Nulägesbeskrivning 2018 av effektmålens indikatorer Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030
2 (34) Inledning I mars 2018 antogs en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) för Örebro län. Strategin tar utgångspunkt i länets styrkor och utmaningar och har visionen Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla. Syftet med RUS är att skapa en gemensam vägvisare för hur länets kommuner, näringsliv, myndigheter, offentlig förvaltning, universitet och civilsamhälle tillsammans ska utveckla länet i riktning mot visionen. De övergripande målen visar hur strategin kan bidra inom de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekonomisk, social och ekologisk. De övergripande målen konkretiseras av 18 effektmål. Till varje effektmål kopplas två målsatta indikatorer. Denna nulägesbeskrivning innehåller senast tillgängliga statistik som beskriver de målsatta indikatorerna, totalt 36 indikatorer. Syftet med nulägesbeskrivningen är enbart att ge en bild av nuläget, på övergripande regional nivå, som en bas för kommande uppföljningar. Någon djuplodande analys om orsaker har inte gjorts inom ramen för denna sammanställning. I den mån det är möjligt redovisas statistiken uppdelat på kön och, i vissa fall, även på andra grupper som socioekonomi eller födelseland. I möjligaste mån presenteras statistiken som trenddiagram för att ge läsaren en uppfattning om utvecklingen fram till nu. Kopplat till respektive indikator finns även en kort information om det mål som beslutats till 2030. De perspektiv och områden som RUS omfattar är komplexa till sin natur och för att kunna följa den fortsatta utvecklingen och löpande följa upp utvecklingsinsatser kopplade till RUS, krävs mer omfattande analyser på regelbunden basis. Detta gör att fler indikatorer kommer att kopplas till uppföljningsarbetet, så kallade analysindikatorer. Tillsammans med annan relevant information bidrar de till en mer fullödig uppföljning av RUS. Det finns några viktiga utgångspunkter som lyfts fram i RUS: jämställdhet, barn och unga, internationellt samarbete och integration. I den mån det är möjligt kommer statistik tas fram utifrån dessa utgångspunkter och särskilda analyser att göras kopplat till dessa. Det är av största vikt att så många indikatorer som möjligt kan brytas ner på en lägre geografisk nivå än länet. Där så är möjligt kommer statistik att sammanställas på åtminstone kommunnivå i framtida uppföljningar och analyser. Dock inte i denna nulägesbeskrivning. En mer detaljerad redovisning av uppföljning och analys samt en lista över samtliga indikatorer kommer att presenteras i en särskild uppföljnings- och mätplan.
3 (34) Innehåll Inledning... 2 Översiktsbild... 4 Stark konkurrenskraft... 5 Förbättrad kompetensförsörjning... 6 Ökad kunskapsintensitet... 7 Ökad innovationskraft... 8 Ökad entreprenöriell aktivitet... 9 Ökad nationell attraktionskraft... 10 Ökad global konkurrenskraft... 11 Ökad tillväxt i näringslivet... 12 Ökad produktion inom areella näringar... 13 Hög och jämlik livskvalitet... 14 Goda uppväxtvillkor... 15 Goda försörjningsmöjligheter... 17 Ökad grad av delaktighet och inflytande... 18 Attraktiv boende- och närmiljö... 20 God och jämlik hälso- och sjukvård... 22 God och jämlik folkhälsa... 24 God resurseffektivitet... 27 Begränsad klimatpåverkan... 28 Giftfri miljö... 29 Ökad biologisk mångfald... 30 Säkrad vattenförsörjning... 31
4 (34) Översiktsbild Figuren visar de tre övergripande målen med totalt 18 effektmål och kopplingen till de prioriterade områdena. Varje effektmål följs upp med två målsatta indikatorer, totalt 36 indikatorer.
