Ordning och reda i landstinget

Socialdemokraterna - framtidspartiet Ordning och reda i landstinget för framtidens vård, kollektivtrafik och kultur Landstingsplan och budget 2014-2016 Socialdemokraterna - framtidspartiet Landstinget i Uppsala län, s-gruppen Box 602 751 25 Uppsala Besök: Slottsgränd T: 018-611 60 13 www.socialdemokraterna.se/uppsalalan

Innehållsförteckning Inledning... 3 En trygg och jämlik vård... 4 En vård utan köer...4 Patientkontrakt...5 En sammanhållen vård i patientens intresse...5 Tillgänglighet och bemötande...6 Akutsjukvården...6 Förebyggande och rehabilitering...6 Barn och ungdomar...7 Äldre...8 Kunskap och forskning... 10 Kollektivtrafik... 11 Kultur... 13 Medarbetare och ledarskap... 14 Ekonomi... 16 Ersättningssystem...16 Uppföljning hälso- och sjukvård...17 2(18)

Inledning Här presenteras socialdemokraternas alternativ till landstingsplan och budget för 2014-2016. Vi anser att det krävs högre ambitioner och en bättre och mer kostnadseffektiv användning av de skattemedel som används för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen i Uppsala län. Vi vill arbeta en jämlik vård där patientens behov står i fokus, där det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten och bemötandet i vården är god samt att kollektivtrafiken och miljöarbetet ska utvecklas. Socialdemokraterna vill återskapa ordning och reda i landstinget. Vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik och att ställa krav på uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner måste intensifieras. Vi Socialdemokrater anser det angeläget att säkerställa valfrihet för patienterna, men de ideologiskt betingade privatiseringarna som den moderatstyrda alliansen nu genomför riskerar att kraftigt underminera landstingets ekonomiska ställning samtidigt som kvaliteten på vården försämras. Effekten blir att borgerliga landstingsledningen inför valfrihet för de privata vårdproducenterna i stället för patienterna. Vi kan nu konstatera att länsinnevånarna under Erik Weimans ledning får betydligt sämre möjligheter till vård i tid än vad som gäller i andra landsting. Den socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram och vill införa nationella kvalitetslagar. Vi vill prioritera kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare till våra medarbetare. Nedan finns våra huvudpunkter för ett bättre hälso- och sjukvård och kollektivtrafik presenterade. 3(18)

En trygg och jämlik vård När vi blir sjuka eller drabbas av en olycka ska vi som patienter kunna lita på att vi får den hjälp vi behöver av personal som har bra utbildning, tillräckligt med tid och som vårdar och behandlar enligt välgrundade beslut, vetenskapliga metoder och patientsäker, medicinsk teknik av högsta kvalitet. En jämlik hälso- och sjukvård är en av grundvalarna i den svenska välfärden. Alla människor har lika rätt till bra kvalitet och god tillgänglighet till vården, oavsett var man bor, vem man är, vad man tjänar eller vilket kön eller religion man tillhör. Det är patienter med störst behov som ska prioriteras först inte de med störst plånbok. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap för att prioritera vården för de sjukaste och sköraste. I Uppsala län skiljer sig vårdbehoven och hälsoläget åt mellan olika geografiska områden, därför krävs att vi anpassar våra resurser så att vi kan möta dessa behov. Inom primärvården/närvården måste ett mer rättvist vårdval införas, där resurserna fördelas med hänsyn tagen till vårdtyngd och socioekonomi. Vi vill också se ett mer mångfacetterat vårdutbud där förebyggande och hälsofrämjande arbete prioriteras. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med annan etnisk bakgrund är några grupper som många gånger är i en särskilt utsatt situation när de söker vård. Även kvinnor blir från och till förfördelade inom vården. För oss socialdemokrater är det tydligt att för att uppnå jämlikhet och likabehandling i vården, krävs det särskilda insatser för vissa för att inkludera alla. Vi vill se ett intensifierat arbete med implementeringen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För denna grupp krävs också en utvecklad möjlighet till adekvat rehabilitering, detta oavsett om det gäller inom eller utom länet. En vård utan köer Målen för den Socialdemokratiska hälsooch sjukvårdspolitiken kan sammanfattas i en god folkhälsa, vård på jämlika villkor, goda medicinska resultat. Varje människa, oavsett bakgrund, ska ha tillgång till de bästa behandlingsmetoderna utifrån sina specifika vårdbehov. Därför är dagens vårdköer oacceptabla. Långa väntetider skapar mänskligt lidande och tenderar att drabba de minst resurstarka i samhället hårdast. Den Socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. En handlingsplan måste till när det gäller kösituationen. Tillgängligheten till mottagning och operation måste öka markant. Vård i tid är inte bara en fråga om att uppfylla den nuvarande vårdgarantin eller att uppfylla kömiljarderns mål. Landstinget i Uppsala län måste nu likt många andra landsting följa, analysera och åtgärda väntetider inom länets akutmottagningar. Bristen på besked är ibland lika besvärligt som väntan i sig. Att inte veta 4(18)

