SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-06-13 108 KS 129/18 Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ställer sig bakom "Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar Västra Götaland 2018-2022". I det fortsatta arbetet bör dock en mer transparent modell tas fram när det gäller kostnader och möjlighet att överblicka dessa. Mölndals stad ser Västra Götalandsregionen som självklar huvudman för verksamheten, men har förståelse för att andra kommuner kan dra andra slutsatser. Ärendet Förslag på inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 har tagits fram av Västra Götalandsregionen (VGR). Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar är ett samverkansdokument mellan kommunerna i Västra Götaland och regionen och syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar upp till 24 år. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå samt ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) och VästKoms styrelse ställde sig bakom förslaget 22 september respektive 10 oktober 2017. Förbundsstyrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund gjorde det samma den 8 december 2017 och rekommenderade samtidigt medlemskommunerna att ställa sig bakom dokumentet. Ärendets behandling Social- och arbetsmarknadsnämnden har behandlat ärendet den 16 april 2018, 16. Arbetsutskottet har informerats om ärendet den 23 maj 2018, 94. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-06-13 Förslag till beslut Social- och arbetsmarknadsnämndens förslag till arbetsutskottet Yttrandet godkänns och kommunstyrelsen antar inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 med undantag för förslaget om ekonomisk fördelningsprincip samt ansvar för huvudmannaskapet. Social- och arbetsmarknadsnämnden konstaterar att ny fördelningsprincip innebär en ökad kostnad för nämnden som inte ryms i befintlig budget vilket innebär att antagande av inriktningsdokumentet bör ske under förutsättning att kommunstyrelsen tillskjuter medel till social- och arbetsmarknadsnämnden. Ledamöternas förslag till beslut Marie Östh Karlsson (S) föreslår att: Kommunstyrelsen ställer sig bakom "Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar Västra Götaland 2018-2022". I det fortsatta arbetet bör dock en mer transparent modell tas fram när det gäller kostnader och möjlighet att överblicka dessa. Mölndals stad ser Västra Götalandsregionen som självklar huvudman för verksamheten, men har förståelse för att andra kommuner kan dra andra slutsatser. Förslaget antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Social- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2018-04-26 16 SAN 506/17 Social- och arbetsmarknadsnämndens remissyttrande över inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Beslut Social- och arbetsmarknadsnämnden godkänner yttrandet och föreslår att kommunstyrelsen antar inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 med undantag för förslaget om ekonomisk fördelningsprincip samt ansvar för huvudmannaskapet. Social- och arbetsmarknadsnämnden konstaterar att ny fördelningsprincip innebär en ökad kostnad för nämnden som inte ryms i befintlig budget vilket innebär att antagande av inriktningsdokumentet bör ske under förutsättning att kommunstyrelsen tillskjuter medel till Social- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendet Förslag på inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 har tagits fram av Västra Götalandsregionen (VGR). Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar är ett samverkansdokument mellan kommunerna i Västra Götaland och regionen och syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) och VästKoms styrelse ställde sig bakom förslaget 22 september respektive 10 oktober 2017. Förbundsstyrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund gjorde det samma den 8 december 2017 och rekommenderade samtidigt medlemskommunerna att ställa sig bakom dokumentet. Kommunstyrelsen översände 2018-03-13 ärendet till Social- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande och nämndens yttrande ska vara inkommet till kommunstyrelsen senast 11 maj. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Social- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2018-04-26 Ärendets behandling Social- och arbetsmarknadsnämndens arbetutskott 2018-04-12 13 Social- och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteskrivelse och förslag på yttrande daterad 4 april 2018. Förslag till beslut Social- och arbetsmarknadsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut: Social- och arbetsmarknadsnämnden godkänner yttrande och föreslår Kommunstyrelsen att anta inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 med undantag för förslaget om ekonomisk fördelningsprincip samt ansvar för huvudmannaskapet. Social- och arbetsmarknadsnämnden konstaterar att ny fördelningsprincip innebär en ökad kostnad för nämnden som inte ryms i befintlig budget vilket innebär att antagande av inriktningsdokumentet bör ske under förutsättning att kommunstyrelsen tillskjuter medel till Social- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsgång Ordförande frågar nämnden om man kan besluta enligt arbetsutskottets förslag till beslut och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Mio Saba Sjösten, förvaltingschef Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-05 1 (3) Dnr SAN 506/17 N/A SYSTEM Social- och arbetsmarknadsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämndens remissyttrande över inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Förslag till beslut Social- och arbetsmarknadsnämnden godkänner yttrande och föreslår Kommunstyrelsen att anta inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 med undantag för förslaget om ekonomisk fördelningsprincip samt ansvar för huvudmannaskapet. Social- och arbetsmarknadsnämnden konstaterar att ny fördelningsprincip innebär en ökad kostnad för nämnden som inte ryms i befintlig budget vilket innebär att antagande av inriktningsdokumentet bör ske under förutsättning att kommunstyrelsen tillskjuter medel till Social- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendet Förslag på inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 har tagits fram av Västra Götalandsregionen (VGR). Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar är ett samverkansdokument mellan kommunerna i Västra Götaland och regionen och syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) och VästKoms styrelse ställde sig bakom förslaget 22 september respektive 10 oktober 2017. Förbundsstyrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund gjorde det samma den 8 december 2017 och rekommenderade samtidigt medlemskommunerna att ställa sig bakom dokumentet. Kommunstyrelsen översände 2018-03-13 ärendet till Social- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande och nämndens yttrande ska vara inkommet till kommunstyrelsen senast 11 maj. Yttrande Social- och arbetsmarknadsnämnden anser att ett inriktningsdokument är bra och skapar förutsättningar för en likvärdig vård inom hela regionen. Social- och arbetsmarknadsnämnden anser att kommunstyrelsen kan anta inriktningsdokumentet men med undantag för förslaget om fördelningsprincip och ansvar för huvudmannaskapet.
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-05 Sida 2 (3) Dnr SAN 506/17 Nämnden välkomnar att det i dokumentet framgår en tydligare ansvarsfördelning vad gäller psykisk hälsa/psykosocialt perspektiv vilket kommer skapa bättra förutsättningar för uppföljning och samverkan såväl som utveckling av ungdomsmottagningarnas verksamhet, Att dokumentet lyfter gemensamma utvecklingsområden för ungdomsmottagningar kommer skapa bra förutsättningar för en kvalitativ och likvärdig vård inom hela regionen. Nämnden ställer sig bakom beskrivning av resursnivå med formulerade nyckeltal samt organisationsmodell i dokumentet. Organisationsmodellen och resursnivån, som baseras på antal unga i målgrupp, definierar en nivåstruktur för krav på mottagningar och tillgängliga resurser i form av bemanning och kompetens. Nivåstruktureringen bedöms kunna trygga resurser även för mindre mottagningar och därmed öka förutsättningarna för en jämlik vård utifrån lokala anpassningar. Social- och arbetsmarknadsnämndens kommentarer avseende huvudmannaskap Av förslaget till inriktningsdokument framgår att respektive kommun eller VGR kan vara huvudman för verksamheten. Detta har tidigare ifrågasatts av Mölndals stad eftersom det i lagstiftning tydligt framgår att kommuner inte kan vara huvudman för hälso- och sjukvårdspersonal som inte utför kommunala uppdrag. Social- och arbetsmarknadsnämnden anser att huvudmannaskapet ska ligga kvar på regionens hälso- och sjukvårdsområde. Den kommunala expertisen och ansvaret sträcker sig till de delar som rör socialtjänst och eftersom ungdomsmottagningarnas uppdrag i synnerlighet rör hälsooch sjukvård ska huvudmannaskapet ligga på regionen som har det ansvaret. Social- och arbetsmarknadsnämndens kommentarer avseende