5 (34) Stark konkurrenskraft Inom det övergripande målet stark konkurrenskraft finns åtta effektmål och totalt 16 indikatorer. Övergripande mål Effektmål Indikatorer Stark konkurrenskraft Förbättrad kompetensförsörjning Ökad kunskapsintensitet Ökad innovationskraft Ökad entreprenöriell aktivitet Ökad nationell attraktionskraft Ökad global konkurrenskraft Ökad tillväxt i näringslivet Ökad produktion inom areella näringar Eftergymnasial utbildning Övergång till högre studier Investeringar i FoU Såld högspecialiserad vård Kunskapsintensiva företag Universitetssjukvård Nystartade företag Överlevnadsgrad hos företag Företagsetableringar Gästnätter Utlandsägda företag Internationaliseringsgrad Tillväxtföretag BRP per sysselsatt Åkerareal Areella näringar
6 (34) Förbättrad kompetensförsörjning 1. Indikator: Eftergymnasial utbildning Andel i befolkningen med minst tvåårig eftergymnasial utbildning 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinnor, riket Kvinnor, Örebro Män, riket Män, Örebro 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån Andel i befolkningen med minst tvåårig eftergymnasial utbildning ska öka jämfört med 2016. Skillnaden mellan könen ska minska Värdet 2016: kvinnor 43 procent män 30 procent 2. Indikator: Övergång till högre studier Andel elever avgångna från gymnasieskolan som börjat högskolestudier inom tre år 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Målvärde Riket Örebro län Andel elever avgångna från gymnasieskolan som påbörjat högskolestudier inom tre år ska vara minst 45 procent. Värdet 2016: 37 procent. Könsuppdelad statistik saknas 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Skolverket
7 (34) Ökad kunskapsintensitet 1. Investeringar i FoU Andel FoU-investeringar av bruttoregionalprodukten (%) 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2007 2009 2011 2013 2015 Riket Örebro län Andelen FoU-investeringar av bruttoregionalprodukten ska öka mer procentuellt än i jämförbara län (Jönköping, Kronoberg, Värmland och Västmanland) jämfört med 2015. Värdet i Örebro län 2015: 1,3 procent. Örebro län Riket 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 17 Värmlands län 19 Västmanlands län Källa: Statistiska Centralbyrån 500 2. Såld högspecialiserad vård Högspecialiserad vård som förmedlas till invånare i andra landsting/regioner/länder, 2016 års priser (mnkr) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Region Örebro län +15 % 2014 2015 2016 2017 Högspecialiserad vård som förmedlas till invånare i andra landsting/regioner/länder i tusen kronor ska öka med minst 100 procent jämfört med 2016. Värdet 2016: 355 miljoner kronor. Källa: Region Örebro län
8 (34) Ökad innovationskraft 1. Kunskapsintensiva företag Andel medarbetare med minst treårig högskoleutbildning i privat företagssektor (%) 30% 25% 20% 15% 10% Kvinnor, Riket Målvärde Kvinnor, Örebro Män Riket Män, Örebro Andel medarbetare med minst treårig högskoleutbildning i privat företagssektor ska öka till minst 20 procent. Värdet 2016: kvinnor 18 procent män 11 procent. 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån 2. Universitetssjukvård Andel enheter i Region Örebro län som uppfyller kriteriet för universitetsjukvårdsenhet (%) 2017 Region Örebro län 60 % Källa: Region Örebro län, Socialstyrelsen Kriterier för universitetssjukvård Har direkt eller indirekt patientkontakt Har en verksamhetschef eller motsvarande enligt hälso- och sjukvårdslagen Har FoUU-kompetens i ledningen Kan erbjuda handledning av forskarstuderande Bedriver aktiv klinisk forskning Har engagemang i läkarutbildningen genom verksamhetsförlagd utbildning/verksamhetsintegrerat lärande och/eller föreläsningar och seminarier Är aktiva inom och har kunskap och kompetens inom evidensbaserad medicin, både för att ta fram kunskap och sprida den. Andel enheter i Region Örebro län som uppfyller kriteriet för universitetssjukvårdsenhet ska öka till minst 75 procent. Värdet 2017: 60 procent.
