 79 80 Härjedalen 86 88 89 82 82 Krokom 90 90 93 93 92 Ragunda 88 93 86 87 67 Strömsund 80 79 78 81 80 Åre 89 88 81 79 75 Östersund 87 87 85 90 84 Riket 86 86 86 85 82 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 16. Andel (%) lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor Huvudman 2012 2013 2014 2015 2016 Berg - - - 57 55 Bräcke - - - 61 53 Härjedalen - - - 67 61 Krokom - - - 76 74 Ragunda - - - 57 43 Strömsund - - - 63 62 Åre - - - 70 53 Östersund - - - 76 70 Riket - - - 57 73 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 1 Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). 21
Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen i grundskolan är för kommunen 4,3 procent. Det är lägre i jämförelse med både länet (5,2 procent) och riket (4,9 procent), se tabell 17. Tabell 17. Andel (%) lärare med specialpedagogisk högskoleexamen Huvudman 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 5,4 4,5 6,7 7,2 7,7 Bräcke 2,1 3,0 1,5 1,5. Härjedalen 2,2 4,4 3,7 3,2 3,4 Krokom 1,8 3,3 3,6 3,1 4,3 Ragunda. 2,3 4,7 5,4 7,1 Strömsund 9,7 8,9 7,8 7,8 6,6 Åre 3,9 4,9 3,3 4,8 4,4 Östersund 7,3 6,8 6,5 6,2 5,6 Länet 5,3 5,6 5,4 5,3 5,2 Riket 5,6 5,4 5,2 5,0 4,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS 22
4.2.6 Grundsärskola Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning i grundsärskolan har minskat från 100 till 96 procent, se tabell 18. Andel behörig personal med specialpedagogisk utbildning i grundsärskolan är 45 procent vilket är 16 procentenheter högre än riket i snitt. I jämförelse med länet har Strömsunds kommun högst andel behörig personal med specialpedagogisk utbildning (94 procent), se tabell 19. Tabell 18. Andel (%) behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 100 97 92... Bräcke........ Härjedalen........ Krokom 87 100 100 100 96 Ragunda..... Strömsund...... 100 Åre.... 65 Östersund 89 99 99 91 93 Riket 81 88 88 88 85 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 19. Andel (%) behörig personal med specialpedagogisk utbildning Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 0 31 26... Bräcke........ Härjedalen........ Krokom 34 32 33 50 45 Ragunda..... Strömsund...... 94 Åre.... 0 Östersund 50 59 61 53 58 Riket 30 30 30 29 29 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal. En prick betyder att uppgift saknas eller inte kan förekomma...två prickar betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet...två prickar betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t ex antalet lärare i viss skolform är en eller två sätts för andelen lärare med pedagogisk utbildning 23
4.3 Antal barn/elever i respektive verksamhet 4.3.1 Förskoleverksamhet 1-5 år Antal barn i kommunal förskola har de senaste fem åren minskat från 804 barn till 749 barn. Andel barn i kommunal pedagogisk omsorg har sjunkit med 50 procent ifrån föregående år, då dagbarnvårdare har slutat på grund av pensionsavgång. Dagbarnvårdare till pedagogisk omsorg har inte nyrekryterats. I de fristående förskolorna fortsätter antalet barn vara kring 100 stycken, se tabell 20. Tabell 20. Antal barn i förskoleverksamhet 1-5 år, 15 okt respektive år Förskoleverksamhet 1-5 år 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunal förskola 804 784 768 777 749 Kommunal pedagogisk omsorg 25 26 27 18 7 Fristående förskola 101 100 97 102 101 Enskild pedagogisk omsorg 9 6 6 6 6 Totalt 939 916 897 903 850 Källa: Procapita Antal barn per avdelning är generellt högre på Krokoms kommuns fristående förskolor i jämförelse med kommunens egna förskolor. Antal barn per avdelning är färre i Krokom i jämförelse med övriga kommuner i länet och snittet för riket. Anledningen är bland annat en överkapacitet på barnomsorgsplatser i Ås på grund av att nybyggnationen av bostäder i Sånghusvallen senarelades och effekter av förskole-satsningen, se tabell 21 och 22. Tabell 21. Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi Huvudman 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 14,8 13,7 14,7 27,3 12,1 Bräcke 19,5 17,5 14,7 16,8 17,9 Härjedalen 15,5 15 15,5 15,4 15,9 Krokom 15,2 15,1 15,5 14,5 13,7 Ragunda 16,3 17 17,1 20,8 16,1 Strömsund 14,3 14,4 14,2 15,2 17,9 Åre 16,7 15,7 16,5 16,2 15,6 Östersund 17,3 16,7 16,5 16,3 16,4 Riket 17 17 17,1 16,8 15,8 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 24
Tabell 22. Barngrupp, antal barn per avdelning, enskild regi Huvudman 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 11,5 0 7,5 9,7 11,7 Bräcke 15 15,7 15,3 13,3 10 Härjedalen 16 17 13.. 14,5 Krokom 20,2 20 19,4 15,8 18,6 Ragunda 0 17.... 15 Strömsund 10,5 12,5. 8,7 12,7 Åre 16 12,5.... 15 Östersund 14,5 14,5 15,1 14,5 14,9 Riket 16,2 16,1 16,3 16,5 16 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 25
4.3.2 Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Ökningen av antalet elever fortsätter i kommunen. Barnkullarna är som störst i de yngre åldrarna jämfört med de äldre, se tabell 24. I fritidshemmen har en ökning av antal barn skett med 23 procent under de senaste fem åren, se tabell 23. Tabell 23. Antal barn i förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola, 15 okt respektive år Antal barn/elever i olika verksamheter 2012 2013 2014 2015 2016 Förskoleklass 232 220 230 220 242 Grundskola (inkl. integrerade grundsärskoleelever) Fritidshem (inkl. integrerade grundsärskoleelever) Grundsärskola (inkl. integrerade i grundskolan) Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 1599 1678 1732 1839 1934 772 835 885 891 946 20 25 24 36 17 Tabell 24. Antal elever per årskurs och skola läsåret 2016/17 Skola 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Aspås skola 14 17 18 7 14 13 11 - - - 94 Cederbergskolan 8 12 16 17 13 14 12 9 16 17 134 Dvärsätt skola 16 18 24 17 24 21 13 1 2 136 Hovs skola 11 4 6 6 7 10 5 - - - 49 Kaxås skola 6 4 5 6 10 4 10 - - - 45 Kvarnbackskolan Hissmoskolan 26 30 27 30 38 25 39 - - - 215 Laxsjö skola 4 2 4 3 4 6 1 - - - 24 Nyhedens skola - - - - - - - 67 87 89 243 Näldenskolan 31 17 27 30 22 26 17 - - - 170 Rödöns skola 11 10 12 8 7 6 11 - - - 65 Sånghusvallens skola 40 33 32 26 20 26 19 - - - 196 Trångsvikens skola 9 20 4 8 10 11 5 - - - 67 Valsjöbyns skola 1 4 2 3 2 4 - - - 16 Ås skola 39 36 43 46 48 40 50 52 50 42 446 Änge skola 30 10 22 25 20 28 20 48 40 40 283 Totalt antal unika elever 245 217 242 232 235 231 216 177 193 190 2 178 Källa: InfoMentor 26
4.3.3 Barn/elever i andra huvudmäns verksamhet Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun som går i andra huvudmäns verksamhet ökar för varje år. Läsåret 2016/17 gick 68 stycken av kommunens elever i andra huvudmäns verksamheter, se tabell 25. Tabell 25. Antal barn och elever bosatta i Krokoms kommun i andra huvudmäns verksamhet, 15 okt respektive år Antal barn/elever bosatta i Krokoms kommun i andra kommuners verksamhet 2012 2013 2014 2015 2016 Fristående förskola 5 4 5 5 9 Pedagogisk omsorg 0 0 0 0 0 Fritidshem 8 4 8 8 12 2 Förskoleklass 0 1 1 2 2 Grundskola 10 11 16 2 6 Fristående skola 19 26 26 39 32 Grundsärskola 3 4 2 5 7 Totalt 45 50 58 61 68 Källa: Procapita Antal barn/elever bosatta i andra kommuner som går i Krokoms kommuns verksamheter ökar varje år och var läsåret 2016/17 84 stycken i jämförelse med 44 stycken läsåret 2012/13, se tabell 26. Bland annat går elever från Åre kommun på Trångsvikens skola och flera barn och elever från Östersunds kommun är placerade i Sånghusvallen och Ås. Tabell 26. Antal barn och elever bosatta i andra kommuner i Krokoms kommuns verksamhet, 15 okt 2015 Antal barn/elever bosatta i andra kommuner i Krokoms kommuns verksamhet 2012 2013 2014 2015 2016 Förskola kommunal 13 19 9 13 28 Fristående förskola 2 2 6 10 13 Pedagogisk omsorg 0 0 0 2 1 Fritidshem 9 9 12 16 13 Förskoleklass 5 2 7 2 4 Grundskola 15 18 24 30 25 Grundsärskola 0 0 0 0 0 Totalt 44 50 58 73 84 Källa: Procapita 2 4 elever går i grundsärskolans fritidshem 27
4.3.4 Modersmålsundervisning Under läsåret 2016/17 var 11,8 procent av kommunens elever berättigade till modersmålsundervisning 3, se tabell 27. 6,7 procent av kommunens elever deltog i modersmålsundervisning, se tabell 28. Att inte alla berättigade elever deltar beror bland annat på att en grupp om minst fem elever inte kan skapas, men också att vårdnadshavarna inte ansöker. Tabell 27. Andel (%) berättigade elever till modersmålsundervisning Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 11 10,8 14,5 17,9 21,2 Bräcke 11 12,4 9,9 18,2 19,4 Härjedalen 0 11,3 14,7 17,1 15,8 Krokom 9,1 9,8 10,2 10,8 11,8 Ragunda 5,7 5 10,8 11,9 21,1 Strömsund 20,4 20,5 21,2 18,9 24,1 Åre 5,3 9 11,5 14,2 17 Östersund 9,1 10,1 12,4 14,6 16,1 Riket 20,5 22,9 23,8 25,4 27 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Tabell 28. Andel (%) elever som deltar i modersmålsundervisning Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 5,6 3,1 3,3 11,8 12,1 Bräcke 4,6 5 4 10,3 13,3 Härjedalen 0 1,8 1,8 1,5 7,1 Krokom 2,1 3,4 3,3 4,4 6,7 Ragunda 2,7 0 0 0,8 7,3 Strömsund 2,3 5,2 8,2 6,3 6,6 Åre 0 2,2 3,8 4,5 8,2 Östersund 2,3 2,4 2,4 5,7 8,4 Riket 11 12,3 13,3 14,3 15,4 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 3 Berättigade till modersmålsundervisning är de elever vars vårdnadshavare (en eller båda) har ett annat språk än svenska som modersmål och använder det språket på sådant sätt att språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. Eleven ska dessutom ha grundläggande kunskaper i språket och behöva modersmålsundervisning. Elever med samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch som modersmål är berättigade till modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. (Skolverket) 28
2,8 procent av kommunens elever deltog i SVA undervisning. Brist på behöriga lärare är den främsta orsaken till den låga andelen, se tabell 29. Tabell 29. Andel (%) elever som deltar i SVA-undervisning Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 0,8 0,6 2,5 2 6,5 Bräcke 5,7 8 10,9 13,4 12,7 Härjedalen 0 6,4 7,7 7,8 9,6 Krokom 2,6 3 2,4 3,3 2,8 Ragunda 5,7 1,1 10,4 10,2 20,7 Strömsund 4,7 2,4 10,4 6,3 8,5 Åre 1,6 3,7 4,2 9,2 10,2 Östersund 4,5 3,9 5,1 6,2 7,8 Riket 7,6 8,6 9,1 9,8 10,6 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 4.3.5 Asylsökande Antalet asylsökande elever till kommunen har ökat med 40 procent från läsåret 2015/16 till läsåret 2016/17 vilket var 52 stycken, se tabell 30. Tabell 30. Elever, antal asylsökande i grundskolan Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 0 0 9 37 50 Bräcke 0 0 6 18 56 Härjedalen 0 12 27 42 47 Krokom 4 9 15 37 52 Ragunda 0 0 1 8 57 Strömsund 0 0 15 40 77 Åre 0 1 9 12 98 Östersund 3 25 37 58 113 Riket..... Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 29
