,n v Återkoppling 2017-12-21 Dnr 400-2016:11445 AmiSgo AB info@entreskolan.se Rektor Heidi Jansson heidi.jansson@entreskolan.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Entréskolan i Enköpings kommun
2 Inledning I denna skriftliga återkoppling presenteras de enkätresultat och utvecklingsområden som bedömer är relevanta för Entréskolans arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till sex- och samlevnadsundervisningen, till exempel syftet med utbildningen (1 kap. 4 och 5 ), ledningen av utbildning (2 kap. 9 ), reglerna om systematiskt kvalitetsarbete (4 kap.), kompetensutvecklingsbestämmelsen (2 kap. 34 ) och elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete (2 kap. 25 ). Dessutom har rektorn enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för sex och samlevnad som ämnesövergripande kunskapsområde (SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.8). Återkopplingen grundar sig på en webbenkät till rektor och lärare samt ett verksamhetsbesök där genomförde dokumentstudier och intervjuer med rektor, lärare, elevhälsans personal och elever i årskurs 5-6 och 8-9. Intervjuerna genomfördes den 3-4 oktober 2017 av utredarna Jane Strandberg och Marita Bergman. Fakta om Entréskolan Entréskolan i Enköpings kommun är en grundskola med årskurserna 4-9. Huvudman är AmiSgo AB med organisationsnummer 556814-8117. På skolan finns två klasser per årskurs i årskurserna 8 och 9 samt en klass per årskurs i årskurserna 6 och 7. Årskurs 4 och 5 är en gemensam klass. godkände 2013 att huvudmannen får bedriva utbildning utan att tillämpa timplanen vid skolan. Eleverna har möjlighet att välja olika estetiska inriktningar. Skolan startade läsåret 2013/14 med årskurserna 6-9. Vid s granskning fanns det cirka 148 elever på skolan. Rektor tillträdde år 2015 på skolan. På skolan finns också två förstelärare. Elevhälsans personal består av skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare. Samtliga är anställda av PR Vård. På skolan finns också en nyanställd specialpedagog.
3 Enkätresultat Nedan sammanfattas Entréskolans enkätresultat och jämförs med resultaten från den bredare kartläggningen av sex- och samlevnadsundervisningen på 450 slumpmässigt utvalda grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. På Entréskolan dokumenterar skolan sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen har skolan kartlagt vem som gör vad i sex- och samlevnadsundervisningen har skolan satt upp mål för arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan i planering av sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan 1 genomförande av specifika sex- och samlevnadslektioner används elevhälsan Intel lärarnas kompetensförsörjning kring sex och samlevnad bedömer 0 % av lärarna att avsatt tid för samverkan räcker i hög utsträckning samtalar 100 k av lärarna med andra lärare om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen har lärarnas kompetens inom sex och samlevnad inte följts upp har lärarna inte erbjudits kompetensutveckling inom sex och samlevnad anger rektorn att skolan inte har lärare som är utbildade i hbtq-frågor arbetar 50 k av lärarna med hbtq-frågor 1 sitt/sina ämnen låter 0 % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads Innehåll i hög utsträckning låter 0 % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads arbetsmetoder 1 hög utsträckning låter 75 % av lärarna eleverna tycka till om sex- och samlevnadsundervisningen i hög utsträckning Kartläggningens resultat 42 % anger detta 36 Wo anger detta 25 % anger detta 59 % anger detta 45 % anger detta 45 % använder 24 % anger detta 62 % anger detta 22 % har följt upp 39 % har erbjudit 58 % har lärare 36 % anger detta 35 % anger detta 27 Wo anger detta 45 % anger detta bedömer rektorn att sex- och samlevnadsundervlsningens kvalitet på denna skola är hög 51 % anger detta bedömer 75 % av lärarna att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet är hög 52 % anger detta Resultaten 1tabellen baseras på svar från 300 skolor av 450 slumpmässigt utvalda skolor (67 Wo) när det gäller rektorsenkäten och svar från 3982 lärare av 8084 registrerade lärare (49 0/0). Resultaten för Entréskolan baseras på svar från rektorn 1 rektorsenkäten och svar från 4 av 14 registrerade lärare (29 0/0) i lärarenkäten. Entréskolans arbete med sex- och samlevnadsundervisning