9 (34) Ökad entreprenöriell aktivitet 1. Nystartade företag Antal nystartade företag per 1000 invånare 16-64 år. 14 12 10 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Riket Örebro län Antal nystartade företag per 1000 invånare ska vara högre än snittet för riket. Värdet i Örebro län 2016: 10 per 1000 invånare. Västmanlands län Kronobergs län Värmlands län Jönköpings län Örebro län Riket Källa: Tillväxtanalys 2. Överlevnadsgrad hos företag Antal konkurser per 100 nystartade företag 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Riket Örebro län Antal konkurser per 100 nystartade företag ska minska jämfört med 2016. Värdet 2016: 8 per 100 nystartade företag. 0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Tillväxtanalys. Egen bearbetning
10 (34) Ökad nationell attraktionskraft 1. Företagsetableringar Andel svenska och utländska företag som etablerats i länet (%) 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% Riket Örebro län Andel svenska och utländska företag som etablerats i länet ska öka jämfört med 2016. Värdet 2016: 16 procent. 10,0% 5,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån 2. Gästnätter Totalt antal gästnätter i Örebro län 1 600 000 1 400 000 1 200 000 Målvärde Örebro län Antal gästnätter i Örebro län ska öka med 33 procent jämfört med 2016. Värdet 2016: 1 269 443 nätter. 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån
11 (34) Ökad global konkurrenskraft 7% 6% 5% 4% 1. Utlandsägda företag Andel utlandsägda företag i Örebro län (%) Målvärde Riket Örebro län Andel utlandsägda företag i länet ska öka till minst 6 procent jämfört med 2016. Värdet 2016: 4 procent. 3% 2% 1% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån 2. Internationaliseringsgrad Andel företag där minst 20 procent av omsättningen går till export (%) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Riket Örebro län Andel företag där minst 20 procent av omsättningen går till export ska öka till jämfört med 2016. Värdet 2016: 3 procent. 2,0% 1,0% 0,0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån
12 (34) Ökad tillväxt i näringslivet 1. Tillväxtföretag Antal arbetsställen per 1000 arbetsställen med 1-9 anställda som växer med 7 anställda samt arbetsställen med minst 10 anställda som ökar antalet anställda med i genomsnitt 20 procent per år under en treårsperiod. 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Riket Örebro län 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån Antal arbetsställen med tillväxt per 1000 arbetsställen ska öka jämfört med 2016. Värdet 2016: 15 per 1000 arbetsställen. 2. Produktivitet Bruttoregionalprodukt i tusen kronor per sysselsatt, 2016 års priser 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Riket Örebro län 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bruttoregionalprodukt i tusen kronor per sysselsatt ska öka mer procentuellt än i jämförbara län. Värdet i Örebro län 2016: 810 tusen kronor per sysselsatt. Riket Jönköpings län Kronobergs län Värmlands län Västmanlands län Örebro län Källa: Statistiska Centralbyrån. Egen bearbetning
13 (34) Ökad produktion inom areella näringar 140 000 120 000 100 000 1. Jordbruksmark Total areal jordbruksmark i hektar Örebro län Total areal jordbruksmark i Örebro län ska öka jämfört med 2016. Värdet 2016: 111 753 hektar. 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Jordbruksverket 2. Areella näringar Produktionsvärdet i miljoner kronor inom jordbruk och fiske, 2016 års priser 1 200 1 000 800 Örebro län Produktionsvärdet i miljoner kronor inom jordbruk och fiske ska öka jämfört med 2016. Värdet 2016: 1 028 miljoner kronor 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Lantbrukarnas riksförbund. Egen bearbetning
14 (34) Hög och jämlik livskvalitet Inom det övergripande målet hög och jämlik livskvalitet finns sex effektmål och totalt tolv indikatorer. Övergripande mål Effektmål Indikatorer Hög och jämlik livskvalitet Goda uppväxtvillkor Goda försörjningsmöjligheter Ökad grad av delaktighet och inflytande Attraktiv boende och närmiljö God och jämlik hälso- och sjukvård God och jämlik folkhälsa Framtidstro Barn i ekonomiskt utsatta familjer Sysselsättningsgrad Slutförd gymnasieutbildning Mellanmänsklig tillit Valdeltagande Bostadsmarknad i balans Trygghet i närmiljön Förtroende för hälso- och sjukvården Tillgänglighet Självskattat allmänt hälsotillstånd Levnadsvanor