4.4 Gymnasiestudier Av de elever som kom in på ett gymnasieprogram fick 79,5 procent av Krokoms kommuns elever sitt förstahandsval, vilket är högre i jämförelse med övriga kommuner i länet och snittet för riket, se tabell 31. Tabell 31. Andel (%) elever som är antagna till sitt förstahandsval 1 juli 4 Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Berg 82,7 88,2 81,9 85,1 85,3 72,4 Bräcke 76,8 83 78,9 78,2 81,1 75,3 Härjedalen 69,5 72,2 65,9 49 57,1 69,8 Krokom 85,9 80,2 77,4 78,7 75,3 79,5 Ragunda 82 74 69,8 64,1 57,1 58,3 Strömsund 43,9 55,1 43,5 48,3 37,3 76,2 Åre 87,3 87 61,8 65,6 70,7 74,4 Östersund 86,5 85,5 81,9 81,4 81,8 76,4 Riket 75,6 75 73,3 70,5 68,9 65,2 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal I jämförelse med länet och snittet för riket har Krokoms kommun procentuellt hög andel gymnasieelever som fullföljt sin gymnasiala utbildning inom tre år, se tabell 32. Tabell 32. Andel (%) gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 68,4 72,2 66,7 Bräcke 59,0 66,3 70,8 Härjedalen 61,5 66,3 68,3 Krokom 76,0 72,9 78,5 Ragunda 68,9 74,5 51,8 Strömsund 59,7 69,8 76,6 Åre 63,8 66,7 65,6 Östersund 72,6 75,8 78,6 Riket 71,5 71,8 71,7 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 4 Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Som antagen på förstahandsval räknas den som i juli erbjudits studier på det program samt skolenhet som de sökt till i första hand (elever som sökt introduktionsprogram i första hand ingår inte). 30
Andel gymnasieelever i Krokoms kommun som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år har ökat med 3,6 procentenheter i jämförelse med förra året till 51,2 procent. Snittet för riket är 49,9 procent, se tabell 33. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i sitt slutbetyg uppnått 2 500 kurspoäng. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B, matematik A samt engelska A. Tabell 33. Andel (%) gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun. Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg.. 44,2 38,9 41,0 Bräcke.. 32,4 39,8 32,6 Härjedalen.. 32,3 32,7 38,6 Krokom.. 42,5 47,6 51,2 Ragunda.. 36,5 56,9 28,6 Strömsund.. 29,9 40,5 36,5 Åre.. 44,9 43,4 42,6 Östersund.. 52,9 59,0 57,8 Riket.. 48,1 49,7 49,9 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Gymnasieelever hemmanhörande i Krokoms kommun riket som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning har minskat till 6 procent. I jämförelse med kommunerna i länet är det lägst och jämfört med rikets 15,4 procent mycket lågt, se tabell 34. Tabell 34. Andel (%) gymnasieelever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun. Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 10,1 7,8 7,9 8,9.. Bräcke 5,5.. 9,8 9,8 9,1 Härjedalen 8,1 13,3.... 9,1 Krokom 7,5 9,6 9,1 7,2 6,0 Ragunda 8,7........ Strömsund 16,5 12,1 10,8 6,0 7,2 Åre 7,3 10,2.. 9,1 15,8 Östersund 9,0 10,4 8,3 9,7 9,2 Riket 17,0 16,5 16,2 15,3 15,4 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 31
Mellan 22-31 procent av elever folkbokförda i Krokoms kommun har under de senaste fem åren övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet. Detta är 10-20 procent lägre än snittet för riket. Alla kommuner i länet har en låg andel elever som övergår till högskola inom 3 år, se tabell 35. Tabell 35. Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som övergått till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Huvudmän 2012 2013 2014 2015 2016 Berg 27 20 21 33 19 Bräcke 28 29 30 25 17 Härjedalen 26 28 16 21 26 Krokom 24 31 22 27 24 Ragunda 21 25 16 17 25 Strömsund 36 23 22 30 29 Åre 26 28 23 24 22 Östersund 35 32 33 31 31 Riket 45 42 41 41 42 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal 32
5 Ledning och styrning av utbildningen 5.1 Systematiskt kvalitetsarbete Krav utifrån styrdokument Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6 7 skollagen) Huvudmannen ser till att rektor respektive förskolechefs tar ansvar för skolans resultat och att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med de nationella målen. (4 kap. 4-7 skollagen, avsnitt 2.6 och 2.7 i Lpfö 98rev16, avsnitt 1 "Varje skolas utveckling" och avsnitt 2.8 i Lgr11rev17, Lgrsär11rev16) Mål utifrån föregående års analys Förvaltningen ska vidareutveckla återkopplingsprocesser till skolledare kring det systematiska kvalitetsarbetet. Mallar och instruktioner ska ses över utifrån innehåll och i förhållande till digitalisering av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat En workshopdag med politiker och tjänstemän har genomförts där fokus på innehållet av dagen var att analysera förskolans och grundskolans resultat utifrån läsåret 2016/17. Alla skolledare har fått återkoppling på kvalitetsrapporterna individuellt eller i grupp av kvalitetscontrollern och/eller ansvarig verksamhetschef. Förvaltningen arbetar ständigt med förbättringar när det gäller de gemensamma mallarna och instruktioner för kvalitetsrapporten vilken inriktas mot de mål som finns i skollagen, läroplaner och andra föreskrifter. Kvalitetsrapporten har under 2017 delats upp i tre delar 1. Demokratiuppdraget, 2. Kunskapsuppdraget och 3. Ledning och styrning. De olika delrapporterna rapporteras vid tre olika tillfällen under året. Det systematiska kvalitetsarbetet SKA har digitaliserats i kommunens verksamhetssystem Stratsys. Implementeringen av SKA planeras vara fullt ut klart i januari 2018. 33
Analys av resultatet Återkopplingen har utvecklat och förbättrat skolledarnas förståelse för skolverksamheternas uppdrag samt styrning och ledning av verksamheten. Förmågan att analysera sina egna verksamheters resultat och effekt har ökat men behöver utvecklas ytterligare. De förändringar av strukturen i kvalitetsrapporten som gjorts är ännu inte fullt ut implementerat i skolledargruppen. En stor del av skolledargruppen är nya på sina uppdrag och en förändring av system tar tid. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta implementering av det systematiska kvalitetsarbetet genom att kontinuerligt arbeta med uppföljningar i skolledargruppen. Återkoppling av kvalitetsrapporter kommer fortsättningsvis att ske i grupp för att uppnå ökat lärande. Fördjupat stöd från huvudmannen och uppföljning av skolledarnas pedagogiska ledarskap med fokus på resultat, effekt och analys. 5.2 Avvikelsehantering Krav utifrån styrdokument Huvudmannen ser till att åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten (4 kap. 7 skollagen) Mål utifrån föregående års analys Åtgärda och förebygga brister i verksamheten. Resultat Elevhälsan har påbörjat ett arbete med kompetensutveckling för personal inom skola och elevhälsa. Det är områden som syftar till att personalen får bättre förutsättningar att möta elever med beteendeproblematik, koncentrationsproblematik och inlärningssvårigheter. Grunden för alla utbildningar handlar om förhållningssätt och bemötande. Under 2017 inkom 7 klagomål till förvaltningen via hemsida, brev till förvaltningen eller rektor. Tre har berört förskola och fyra skola. Klagomålen har handlat om: - Förskolechef - Naestie - Skolområde Ås - Elevärende Rödöns skola - Skolsituation Änge skola Alla klagomålen har utretts och avslutats av ansvariga. Under 2017 gjordes 3 anmälningar till Skolinspektionen varav alla ledde till föreläggande men också beslut om att huvudmannen vidtagit tillräckliga åtgärder, se tabell 36. 34
Tabell 36. Anmälningar till Skolinspektionen 2017 Ärende Skola År Status Grund för utredning Beslutstyp Kritik Bedömning 1 Cederbergsskolan 4-9 2017 Beslutad Stöd Extra anpassningar Beslut efter prövning Ja Föreläggande 2 Cederbergsskolan 4-9 2017 Beslutad Disciplinära åtgärder Beslut efter prövning Ja Föreläggande 3 Cederbergsskolan 4-9 2017 Beslutad Disciplinära åtgärder Beslut efter uppföljning - HM har vidtagit tillräckliga åtgärder 4 Cederbergsskolan 4-9 2017 Beslutad Särskilt stöd Beslut efter uppföljning - HM har vidtagit tillräckliga åtgärder 5 Nyhedens skola 2017 Beslutad Särskilt stöd Beslut efter prövning Nej Följt bestämmelserna 6 Näldens skola 2017 Beslutad KB Elev - Elev Beslut efter prövning Ja Föreläggande 7 Näldens skola 2017 Beslutad KB Anmälningsskyldigheten Beslut efter uppföljning - HM har vidtagit tillräckliga åtgärder Källa: Skolverkets databas SIRIS Analys av resultatet Brister i verksamheten utreds och åtgärdas, dock är det förebyggande och främjande arbetet långsiktigt och ännu syns inga tydliga resultat. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt arbete med att implementera de lokala elevhälsoplanerna samt plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK). Elevhälsomöten (EHM) införs på fler skolor. Fokusera på främjande arbete, exempelvis Cederbergsskolans projekt kring hälsofrämjande skolutveckling från och med januari 2018. 5.3 Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Krav utifrån styrdokument Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (1 kap. 9 skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Vid varje förskole- och skolenhet finns endast en person som benämns förskolechef och rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna (2 kap 9-10 skollagen) Huvudmannen ser till att det på grundskolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) 35
Mål utifrån föregående års analys Förändra resursfördelningen så att den utgår från fler kriterier. Resursfördelningen behöver ta hänsyn till de socioekonomiska faktorerna. Resultat Krokoms kommun har 23 förskolor och 16 skolor på vilka det endast finns en person som benämns förskolechef eller rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna. Barn- och utbildningsnämndens resursfördelning har ändrats från att utgått ifrån nyckeltal per elev till att resursfördelningen tar hänsyn till socioekonomiska strukturer. Alla förskolor och skolor har inte tillgång till specialpedagoger. Resursfördelning på fritidshemmet har justerats utifrån volym från och med hösten 2016. Olika nyckeltal för ökande antal barn vid fritidshemmet (antal barn 0-14, 15-30, 31-uppåt). Syftet med detta har varit att få resurserna att bättre räcka till, eftersom de större fritidshemmen har volymfördelar som inte de små fritidshemmen har. Alla elever har inte tillgång till skolbibliotek och skolbibliotekarie utan använder kommunens folkbibliotek och bokbussen. Analys av resulatet Effekten av en förändrat resursfördelning kan ännu inte ses. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Undersöka möjligheter för förändrad resursföredelning inom förskolan. Under 2017/18 ska förvaltningen ta fram en långsiktig plan för hur, när och utifrån vilka resurser det kan bli möjligt att uppnå kraven avseende skolbibliotek. 5.4 Rektors och förskolechefs ansvar Krav utifrån styrdokument Huvudmannen ser till att rektor respektive förskolechef är pedagogisk ledare och inriktar verksamheten mot de nationella målen (4 kap. 4-7 skollagen, avsnitt 2.6 och 2.7 i Lpfö 98rev16, avsnitt 1 "Varje skolas utveckling" och avsnitt 2.8 i Lgr11rev17, Lgrsär11rev16) Mål utifrån föregående års analys Utvärdering av den nya skolledningsorganisationen. 36