när en behandling ska genomföras är mycket frustrerande för patienten och skapar missnöje och misstro med vården. Patientkontrakt Socialdemokraterna vill införa patientkontrakt som omfattar alla delar i hälsooch sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Vi vill stärka patienternas möjligheter att styra när behandling ska ske. I kontraktet ska det finnas en tidsplan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem som ska utföra behandlingarna samt hur återbesök och eftervård ska ges. En sammanhållen vård i patientens intresse Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus. Vi vill även utveckla Lasarettet i Enköping genom en utökning av uppdraget när det gäller dagkirurgi. För oss är det självklart att Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett ska ägas gemensamt. Våra sjukhus har en avgörande betydelse för att ge högkvalitativ och jämlik vård i länet. Samarbetet mellan sjukhusen är också viktig för hela vårdorganisationen. Att bryta ut delar av vården som den borgerliga landstingsledningen nu gör slår sönder vårdkedjor för patienterna och försämrar samverkan mellan olika delar i vården. Patienten ska inte behöva vara aktiv och gå runt och handla på en sjukvårdsmarknad för att få vård i tid och en fungerande vårdkedja. Det finns många faror med fri etableringsrätt inom den specialiserade vården. Den ökade fragmenteringen leder till negativa effekter på möjligheterna att bedriva kvalificerad utbildning och forskning. Ett ökat utbud av vårdgivare har i olika sammanhang visat sig kunna öka valfrihet och tillgänglighet, åtminstone för de befolkningsgrupper som har geografisk närhet till de nya vårdgivarna. Det saknas däremot belägg för att ett ökat utbud av specialistvård gynnar vårdkvaliteten eller är kostnadseffektiv. En stor risk är att det motverkar sammanhållna vårdkedjor och medför orimliga krav på den enskilde patienten att själv samordna sin vård. Fri etablering av vårdgivare lockar fram en efterfrågan på vård som inte är baserad på medborgarnas hälsostatus och kan bidra till att en redan ojämlik hälso- och sjukvård blir ännu med ojämlik. Personer med stora vårdbehov och som inte är så välformulerade i sina krav kommer att missgynnas i en vård styrd av efterfrågan. Vi ser inte att fri etablering inom den specialiserade vården stärker patienten eller ökar kvalitén. Tvärt om leder det till en splittrad vård som dessutom är kostnadsdrivande. Om det borgerliga påfundet utökas ytterligare riskerar våra två sjukhus gå emot en mycket osäker framtid eftersom stora pengar kommer att tas från sjukhusen för att finansiera privata specialister. Med fri etablering inom den specialiserade vården riskerar även Akademiska sjukhusets möjligheter att sälja vård inom regionen att undergrävas. Vi är övertygade om att ideologiskt betingade utförsäljningar och privatiseringar är fel väg att gå. Vi vill istället 5(18)