15 (34) Goda uppväxtvillkor 1. Framtidstro Andel barn i årskurs nio som har en ljus framtidstro (%) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Pojkar, Örebro län Flickor, Örebro län Andel barn i årskurs nio som har en ljus framtidstro ska öka jämfört med 2017. Skillnaden mellan flickor och pojkar ska minska. Värdet 2017: Flickor 74 procent, pojkar 81 procent. 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2011 2014 2017 Källa: Liv och Hälsa ung
16 (34) 2. Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andel barn 0-17 år som lever i ekonomiskt utsatta familjer (%) Hallands län Norrbottens län Västerbottens län Uppsala län Stockholms län Andel barn 0-17 år som lever i ekonomiskt utsatta familjer ska minska jämfört 2015. Värdet 2015: 18 procent. Jönköpings län Västernorrlands län Kalmar län Jämtlands län Riket Gotlands län Västra Götalands län Blekinge län Östergötlands län Värmlands län Kronobergs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Gävleborgs län Skåne län Södermanlands län 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 2015 2014 Källa: Statistiska centralbyrån
17 (34) Goda försörjningsmöjligheter 1. Sysselsättningsgrad Andel förvärvsarbetande i befolkningen av total befolkning 20-64 år (%). 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 Födda i Sverige Utrikes födda, exkl Norden, Europa Andel förvärvsarbetande i befolkningen 20-64 år ska öka jämfört 2016. Skillnader mellan olika grupper ska minska. Värdet 2016: Utrikesfödda kvinnor 53 procent, utrikesfödda män 58 procent, kvinnor födda i Sverige 81 procent, män födda i Sverige 83 procent Observera bruten skala 50,0 45,0 40,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Statistiska Centralbyrån Kvinnor, Örebro län Kvinnor, Riket Män, Örebro län Män, Riket 2. Slutförd gymnasieutbildning Andel elever som slutfört gymnasieutbildning inom fyra år (%). 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% Kvinnor Män Andel elever som slutfört gymnasieutbildning inom fyra år ska öka jämfört 2016. Skillnader mellan män och kvinnor ska minska. Värdet 2016: kvinnor 76 procent, män 68 procent. 0,0% 2015 2016 2017 Källa: Kolada, SKL
18 (34) Ökad grad av delaktighet och inflytande 1. Mellanmänsklig tillit Andel barn i årskurs nio samt antal vuxna som litar på andra människor (%). 100,0 90,0 80,0 Andel barn i årskurs nio samt andel vuxna som litar på andra människor ska öka jämfört med 2017. Skillnader mellan olika grupper ska minska. Värdet 2017: Årkurs 2 gym: Flickor 47 procent, pojkar 57 procent. Vuxna: Kvinnor 72 procent, män 73 procent. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 år 9 År2 gym 18-29 30-49 50-69 70-84 85+ Män Kvinnor Källa: Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa ung
19 (34) 2. Valdeltagande Andel som röstar i riksdags- och kommunalval (%) 90,0 88,0 86,0 84,0 Valdeltagande kommunfullmäktige Andel som röstar i riksdags- och kommunalval ska öka jämfört med valet 2014. Skillnaden mellan olika grupper ska minska Värdet 2014: kommunfullmäktige: kvinnor 84 procent, män 85 procent. Riksdagen: kvinnor 86 procent, män 88 procent. 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 Observera bruten skala 72,0 70,0 2002 2006 2010 2014 Valdeltagande riksdagen 90,0 88,0 Kvinnor, Örebro län Kvinnor, Riket Män, Örebro län Män, Riket 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 Observera bruten skala 74,0 72,0 70,0 2002 2006 2010 2014
20 (34) Attraktiv boende- och närmiljö 1. Bostadsmarknad i balans Antal kommuner som har en bostadsmarknad i balans (%) 12 11 10 Samtliga kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans. Värdet 2017: 3 av 12 kommuner. 9 8 Antal kommuner 7 6 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015 2016 2017 Underskott Överskott Balans Källa: Boverket
21 (34) 2. Trygghet i närmiljön Andel barn i årskurs nio samt andel vuxna som känner sig trygga i bostadsområdet (%) Andelen i årskurs nio som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Liv och Hälsa ung 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Liv och Hälsa 2011 2014 2017 Andelen som känner sig trygg i sitt bostadsområde (18-84 år) 2004 2008 2012 2017 Pojkar Flickor Män Kvinnor Andel barn i årskurs nio som alltid känner sig trygga i bostadsområdet på kvällen samt andel vuxna som känner sig trygga i bostadsområdet ska öka. Skillnaden mellan olika grupper ska minska. Värdet 2017: årskurs 9: flickor 32 procent, pojkar 72 procent. Vuxna: kvinnor 90 procent, män 93 procent.