Resultat Under de senaste åren har hälften av rektorerna i kommunen slutat. Ett mentorsprogram påbörjades hösten 2017 för att stödja nya chefer. Skolledarna lyfter följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot med den nya organisationen 5 : Styrkor Svagheter Möjligheter Hot I skolledargruppen finns god pedagogisk kompetens och olika erfarenheter. Några skolledare med lång erfarenhet av ledarskap och/eller arbete i förskola och skola. Kombinationen av erfarenhet från skola och erfarenhet från andra platser/områden. Många processer tvingas göra omtag på grund av skolledarbyten. Förändra och förbättra SKA. Trygg, ambitiös grupp med framtidsfokus och stora utvecklingsmöjligheter. Möjlighet att förändra kulturen finns när det är många nya skolledare. Utebliven samordning, samplanering, helhetssyn (1-16) och få skolledare som har lång erfarenhet, kan skapa hinder för ett effektivt SKA. Arbetsmiljön och dåliga förutsättningar att bedriva ett aktivt ledarskap. Hög och bred kompetens. Analys av resultatet Verksamhetscheferna har lagt fokus på grundverksamheten för skolledarna. Syftet har varit att leda skolledarnas ledande av sina respektive skolor och förskolor. Framgångsrika skolor utmärks av stabilitet, samsyn kring uppdraget och tydliga mål. Icke framgångsrika skolor kännetecknas oftare av många rektorsbyten och omorganisationer. (Jarl, Blossing, Andersson, 2017). Skolledarens möjlighet att verka som pedagogisk ledare är avgörande för att en utveckling och förändring ska ske. I de områden som räknas som socioekonomiskt utsatta krävs det ännu mer av det pedagogiska ledarskapet. Skolledaren behöver förutsättningar och tid för att kunna driva utvecklingsarbete. Mentorsprogrammet har inte utvärderats ännu. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Skapa förutsättningar för skolledarna att leda sina enheter hållbart och samtidigt genomföra rektorsprogrammet med godkänt resultat. Se över likvärdigheten gällande stödfunktioner såsom specialpedagog, elevhälsopersonal och administratör. Verka för att skolorna ges möjlighet till kontinuitet i ledarskapet och att rektorerna ges förutsättningar att prioritera det pedagogiska ledarskapet. 5 Framtagande av SWOT-analys vid Skolledarkonferens på Rödön i september 2017 37
5.5 Personalkompetens Krav utifrån styrdokument Huvudmannen ser till att anställda rektorer och förskolechefer har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. (2 kap. 11 skollagen). För rektorer som anställts efter den 15 mars 2010 har huvudmannen sett till att de har gått, går eller kommer att gå särskild befattningsutbildning eller utbildning som kan jämställas med denna. (2 kap. 11 12 skollagen) Huvudmannen ser till att lärare och förskollärare har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. (2 kap. 13 14 och 17 18 skollagen samt 33 införandelagen) Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling (2 kap. 34 skollagen) Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskoleoch skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 skollagen) Huvudmannen ser till att grundskolan och grundsärskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Mål utifrån föregående års analys Resterande skolledare ska påbörja rektorsprogrammet inom kommande år. Rekrytera pedagoger utifrån kommande kompetensförsörjningsplan. Fortsatt arbete med att öka andelen behöriga förskollärare långsiktigt. Fortsatt arbete med att stärka förskolechefens pedagogiska ledarskap samt att ge förskolchefen rimliga uppdrag. Bättre säkra tillgång till specialpedagog i förskolan. Resultat En förskolechef och en rektor påbörjade rektorsprogrammet under 2017. Rekrytering utifrån kompetensförsörjningsplanen har inte påbörjats på grund av att medel inte har prioriterats i budget. Däremot läser tre pedagoger specialpedagogik via Lärarlyftet, varav en pedagog är anställd vid grundsärskolan. En av utbildningarna är centralt finansierad. Andelen förskolechef har utökats med 50 procent tjänst vilket har lett till att två förskolechefer har fått ett mer hanterbart uppdrag. Genom omfördelning i resurstilldelningen har varje förskolchef nu tillgång till 50 procent specialpedagog vardera. 38
Tabell 37. Andel behörig personal läsåret 2016/17 Verksamhet Behörighet Andel % Förskola Behörig personal med förskollärarexamen Förskollärare med förskollärarlegitimation Fritidshem Behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning, 32 Förskoleklass Grundskola Behörig personal med förskollärare/lärarexamen i förskoleklass Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola Studie- och yrkesvägledare (heltidstj.) med SYV-utbildning 44 Grundsärskola Behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning 96 Källa: Skolverkets databas jämförelsetal Behörig personal med specialpedagogisk utbildning 45 Analys av resultatet Nämnden har inte tagit beslut kring aktiviteter när det gäller kompetensförsörjningsplanen. Genomgående för förskolorna gäller att andelen legitimerade förskollärare fortfarande är för låg jämfört med målet. En förhoppning är att andelen ska öka med anledning av Mittuniversitetets nystartade förskollärarutbildning i Östersund. Utmaningen att rekrytera legitimerade lärare och fritidspedagoger vid pensionsavgångar och övriga avgångar kommer att delas med övriga skolhuvudmän. En av tre studie- och yrkesvägledare är under utbildning. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Lägga fram förlag på åtgärder utifrån Kompetensförsörjningsplanen. Satsa på att fler får möjlighet att utbilda sig till specialpedagoger/speciallärare genom att utnyttja statsbidrag. Skapa förutsättningar för den nya rollen pedagogisk utvecklare inom förskola samt pedagogisk utvecklare inom fritidshem. Arbeta för att utöka andelen förskolechefer i syfte att sänka antalet enheter/förskolchef. Målet är tre-fyra enheter/förskolechef, parallellt med detta bör även antalet enheter slås samman i syfte att främja likvärdighet. Verka för en resurstilldelning av specialpedagoger med inriktning mot förskola. 36 35 80 92 74 5.6 Samisk förvaltningskommun Krav utifrån styrdokument En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. (10 kap. 7 skollagen) 39
Mål för förskolan Regelbunden undervisning för samiska barn i förskoleåldern som ger barnen grundläggande kunskaper inför skolstarten, samt i övrigt arbete för att skapa förståelse för och kunskap om samisk tradition och kultur bland barn och ungdomar utifrån att vi har två kulturer och två språk som har lika värde i vårt område. (Krokoms kommuns handlingsplan för samiskt förvaltningsområde) Barn- och utbildningsnämnden och förvaltning ska stärka det samiska språket och kulturen för alla våra samiska barn och elever. (Nämndens mål i kommunala uppdraget) Mål för fritidshemmen I fritidshem med samiska elever ska den samiska kulturen synliggöras och verksamheten ska utgå från målsättningen två kulturer två språk lika värde. (Krokoms kommuns handlingsplan för samiskt förvaltningsområde) Barn- och utbildningsnämnden och förvaltning ska stärka det samiska språket och kulturen för alla våra samiska barn och elever. (Nämndens mål i kommunala uppdraget) Mål för grundskolan Att i enighet med Europiska ramkonventionen uppnå tvåspråkig undervisning inom de skolor som idag har modersmålsundervisning/integrerad samisk undervisning. (Krokoms kommuns handlingsplan för samiskt förvaltningsområde) Barn- och utbildningsnämnden och förvaltning ska stärka det samiska språket och kulturen för alla våra samiska barn och elever. (Nämndens mål i kommunala uppdraget) Mål utifrån föregående års analys Omorganisera på den samiska förskolan för att lyfta fram och synliggöra samiskt språk och kultur. Starta en arbetsgrupp inom barn och utbildning som ser över hela organisationen kring den samiska språksituationen och resurstilldelningen i kommunen för att revitalisera 6 det samiska språket. Tydliggöra för politiken att åtgärderna kräver resurser som inte kan täckas av statsbidraget för förvaltningsområdet. Den resursen behöver gå till samordnarens arbete för att skapa bra strukturer och stöd i de olika förvaltningarna. Initiera en politisk process för att säkerställa att det finns en resursfördelning som möjliggör finansiering av språkstöd i de fritidshem som i huvudsak har elever som har sin bakgrund vid de samiska förskolorna, Änge förskola och Vikebo förskola. Resultat Arbetet med omorganisation av förskolan har inväntat fastställande av den reviderade handlingsplanen för samiskt förvaltningsområde och har därför inte fullt ut kunnat genomföras. 6 Revitalisering handlar om att bryta utarmningen av det samiska språket och vända processen så att fler talar språket. 40
En dialog har initierats med barn- och utbildningsnämnden för att synliggöra behovet av en utökad resurstilldelning för att kunna klara uppdraget som handlingsplanen föreskriver. Inga konkreta åtgärder är beslutade. Inga konkreta resurser är tillförda för att säkerställa tillgången till samisktalande personal i fritidshemmen. Inom grundskolan synliggörs i viss utsträckning den samiska kulturen, samiska högtidsdagar genomförs och modersmålsundervisning erbjuds. Samisktalande elever har deltagit i samverkansdagar som anordnats under året. I samband med nationaldagen och i SO-undervisningen samt svenskundervisningen uppmärksammas den samiska kulturen och det samiska språket. Analys av resultatet Handlingsplanen för samiskt förvaltningsområde förväntas fastställas under våren 2018. Därefter kan arbetet med ovanstående åtgärder fortskrida. Samverkansdagar behöver utvecklas och ges mer fokus i verksamheterna. För att synliggöra den samiska kulturen behöver pedagogernas kompetens stärkas. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Omorganisera på den samiska förskolan för att lyfta fram och synliggöra samiskt språk och kultur. Starta en arbetsgrupp inom barn och utbildning som ser över hela organisationen kring den samiska språksituationen och resurstilldelningen i kommunen för att revitalisera det samiska språket. Tydliggöra för politiken att åtgärderna kräver resurser som inte kan täckas av statsbidraget för förvaltningsområdet. Den resursen behöver gå till samordnarens arbete för att skapa bra strukturer och stöd i de olika förvaltningarna. När det gäller fritidshemmen måste en politisk process initieras för att säkerställa att det finns en resursfördelning som möjliggör finansiering av språkstöd i de fritidshem som i huvudsak har elever som tidigare gått på de samiska förskolorna, Änge förskola och Vikebo förskola. Ta fram ett underlag med hjälp av de samiska pedagogerna som alla skolor kan arbeta med. 5.7 Mottagande i grundsärskolan Krav utifrån styrdokument Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, samt att samråd sker med elevens vårdnadshavare. (7 kap. 5 skollagen) Hemkommunen ser till mottagandet föregås av att vårdnadshavare lämnat sitt medgivande till att eleven tas emot i grundsärskolan, om det inte finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa att ta emot eleven utan vårdnadshavares medgivande. (7 kap. 5 skollagen) Hemkommunen utreder vid behov skyndsamt frågan om omprövning av beslut om mottagande till grundsärskolan, och vidtar efter beslut de åtgärder som krävs för 41