stärka och utveckla landstingets verksamheter. För att klara av investeringar i en vård av världsklass krävs att vi håller ihop vårdkedjor och patientflöden. Den socialdemokratiska vägen bygger istället på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. Tillgänglighet och bemötande Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är avgörande för att medborgarna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och anhöriga ska bemötas med respekt. Socialdemokraterna vill utveckla patienternas inflytande och delaktighet i vården för alla, inte bara för de resursstarka. Att vara patient och vårdsökande innebär en utsatt situation. För att kunna möta patienterna med respekt och medmänsklighet måste landstinget genom kompetensutveckling arbeta med att värdegrunds- och bemötandefrågor inom hälso- och sjukvården alltid hållas aktuella. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi vill därför införa vårdlotsar alternativt kontaktsjuksköterskor samt patientkontrakt inom vården, exempelvis cancervården. Vi har motionerat om att prostatacancervården vore ett utmärkt område för ett pilotprojekt. Patienterna ska få hjälp med en noggrann och begriplig information om tillståndet. Vidare vilka åtgärder som behöver göras för en närmare analys av tillståndet, samt vad dessa åtgärder består i, och vilka behov och risker det kan medföra. Vi vill bilda ett Bröstcancercentrum där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att stärka samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurser. Så stärker vi tillgängligheten och möjliggör att patienterna får alla undersökningar gjorda på en och samma dag. Vi anser att en samlad verksamhet ger ökade möjligheter till forskning och kvalitetssäkring som kommer patienterna tillgodo. Specialistsjuksköterskorna på Bröstcancercentrum kan följa patienterna genom hela vårdkedjan. Det ger både större trygghet för patienten och förhöjd kvalitetssäkring inför eftervården. Akutsjukvården Vi vill utveckla akutsjukvården. En väg in i ett sammanhållet akutcentrum, med flera spår. Patienter bör tas emot på ett samlat sätt oberoende av ålder och åkomma. Följden blir ett stärkt samarbete och kortare väntetider samt ett samlat omhändertagande vid ankomsten. Förebyggande och rehabilitering Idag finns det en mångfald av producenter inom hälso- och sjukvården. Offentliga vårdgivare blandas med privata. Detta ställer stora krav på landstinget både som uppdragsgivare och producent. Det är viktigt att patienterna inte kommer i kläm 6(18)

och att arbetet med vårdkedjorna säkras. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsverksamhet och landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, social tillhörighet eller geografisk hemvist. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokusera på identifierade utsatta grupper. Våld i nära relationer och våld mot barn är ett stort samhällsproblem som måste uppmärksammas och åtgärdas från olika perspektiv och från olika samhällsaktörer. Kunskap om våldets dynamik och konsekvenser är nödvändiga för hälso- och sjukvårdspersonal för att våldsutsatta barn och vuxna ska få ett adekvat omhändertagande och rätt vård. En fortsatt satsning på utbildning i denna fråga för berörd personal är viktig och prioriterad. Även fortsatt samverkan i utvecklingen av Närvården är en viktig del i detta arbete. Folkhälsoarbete med utgångspunkt från barn, familj och äldre måste prioriteras. Kontinuerlig utbildning om jämlikhet och jämställdhet, särskilt inriktat på bemötande och behandling av brukare, ska vara självklart för all personal i all landstingsfinansierad verksamhet. Socialdemokraterna vill intensifiera arbetet med tidig upptäckt av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) samtidigt som vi arbetar med informationskampanjer om rökningens skadliga påverkan på hälsan. Det är angeläget att vi får våra barn och ungdomar att inte börja röka och att ge stöd till dem som behöver sluta röka. De pengar vi lägger på dessa insatser kommer vi på lång sikt att få igen mångdubbelt på minskad vård och läkemedelskostnader. Rehabiliteringens funktion i en sammanhållen vårdkedja är central för såväl individen som samhället. Idag räddar vi liv men bryr oss mindre om att se till att det räddade livet också blir ett bra liv. En väl fungerande rehabilitering innebär kortare konvalescenstid för individen och en snabbare återgång till ett friskare liv. För den som är i arbetsför ålder minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningsperioden. Att intensiv uthållig rehabilitering är oerhört framgångsrik är obestridligt. Landstinget behöver därför en samordnad, teambaserad, resursstark rehabiliteringsverksamhet. Många bra levnadsår kan räddas till jämförelsevis liten kostnad för personer som drabbats av trauma, exempelvis stroke. Vidare krävs det krafttag gällande den livslånga rehabiliteringen för kroniskt sjuka. Barn och ungdomar Svenska barns hälsa är i ett internationellt perspektiv mycket bra. De senaste decenniernas utveckling visar dock på en ökad förekomst av psykosomatiska symptom, allergiska sjukdomar, övervikt samt nedsatt psykiskt välbefinnande och drogmissbruk. Dessa problem har starkt samband med sociala faktorer i samhälle och familj, uppväxtmiljö och livsvillkor. De 7(18)