22 (34) God och jämlik hälso- och sjukvård 1. Förtroende Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet (%) Kalmar län Jönköpings län Örebro län Halland Uppsala län Östergötland Västerbotten Västmanland Gotland Kronoberg Värmland Riket Jämtland Härjedalen Stockholms län Blekinge Dalarna Sörmland Skåne Västra Götaland Norrbotten Gävleborg Västernorrland Målvärde 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården ska öka till minst 90 procent. Värdet 2017: 72 procent. 2017 2016 Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern
23 (34) 2. Tillgänglighet Andel som får vård inom vårdgarantitiden (%) 100,0 80,0 60,0 Målvärde Andel läkarbesök i primärvården som sker inom 7 dagar samt andel operationer/åtgärder inom specialiserad vård som görs inom 90 dagar ska öka till 100 procent. Värdet 2017: primärvård 85 procent, specialiserad vård 72 procent. Statistik om andel i befolkningen som söker primärvård (alla kategorier) som fått vänta mindre än tre dagar, finns inte att tillgå i dagsläget. 40,0 20,0 0,0 2014 Vår 2014 Höst 2015 Vår 2015 Höst 2016 Vår 2016 Höst 2017 Vår 2017 Höst Andel läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, Örebro län Andel operationer/åtgärder i specialiserad vård inom 90 dagar, Örebro län Andel läkarbesök i primärvården inom 7 dagar, Riket Andel operationer/åtgärder i specialiserad vård inom 90 dagar, Riket Källa: Väntetider i Vården
24 (34) God och jämlik folkhälsa 1. Självskattat hälsotillstånd Andel unga i årskurs två i gymnasiet samt andel vuxna som anser sig ha gott allmänt hälsotillstånd (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel i befolkningen 18-84 år som anser att det allmänna hälsotillståndet är bra eller mycket bra (åldersstandardiserat) 2004 2008 2012 2017 Män Kvinnor Andel unga i årskurs två på gymnasiet samt andel vuxna som anser sig ha gott allmänt hälsotillstånd ska öka jämfört med 2017. Skillnaden mellan kvinnor och män samt med olika utbildningsnivå ska minska. Värdet 2017: Årskurs 2 gym: flickor 64 procent, pojkar 77 procent. Vuxna: kvinnor 67 procent, män 73 procent. Förgymn utb 57 procent, gymnasial utb 71 procent, eftergymnasial utb 80 procent Källa: Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa ung Andel i årskurs två på gymnasiet som anser att de allmänt mår bra eller mycket bra Andel i befolkningen 18-79 år som anser att det allmänna hälsotillståndet är bra eller mycket bra fördelat på utbildningsnivå (åldersstandardiserat) 100,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 Pojkar Flickor 90,0 80,0 70,0 60,0 Eftergymnasial utb Gymnasial utb 50,0 50,0 Förgymnasial utb 40,0 40,0 30,0 30,0 20,0 20,0 10,0 10,0 0,0 2011 2014 2017 0,0 2000 2004 2008 2012 2017
25 (34) 1. Levnadsvanor Andel unga i årskurs 2 på gymnasiet samt andel vuxnas levnadsvanor (röker/riskbruk av alkohol/fysisk aktivitet) (%) Andel unga i årskurs två på gymnasiet samt andel vuxnas levnadsvanor ska förbättras jämfört med 2017. Skillnaden mellan kvinnor och män samt mellan grupper med olika utbildningsnivå ska minska. Värde 2017: Se respektive diagram Levnadsvanorna som mäts är: Andel med god fysisk aktivitet, andel rökare samt andel med riskkonsumtion av alkohol Källa: Liv och Hälsa ung samt Liv och Hälsa Andel i årskurs två på gymnasiet som tränar minst två gånger per vecka (%) Andel i befolkningen som tränar minst 300 aktivitetsminuter per vecka, 2017 (%) 100 100 90 80 70 60 50 40 30 69 70 71 74 90 80 70 60 50 40 37 39 20 30 10 20 0 2014 2017 10 Flickor Pojkar 0 Kvinnor Män
26 (34) 20,0 Andel i årskurs två på gymnasiet som är dagligrökare (%) Andel i befolkningen 18-84 år som är dagligrökare (%) (åldersstandardiserade värden) 18,0 20,0 16,0 18,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2011 2014 2017 Flickor; 7 Pojkar; 6 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2008 2012 2017 Kvinnor; 7 Män; 7 30 Andel i årskurs två på gymnasiet som har riskkonsumtion av alkohol (%) Andel i befolkningen 18-84 år som har riskkonsumtion av alkohol, 2017 (%) (åldersstandardiserade värden) 25 20 15 10 5 21 23 18 16 30 25 20 15 10 9 15 0 2014 2017 Flickor Pojkar 5 0 Kvinnor Män