elevens övergång till annan skolform. (gäller endast utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2013 gäller 7 kap. 5 a och 5 b skollagen) Huvudmannen avgör om elever huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. (11 kap. 8 skollagen) Huvudmannen ser till att det finns möjlighet för elever som är mottagna i grundsärskolan att få sin utbildning i grundskolan eller sameskolan, och för elever i grundskolan att få sin utbildning inom grundsärskolan, och att det är den ursprungliga skolformens bestämmelser som gäller för eleven. (7 kap 9 skollagen) Huvudmannen ser till att det finns möjlighet för en elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan att på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer. (7 kap. 8 skollagen) Resultat Kommunen följer skollagens direktiv kring mottagande i grundsärskolan. En länsgemensam grupp har tagit fram rutiner och dokumentmallar. Analys av resultatet Nätverksarbetet i länet fungerar bra. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt samarbete i länet utifrån gemensamma underlag och dokument. 5.8 Enskilt driven verksamhet Krav utifrån styrdokument Kommunen ska informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21, 14 kap. 15 samt 25 kap. 11 och 15. Lag (2017:759). Kommunen utövar tillsyn över förskola vars huvudman kommunen har godkänt, och till pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. (2 kap. 7 och 26 kap. 4 skollagen) Mål Informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Snabb handläggning av ansökningar att bedriva förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Genomföra tillsynsbesök på alla enskilt drivna verksamheter med intervallet två år mellan besöken. Resultat På kommunens hemsida informeras om möjligheten för att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet under Utbildning och barnomsorg och Näringsliv och arbete. 42
Under året har fyra ansökningar om godkännande och rätt till bidrag att bedriva enskild verksamhet inkommit till förvaltningen. En ansökan för barnomsorg på obekväm arbetstid, två ansökningar för pedagogisk omsorg och en ansökan för att bedriva fristående förskola. Handläggningstiden har varit max 1 månad. Alla organisationer som ansökt fick godkännande och rätt till bidrag förutom företaget som ansökt om barnomsorg på obekväm arbetstid, då kommunen ännu inte har riktlinjer för detta. Tillsyn har gjorts på tre verksamheter under 2017. Underlag för beslut grundas på de enskilt drivna verksamheternas inskickade dokument, vårdnadshavarenkät, personalenkät, besök i förskolans/pedagogisk omsorgs verksamhet samt observationer i verksamheten och intervju med ägare/styrelse, förskolechef och pedagoger. Analys av resultatet Handläggningen av ansökningarna har fungerat bra. Dock har det funnits otydligheter i ansökningsblanketten när det gäller vilka dokument som förvaltningen ska tillhandahålla beroende vilken verksamhetsform organisationen har. Vid tillsynsbesöken har tillträdet till lokaler och dialogen med ägare och personal fungerat bra. De enskilt drivna verksamheterna har på tillsynsmyndighetens begäran lämnat upplysningar samt tillhandahållit handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Den helhetsbedömning som gjorts på de tre verksamheterna som genomgått tillsyn visar att de håller en god eller mycket god kvalitet. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Riktlinjerna och ansökan behöver revideras. 5.9 Övriga bestämmelser Krav utifrån styrdokument Kommunen erbjuder förskoleplats och utbildning i fritidshem i enlighet med författningarna. (8 kap. 3 7 och 14 skollagen) Huvudmannen ska se till att barn- och elevgrupperna i förskolan och fritidshemmen har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. (2 kap. 35, 8 kap. 8, 14 kap.9 skollagen) Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i olika skolverksamheter och om annan pedagogisk verksamhet som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 och 19 kap. 37 och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor (29 kap. 19 skollagen) Huvudmannen lämnar snarast uppgift till hemkommun när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid dess fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning. (7 kap. 22 skollagen) Kommunen ser till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.(7 kap. 22 23 skollagen) 43
Huvudmannen överlämnar elevernas slutbetyg till den kommun där skolan är belägen. (29 kap. 18 skollagen) Resultat Kommunen har erbjudit förskoleplats inom de 4 månader som lagen föreskriver men inte alltid inom de tre månader som barn- och utbildningsnämnden har som målsättning. Kommunen klarar inte alltid av att erbjuda vårdnadshavare deras första alternativ. Möjligheten att stå i omplaceringskö finns och målsättningen är att varje barn i god tid före skolstart ska vara på den förskola där barnen sedan följer kamratgruppen till skolan. Vid de större förskolorna blandas barngrupperna för att ha en lämplig sammansättning. Vid de mindre förskolorna och fritidshemmen är detta tyvärr inte möjligt på samma sätt. Kommunen ser till att eleverna i grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Elever som går ut årskurs nio får sina betyg inskickade till Jämtlands Gymnasieförbund. Krokoms kommun har inget eget gymnasium. För elever som går hos annan huvudman än Krokoms kommun gäller detsamma. Betyg skickas efter regler i dokumenthanteringsplanen till elevens hemkommun. Analys av resultatet På små förskolor och fritidshem i glesbygd kan inte en lämplig sammansättning av barn/elevgruppen säkerställas då barn/elevunderlaget begränsat. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Omstrukturera förskolorna till större enheter där infrastrukturen gör det möjligt. 44
6 Demokrati- och fostransuppdraget 6.1 Normer och värden Krav utifrån styrdokument Barnets bästa är utgångspunkt i alla huvudmannens beslut och ställningstaganden som rör utbildningen (1 kap 10 skollagen) Huvudmannen utformar utbildningen i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna (1 kap. 5 skollagen) Huvudmannen ser till att kommunens förskolor, skolor och fritidshem arbetar enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden (Avsnitt 2.1 Lpfö98rev16, Lgr11rev17, Lgrsär11rev16) Huvudmannen ser till att kommunens förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar (Avsnitt 1 och 2.1 i Lpfö98rev16, Lgr11rev17, Lgrsär11rev16) Huvudmannen ser till att varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 kap. 6, 7 och 8 skollagen) Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett hjälpmedel med syfte att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling och grundar sig diskrimineringslag (2008:567) och Skollagen (2010:800). Planen ska finnas på alla skolor och förskolor samt upprättas årligen. Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer och rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) 6.1.1 Förskola Mål utifrån föregående års analys Personalen ska vara öppen och lyhörd för olika barns behov av inflytande samt varje barns rätt att vara delaktig i förskolans undervisning. Alla skolenheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. På alla förskolor ska det finnas en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som upprättas årligen. Resultat Förskolorna har under året fortsatt arbetet med handboken Normkreativitet i förskolan. Boken är upplagd med diskussionsövningar och ställningstagande kring normer och värden och på så sätt har medvetenheten ökat i personalgrupperna. Samtliga förskolor har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbetet med att implementera dessa i verksamheterna fortlöper. 45
Tabell 38. Vårdnadshavarenkät förskola 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Normer och värden (3 frågor) 3,26 3,21 3,21 3,10 Källa: Egen undersökning Tabell 39. Vårdnadshavarenkät förskola 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Trygghet och god miljö (10 frågor) 3,32 3,30 3,32 3,38 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet Eftersom kommunen har en stor omsättning av personal och barngrupperna förändras kontinuerligt pågår ett ständigt arbete kring normkreativitet. Utifrån vårdnadshavarnas uppfattning sjunker indexvärdet för området Normer och Värden i vårdnadshavarenkäten. Detta kan bero på den relativt höga personalomsättningen i kombination med den låga andelen förskollärare på några av förskolorna. Trygghet och en god miljö är ett område som alla förskolor prioriterar. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden På alla förskolor ska det finnas en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som upprättas årligen. Det konkreta arbetet med att implementera och leva värdegrunden ska hela tiden finnas närvarande i förskolans praktik. Rekrytera pedagogiska utvecklare inom förskolorna i syfte att främja likvärdighet även inom området Normer och Värden. Dessa ska verka utifrån ett övergripande uppdrag att främja likvärdighet mellan olika förskolor. 6.1.2 Fritidshem Mål utifrån föregående års analys Fortsatta med systematiska diskussioner och gemensamma reflektioner när det gäller normer och värden. Systematiskt och målinriktat fokusera personalens insatser för att stärka trygghet och studiero. Resultat Personalen inom fritidshemmet har i dialog med personalen inom skolan arbetat med att levandegöra värdegrunden i fritidshemmet. PÅ vissa skolor arbetar rektorer och personal inom skola och fritidshem systematiskt med att stötta varandras verksamheter och har skapat en röd tråd i elevernas hela skoldag från lämning/frukost till hemgång från fritidshemmet. 46
Tabell 40. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Normer och värden (3 frågor) 3,10 3,13 2,66 3,12 Källa: Egen undersökning Tabell 41. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Trygghet och studiero (10 frågor) 3,37 3,33 3,12 3,34 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet Inom fritidshemmen finns mer att göra kring området Normer och Värden. Motverkande faktorer är idag brist på behörig personal, stora barngrupper och en relativt stor omsättning av personal vid några enheter. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Återinföra verksamhetsmöte - Fritidshem för rektorerna i syfte att stötta verksamhetsutveckling av fritidshemmens undervisning och skapa stödstrukturer för lärprocesserna inom fritidshemmet. Rekrytera pedagogiska utvecklare inom fritidshemmen i syfte att främja likvärdighet även inom området Normer och Värden. Dessa ska verka utifrån ett övergripande uppdrag att främja likvärdighet mellan olika fritidshem. 6.1.3 Förskoleklass Mål utifrån föregående års analys Se grundskola Resultat Se grundskola Analys av resultatet Se grundskola Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se grundskola 6.1.4 Grundskola Mål utifrån föregående års analys Alla skolenheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Alla ärenden kring kränkande behandling skall komma till nämndens kännedom. På alla skolor ska det finnas en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som upprättas årligen 47
Resultat Rutinen kring kränkande behandling har ännu inte förenklats. Alla skolor bedriver ett arbete för att motverka kränkande behandling. Alla skolor har utarbetat en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dock har inte alla omarbetat dessa utifrån kommunens mall som är anpassad efter den nya lagstiftningen. Alla skolor i årskurs 3 till 9 har genomfört en kartläggning av diskriminering och kränkande behandling. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är trivs och är trygga. Dock finns ett mindre antal elever som upplever kränkningar. Kränkningar på nätet förekommer men anges mer sällan än andra typer av kränkningar. Analys av resultatet Det målinriktade arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling ser olika ut på skolorna. För att säkerställa att samtliga ärenden kring eventuella kränkningar och diskrimineringar kommer skolledare, förvaltning och nämnd för kännedom, behöver ärendegång och blanketter förenklas så att dessa inte blir ett hinder för verksamheten. En ändring i rutinen har inte prioriterats. Det finns ett fortsatt behov av prioritering av arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje rektor behöver arbeta med analys av och åtgärder kring kartläggningen av diskriminering och kränkande behandling. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Främjande arbete bör prioriteras, till exempel att arbeta med normkritiskt förhållningssätt. Förenkla rutinen kring kränkande behandling. Förenkla arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling genom att integrera dokumentationen i SKA-arbetet modul i Stratsys. 6.1.5 Grundsärskola Mål utifrån föregående års analys Se grundskola Resultat Se grundskola Analys av resultatet Se grundskola Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se grundskola 6.2 Ansvar och inflytande Krav utifrån styrdokument Barnets inställning klarläggs så långt det är möjligt (1 kap. 10 skollagen) 48