kan endast motverkas genom breda förebyggande insatser i samverkan med länets kommuner. Landstinget har antagit en policy och handlingsplan för att förverkliga barnens rättigheter. Det är av stor vikt att dessa frågor arbetas in i såväl landstingets verksamhet som i verksamhet som finansieras av skattebetalarnas pengar. Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte få avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Barnens hälsa ska stå i centrum och därför måste de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar avskaffas omedelbart. Genom barnhälsovården nås praktiskt taget alla barn i förskoleåldern med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. De vinster som uppnåtts genom kvalitativt bra generella insatser för alla barn måste ständigt erövras på nytt. Tyvärr finns det tecken som tyder på att det förebyggande arbetet med barn har försvagats, sannolikt som en följd av ökade ansträngningar att svara upp mot vuxnas behov av snabb och lättillgänglig vård. Amningsfrekvensen har på senare tid sjunkit, plötslig spädbarnsdöd med koppling till omvårdnadsrutiner och rökning har ökat, hembesöksfrekvensen har sjunkit samtidigt som antalet polisanmälda fall av barnmisshandel mot barn 0-6 år har fördubblats de senaste tio åren. Andelen barn som utvecklar övervikt och fetma har stigit påtaligt under samma tidsperiod. Många nyblivna föräldrar är osäkra i sin nya roll. Slutsatsen är att det förebyggande arbetet behöver försvaras och utvecklas vilket kräver fredade resurser, inte minst inom distriktssköterskornas verksamhet. Familjecentralsverksamheten bör utvecklas vidare i nära samarbete med länets kommuner. Det är viktigt att specialistvården för barn och ungdomar hålls samman oavsett om det gäller medicin, kirurgi eller psykiatri. Länets ungdomsmottagningar spelar en viktig roll när det gäller sex och samlevnad samt ungdomars hälsa. Här handlar det verkligen om förebyggande arbete i praktiken. Ungdomsmottagningarna arbetar idag på mycket olika premisser gällande resurser och tillgänglighet. Heby saknar helt en ungdomsmottagning. Landstinget bör utveckla ungdomsmottagningarnas möjlighet att arbeta på bred front genom förändrade arbetssätt och ökad tillgänglighet. Äldre Det är väl känt att behovet av sjukvård ökar med stigande ålder. De flesta stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke, demens och höftledsfrakturer drabbar således i stor utsträckning invånare i de högre åldersklasserna. Denna grupp karakteriseras också av en hög sjukvårdskonsumtion och hög läkemedelsförbrukning. Det är viktigt både för individen och för sjukvården att försöka optimera möjligheterna att utnyttja hälsofrämjande 8(18)