27 (34) God resurseffektivitet Inom det övergripande målet hög och jämlik livskvalitet finns fyra effektmål och totalt åtta indikatorer. Övergripande mål Effektmål Indikatorer God resurseffektivitet Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ökad biologisk mångfald Säkrad vattenförsörjning Utsläpp av växthusgaser Energieffektivitet Farliga ämnen Förorenade områden Användning av skogsmark Betesmarker Vattenskyddsområden Vattenanvändning
28 (34) Begränsad klimatpåverkan 2 500 2 000 1 500 1. Utsläpp av växthusgaser Ton koldioxidekvivalenter per år Örebro län Ton koldioxidekvivalenter per år ska minska med 60 procent till år 2030 jämfört med år 2005. Värde 2005: 1 833 ton. 1 000 500-26 % 0 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Länsstyrelsen, emissionsdatabasen 2. Energieffektivitet Total slutanvändning av energi per bruttoregionalprodukt (GWh per miljoner kronor) 0,20 GWh per mnkr 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06-21 % Örebro län Målvärde Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet (GWh/miljoner kronor) ska vara minst 50 procent effektivare jämfört med år 2005 Värde 2005: 0,16 GWh 0,04 0,02 0,00 *= preliminär statistik Källa: Statistiska centralbyrån
29 (34) Giftfri miljö 1. Farliga ämnen Antal produkter som tillverkas i eller importeras till Örebro län som innehåller CMR-ämnen Antal produkter som tillverkas i eller importeras till Örebro län som innehåller kemikalier som är cancerframkallande, påverkar arvsmassan och fertiliteten (så kallade CMR-ämnen) ska årligen minska och upphöra till år 2030. Värde 2017: 138 produkter 2. Förorenade områden Antal åtgärdade områden med mycket eller stor risk för människa eller miljö Antal förorenade områden Källa: Länsstyrelsen, Örebro län Antal områden som saneras per år 2016 400 1-5 10 Målvärde Antal åtgärdade områden med mycket stor eller stor risk för människa eller miljö ska öka till tio områden per år. Värde 2016: 1-5 områden
30 (34) Ökad biologisk mångfald 1. Användning av skogsmark Andel hektar formellt skyddad produktiv skogsmark Hektar produktiv Hektar skyddad Andel skyddad Målvärde 2020 skogsmark produktiv skogsmark produktiv skogsmark (%) 2016 600 000 20 267 3,4% 3,8% Källa: Länsstyrelsen, Örebro län Andel hektar skyddad produktiv skogsmark ska öka till 3,8 procent till år 2020 för att därefter öka i linje med nationella beslut. Värden 2016: 3,4 procent. 2. Betesmarker Arealen betesmark och arealen med särskilt höga biologiska värden 12,0 10,0 Målvärde Areal betesmark och areal med särskilt höga biologiska värden ska öka till minst 10 000 hektar samt 5 000 hektar. Värde 2014: total ersättning 8 000 ha, tilläggsersättning 4 200 ha 1000 hektar 8,0 6,0 Total miljöersättning i Örebro län Målvärde 4,0 Tilläggsersättning och ersättning för särskilda värden i Örebro län 2,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Länsstyrelsen, Örebro län
31 (33) Säkrad vattenförsörjning 1. Vattenskyddsområden Andel vattenskyddsområden (VSO) med moderna föreskrifter enligt Miljöbalken (MB) Antal vattenskyddsområden (VSO) Antal VSO med moderna föreskrifter enligt MB 2016 46 9 20% Källa: SCB samt Länsstyrelsen, Örebro län Andel VSO med moderna föreskrifter enligt MB (%) Andelen vattenskyddsområden med moderna föreskrifter enligt miljöbalken ska öka till 100 procent. Värde 2016: 20 procent 2. Vattenanvändning Antal kommuner i Örebro län med vattenförsörjningsplaner Antal kommuner Antal kommuner med Andel kommuner med 2016 12 1 8% vattenförsörjningsplan vattenförsörjningsplan (%) Antal kommuner i Örebro län med vattenförsörjningsplaner ska öka till 100 procent. Värde 2016: 8 procent Källa: Länsstyrelsen, Örebro län
Detta är en nulägesbeskrivning som innehåller senast tillgängliga statistik som beskriver den regionala utvecklingsstrategins målsatta indikatorerna. Syftet är enbart att ge en bild av nuläget, på övergripande regional nivå, som en bas för kommande uppföljningar. Postadress Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro, Tel: 019-602 63 00 /rus