Fördjupad artinventering (NVI) av naturvårdsarter av svampar i område berört av utvidgning av Billingens skidbacke, Skövde kommun Oktober 2017 Arbetet är utfört på uppdrag av Skövde kommun
Projekt: Fördjupad artinventering (NVI) av naturvårdsarter av svampar i område berört av utvidgning av Billingens skidbacke, Skövde kommun. Projektorganisation: Inventeringen har utförts av Leif Andersson, Kurt-Anders Johansson, Rolf- Göran Carlsson och Anita Stridvall (Pro Natura). Rapportansvarig: Leif Andersson, leif.andersson@pro-natura.net, Tel: 0506-14301, 070-6571746 Ansvarig för rapportering till Artportalen: Rolf-Göran Carlsson. Beställare: Skövde kommun, Fastighetsavdelningen. Rapporten är färdigställd 2017-10-15. Fotografier har tagits av Börje H. Fagerlind, Leif Andersson och Kurt-Anders Johansson. Omslagsfoto: Violettfotad puderskivling Cystolepiota bucknallii. Foto Börje H. Fagerlind.
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke Inneha llsfo rteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Befintligt underlag kända värden... 3 4. Metodik... 3 5. Allmänt om naturförhållandena... 5 6. Beskrivningar av delområden... 7 7. Naturvårdsarter svampar... 11 8. Sammanfattning av områdets naturvärden... 27 9. Litteratur och källor... 28 9.1. Skriftliga källor... 28 9.2. Kartor... 28 9.3. Databaser och internet... 28 Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet Bilaga 2: Karta över redovisade delområden Bilaga 3: Karta över platser med fynd av naturvårdsarter 1
Pro Natura 1. Inledning Föreliggande arbete är gjort på uppdrag av Fastighetsavdelningen, Skövde kommun. Ansvarig har varit Leif Andersson, Pro Natura. Fältarbetet har gjorts av Kurt-Anders Johansson, Rolf-Göran Carlsson och Anita Stridvall, Pro Natura. Övergripande uppgifter för beskrivning och bedömning har också insamlats i fält av Leif Andersson. Fotografering av vissa naturvårdsarter av svampar har gjorts av Börje H. Fagerlind. Besök och fältarbete i området har gjorts 21 och 28 augusti och 8, 19, 20, 21 och 26 september samt 10 oktober 2017. Den fördjupade artinventeringen av naturvårdsarter av svamp har utförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS 199000:2014. Den fördjupade artinventeringen av naturvårdsarter av svamp är avsedd att vara ett underlag för naturvärdesinvetering av samma område. Denna utförs av annan konsult (COWI). En fördjupad artinventering av svamp (naturvårdsarter eller andra arter) kräver för att bli någorlunda fullständig besök under flera år och besök vid skilda tillfällen under svampsäsongen. Den inventering som här redovisas kan således inte göra anspråk på att vara så fullständig som man skulle önska. Området har få fynd gjorda tidigare området har helt enkelt besökts ganska sällan av mykologer. Svampsäsongen under 2017 var på grund av torka mycket mager under sommarmånaderna juli och augusti. Under senare delen av augusti så föll en del regn vilket förbättrade svamptillgången. Under september månad var svamptillgången förhållandevis bra. Första halvan av oktober så klingade svamptillgången av. Ett tack till Mikael Jeppsson, Trollhättan, som kontrollerat ett antal röksvampar som insamlats under inventeringen och kommit med synpunkter på rapporten. Vi riktar också ett tack till Börje H Fagerlind som tagit foton över svamparna och medverkat framför allt i bestämningen av spindelskivlingar. 2. Bakgrund En fullständig beskrivning av bakgrunden till detta arbete förutsätts ges i naturvärdesinventeringen av samma område. Här ska endast kort nämnas att en utökning av området för Billingens skidbacke planeras norr om den befintliga skidbacken. Denna berör till stora delar naturlig vegetation, främst ädellövskogar. Utökningen kan förväntas påverka värdefull natur. Norr om inventeringsområdet, i kant med inventeringsområdet, ligger Billingeklevens naturreservat. 2