Rektorns ansvar för att skolans sex- och samlevnadsundervisning är av god kvalitet Rektorn och lärarna uppger att det inte finns någon specifik handlingsplan och uppställda mål för sex- och samlevnadsundervisningen på skolan. Man förlitar sig på att undervisningen i sex och samlevnad genomförs eftersom alla ämnens centrala innehåll är inplanerade i sex arbetsområden som löper under hela läsåret. Förstelärarna uppger att de tillsammans med lärarna planerar arbetsområdena. Rektorn uppger att hen läser varje lärares planering inför arbetsområdet. Eleverna ges möjlighet att efter varje arbetsområde utvärdera arbetet. Vid intervjuerna framkommer att det inte finns några frågor i elevutvärderingen som specifikt berör sex- och samlevnadsundervisningen. Lärarna uppger att de utvärderar varje arbetsområde genom ett avslutande samtal med varandra men där har sexoch samlevnadsundervisningen inte specifikt tagits upp. Det framgår av intervjuer med lärare och elevhälsans personal att rektorn inte följer upp personalens kompetens för att undervisa om sex och samlevnad. Några lärare uttrycker att de har behov av kompetensutveckling i sex- och samlevnadsfrågor, speciellt när det gäller hbtq-frågor, men också kring hur sex och samlevnad berörs av de ämnen som läraren undervisar i. Lärare säger också att det ibland kan vara svårt att bemöta elever som har negativa attityder till andra människor och att de skulle vilja ha bättre verktyg att bemöta intolerans. Lärare som är behöriga i sina ämnen säger att de inte minns att de fick med sig
4 kunskaper från lärarutbildningen inom sex och samlevnad och en lärare säger att hen "skulle behöver mera, för att kunna bemöta elevernas frågor". Rektorn uppger att hen har prioriterat att gå in och stötta nyanställd obehörig lärare i naturvetenskapliga ämnena och att rektorn genom att delta på APL-möten och läsa lärarnas planeringar kan se att arbetet i stort fungerar. Något speciellt fokus på sex- och samlevnadsundervisningen har rektorn inte haft. Lärarna säger att det finns förutsättningar för samverkan och erfarenhetsutbyte både under den tid som är avsatt varje vecka för arbetsområdesplanering och även möjligheter till mera informella samtal eftersom alla sitter i samma arbetsrum. Men det framkommer av intervjuerna att man hittills inte har använt tiden för att samverka kring sex- och samlevnadsundervisningen. Det framgår av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsa att skolsköterskan har ett uppdrag att under en halv dag i årskurs 6 tillsammans med eleverna arbeta med och gå igenom frågor kring puberteten. Enligt skolsköterskan har detta arbete skett i flick- och pojkgrupp utan medverkan av lärare. Upplägget har inte utvärderats av eleverna. Skolsköterskan har utöver detta, enskilda så kallade hälsosamtal med eleverna, där frågor relaterade till sex och samlevnad ingår. Den nyanställde specialpedagogen, som arbetar en dag i veckan på skolan, har inte medverkat i planeringen av sex- och samlevnadsundervisningen och har inte heller diskuterat en sådan roll med rektorn. Skolsköterskan, som också arbetar en dag i veckan på skolan, uppger att hen inte har mer utrymme inom denna tid att delta i planering eller ytterligare genomförande av sex- och samlevnadsundervisning. Kuratorn arbetar en halv dag i veckan, dock inte samma dag som skolsköterskan. Lärarna uppger att det är problematiskt att hitta en gemensam tid för att träffa elevhälsan, utöver enskilda elevhälsomöten, och att den tid som finns är för kort. Det framgår inte vid intervjuerna några exempel på hur elevhälsans personal stödjer lärarna i sitt arbete med sex- och samlevnadsfrågor exempelvis genom att användas i lärarnas kompetensförsörjning. Det sker inte heller ett erfarenhetsutbyte mellan lärare och elevhälsan som rör sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet sex och samlevnad Av insänd dokumentation samt vid intervjuer med rektorn, elever och lärarna framkommer att undervisningen är organiserad i sex olika arbetsområden på Entréskolan. Genom att elever arbetar med samma arbetsområde i varje årskurs ges en möjlighet till repetition och progression. Som exempel kan nämnas att inom arbetsområdet Kulturarv arbetar årskurs 4 med frågan "Vem är jag?" och årskurs 9 med ingången "Mångfald". På schemat har eleverna olika ämnen men där