metoder i syfte att minska sjukligheten hos de äldre. Vi socialdemokrater vill starta en försöksverksamhet där länets äldre medborgare erbjuds regelbundna hälsoundersökningar. Försöksverksamheten kan innebära att en distriktssköterska kontrollerar ex blodtryck, vikt och njurfunktion och samtidigt erbjuder kostrådgivning samt genomför en läkemedelsgenomgång. För patienter som drabbats av exempelvis kroniska sjukdomar, ska det inte vara nödvändigt att söka vård via akutmottagningarna. De ska snabbt få vård genom en direktkontakt med primärvården- /närvården eller genom direktinläggning på sjukhusens vårdavdelningar. Landstinget behöver också utöka verksamheten med mobila vårdteam så att hembesök för de gamla och multisjuka som har det svårt att ta sig hemifrån blir en självklar del i vården.. Landstinget ska utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhuset arbeta för en sjukvård utan köer och införa patientkontrakt ta bort de orättvisa patientavgifterna för barn- och ungdomar försvara och utveckla den så viktiga barn- och ungdomshälsovården utreda ett sammanhållet Akutcentrum vid Akademiska sjukhuset utöka verksamheten med mobila vårdteam och direktinläggningar för länets multisjuka utveckla och satsa på en förbättrad rehabilitering erbjuda hälsokontroller för länets äldre medborgare halvera patientavgifterna för den förebyggande vården, ex rökavvänjning införa kontaktsjuksköterskor inom exempelvis cancervården ge Enköpings lasarett ett utökat uppdrag gällande dagkirurgi. avbryta införandet av nya områden inom den fria etableringsrätten inom specialistvården inrätta ett Bröstcancercentrum 9(18)

Kunskap och forskning Forskning och utveckling måste vara en central och integrerad del i hälso- och sjukvården så att ny kunskap snabbt når ut och används i vården och kommer patienten till del. Kunskap och forskning är också en viktig del för hela samhällsutvecklingen och därmed för jobben. I Landstinget i Uppsala län bedrivs en kvalificerad hälso- och sjukvård med målsättningen att ge länets medborgare bättre hälsa och ökad livskvalitet. Nya framgångsrika behandlingsmetoder är ett resultat av medicinsk forskning och den utveckling som lett fram till praktisk tillämpning. Den patientnära medicinska forskningen, det vill säga den kliniska forskningen, är av avgörande betydelse inte enbart för sjukvårdens kvalitet utan också för att locka näringslivets läkemedelsforskning och medicintekniska forskning till Uppsala län. Vi vill fortsätta att utveckla ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan Landstinget, näringslivet och akademi för att säkerställa framtiden inom Life Science. De senaste åren har förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats. Bland annat har en tilltagande privatisering och uppstyckning av våra sjukhus påverkat forskningen negativt. Ett exempel är bröstcancervården. Fri etablering av specialistsjukvård enligt LOV utgör ett hot mot fortsatt utveckling av kunskapsuppbyggnad genom systematisk forskning. Ett flertal privata vårdgivare inom olika specialiteter leder till ökad fragmentering och stora svårigheter att samla och hålla ihop stora och representativa forskningsmaterial över tid. För att säkra en fortsatt högklassig nivå på länets sjukvård föreslår vi att landstinget ökar stödet till den kliniska forskningen. Samtidigt som mer resurser tillförs bör landstinget utveckla metoderna för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. En av de stora utmaningarna framöver är att möta en allt mer åldrande befolknings behov av vård och omsorg. Vi vill därför öronmärka särskilda medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar men också till forskning kring vårdens organisation för svårt sjuka äldre. Landstinget ska öka stödet till den kliniska forskningen ta fram metoder för en bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis ge särskild prioritet till forskning inom närsjukvården 10(18)