Huvudmannen ger barn och elever inflytande över utbildningen efter deras ålder och mognad (4 kap. 9 skollagen) Huvudmannen ser till att kommunens förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar (Avsnitt 2.3 i Lpfö98rev16, Lgr11rev17, Lgrsär11rev16) Huvudmannen ser till att varje förskole- och skolenhet har fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolerespektive skolmiljön (4 kap. 9-17 och 14 kap. 2 skollagen, avsnitt 2.3 i Lpfö98rev16, Lgr11rev17, Lgrsä11rev16) Huvudmannen ser till att det vid varje förskole- och skolenhet finns ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna samt möjlighet att för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse (4 kap. 10 och 13 skollagen) 6.2.1 Förskola Mål utifrån föregående års analys Verksamheten ska präglas av en barnsyn som lyssnar in barnens intressen. Säkerställa att barns inflytande och delaktighet genomsyrar verksamheten. Resultat Förskolecheferna bedriver tillsammans med specialpedagoger ett kontinuerligt arbete för att synliggöra och utveckla pedagogernas barnsyn. Barnintervjuer genomförs regelbundet och ligger till grund för innehållet i undervisningen liksom det barnen i barngruppen visar intresse för. Tabell 42. Vårdnadshavarenkät förskola 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Inflytande (3 frågor) 3,37 3,38 3,38 3,42 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet En stor skillnad i barnsyn syns mellan olika förskolor beroende på tillgången till förskollärare och erfarna barnskötare. Detta ger effekter i förskolans undervisning och möjligheterna för barns inflytande kan möjliggöras eller begränsas beroende på kulturen. Skolinspektionens metaforer för tre olika typer av förskolor (Granen, Fotbollströjan och Blomstertäppan 7 ) har använts för att synliggöra barns inflytande och delaktighet. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden I arbetslagen synliggöra olika typer av barnsyn och vilka konsekvenser det får för barngruppens trygghet och för undervisningens möjligheter att stimulera och utmana barns lärande. Arbetet behöver utökas och fortskrida. 7 Skolinspektionen, Förskola före skola lärande och bärande, 2012 49
6.2.2 Fritidshem Mål utifrån föregående års analys Mål saknas. Resultat Rektorerna bedriver tillsammans med personalen ett kontinuerligt arbete för att synliggöra och utveckla pedagogernas elevsyn. Tabell 43. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Ansvar och inflytande (3 frågor) 3,23 3,31 3,11 3,28 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet Olika enheter har väldigt olika elevsyn vilket ger effekter i fritidshemmets undervisning och möjligheterna för elevers inflytande kan möjliggöras eller begränsas beroende på kulturen. Skillnaden i elevsyn mellan olika fritidshem kan bero på tillgången till fritidspedagoger och erfaren personal. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Inom respektive arbetslag synliggöra olika typer av elevsyn och vilka konsekvenser det får för elevgruppens trygghet och undervisning. 6.2.3 Förskoleklass Mål utifrån föregående års analys Se grundskola Resultat Se grundskola Analys av resultatet Se grundskola Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Se grundskola 6.2.4 Grundskola Mål utifrån föregående års analys Eleverna ska ha möjlighet att påverka sin utbildning och sitt lärande. Utveckla skolans arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Resultat Formella möten i form av klassråd och elevråd genomförs kontinuerligt på de flesta skolor. Det reella inflytandet har lägre resultat än snittet för riket när det gäller årskurs 5 och 9 utifrån skolinspektionens elevenkät, se tabell 44 och 45. 50
Tabell 44. Resultat Skolinspektionens elevenkät årskurs 5 2017. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter (Krokom) Medelvärde Max 10 Stämmer helt och hållet eller ganska bra 6,4 69% Samtliga åk 5 riket 6,5 70% Källa: Skolinspektionen Tabell 45. Resultat Skolinspektionens elevenkät årskurs 9 2017. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande Medelvärde Max 10 Stämmer helt och hållet eller ganska bra Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll (Krokom) 4,6 39% Samtliga åk 9 riket 4,9 46% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter (Krokom) 4,9 48% Samtliga åk 9 riket 5,1 53% I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö (Krokom) 5,2 54% Samtliga åk 9 riket 5,7 60% Total Krokom 4,9 Total Riket 5,3 Källa: Skolinspektionen Analys av resultatet Det formella inflytandet via klassråd och elevråd är tillfredsställande på kommunens skolor. Dock kan elevernas reella inflytande ökas. Skolinspektionens enkät i årskurs 5 visar att 69 procent av eleverna upplever att de kan påverka arbetet i skolan I enkäten för årskurs 9 ses att Krokoms kommuns resultat ligger under värdet för riket och har också sjunkit jämfört med föregående mätning 2015. 4,9 mot samtliga skolors 5,3 på en 10-gradig skala. Änge skola (5,2) höjer kommunens medelvärde, så övriga 3 högstadieskolor har ännu lägre resultat. Flickor i årskurs 9 anger en mindre möjlighet till Delaktighet och inflytande än vad pojkarna gör, 4,4 jämfört med 5,4 för pojkarna. I olika studier visas det att en önskan om ett ökat inflytande var särskilt påtaglig bland vissa elevgrupper, bland annat flickor och elever som var mindre nöjda med verksamheten. Flickor visar lägre tilltro till att själva kunna påverka hur det blir i skolan jämfört med pojkar. Flickor bedöms av lärare generellt sett som mer uppgiftsorienterade och socialt anpassningsbara än pojkar. Detta kan ha som konsekvens att deras behov i det här fallet att påverka sin skolvardag inte kommer fram eller uppmärksammas på samma sätt som pojkars. (Giota, 2013) Kommunens skolor har svårt att leva upp till styrdokumentens krav på att eleverna ska ha reellt inflytande över undervisningen. Forskning visar att ökad grad av delaktighet och inflytande för eleverna också ökar motivationen (Giota, 2013). Att kunna relatera till uppgifter och ha kontroll över sin utbildning stärker den inre motivationen som är grundläggande för ett långsiktigt lärande. 51
Graden av inflytande för eleverna varierar mellan skolor och mellan lärare, därför blir rektors roll viktig för att förändra skolkulturen på hela skolan. Det finns ofta väl fungerande rutiner för utvärderingar av undervisningen, dock har elever sällan inflytande över den följande processen som handlar om fortsatt pedagogisk planering. Att utveckla elevernas delaktighet i planeringen skulle på sikt också kunna underlätta lärarnas arbetsbörda. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Rektorerna behöver vara tydligare när det gäller mål och arbete med styrdokumenten för att skapa en kultur som gynnar utveckling av arbetsformer som leder till aktivt elevinflytande. Fortsatt arbete med Bedömning för lärande på alla skolor, då elevers delaktighet är en del i detta förhållningssätt (William, 2013). Kompetensutveckling inom normkritiskt förhållningssätt för att skapa större kunskap och medvetenhet kring bemötande och synen på pojkar respektive flickor. 6.2.5 Grundsärskola Prioriterat mål/mål utifrån föregående års analys Fortsätta utvecklingsarbete inom BFL. Utveckla förmågan att ge feedback samt planeraundervisningen tillsammans med eleverna. Regelbundet genomföra Elevråd Regelbundet genomföra Klassråd Resultat/vad har vi uppnått Genom regelbundna träffar med pedagoger och specialpedagog från elevhälsan har arbetet genomförts med läsning och diskussioner med inriktning på BFL för grundsärskolan och träningsskolan. Pedagogerna har läst material från bland annat skolverket riktat mot BFL för skolformen. Klassråd och Elevråd har genomförts. Inga enkäter eller intervjuer kring delaktighet och inflytande har genomförts. Analys av resultatet Skolan har fler pedagogiska diskussioner som gör att det blir mer fokus på skolans uppdrag och BFL för grundsärskolans/träningsskolans elever. Skolan kan se hur strategier för formativ bedömning skapar mer engagerade och motiverade elever. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbetet med BFL behöver fortsätta under vårterminen 2018. En undersökning av hur eleverna upplever möjligheten till delaktighet och inflytande bör genomföras. 52
7 Kunskapsuppdraget 7.1 Kunskap, utveckling och lärande Krav utifrån styrdokument Huvudmannen ser till att kommunens förskolor uppfyller målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (Lpfö98rev16 kap 2.2) Huvudmannen ser till att kommunens skolor och fritidshem uppfyller målen för de kunskaper varje elev ska utveckla (Avsnitt 2.2 i Lgr11rev17, Lgrsär11rev16, 14 kap. 2 skollagen) Huvudmannen ser till att kommunens förskolor, skolor och fritidshem arbetar enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande (avsnitt 2.2 i Lpfö98rev16, Lgr11rev17, Lgrsär11rev16) 7.1.1 Förskola Mål utifrån föregående års analys Fortsätta att bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete med fokus på utveckling och lärande. Från och med höstterminen 2016 och de kommande läsåren kommer ett särskilt fokus att ligga på språkutvecklande förhållningssätt och arbetssätt. Resultat Kompetensutvecklingen med att utveckla förskolornas språkliga förhållningssätt har genomförts under våren 2017 med avbrott under höstterminen 2017. Tabell 46. Vårdnadshavarenkät förskola 2014-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Utveckling och lärande (14 frågor) 3,12 3,38 3,33 3,43 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet Det finns inte tillräckliga underlag för att fullt ut analysera om kommunen uppfyller uppdraget utifrån likvärdighet och undervisningens innehåll. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Rekrytera pedagogiska utvecklare inom förskolorna i syfte att främja likvärdighet även inom området Normer och Värden. Dessa ska verka utifrån ett övergripande uppdrag att främja likvärdighet mellan olika förskolor. Ta fram en enkät som riktas till personal i syfte att den pedagogiska personalen själva ska värdera kvaliteten i sin egen undervisning. Utarbeta fler analysunderlag och utveckla analysarbetet för att skapa mer träffsäkra analysmetoder. 53