fördelningsprincip Social- och arbetsmarknadsnämnden anser att förslaget på fördelningsprincip inte är tillfredsställande. Av inriktningsdokumentets formulering av fördelningsprincip går det inte att utläsa vilka konsekvenser förändringen medför. För Mölndals stad medför fördelningsprincipen en ökad kostnad med ca 1,2 mnkr, från 0,8 mnkr 2017 till 2,0 mnkr 2018 i det första utkast till förslag som Social- och arbetsmarknadsförvaltningen fått. Jämfört med andra kommuner inom GR-området har Mölndals stad historiskt sätt betalat en låg summa i jämförelse enligt den tidigare modellen. Det torde därför vara rimligt att Mölndal får en ökad kostnad för att kunna arbete enligt intentionen i inriktningsdokumentet. Dock ifrågasätter nämnden fördelningsprincipen kring att kommunen ska betala 25 % oavsett kostnader, exempelvis kostnad för subventionerade preventivmedel, fria kondomer, förbrukningsmaterial i samband med provtagning och annan medicin vilket är ett tydligt ansvar för Hälso- sjukvården. Det har visat sig att Mölndal är en huvudmottagning och att det därför finns ökade kostnader i denna mottagning, bland annat en kostnad som lagts i urspungsförslaget är kostnad för verksamhetsutvecklare placerad på huvudmottagningen. Social- och arbetsmarknadsnämnden anser att kommunen inte ensidigt ska bära de kostnader som uppkommer på grund av att man är en huvudmottagning. Detta bör fördelas jämt mellan alla parter.
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-05 Sida 3 (3) Dnr SAN 506/17 Mölndals stad har framfört synpunkter på den föreslagna fördelningsprincipen varpå vi har fått ett justerat förslag som innebär en ökad kostnad med 0,9 mnkr istället till 1,7 mnkr för 2019. De har då räknat av extrakostnader för att det är en huvudmottagning. Kvar finns dock kostnader för subventionerade preventivmedel, fria kondomer, förbrukningsmaterial i samband med provtagning och annan medicin vilket social- och arbetsmarknadsnämnden inte anser är en kostnad som ska belasta kommunens budget och föreslår därför att man inte ska ställa sig bakom förslaget på fördelningsprincip. Social- och arbetsmarknadsnämndens övriga kommentarer till kommunstyrelsen Social- och arbetsmarknadsnämnden konstaterar samtidigt att en ny fördelningsprincip, även i reviderad form innebär en ökad kostnad för nämnden som inte ryms i befintlig budget. Nämnden vill därför tydliggöra att om kommunstyrelsen antar inriktningsdokumentet bör det ske under förutsättning att det tillskjuts erforderliga medel till Social- och arbetsmarknadsnämnden för att klara av uppdraget. Nämnden kan konstatera att läkemedelskostnader för ungdomsmottagningen uppgått för 2017 till 750 tkr, vilket hälso- och sjukvården har stått för. För 2019 bedöms denna kostnad ligga närmare 800 tkr vilket om fördelningsmodellen skulle gå igenom innebär att kommunen skulle stå för en kostnad på läkemedel på cirka 200 tkr. Vi ställer oss frågande till om den kostnaden ska belasta kommunen och att förslaget på fördelningsprincip därför måste revideras att fördelningen på 75/25 är undantaget läkemedelskostnader. Detta skulle fortfarande innebära en ökad kostnad för nämnden med närmare 700 tkr jämfört med nuvarande kostnader. Expedieras till Kommunstyrelsen Mio Saba Förvaltningschef/Socialchef
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-05-23 94 KS 129/18 Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Beslut Informationen antecknas till protokollet. Ärendet Förslag på inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 har tagits fram av Västra Götalandsregionen (VGR). Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar är ett samverkansdokument mellan kommunerna i Västra Götaland och regionen och syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) och VästKoms styrelse ställde sig bakom förslaget 22 september respektive 10 oktober 2017. Förbundsstyrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund gjorde det samma den 8 december 2017 och rekommenderade samtidigt medlemskommunerna att ställa sig bakom dokumentet. Förvaltningschef Mio Saba är inbjuden till arbetsutskottet för att informera om ärendet. Ärendets behandling Social- och arbetsmarknadsnämndens har behandlat ärendet den 16 april 2018, 16. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 2017-00285.60 Styrelseärende 11 2017-12-08 Till förbundsstyrelsen Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta anta förslag till inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 är ett samverkansdokument mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (VGR). Syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Ungdomsmottagningens huvudsakliga uppdrag gäller samlevnad och relationer, psykisk hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt levnadsvanor och livsvillkor. Ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Övergången mellan ungdom och vuxenliv ska stärkas. Ungdomsmottagningen är en s.k. lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för unga att söka och få hjälp med sina frågor. En god tillgänglighet ger stora möjlighet till tidiga insatser, vilket i sin tur förebygger risken att utveckla ohälsa. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det utgör ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan kommun och Västra Götalandsregionen för varje ungdomsmottagning i länet. Tidigare Inriktningsdokument 2011-2015 ligger till grund för det nya förslaget Av förslaget till inriktningsdokument framgår att respektive kommun eller Västra Götalandsregionen kan vara huvudman för verksamheten. Skrivningen har ifrågasatts av GR-kommunerna då det är tydligt att kommunerna inte kan vara huvudman för hälso- och sjukvårdspersonal som inte utför kommunala uppdrag.
Göteborgsregionens kommunalförbund En av SKL:s jurister menar att kommun och landsting givetvis kan samarbeta på en ungdomsmottagning men kommunen kan bara ansvara för de delar som är socialtjänst och inte för hälso- och sjukvård. Förutom skolhälsovården som regleras i skollagen så framgår kommunens ansvar i 12 kap. HSL, det vill säga i särskilda boendeformer för äldre och i samband med dagverksamhet enligt SoL samt motsvarande insatser enligt LSS. Hälso- och sjukvård som inte nämns där är landstingets ansvar. Att vissa kommuner ändå har ett huvudmannaskap bygger på tidigare ställningstaganden. Inriktningsdokumentet bör förstås framför allt utifrån tidigare ställningstaganden i denna del. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse gjorde det samma den 10 oktober 2017. Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november 2017. Göteborg 2017-11-14 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till VästKoms styrelse daterat 2017-10-10 2. Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022
TJÄNSTEUTLÅTANDE Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg Socialtjänst & Hälso och sjukvård Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 VÄSTKOMS STYRELSE Förslag till beslut: VästKoms styrelse ställer sig bakom förslaget till Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 VästKoms styrelse rekommenderar kommunalförbunden att rekommendera kommunerna att anta Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 Sammanfattning Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2018-2022 är ett samverkansdokument mellan kommunerna i länet och Västra Götalandsregionen. Syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Ungdomsmottagningens huvudsakliga uppdrag gäller samlevnad och relationer, psykisk hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt levnadsvanor och livsvillkor. Ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Övergången mellan ungdom och vuxenliv ska stärkas. Ungdomsmottagningen är en s.k. lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för unga att söka och få hjälp med sina frågor. En god tillgänglighet ger stora möjlighet till tidiga insatser, vilket i sin tur förebygger risken att utveckla ohälsa. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det utgör ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan kommun och Västra Götalandsregionen för varje ungdomsmottagning i länet. Tidigare Inriktningsdokument 2011-2015 ligger till grund för det nya förslaget.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg Socialtjänst & Hälso och sjukvård FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV ÄRENDET En partsammansatt grupp med representanter för de fyra kommunalförbunden, Koncernkontoret samt från verksamheterna har tagit fram förslag till Inriktningsdokument. Det som är nytt i jämförelse med tidigare dokument är: Tydligare delat ansvar psykisk hälsa/psykosocialt perspektiv Beskrivning av resursnivå, nyckeltal, organisationsmodell Förslag till fördelningsprincip för samverkansavtal Huvudmannaskap Förutsättningar för längre avtalstid Förslaget har varit på remiss hos samtliga 49 kommuner, de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna, Styrelsen för beställd primärvård samt berörda sektorsråd Flertalet remissinstanser anser att dokumentet ger