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke 3. Befintligt underlag ka nda va rden Eftersom denna inventering endast omfattar naturvårdsarter av svamp har förarbetet avseende befintligt underlag och kända värden inskränkts till att kontrollera kända uppgifter om svampar i området. Den främsta källan har härvid varit Artportalen. Ett uttag av fynd av svamp i inventeringsområdet gjordes den 10 september 2017. Totalt hade vid detta tillfälle 26 olika fynd registrerats i Artportalen. 4. Metodik Studien har helt varit inriktad på att inventera och bedöma naturvårdsarter av svampfloran (fungan). Här ska påpekas att det enbart rör sig om storsvampar. Mikroskopiska svampar ingår ej i studien. Tillägget fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper ska inventeras. Metodik och tidpunkt ska då anpassas efter de arter eller artgrupper som avses samt till syftet med NVIn. Fördjupad artinventering ska utföras under säsong då de arter som inventeringen avser är möjliga att identifiera och lämpliga att inventera. Denna period kan vara kort och är specifik för olika arter och artgrupper. För svampar gäller att en inventering bör omfatta flera år och flera besök under varje år under skilda delar av svampsäsongen. Om fördjupad artinventering görs innan eller i samband med NVI på förstudienivå eller fältnivå ska informationen vägas in i naturvärdesbedömningen och identifiering av naturvärdesobjekt och landskapsobjekt. En fördjupad artinventering kan vara nödvändig för att identifiera vissa naturvårdsarter inom ett område och därmed göra en säkrare naturvärdesbedömning. Fördjupad artinventering kan i vissa fall vara nödvändig för att kartlägga förekomst av skyddade arter. Resultatet kan även användas för att identifiera landskapsobjekt, för att planera skydd, skadeförebyggande åtgärder, ekologisk kompensation eller bedöma behov av tillstånd eller dispens. Med naturvårdsarter avses (enligt NVI) ett samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Naturvårdsarter är ett begrepp som lanserats av ArtDatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning (ArtDatabanken 2013). I ArtDatabankens definition ingår också nyckelarter. I NVI-standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart (SIS Swedish Standards Institute 2014). Förarbeten genomgång av befintligt underlag. I detta fall enbart Artportalen. Uttag gjordes 2017-09-10. En fördjupad artinventering av svampar (naturvårdsarter eller hela eller andra delar av fungan) ska ske under en period av flera år med flera fältbesök under svampsäsongen. I detta fall så har endast en kortare del av en säsong kunnat användas för inventering. 3
Pro Natura Beställningen av detta arbete skedde i början av juli (2017-07-06). Under den första månaden fanns på grund av torka i princip inga fruktkroppar av svampar över huvud taget. Först i mitten av augusti kom lite nederbörd och nederbörden fortsatte sedan in under de första tre veckorna av september. De första svamparna började dyka upp i slutet av månaden. Under september månad var svamptillgången förhållandevis bra. Under första halvan av oktober var svamptillången återigen sämre. Besök i området har gjorts 21 och 28 augusti och 8, 19, 20, 21 och 26 september samt 10 oktober 2017. Allmänt kan man säga att svampsäsongen började tämligen sent och klingade av ganska tidigt. Olika svampar bildar dock fruktkroppar vid olika tidpunkter. Vissa artgrupper var dåligt företrädda hösten 2017 och det gäller t.ex. spindelskivlingar, riskor, kremlor, fingersvampar och taggsvampar. Vid besöken i inventeringsområdet besöktes samtliga delar. Under fältarbetet antecknades samtliga identifierade naturvårdsarter. Osäkra arter insamlades för senare artbestämning med hjälp av mikroskop och kemikalier. Ett antal kollekter har torkats och förvaras i Göteborgs universitets herbarium. Fältarbetet har utförts av Kurt-Anders Johansson, Rolf- Göran Carlsson, Leif Andersson och Anita Stridvall. I enlighet med kraven i NVI-standarden ges följande redovisning av den fördjupade artinventeringen av naturvårdarter av svampar. Metodiken redovisas ovan både vad avser förarbeten och fältarbete. Inventeringsområdet redovisas i bilaga 1. Tidpunkten för fältarbetet liksom vilka som utfört fältarbetet redovisas också ovan. Resultatet av inventeringen redovisas främst i kapitel 7. Redovisningen är begränsad till naturvårdsarter av svampar enligt definitionen av naturvårdsarter ovan. Samtliga fynd som gjorts under inventeringen har registrerats på Artportalen. Nomenklaturen följer Dyntaxa. I några fall anges synonymer. 4