Kollektivtrafik En säker, bekväm och prisvärd kollektivtrafik, tillgänglig för alla, är avgörande för ett hållbart samhälle och för att fler ska kunna studera och få ett jobb. Det är en motor för tillväxt och regional utveckling och ett viktigt verktyg i arbetet för en minskad trängsel, färre trafikolyckor och en minskning av koldioxidutsläppen från persontrafiken. Svensk Kollektivtrafik driver tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt med syfte att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och på sikt även andelen som reser med kollektivtrafiken. Socialdemokraterna delar denna ambition och ser det som en självklar del i arbetet för en hållbar utveckling. För att nå målet krävs investeringar i stomlinjer med god turtäthet och ett effektivt nät av kompletterande trafik. Byten mellan olika trafikslag eller turer måste vara smidiga och snabba för resenärerna. Vi socialdemokrater vill intensifiera landstingets ansträngningar att utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik. I staden ska kollektivtrafiken bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling genom att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken ska, tillsammans med cyklingen, öka sin andel och erbjuda sina resenärer en tillfredsställande tillgänglighet till stadens olika delar. I Uppsala stad bör stombusslinjer införas på riktigt. Problemet med de stombussar som redan finns är att signalprioritering och andra framkomlighetsåtgärder saknas, vilket innebär att stombusslinjerna inte är så effektiva som de borde vara. Landstinget ska därför aktivt påverka Uppsala kommun, när det gäller dessa frågor, i stadsplaneringen. Stora taxehöjningar slår hårt, inte minst mot ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare, vilka är de tre samhällsgrupper som åker mest kollektivt. Taxorna ska vara förutsägbara och så enhetliga som möjligt. De bör utformas för att underlätta en hög grad av flexibilitet, exempelvis ska ett månadskort innebära obegränsade resor inom hela länet på såväl buss som tåg. Idag åker barn under sju år gratis med en betalande vuxen. Vi vill utöka det till att gälla alla barn under 12 år. Vi tror att fler kommer att ställa bilen om barnen åker gratis. De är bra för miljön och lär samtidigt barnen en bra vana för framtiden. Landstinget måste göra sitt för att sätta stopp för överfulla bussar, inställda tåg och förseningar. En utbyggd kollektivtrafik ställer också krav på en förbättrad infrastruktur. Som huvudman för kollektivtrafiken måste landstinget utmana och sätta press på dels den moderatstyrda regeringen dels på de aktörer som har 11(18)

ansvar för framförallt tågtrafiken. Som det är nu är sträckan Uppsala-Stockholm mycket hårt ansträngd och behöver ökad spårkapacitet, bättre driftsäkerhet samt bättre underhåll för att klara dagens trafik. Om vi gemensamt ska klara fördubblingsmålen kommer Sverige behöva en väl fungerande offentlig samordning av järnvägen i kombination med nyinvesteringar. I arbetet med detta behöver också möjligheterna att samordna biljettsystemen och hitta lösningar som gör det smidigare för resenärerna i sin vardag ses över. Landstinget ska utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik utveckla kollektivtrafiktaxorna så att de är så förutsägbara och enhetliga som möjligt införa att barn under 12 år åker gratis med betalande vuxen samverka med Uppsala kommun så att stadsplaneringen tillåter att stomlinjer införs på riktigt aktivt utmana den moderatstyrda regeringen att bygga ut järnvägen 12(18)