det är möjligt så deltar ämnesläraren i arbetsområdet. På huvudmannanivå har det centrala innehållet från ärnnenas kursplaner i Lgr 11 fördelats på de olika arbetsområdena. Detta innebär att det centrala innehållet i olika ämnen som kan kopplas till sex- och samlevnadsundervisning finns i flera arbetsområden. Olika lärare och rektorn beskriver vid intervjuerna på liknande sätt hur kunskapsområdet sex och samlevnad är ämnesintegrerat och att eleverna, genom att flera ämnen samtidigt arbetar med samma arbetsområde, ges möjlighet att få en helhetssyn på området. Lärare och elever ger också exempel på hur frågor som rör sex och samlevnad kan fångas i flykten. I början på terminen
6 - Rektorn behöver förstärka elevhälsans roll i sex- och samlevnadsundervisningen genom att möjliggöra gemensam tid för att tillsammans med lärarna planera sex- och samlevnadsundervisningen. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Entréskolans arbete med sex- och samlevnadsundervisningen kommer att genomföra en uppföljning för hur skolan utvecklar sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Skolan ska senast 21 juni 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Information om granskningen genomför under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersöker granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerar en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Granskningens slutrapport kommer att publiceras våren 2018. I bedömningen har även Jane Strandberg deltagit. På s vägnar Gabriel Brandström Enhetschef YL-4 Marita Bergman Undervisningsråd
5 under en lektion i slöjd framkom att eleverna undrade över ordet genus vilket de därefter fick arbeta vidare med under SO-lektionen. Elever uppger att de känner att de är trygga och får vara sig själva på skolan. De äldre eleverna berättar om ett arbete i samhällskunskap, kallat En främling, där de läst om hur olika människors identitet formats och hur dessa personer stuckit ut från normen och att eleverna därefter skrivit inlevelsetexter där de själva fått gestalta hur det kan kännas att avvika från heteronormen. Det framkommer alltså av intervjuerna med lärare och elever att det finns exempel på hur sex- och samlevnadsundervisningen genomsyras av ett normkritiskt perspektiv och är inkluderande för alla elever. Det framgår av skolans dokument samt i intervjuer med rektor, lärare och elever att sex- och samlevnadsundervisningens innehåll balanserar risker och möjligheter när det gäller sexualitet, relationer och jämställdhet. Det finns inslag som beskriver ett främjande perspektiv som exempelvis jämlika relationer och självkänsla men också problem som kränkningar och grooming på internet. Vidare varierar lärare arbetsmetoderna i sex- och samlevnadsundervisningen och eleverna får möjlighet till samtal. och reflektion. Som tidigare nämnts så utvärderar eleverna varje arbetsområde tillsammans med sina mentorer. Men i intervjuer med rektor, lärare och elever så framkommer att i ingen av utvärderingarna så finns frågor om hur eleverna uppfattar sex-och samlevnadsundervisningen. Det finns en möjlighet att kommentera området under punkten Övrigt, men som en elev uppger: "Jag tror inte det är något man tänker på just då." Lärarna uppger att de lyssnar på elevernas synpunkter men att eleverna vanligtvis inte påverkar planeringen utan det kan krävas att en elev är speciellt intresserad av området sex och samlevnad för att eleverna ska kunna påverka planeringen. Utöver sex- och samlevnadsundervisningen som eleverna får av skolsköterskan på halvdagen i årskurs 6, så besöker eleverna också ungdomsmottagningen, flickorna i årskurs 8 och pojkarna i årskurs 9. Eleverna har inte utvärderat undervisningen med skolsköterskan eller upplägget av besöket på ungdomsmottagningen. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: - Skolan behöver förbättra den systematiska utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen så att den blir likvärdig för alla elever. Eleverna behöver få möjlighet att påverka sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande genom att vara delaktiga i utvärderingen av sex- och samlevnadsundervisningen. - Rektorn behöver följa upp att personalen har den kompetens och erbjuder möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att undervisa om sex och samlevnad.