bra förutsättningar för samverkan. De områden där det kommit flest synpunkter från både kommun och region är förtydligande av samverkan, tillgänglighet, vikten av lokal anpassning och verksamhet på de ungas villkor. Förslaget till fördelningsprincip är majoriteten positiva till.. Inkomna remissvar har värderats och omhändertagits av den partsgemensamma gruppen och resulterat i ett uppdaterat förslag till Inriktningsdokument. Ungdomsmottagningen är samverkan mellan VGR:s hälsovård och kommunens socialtjänst som lyder under olika lagstiftning. Det innebär att frågan om huvudmannaskap, organisationsmodell och krav på dokumentation inte är given. Arbetsgruppen har tagit vägledning i riksföreningen för ungdomsmottagningar (FSUM) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inriktningsdokumentet tar även upp ett antal gemensamma utvecklingsområden och förslag till uppföljning av ungdomsmottagningar och dess verksamhet. Göteborg den 3 oktober 2017 Thomas Jungbeck Direktör Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av politiska samrådsorganet, SRO, för Västra Götalandsregionen och VästKom åååå mm dd
1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt för befolkningen som helhet. Trots detta ökar skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingen av unga människors hälsa och välbefinnande skiljer sig från utvecklingen av hälsan befolkningen i övrigt. Sedan1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Första ungdomsmottagningen i Sverige startades 1970, därefter spred sig idén om en mottagning särskilt inriktad mot ungdomars fysiska och psykiska hälsa snabbt över landet. Målet med ungdomsmottagningarna har allt sedan starten varit att arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomar. Området kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en viktig del av arbetet. Mottagningarna har genom åren också fått en allt större utmaning i att arbeta tydligare med psykisk hälsa och ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Idag är det tvärprofessionella arbetssättet väl etablerat och fördelningen mellan medicinskt och psykosocialt uppdrag relativt jämnt fördelat. Målet för ungdomspolitiken i Sverige är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomstiden är en brytningstid mellan barndom och vuxenlivet. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. Ungdomsmottagning är en viktig arena för att kunna uppfylla det nationella målet och för att skapa jämlik hälsa inom Västra Götaland. Ungdomar kan inte ses som en homogen grupp med lika uppväxtvillkor och förutsättningar. Kunskap om vilka ungdomarna är och deras livsvillkor, behöver utvecklas ur flera aspekter och ur ett ungdomsperspektiv. Behov av ökade och anpassade insatser för asylsökande och andra nyanlända unga måste beaktas i ungdomsmottagningarnas uppdrag. Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Inriktningsdokumentet bör ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning och ska vara känt av personalen vid ungdomsmottagningen. Inriktningsdokumentet grundar sig på tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2011-2015 och på Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) handbok. Ungdomsmottagningar i Västra Götaland har att följa gällande och för verksamheten relevant lagstiftning samt författningar. 2
2 Värdegrund Mänskliga rättigheter Vägledande för verksamheten är FN:s förklaring om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Diskrimineringsgrunderna Alla ungdomar är välkomna till ungdomsmottagningen. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet, deras frågor och problem ska respekteras och tas på allvar. Ungdomarna ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning och ålder. Normmedvetet förhållningssätt Ett normmedvetet förhållningssätt ska prägla verksamheten. Det innebär att personalen är medveten om och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat kan uppfattas som önskvärt. Målet med normmedvetenheten är att alla unga ska känna sig inkluderade och välkomna. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Ett hälsofrämjande, eller salutogent, perspektiv innebär att utgå ifrån det friska hos individen och se till hens styrkor och förutsättningar för en god hälsa. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt bör ständigt lyftas och vara ett utvecklingsområde. Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av och samspelar med miljön. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetsyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanshand den unge ingår i. 3 Övergripande mål Alla ungdomar ska kunna få hjälp och bli stärkta i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomsmottagningen ska var en lättillgänglig arena för ungdomarna, där ungdomars behov och de lokala förutsättningarna ska vara i fokus Alla unga ska uppfatta att ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Alla unga har utifrån ett rättighetsperspektiv rätt till information, kunskap, stöd och behandling inom ungdomsmottagningen. En psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn ska prägla verksamheten. Ungas fysiska och psykiska hälsa ska förbättras Ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ska stärkas. 3
4 Inriktning Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och få hjälp med alla slags frågor; ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och anpassad efter ungdomars behov. Tillgängligheten ger stora möjligheter till tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete som är en del av det som ofta benämns som första linjens hälso- och sjukvård. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Ungdomsmottagningarna behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Många unga under 18 år söker sig själva till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningarna har att följa gällande lagstiftning, barnkonventionen mm utifrån den unges bästa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på den unges uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling/tidiga insatser inom området sexuell, reproduktiv, psykisk och psykosocial hälsa. Ungdomsmottagningen ska uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor, såsom riskbruk av alkohol, droger, sex, spel mm Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, livsvillkor och demografi identifieras dels på strukturell och övergripande nivå, dels utifrån lokal kunskap. 5 Verksamhetens innehåll 5.1 Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. Ungdomsmottagningen är till för alla unga till och med 24 år. 5.2 Ungdomsmottagningens huvudområden: Levnadsvanor och livsvillkor Samlevnad och relationer Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Psykisk hälsa 5.3 Insatser vid ungdomsmottagning: bedöma om ungdomsmottagning är rätt vårdnivå rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp utåtriktat arbete på gruppnivå, t.ex. besök av klasser, besök på skolor och andra arenor för unga erbjuda adekvat kunskap om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda kondomsamtal, preventivmedelssamtal och förskrivning av preventivmedel förebygga och ge stöd vid oplanerad/oönskad graviditet samt vid abort 4
samtala om sexuellt överförbara sjukdomar (STI, dvs Sexual Transmitted Infections) i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök smittspåra arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild uppmärksamma ohälsa och erbjuda korttids råd, stöd, motiverande/bearbetande samtal kring sociala problem, psykisk ohälsa samt risk- och missbruk, göra bedömningar, tidiga insatser och korttidsbehandling vid lindrig psykisk ohälsa (ej läkemedelsbehandling), inom ramen för ungdomsmottagningens profil som lättillgänglig lågtröskelverksamhet. hänvisa/lotsa/remittera till annan aktör/vårdgivare/vårdnivå vid behov 5.4 Verksamhetsformer Drop-in-mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbete och informationsarbete Digitala tillgänghetslösningar och e-tjänster 5.5 Utåtriktat arbete och informationsarbete Ungdomsmottagningarna ska i sitt utåtriktade arbete eftersträva att finnas där ungdomarna är. Alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver detta är det angeläget att på högstadie- och gymnasienivå arbeta i en strukturerad form där ungdomarna aktivt får möjlighet att diskutera olika ämnen inom sexuell och reproduktiv hälsa, levnadsvanor samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningens utåtriktade arbete kan även inkludera yngre åldrar. 5.6 Kompetens Ungdomsmottagningarnas verksamhet utgår ifrån lokala behov och förutsättningar. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och för att vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser För att definieras som ungdomsmottagning ska personalgruppen bestå av barnmorska, kurator/socionom och/eller psykolog samt läkare (i första hand specialist i allmänmedicin). Tillgång till läkare kan för mindre mottagningar ske genom samverkan (se 6.1 organisationsmodell). Mottagningarna kan ha tillgång till andra personalkategorier som till exempel sjuksköterska, undersköterska och/eller administrativ personal. En central förutsättning för ungdomsmottagningens verksamhet är att företrädare för de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna har nära samarbete och tvärprofessionellt arbetssätt. Fördelningen mellan de psykosociala/psykologiska och medicinska kompetenserna ska vara jämnt fördelade. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdoms- och genusperspektiv, biologiska, psykologiska, sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och könsidentitet. 5