Kultur och unga samt en ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. Målet är att skapa en god livsmiljö och ett utvecklat och mångsidigt kulturliv för länets befolkning. Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden. Alla medborgare i Uppsala län skall ha samma tillgång och möjlighet till ett brett kulturutbud. Ett kulturlöst samhälle är ett historielöst samhälle. Kulturarvet måste hela tiden bevaras, vårdas, visas och tillgängliggöras för alla. Alla länsbor ska ha möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att ta del av och delta i olika former av kulturyttringar. Särskild vikt ska läggas vid att nå nya grupper och att ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet. Kultur bidrar också till en förbättrad folkhälsa och kan vara en del av rehabiliteringen hos vissa medborgare. Kulturen bidrar till tillväxten. Dels genom att locka turister och besökare till länet, dels genom företagandet inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta måste landstinget utveckla och stödja. Kulturlivet kan också ha en avgörande roll för var människor väljer att bo vilket medför att satsningar på kultur kan medföra ett förbättrat rekryteringsläge för landstinget i sin helhet. Prioriterade områden för kulturen ska vara ett ökat deltagande i kulturlivet, utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn Ett annat prioriterat område för kulturnämndens verksamhet är folkhögskolorna. Den bredd, frihet och de studieframgångar som folkhögskolorna kunnat ge gör dem till en viktig del av utbildningssystemet. Deras särskilda engagerande pedagogik har visat sig kunna uppnå väldigt goda resultat. Folkhögskolornas allmänna linje ger unga människor möjlighet att ta en examen motsvarande gymnasieexamen vilket ger framtidstro och en väg tillbaka som leder till arbete och utbildning. Landstinget måste utreda vad som händer med den konstnärliga gestaltningen inom vården när alltmer verksamheter privatiseras och lokaler säljs ut. En enig Kulturnämnd har antagit ett förslag på regional kulturplan. För att denna kulturplan ska kunna genomföras och förverkligas måste ytterligare resurser tillföras. Landstinget ska nå nya grupper och ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet utveckla och stödja kulturens bidrag till tillväxten genom turism och de kulturella och kreativa näringarna verka för att långsiktigt behålla Uppsala Kammarorkester utveckla och stödja folkhögskolorna 13(18)

Medarbetare och ledarskap För Socialdemokraterna är det avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna är delaktiga och erbjuds intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Landstinget ska som arbetsgivare utveckla ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. För att säkerställa att så sker krävs en tydligare politisk fokusering på arbetsgivarfrågorna där en stor tonvikt läggs på ledarskapet. Trycket är idag hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheten som ibland inte är förankrade bland personalen, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändras till det sämre och allt fler upplever att de blir kränkta i arbetet. Landstingets anseende som arbetsgivare riskerar att försämras om inte åtgärder vidtas. Vi står, liksom andra kommuner och landsting, inför stora pensionsavgångar och medföljande rekryteringsbehov. Det ska vara attraktivt att jobba inom Landstinget i Uppsala län. Delaktigheten och inflytandet måste öka och ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Att kunna arbeta heltid är en avgörande fråga för många anställde. Det ofrivilliga deltidsarbetet i landstinget innebär inte bara lägre lön för den enskilde medarbetaren utan också lägre ersättning om man blir sjuk, mindre föräldrapenning, sämre arbetslöshetsersättning och lägre pension. Vi socialdemokrater vill minska antalet osäkra anställningar, ersätta de ofrivilliga deltiderna med heltidstjänster och göra heltid till utgångspunkt vid alla nyanställningar inom vården. Heltid ska vara en rättighet för alla anställda inom vården och deltid en möjlighet för de som behöver gå ned i arbetstid. Landstinget ska erbjuda flexibla lösningar efter arbetstagarens behov. Arbetstidens förläggning är en viktig arbetsmiljöfråga. Dels hur den förläggs så att den innehåller rimliga återhämtningstider och är sammanhållen och inte delad. Dels hur den enskilde kan påverka arbetstidens förläggning så att den bäst passar både individ och verksamhet. Genom att vara ett föredöme som arbetsgivare kan landstinget ha ett positivt inflytande på arbetsmarknaden i stort. Landstinget har inte bara många anställda i 14(18)

sin egen organisation. Allt fler verksamheter bedrivs i dag av privata utförare. För att upprätthålla goda arbetsvillkor för anställda, oavsett vilken entreprenör det är som driver verksamheten, är det viktigt att landstinget ställer villkor om bland annat rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande med mera vid sina upphandlingar och i sina regelböcker. Landstinget bör också ställa krav på praktik-, utbildnings- och PRAO-platser för att underlätta för framtida rekryteringar inom branschen. Risken är annars att vi får en snedvriden konkurrens mellan landstingets utförare och de privata. I slutändan är det arbetstagarna, patienterna och pendlarna som är förlorare. Landstinget ska öka delaktigheten och inflytandet för medarbetarna minska antalet osäkra anställningar införa att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet kräva rätt till heltid, kollektivavtal eller motsvarande och meddelarfrihet vid upphandlingar och i regelböcker. ställa krav på praktik-, utbildningsoch PRAO-platser vid upphandlingar 15(18)