7.1.2 Fritidshem Mål utifrån föregående års analys Stärka rektors pedagogiska ledarskap kring kvaliteten i fritidshemmet. Bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete med fokus på utveckling och lärande. Ökad samsyn när det gäller utvecklingsarbete som bedrivs inom grundskolan. Öka graden av samverkan med skolans personal i syfte att skapa en samsyn på uppdraget med ett gemensamt förhållningssätt kring elevens hela dag i skola och fritidshem. Resultat Tabell 47. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2015-2017 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2014 2015 2016 2017 Utveckling och lärande (2 frågor) 3,24 2,89 2,65 3,11 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet Fritidshemmens utveckling har inte prioriterats. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Stärka rektors pedagogiska ledarskap kring kvaliteten i fritidshemmet genom att öka rektorernas kompetens kring fritidshemmets uppdrag. Rekrytera pedagogiska utvecklare inom fritidshemmen i syfte att främja likvärdighet. Dessa ska verka utifrån ett övergripande uppdrag att främja likvärdighet mellan olika förskolor. Bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete med fokus på utveckling och lärande i samarbete med grundskolan. Öka graden av samverkan med skolans personal i syfte att skapa en samsyn på uppdraget med ett gemensamt förhållningssätt kring elevens hela dag i skola och fritidshem. 54
7.1.3 Förskoleklass Mål utifrån föregående års analys Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Resultat Resultat utifrån Skolinspektionens vårdnadshavarenkät förskoleklass som genomfördes 2017 område Stimulans visar att vårdnadshavarna anser att eleverna ges tillfredställande stimulans. Tabell 48. Resultat Skolinspektionens vårdnadshavarenkät förskoleklass 2017. Stimulans. Stimulans När mitt barn har lärt sig något nytt i förskoleklassen vill hon/han lära sig mer om det (Krokom) Medelvärde Max 10 Stämmer helt och hållet eller ganska bra 7,7 85% Samtliga vårdnadshavare förskoleklass i riket 7,9 88% Mitt barns lärare väcker mitt barns intresse för skolarbetet (Krokom) 8,4 93% Samtliga vårdnadshavare förskoleklass i riket 8,4 91% Undervisningen i förskoleklassen väcker mitt barns lust att lära (Krokom) 8,3 95% Samtliga vårdnadshavare förskoleklass i riket 8,2 89% Index 8,1 Samtliga vårdnadshavare förskoleklass i riket 8,1 Källa: Skolinspektionen Analys av resultatet Resultatet är vårdnadshavarnas upplevelse av förskoleklassens undervisning. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Genomföra elevundersökningar av hur eleverna upplever sin skolsituation och sitt lärande. 7.1.4 Grundskola Mål utifrån föregående års analys Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Resultat Resultatet för eleverna i årskurs 5 på Skolinspektionens skolenkät, Elevers syn på skolan och undervisningen, är likvärdigt med snittet för riket och högre än resultatet för årskurs 9. Krokoms kommuns skolor har lägre resultat jämfört med riket för årskurs 9, se tabell 49 och 50. 55
Tabell 49. Resultat Skolinspektionens elevenkät årskurs 5 2017. Stimulans. Stimulans Medelvärde Max 10 Stämmer helt och hållet eller ganska bra Skolarbetet är intressant (Krokom) 7,0 88% Samtliga åk 5 riket 7,0 87% Skolarbetet är roligt (Krokom) 6,6 84% Samtliga åk 5 riket 6,6 81% Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (Krokom) 6,3 67% Samtliga åk 5 riket 6,4 73% Total Krokom 6,6 Total Riket 6,7 Källa: Skolinspektionen Tabell 50. Resultat Skolinspektionens elevenkät årskurs 9 2017. Stimulans. Stimulans Medelvärde Max 10 Stämmer helt och hållet eller ganska bra Skolarbetet är intressant (Krokom) 4,9 54% Samtliga åk 9 riket 5,6 66% Skolarbetet är roligt (Krokom) 4,2 41% Samtliga åk 9 riket 5,0 52% Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (Krokom) 4,8 51% Samtliga åk 9 riket 5,5 58 % Total Krokom 4,6 Total Riket 5,4 Källa: Skolinspektionen Analys av resultatet Krokoms kommuns skolor har lägre resultat än riket både när det gäller området Stimulans och, som tidigare beskrivits, Delaktighet och inflytande. För att skolarbetet ska upplevas intressant och ge lust att lära mer, krävs att eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet (Giota, 2013). Alla skolor har mer eller mindre arbetat med Bedömning för lärande (BFL) under de senaste åren. Grunden för detta utvecklingsarbete är formativ bedömning. De flesta lärare kan idag teorierna bakom BFL, men för många har arbetet stannat vid en teori och kanske ett antal tekniker. Det som saknas på många håll är en faktisk förändring av det egna beteendet och förändringar av förhållningssätt till vad undervisning kan vara. Då kommer också eleverna att motiveras och nå högre måluppfyllelse (William, 2013, Timperley, 2014). Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt utvecklingsarbete med Bedömning för lärande, med fokus på processen för förändrad lärarpraktik. Till det krävs att rektor sätter upp mål och prioriterar 56
området, men det krävs också stöd av en struktur som gynnar utvecklingen. Strukturen bör innehålla kollegialt lärande som systematiskt drivs framåt med fokus på att kritiskt pröva och utvärdera förändringar av undervisningen som leder till hög måluppfyllelse samt ökat engagemang och välbefinnande för eleverna. 7.1.5 Grundsärskola Mål utifrån föregående års analys Stabilisera personalsituationen inför kommande läsår. Stärka den pedagogiska dialogen genom kollegiala lärprocesser. Resultat En pedagog är tjänstledig för att studera på heltid till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Kollegialt lärande har skett inom läslyftet och BFL. Analys av resultatet Elevhälsans specialpedagoger har lett det kollegiala lärandet. Detta har varit en förutsättning för pedagogernas utveckling då grundsärskolan endast haft en behörig speciallärare. Skolan har fler pedagogiska diskussioner som gör att det blir mer fokus på skolans uppdrag och BFL för grundsärskolans/träningsskolans elever. InfoMentor används inte ännu för dokumentation av elevernas utveckling. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta utvecklingsarbetet inom BFL. Utbilda övriga pedagoger till speciallärare/pedagog med inriktning utvecklingsstörning. Använda InfoMentor vid dokumentation av elevernas resultat. 7.2 Barn/elevhälsa Krav utifrån styrdokument För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. (2 kap.25 skollagen) Kommunen tar hänsyn till barn och elevers olika förutsättningar samt behov och ser till att kvaliteten är likvärdig i kommunens verksamheter (1 kap. 4 och 8,9 skollagen, 4 kap. 3 och 4 skollagen) Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till (3 kap. 8 tredje stycket och 10 skollagen). Barn- och utbildningsnämnden har antagit en elevhälsoplan och en barnhälsoplan.(bun 76 Dnr 2015-000130, BUN 46 Dnr 2016-000049) 57
7.2.1 Förskola Mål utifrån föregående års analys Öka andel specialpedagoger i förskolan. Fortsätta implementeringen av Jämtbus-dokumentet samt den lokala Barnhälsoplanen i syfte att organisera rutiner och strukturer lokalt på enheten. Resultat Genom omfördelning i resurstilldelningen har varje förskolechef nu tillgång till 50 procent specialpedagog vardera. Alla skolområden har under året arbetat fram lokala barnhälsoplaner för det lokala barnhälsoarbetet. Det arbetet fortskrider under 2018. Implementering av Jämtbus-dokumentet genomfördes under våren 2017 och fortsätter under våren 2018. Tabell 51. Vårdnadshavarenkät förskola 2015-2016 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2015 2016 2017 Särskilt stöd (1 fråga) 3,23 3,36 3,22 Källa: Egen undersökning Analys av resultatet Utifrån vårdnadshavarenkäten är det troligt att medvetenheten och kompetensen kring vad som är särskilt stöd för barngruppen och för det enskilda barnet behöver öka både hos personal samt förskolechefer. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Kompetensutveckling kring särskilt stöd i barngruppen och vad det innebär för det enskilda barnet. Säkerställa att rutiner kring barnhälsoplan och barnhälsoteam etableras i verksamheterna. Fortsätta arbetet med att implementera JämtBus-dokumentet. 7.2.2 Fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Mål utifrån föregående års analys Systematiskt arbete med att synliggöra fritidshemmens lärande för att bättre kunna ge stöd och utveckla elevernas förmågor. Göra en översyn av effekten av nuvarande resursfördelningssystem avseende specialpedagoger. Resultat Lokala elevhälsoplaner har tagits fram på alla skolor. Alla skolor har tillgång till elevhälsans alla kompetenser. Utifrån elevantalet kan det synas vara tillräckliga resurser, men med kommunens stora antal skolor blir 58
resultatet att en kurator ansvarar för eleverna på 4 5 skolor och en skolpsykolog 9 skolor. Arbetet med att synliggöra fritidshemmens lärande har inte prioriterats. Tabell 52. Vårdnadshavarenkät fritidshem 2015-2016 Indexvärde (maxvärdet är 4) 2015 2016 2017 Särskilt stöd (1 fråga) 2,92 2,96 2,92 Källa: Egen undersökning En central specialpedagogresurs har använts ute på skolorna för att täcka upp del av behovet. Lokala elevhälsoplaner har tagits fram på alla skolor. På några skolor har pedagoger fått specifik utbildning kring elever i behov av särskilt stöd. Analys av resultatet Det finns ett fortsatt behov av en utökning av specialpedagogresursen på många skolor. Möjligheterna för elevhälsans olika kompetenser att arbeta hälsofrämjande och förebyggande är mycket små då de ansvarar för alltför många skolor. Det är också svårt för dessa att vara tillgängliga och kända av eleverna. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Systematiskt arbete med att synliggöra fritidshemmens lärande för att bättre kunna ge stöd och utveckla elevernas förmågor. Rekrytera fler specialpedagoger. Öka pedagogers kunskaper kring elever med behov av särskilt stöd. Säkerställa att elevhälsans kompetenser kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt vara tillgängliga för eleverna på alla kommunens skolor. Antingen genom att utöka resursen eller genom att förändra skolstrukturen. 59
7.3 Betyg och bedömning Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor har under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro, pedagogiska planeringar och kommunikation med vårdnadshavare. I InfoMentors modul för analys har rektor möjlighet att analysera elevernas resultat. För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: Måluppfyllelse i alla ämnen Betyg Nationella prov Meritvärden Behörighet till gymnasieskola Måluppfyllelse i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Bedömningsstöd i årskurs 1 Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Syftet är att kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Med hjälp av bedömningsstödet kan elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen tidigt identifieras. Det går även att se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Betyg Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. För betyget A, C eller E krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet. Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå. 60
Meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk räknas även det in som ett 17:e ämne. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Behörighet till gymnasiet Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen. För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå. 61