5.7 Valfrihet Ungdomar kan fritt välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götaland. Det innebär att alla ungdomsmottagningar ska ta emot ungdomar från hela Västra Götaland. 6 Resursnivå Den resursnivå där en lägsta service och kvalitetsnivå uppnås, upprätthålls vid ett befolkningsunderlag på 3250 ungdomar inom målgruppen 13-24 år, när ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: Barnmorska 1,0 tjänst Kurator/socionom och/eller psykolog 1,0 tjänst Läkare 0,1 tjänst För mottagningar med antalet unga i målgrupp som understiger 3250 i sitt närområde, räknas resurserna proportionerligt enligt ovan. 6.1 Organisationsmodell För öka förutsättningarna för unga i hela länet att få tillgång till en ungdomsmottagning i sin hemkommun och för att nå ovanstående resursnivå, byggs i Västra Götaland en organisationsmodell för ungdomsmottagningar i tre nivåer: huvud-, bas och närmottagning. Nivåstruktureringen görs för att trygga resurser och kompetenser även för de mindre mottagningarna. Syftet är att öka förutsättningarna för en jämlik vård, utifrån lokala anpassningar. Huvudmottagning drop-in och tidsbokning kompetens på mottagningen med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator, psykolog, allmänläkare, gynekolog egen lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet Vid en huvudmottagning kan även andra yrkeskategorier finnas t.ex. psykoterapeut, sjuksköterska med vidareutbildning inom tex psykisk hälsa, STI, andrologi och sexologi. Basmottagning drop-in och tidsbokning lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet kompetens med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator. Tillgång till psykolog och övriga kompetenser som finns vid huvudmottagningar. Närmottagning drop-in och tidsbokning. erbjuda lokaler som passar de unga kompetens ska minst bestå av barnmorska och kurator/socionom. Tillgång till läkare och övriga kompetenser som finns vid huvud - och basmottagningar. kan vara mobil Detta är lägsta nivå. För läkarkompetens kan vid behov samverkan ske med vårdcentral där ungdomen är listad. 6
7 Samverkan Verksamheten vid ungdomsmottagningarna bygger på en aktiv samverkan mellan kommun och region. Samverkan ska ske både på individuell, övergripande och organisatorisk nivå. Det innebär ömsesidig samverkan med andra aktörer både lokalt, delregionalt och regionalt i frågor som rör barns och ungdomars välbefinnande. Samverkan mellan ungdomsmottagning och aktörer på orten såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhälsoråd och föreningsliv med flera är en förutsättning ett gott omhändertagande, både i individärenden och på organisatorisk nivå. Samverkan på organisationsnivå kan företrädesvis ske i Vårdsamverkan på lokal, delregional och regional nivå. Samverkan mellan respektive ungdomsmottagning behöver utvecklas för en ökad tillgänglighet för ungdomar, som anpassas efter ungdomars behov och de lokala förutsättningarna. För ungdomsmottagningens verksamhet bör samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar. 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Kommun och region har genom Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ett befolkningsansvar. När det gäller ungdomsmottagningarna innebär detta ett gemensamt ansvar för psykisk hälsa, förebyggande, uppsökande och utåtriktade insatser för barn och ungdomar. Ungdomsmottagningen har genom sin lågtröskelprofil möjligheten att vara en resurs i att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt främja vuxenblivandet. Att samverka i ungdomsmottagningarna är en del av kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma arbete med att utjämna skillnader i hälsa och socioekonomiska förutsättningar. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region var för sig eller tillsammans/delat. Den vårdgivare som får uppdraget kan vara kommun, region eller privat vårdgivare. Det åligger dock regionen att ha det medicinska ledningsansvaret, enligt Hälsooch sjukvårdslagen. 