Ekonomi föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten om att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand. De ideologiskt betingade privatiseringar som den borgerliga majoriteten genomfört och den kostnadsdrivande fria etableringsrätten för privata vårdgivare riskerar på sikt att allvarligt undergräva vårt landstings ekonomiska stabilitet. För att trygga en allmän och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård krävs att landstinget har en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det måste finnas en trovärdig ekonomisk grund att stå på, annars blir alla andra prioriteringar omöjliga. Det ekonomiskt ansträngda läget sätter press på beslutsfattare, chefer och medarbetare, när svåra beslut måste genomdrivas. Det finns en uppgivenhet hos medarbetare och oro hos patienter, eftersom man ständigt konfronteras med budskapet om besparingar. I tuffa tider krävs också att beslutsfattarna har mod att våga tänka långsiktigt. Mod att investera i ökad kvalitet och patientsäkerhet. Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att Landstinget och då framförallt Akademiska sjukhuset står nu inför stora investeringar i renoverade och nya lokaler. I denna process är det viktigt att de ökade hyreskostnaderna inte tränger undan patientverksamheten. Detta gäller även befintliga nyinvesteringar såsom Psykiatrins hus. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem som styr hälso- och sjukvårdens verksamhet ska utformas på ett sådant sätt att de stödjer de mål som gäller för verksamheten. Hälsooch sjukvården har idag en rad olika aktörer inklusive privata vårdgivare. Ersättningssystemet till vårdcentralerna ska användas för att så långt det är möjligt utformas för att möta behoven hos de patienter man har listade. Ett nytt ersättningssystem ska utvecklas där mätningar av beräknad vårdtyngd och förväntad ohälsa på grund av socioekonomiska faktorer ingår som viktiga faktorer. Ersättningssystemen bör tydligt premiera förebyggande arbete, områdesansvar, teamarbete och tillgänglighet. 16(18)

Uppföljning hälso- och sjukvård Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Det kräver att styrelserna arbetar strukturerat enligt definierade processer och rutiner som är integrerade i organisationen. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram. Landstinget ska stoppa alla ideologiskt betingade privatiseringar utveckla ett nytt ersättningssystem för primärvården som tar hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi utveckla en modell för kvalitetsuppföljning inom vården utveckla landstingets avtal och införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. De som utför uppdrag åt landstinget, till exempel genom att bedriva vård, ska uppfatta landstinget som en seriös motpart med bra utformade upphandlingsdokument och tydliga avtal. Landstinget behöver arbeta fram möjligheter att utveckla avtalen när behov uppkommer samt införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal. 17(18)

Budget 2014 (mnkr) Verksamhetens anslagsramar -8 727 Skatteintäkter 7 599 Inomkommunal utjämning och generella statsbidrag 1 310 Finansnetto 17 Pensioner (finansiell kostnad) -90 Årets resultat enligt balanskravet 108 Avsättning till eget kapital -108 Årets resultat(efter intäkter av engångskaraktär 0 och avsättning till eget kapital Verksamheternas anslagsramar 2014 (mnkr) Hälso- och sjukvård -7 453 Landstingets övergripande verksamhet -429 Kollektivtrafik -812 Kulturverksamhet -92 Regional verksamhet -36 Varuförsörjning 0 Summa anslagsramar styrelser och nämnde -8 822 Finansverksamhet 95 Verksamhetens anslagsramar -8 727 18(18)