7.3.1 Årskurs 1-3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Mål utifrån föregående års analys Höja pojkar resultat på nationella prov i svenska och matematik Alla elevers bedömningar i alla ämnen ska registreras i InfoMentor. Resultat 100% Måluppfyllelse flickor åk 1 90% Andelej bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% Andel elever med godtagbara kunskaper 30% 20% 10% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0% Diagram 1. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 1 flickor, läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 62
100% Måluppfyllelse pojkar åk 1 90% Andel ej bedömda elever 80% 70% 60% Andell elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% 30% Andel elever med godtagbara kunskaper 20% 10% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0% Diagram 2. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 1 pojkar, läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor De kunskapskrav som flest elever i årskurs 1 behöver stöd kring är: Svenska: De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. 63
Tabell 53 Andel (%) elever i åk 1 som uppfyllde kunskapskraven enligt Skolverkets bedömningsstöd Ämne Ämnesområde Andel (%) Svenska Läsa 94% Skriva 82% Matematik Muntligt 80% Skriftligt 69% Källa: Egen undersökning 100% Måluppfyllelse flickor åk 2 90% Andel ej bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% Andel elever med godtagbara kunskaper 30% 20% 10% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0% Diagram 3. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 2 flickor läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 64
100% Måluppfyllelse pojkar åk 2 90% Andel bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% Andel elever med godtagbara kunskaper 30% 20% 10% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0% Diagram 4. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 2 pojkar läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor De kunskapskrav som flest elever i årskurs 2 behöver stöd kring är: Matematik Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Svenska Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. 65
100% Måluppfyllelse flickor åk 3 90% Andel ej bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% Andel elever med godtagbara kunskaper 30% 20% 10% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0% Diagram 5. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 3 flickor läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 66
100% Måluppfyllelse pojkar åk 3 90% 80% Andel ej bedömda elever 70% 60% 50% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 40% 30% Andel elever med godtagbara kunskaper 20% 10% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven 0% Diagram 6. Fördelning kunskapsutveckling per ämne i årskurs 3 pojkar läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor De kunskapskrav som flest elever i årskurs 3 behöver stöd i kring är: Matematik Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Svenska Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Elevens faktatexter innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår Eleven kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. 67
De delprov som många elever hade svårt för var Skriftliga räknemetoder i matematik och Skriva faktatext i svenska, vilket är i paritet med övriga skolor i riket, se diagram 7. Diagram 7. Totalt antal elever och andel (%) elever som nått kravnivån av de elever som deltagit i nationella prov i matematik och svenska årskurs 3 jämfört med snittet för riket. Källa: Skolverkets databas SIRIS Andel elever i Krokoms kommun som klarat alla delprov i svenska och svenska som andraspråk och matematik är högre än snittet för kommunerna länet och snittet i riket. 89 procent av flickorna och 71 procent av pojkarna i kommunen klarade alla delprov, se diagram 8. Diagram 8. Andel (%) elever som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, årskurs 3 jämfört över tid och med snittet för kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 68
I matematik uppnådde 78 procent av flickorna och 71 procent av pojkarna i kommunen kunskapskraven på alla delprov. Resultatet är fortfarande högre än snittet för kommunerna i Jämtland och snittet för riket. Diagram 9. Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik, årskurs 3 jämfört över tid och med snittet för kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Andel elever som klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik är högre än snittet för kommunerna i Jämtland och snittet för riket. 84 procent av flickorna och 71 procent av pojkarna klarade alla delprov i båda ämnena. Diagram 10. Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik, 3 jämfört över tid och med snittet för kommunerna i länet samt snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA Analys av resultatet Alla elever följs fortfarande inte upp i samtliga ämnen i InfoMentor. Fler pojkars än flickors bedömningar är inte dokumenterade, detta gäller alla årskurser 1-3. Att en grupp elever inte är bedömda gör att resultatet inte är helt tillförlitligt. I takt med 69
att lärarbristen ökar är risken stor att bedömningarnas kvalitet samt att dokumentationen kommer att minska. I Bedömningsstödet i svenska framkommer att eleverna lyckas bättre när det gäller att läsa jämfört med att skriva. I matematik har eleverna bättre resultat på den muntliga delen jämfört med den skriftliga. Fler elever når godtagbara kunskaper i svenska jämfört med matematik. I en jämförelse mellan uppnådda kunskapskrav i InfoMentor och resultat av bedömningsstödet i årskurs 1 framträder skillnader. I både svenska och matematik är det betydligt fler som bedöms nå godtagbara kunskaper i InfoMentor jämfört med Bedömningsstödet. Störst skillnad är det i matematik. I Bedömningsstödet sågs inga skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. I InfoMentor är det fler pojkar än flickor som bedöms riskera att inte uppfylla kunskapskraven. Skillnaden kan till viss del förklaras av att Bedömningsstödet genomförs vid bestämda tillfällen medan måluppfyllelsen i InfoMentor mäts över längre tid. En förklaring skulle också kunna vara att det finns behov av kompetensutveckling inom bedömning samt tolkning av läroplanen. Skillnaden mellan flickors och pojkar resultat på nationella prov i åk 3 har ökat. Flickorna har ökat sitt resultat medan pojkar sjunkit i både svenska och matematik. I Krokoms kommun har flickorna ett högre resultat jämfört med både riket och länet i övrigt. Pojkarnas resultat ligger på samma nivå som flickor i riket, men högre än pojkar jämfört med riket och länet. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är oroväckande, utmaningen är nationell, men i Krokoms kommun är det större skillnad mellan flickors och pojkars resultat jämfört med riket. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Rektorer måste säkerställa att InfoMentor används för dokumentation av elevernas måluppfyllelse. Stöd från huvudmannen kan behövas då bristen på behöriga lärare ökar. Kommunens pedagoger har behov av kompetensutveckling inom bedömning och tolkning av läroplanen. En sådan kompetensutveckling går mycket väl att införliva i ett utvecklingsarbete inom BFL. Arbetet måste ske med fokus på processen för förändrad lärarpraktik. Till det krävs att rektor sätter upp mål och prioriterar området, men det krävs också stöd av en struktur som gynnar utvecklingen. Strukturen bör innehålla kollegialt lärande som systematiskt drivs framåt med fokus på att kritiskt pröva och utvärdera förändringar av undervisningen som leder till hög måluppfyllelse samt ökat engagemang och välbefinnande för eleverna. Undervisningen i matematik behöver utvecklas, också detta möjligt inom BFL. Skolverkets Matematiklyft borde användas som utgångspunkt för utveckling på de skolor som identifierar låg måluppfyllelse i matematik. Ett språkutvecklande arbetssätt har stor effekt på lärandet och detta är också ett utvecklingsarbete som skolor bör arbeta med. Kompetensutveckling inom normkritiskt förhållningssätt för att skapa större kunskap och medvetenhet kring bemötande och förväntningar på pojkars respektive flickors lärande. 70
Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande ämnen Religion Samhällskunskap Samhällsorienterande Slöjd Svenska Teknik KVALITETSRAPPORT 2017 7.3.2 Årskurs 4-6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska uppnå kunskapskraven i alla ämnen Mål utifrån föregående års analys Höja pojkars kunskapsresultat. Alla elevers bedömningar i alla ämnen ska registreras i InfoMentor. Resultat Måluppfyllelse flickor åk 4 100% 90% Andel ej bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever med godtagbara kunskaper Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskrave n Diagram 11. Fördelning kunskapsutveckling per ämne flickor i årskurs 4 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 71
Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande ämnen Religion Samhällskunskap Samhällsorienterande Slöjd Svenska Teknik KVALITETSRAPPORT 2017 Måluppfyllelse pojkar åk 4 100% 90% Andel ej bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever med godtagbara kunskaper Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskrave n Diagram 12. Fördelning kunskapsutveckling per ämne pojkar i årskurs 4 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor De kunskapskrav som flest elever i årskurs 4 behöver stöd i kring är: Geografi Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Eleven kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Samhällskunskap Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. 72
Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande ämnen Religion Samhällskunskap Samhällsorienterande Slöjd Svenska KVALITETSRAPPORT 2017 Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. 100% 90% Måluppfyllelse flickor åk 5 Andel ej bedömda elever 80% 70% 60% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper 50% 40% 30% Andel elever med godtagbara kunskaper 20% 10% 0% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven Diagram 13. Fördelning kunskapsutveckling per ämne flickor i årskurs 5 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 73
Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande Religion Samhällskunskap Samhällsorienterande Slöjd Svenska Teknik KVALITETSRAPPORT 2017 100% 90% 80% Måluppfyllelse pojkar åk 5 Andel ej bedömda elever 70% 60% 50% 40% 30% Andel elever med mer än godtagbara kunskaper Andel elever med godtagbara kunskaper 20% 10% 0% Andel elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven Diagram 14. Fördelning kunskapsutveckling per ämne pojkar i årskurs 5 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor De kunskapskrav som flest elever i årskurs 5 behöver stöd i kring är: Svenska Eleven använder grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Matematik I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Engelska I skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. 74