8.1 Lokala samverkansavtal För att reglera samverka och ansvarsfördelning samt och förankra varje ungdomsmottagning lokalt, tecknas lokala samverkansavtal mellan respektive kommun/avtalspart och Västra Götalandsregionen. Lokala avtal bör innehålla: verksamhetens innehåll (kompetenssammansättning, öppettider, tilläggsuppdrag mm) driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten) ledning av verksamheten, inklusive arbetsledarroll och arbetsmiljöansvar hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än Västra Götalandsregionen är driftansvarig) former för strukturell samverkan, både lokalt, delregionalt och regionalt hänvisning till föreliggande inriktningsdokumentet som styrdokument för verksamheten finansiering 7
redogörelse för hantering då parterna inte är överens 8.2 Ekonomisk fördelningsprincip i lokala samverkansavtal Enligt ovan bör de lokala avtalen redogöra för samverkansparternas respektive finansiering för varje ungdomsmottagning. Varje avtalspart är suverän och kan genom förhandling komma överens om lämplig fördelning efter lokal anpassning En princip för finansiell fördelning mellan parterna bör spegla respektive parts ansvar och ambition. En sådan fördelningsprincip grundas på respektive organisations ansvar, nyckeltal för bemanning och kompetens, samt ungdomsmottagningens uppdrag. Syftet med en fördelningsprincip är att ge parterna stöd i den lokala dialogen. En riktlinje för ekonomisk fördelningsprincip gällande region- och kommunersättning i de lokala samverkansavtalen om ungdomsmottagningar kan vara 75/25, enligt följande: Uppdrag och åtagande. Ungdomsmottagningarnas uppdrag och åtagande beskrivs under punkten 5.3: Insatser på ungdomsmottagning. Insatserna fördelas ca 50 procent medicinskt uppdrag och ca 50 procent psykosocialt/psykisk hälsa- uppdrag. Bemanning Måltal för kompetens och bemanning beskrivs under punkt 6: Resursnivå, och följer beskrivningen av Insatser på ungdomsmottagning, det vill säga 50 procent medicinsk kompetens och 50 procent psykosocial/psykisk hälsa-kompetens. Ansvar Västra Götalandsregionen ansvarar för medicinsk personal och uppdrag. Ansvar och uppdrag inom det psykosociala perspektivet och för psykisk hälsa är gemensamt, vilket innebär 50/50 mellan kommun och region. Sammantaget ger beräkningarna ovan den finansiella fördelningsprincipen 75/25. Kostnader för lokalhyra, laboratorie/provtagning, preventivmedel, tolk, verksamhetutvecklare, chef, IT och OH tillkommer och ingår i den totala finansieringen. 9 Avgifter För besök hos hälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen. 10 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarig finns. 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Dokumentation ska ske enligt gällande lagstiftning. Arbetsuppgifterna avgör om dokumentation i patientjournalen ska ske. All personal oavsett huvudman som ger råd, stöd 8
eller behandling individuellt är skyldiga att dokumentera i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, eftersom ungdomen då är att betrakta som patient. I de fall personal anställda av kommunen utför arbetsuppgifter som rådgivning och samtal kring psykisk ohälsa, abortsamtal, STI-rådgivning etc. kan tillgång till patientjournalen säkerställas genom tecknandet av ett uppdragsavtal om tillgång till vårdgivarens vårddatasystem. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Information ska lämnas på det sätt som anges i gällande lagstiftning. 12 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat. Uppföljningen ska ske utifrån det som gäller i överenskommelser och/eller avtal. Uppföljningen bör kunna följas över tid. Besöks- och åtgärdsregistrering ska redovisas i regionens vårddatabas. Kundenkäter ska redovisas och ungdomars synpunkter ska belysas och beaktas. Båda samverkansparter har i uppdrag att samverka utifrån samverkansavtal, gällande uppföljning och resultat årligen. 13 Utvecklingsarbete Fortsatta utvecklingsarbeten behöver göras för ungdomsmottagningarna. Enhetlig avtalsmall för samverkansavtal inom Västra Götaland, som ett stöd när lokala samverkansavtal ska tecknas. IT samt dokumentation ur juridisk synvinkel behöver klargöras Samverkan behöver utvecklas inom ramen för Vårdsamverkan på olika nivåer. Vid behov kan partsgemensamma arbetsgrupper tillsättas. En regionövergripande uppföljning av fördelningsprincipen samt resursfördelning bör göras. Länsgemensam uppföljning av mottagningarnas kvalitet utifrån kvalitetsmått bör göras årligen. 9