Tabell 54. Resultat Skolinspektionens skolenkät åk 5 2017. Veta vad som krävs. Veta vad som krävs Medelvärde Max 10 Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 8,2 93% Samtliga åk 5 riket 8,4 94% Källa: Skolinspektionen Tabell 55. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2016/17 Ämne - F E D C B A Total Bild 2 1 66 54 64 18 4 209 Biologi 1 3 35 44 40 13 3 139 Engelska 2 16 28 38 53 43 27 207 Fysik 1 4 29 52 39 12 1 138 Geografi 1 4 46 30 28 17 3 129 Hem- och konsumentkunskap 2 1 36 56 83 25 6 209 Historia 1 4 47 25 23 18 1 119 Idrott och hälsa 1 5 19 40 68 64 12 209 Kemi 1 5 42 44 36 8 3 139 Matematik 1 10 50 53 57 25 12 208 Modersmål 1 1 3 2 2 1 10 Musik 2 43 47 88 20 9 209 Naturorienterade ämnen 2 15 16 31 5 69 Religionskunskap 1 3 43 39 33 11 130 Samhällskunskap 1 4 30 35 46 12 1 129 Samhällsorienterade ämnen 2 7 14 31 17 7 78 Slöjd 1 47 68 69 21 3 209 Svenska 1 6 42 52 59 37 4 201 Svenska som andraspråk 2 3 1 1 1 8 Teknik 1 3 68 70 53 9 1 205 Källa: InfoMentor Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 5 elever. Tabell 56. Resultat på nationella prov årskurs 6 läsåret 2016/17 Ämne Delprov Antal elever med provbetyg A-F Andel (%) elever med provbetyg A-E Genomsnittligt provbetygspoäng Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg 198 101 97 93,9 98,0 89,7 12,5 13,9 11,1 Matematik Provbetyg 204 105 99 88,7 94,3 82,8 11,9 12,5 11,2 Engelska Provbetyg 203 104 99 92,6 92,3 92,9 14,5 14,0 14,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS 75
Diagram 15. Fördelning av betyg, flickor åk 6 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor Diagram 16. Fördelning av betyg, pojkar åk 6 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 76
Diagram 17. Relationen mellan slutbetyg och nationella prov flickor i åk 6 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor Diagram 18. Relationen mellan slutbetyg och nationella prov pojkar i åk 6 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 77
Analys av resultatet I årskurs 4-6 finns fler elever som vars bedömningar inte är dokumenterade i InfoMentor jämfört med föregående läsår. Precis som för årskurs 1-3 är det fler pojkar än flickor som inte är dokumenterade. Detta gäller alla årskurser och det syns inga större skillnader mellan skolor. Ökad brist på behöriga lärare kan vara en bidragande orsak till att dokumentation saknas. Den skillnad i resultat mellan flickor och pojkar som börjar i årskurs 3, ökar under årskurserna 4-6. I årskurs 6 framkommer en tydlig skillnad i resultat mellan flickor och pojkar, dels när det gäller meritvärde, där flickorna i genomsnitt har 221 poäng och pojkarna 199 poäng. Både pojkars och flickors resultat har ökat jämfört med föregående år. Betydligt fler pojkar ges F och E och betydligt fler flickor ges fler C och B. Skillnaden i fördelningen av betyg mellan flickor och pojkar har dock minskat jämfört med föregående år. I årskurs 6 finns en skillnad i resultat på Nationella Prov jämfört med betyg. En stor andel elever ges högre betyg än resultat på NP i matematik och svenska. 39 procent av pojkarna och flickor 29 procent ges ett högre betyg i matematik. I svenska får 29 procent av pojkarna respektive 30 procent av flickorna högre betyg än vad resultatet på NP visar. I engelska ges en stor andel av eleverna lägre betyg än vad resultatet på NP visar, 30 procent av pojkarna respektive 24 procent av flickorna får lägre betyg. Generellt ligger pojkar högre på NP jämfört med betygsresultat, detta gäller framför allt i engelska. I en jämförelse med riket har Krokoms kommun större skillnader mellan resultat på NP och betyg. Skillnaderna i relationen NP/betyg mellan skolorna är stora, framför allt när det gäller engelska. På Ås, Sånghusvallens och Näldens skolor har 44 procent, 58 procent respektive 59 procent av eleverna lägre betyg i engelska jämfört med resultatet på NP. Övriga skolor har mellan 5 procent 17 procent lägre. I en jämförelse med de tre senaste läsåren ses liknande skillnader. I riket har 19 procent av eleverna lägre resultat i engelskabetygen jämfört med resultatet på NP. Orsaken till de stora skillnaderna måste lyftas tillsammans med lärarna. Synen på pojkars respektive flickors kunskap och sätt att visa kunskap behöver analyseras. Ett fokus på vad eleverna faktiskt har gjort i stället för vad eleven faktiskt kan skulle kunna vara en del av förklaringen till att skillnaden i pojkars och flickors resultat ökar med stigande ålder. (Wallberg, 2017) Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Kompetensutveckling inom bedömning och tolkning av Lgr11rev16 är nödvändig för att kommunens alla elever ska få en rättvis och likvärdig bedömning. En fortsatt utveckling av undervisningen som leder till att både pojkar och flickor stimuleras och motiveras till lärande är nödvändig. Analysera eventuellt fokus på görande i stället för kunskap. 78
7.3.3 Årskurs 7-9 Mål enligt styrdokument Alla elever ska uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Alla elever ska veta på vilka grunder betyg ges, dvs. ämnenas och kursernas mål och kunskapskrav. Öka meritvärdet hos kommunens elever i förhållande till föregående år. Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mål utifrån föregående års analys Höja pojkars kunskapsresultat. Minska skillnader i resultat mellan nationella prov och betyg. Resultat Tabell 57. Antal elever med betyg F-A i årskurs 7 per ämne, läsåret 2016/17 Ämne - F E D C B A Total Bild 2 48 56 59 7 1 173 Biologi 1 14 60 34 45 17 1 172 Engelska 18 42 32 53 25 1 171 Fysik 1 10 63 43 42 10 3 172 Geografi 2 7 60 38 47 14 4 172 Hem- och konsumentkunskap 2 2 82 50 35 1 172 Historia 1 5 65 46 41 11 1 170 Idrott och hälsa 7 29 49 69 19 2 175 Kemi 1 14 49 44 46 13 3 170 Matematik 25 62 28 40 15 2 172 Moderna språk inom ramen för språkval 4 6 30 20 33 30 19 142 Modersmål 2 1 1 4 3 1 12 Musik 6 64 33 56 10 2 171 Religionskunskap 2 4 68 51 39 6 1 171 Samhällskunskap 2 6 56 57 36 12 2 171 Slöjd 1 2 57 64 34 11 3 172 Svenska 11 55 41 46 9 3 165 Svenska som andraspråk 2 4 1 7 Teknik 3 64 46 46 12 1 172 Källa: InfoMentor Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 5 elever. 79
Tabell 58. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 7 jämfört över tid Skola Flickor Pojkar Total 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Cederbergsskolan 208,9 250,3 227,5 120,0 196,7 212,1 164,5 221,9 217,2 Nyhedens skola 193,4 198,3 201,4 190,5 168,6 184,9 191,9 183,8 194,3 Ås skola 224,7 239,8 228,8 186,2 208,6 219,3 212,5 226,5 224,8 Änge skola 226,9 178,4 198,4 165,6 164,9 154,9 206,5 169,7 178,4 Total 211,6 211,5 209,9 179,6 178,4 188,2 197,5 194,7 200,1 Källa: InfoMentor Diagram 19. Fördelning av betyg, flickor åk 7 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor Diagram 20. Fördelning av betyg, pojkar åk 7 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 80
Tabell 59. Antal elever med betyg F-A i årskurs 8 per ämne, läsåret 2016/17 Ämne - F E D C B A Total Bild 2 6 40 59 66 13 2 188 Biologi 3 12 52 44 47 26 5 189 Engelska 2 16 37 32 59 37 6 189 Fysik 3 9 54 46 50 22 3 187 Geografi 5 8 66 42 49 18 1 189 Hem- och konsumentkunskap 2 2 53 67 53 14 191 Historia 5 7 48 49 48 20 12 189 Idrott och hälsa 3 9 28 47 81 20 3 191 Kemi 2 12 62 43 45 18 4 186 Matematik 2 27 80 17 43 21 2 192 Moderna språk inom ramen för språkval 1 12 20 20 33 28 11 125 Modersmål 5 1 3 3 12 Musik 3 9 51 58 45 17 6 189 Religionskunskap 8 5 46 59 50 13 8 189 Samhällskunskap 9 5 55 47 54 17 2 189 Slöjd 1 9 37 83 49 9 3 191 Svenska 2 8 48 52 51 13 8 182 Svenska som andraspråk 5 1 1 1 8 Teknik 2 5 37 64 67 15 190 Källa: InfoMentor Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 5 elever. Tabell 60. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 8 jämfört över tid Skola Flickor Pojkar Total 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Cederbergsskolan 181,3 208,1 232,2 143,3 159,4 175,7 157,5 183,8 207,5 Nyhedens skola 201,3 194,6 215,3 199,3 197,3 180,7 200,1 196,1 199,0 Ås skola 255 238,1 236,3 202,7 185,5 210,0 222,8 220,2 225,3 Änge skola 199,7 240,0 191,6 191,2 163,8 173,9 193,9 215,3 180,1 Total 213,5 218,7 219,7 192,4 186,4 184,9 200,4 204,4 202,6 Källa: InfoMentor 81
600 604 400 362 282 231 200 24 67 55 0 - F E D C B A Diagram 21. Fördelning av betyg, flickor åk 8 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 600 534 470 400 290 200 97 90 35 22 0 - F E D C B A Diagram 22. Fördelning av betyg, pojkar åk 8 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 82
Tabell 61. Antal elever med betyg F-A i årskurs 9 per ämne, läsåret 2016/17 Ämne - F E D C B A Total Bild 3 30 43 60 35 16 187 Biologi 5 6 36 39 51 24 21 182 Engelska 2 14 32 34 48 31 26 187 Fysik 2 3 32 50 51 27 13 178 Geografi 1 4 45 61 42 19 7 179 Hem- och konsumentkunskap 3 5 41 59 44 25 9 186 Historia 1 6 37 38 57 27 14 180 Idrott och hälsa 2 6 25 37 55 36 24 185 Kemi 4 5 46 42 46 24 10 177 Matematik 1 20 65 36 26 15 23 186 Moderna språk inom ramen för språkval 1 16 18 25 16 25 101 Modersmål 1 1 5 2 2 11 Musik 4 4 44 52 55 14 10 183 Religionskunskap 1 3 51 44 42 23 16 180 Samhällskunskap 1 4 47 46 51 24 8 181 Slöjd 2 1 16 50 60 23 32 184 Svenska 1 5 49 38 42 20 21 176 Svenska som andraspråk 1 3 4 3 1 12 Teknik 6 3 28 57 50 27 13 184 Källa: InfoMentor Betyg i ett ämne redovisas inte vid elevantal färre än 5 elever. Tabell 62. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid (17 ämnen) Skola Flickor Pojkar Total 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 R** 2016 R** 2017 Cederbergsskolan 205,0 243,5 239,6 154,2 168,9 165,0 169,1(-38) 192,2(-4) 208 Nyhedens skola 240,7 208,6 210,9 195,9 205,4 210,8 224,0 (-12) 206,7(-6) 210,8 Ås skola 275,2 262,2 240,7 227,0 214,3 210,4 244,4 (1) 232,7(+17) 231,3 Änge skola 201,8 225,6 239,5 194,9 220,3 195,7 197,7(-5) 222,1(-22) 227,4 Krokom Total 237,2 228,9 228,8 198,2 206,0 205,6 217,2 (-11,3) 214,7 (-2,8) 218,7 Rikssnitt 231,1 233,6 231,2 201,8 206,3 194,9 215,7 219,3 211,5 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA **R: Residualen visar om en skolas resultat är högre, lägre eller lika det modellberäknade resultatet. Det modellberäknade resultatet jämför skolans genomsnittliga resultat med samtliga skolors genomsnittliga resultat och om skolan påverkas av bakgrundsfaktorerna i samma grad som genomsnittet för alla skolor. 83
Diagram 23. Fördelning av betyg, flickor åk 9 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor Diagram 24. Fördelning av betyg, pojkar åk 9 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 84
Diagram 25. Relationen mellan slutbetyg och nationella prov flickor i åk 9 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor Diagram 26. Relationen mellan slutbetyg och nationella prov pojkar i åk 9 läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 85
Tabell 63. Resultat på nationella prov åk 9 läsåret 2016/17 Antal elever med provbetyg A-F Andel (%) elever med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg 170 96 74 91,2 ~100 85,1 12,8 14,1 11,1 Matematik Provbetyg 174 97 77 79,9 79,4 80,5 10,3 10,6 9,9 Engelska Provbetyg 172 98 74 96,5 ~100 ~100 14,6 15 14 Källa: Skolverkets databas SIRIS Diagram 27. Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen, årskurs 9 könsuppdelat jämfört över tid och med snittet för kommunerna i länet och snittet för riket. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA 86
Diagram 28. Andel (%) flickor åk 9 behöriga till gymnasieskolans program, läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor Diagram 29. Andel (%) pojkar åk 9 behöriga till gymnasieskolans program, läsåret 2016/17 Källa: InfoMentor 87