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke 5. Allma nt om naturfo rha llandena Detta är en fördjupad artinventering av naturvårdsarter av svamp. Någon mer ingående beskrivning av naturförhållandena ges därför inte. Naturen är en typisk platåbergssluttning som vetter mot öster. Berggrunden utgörs längst upp av diabas och markerna är här lite magrare. Lerskiffer vidtar längre ner och här liksom på de flesta ställen i platåbergssluttningarna återfinns denna inte i fast klyft. Nedanför detta vidtar kalkstenen, som bortsett från i Käpplunda gruva, inte heller i inventeringsområdet kan ses i fast klyft. Under kalkstenen finns alunskiffer som kan studeras i fast klyft i Käpplunda gruva längst ner i inventeringsområdet. Höjdskillanden mellan de högsta delarna av inventeringsområdet, ca 275 m ö h vid Billingehus, och de lägsta delarna vid Käpplunda gruva, är ca 120 m. Större delen av området täcks av lövskog, till stora delar ädellövskog. I området finns ett antal vägar och stigar samt parkeringsplatser. Ett huvudsakligen öppet område med högvuxen vegetation av kanadensiskt gullris, åkertistel och blomsterlupin finns i de södra delarna mot slalombacken. I södra kanten av detta område med skräpväxter står en rad med ekar. Norr om inventeringsområet vidtar Billingeklevens naturreservat. Inventeringsområdets övre delar ligger således mellan skidbacken och Billingeklevens naturreservat. Söder om inventeringsområdet, i de övre delarna ligger den befintliga slalombacken. Väster om inventeringsområdet, uppe på diabasplatån, finns Billingehus med olika anläggningar. I de lägre liggande delarna finns bebyggelse norr och söder om inventeringsområdet. En större ruderatmark finns dock norr om Käpplunda gruva. De övre delarna ingår i objekt 186 i Skövde kommuns lövskogsinventering som där är klassat till naturvärdesklass 2 (mycket högt högt naturvärde, näst högst i en fyragradig skala) (Lundgren & Andersson 1991). Dessa delar ingår i Skövde kommuns naturvårdsprogram (objekt 5612) som där ges naturvärdesklass II, näst högst i en fyragradig skala. 5
Pro Natura nsvägg i ka alkbrottet Kä äpplunda grruva. Foto Kurt-Anders s Johanssonn Kalksten 6
Fördjupad d artinventerin ng av storsvam mpar norr om B Billingens skidb backe 6. B Beskrrivnin ngar aav delomra den n I detta a avsnitt ges kortfattade k beskrivning gar av de de elar av inventeringsom rådet som kan k antas hyysa naturvä ärden knutna till svamp p. Inventerin ngsområdett har delats in i fyra dellar med olika bio otoper. Benämning av skogstyperrna följer Lö öfgren & And dersson 20000 och Påh hlsson 1998. D De delar av inventerings sområdet s om ej är me ed i dessa delområden d n bedöms i stort s sett sakkna värden från f svampsynpunkt. D De olika delområdenas s utsträckninng framgår av bilaga 2 2. Delom mråde 1 Denna d del omfattar Käpplunda a gruva och h utgör reste er efter bryttning av alu nskiffer och h kalksten n och kalkbränning. Hä är finns ocksså ett bergrrum. Områd det är till visssa delar instängsslat. Instäng gslingen be erör de bran ntaste bergv väggarna (kalksten) eftter kalksten nsbrytninge en. En väg le eder fram tiill bergrumm met. Området består avv rasmarker och brottkan nter. Rödfyrr och kalkste enskross fin nns i områd det. Trädskiktet utgörs av en lövbla andskog dä är triviallövtrräd sälg, björk b och assp dominera ar, men även ekk och ganskka mycket alm a finns oc kså. Särskilt i de nedre e delarna ärr träden ung ga. I buskskiktet finns en del hasse el. Markvege etationen är kraftigt mä änniskopåveerkad och bitvis b av ruderatkkaraktär. Vägen iin till Käpplu unda gruva.. På sidorna a exponeras s alunskiffern. Foto Kuurt-Anders Johanssson. 7
Pro Natura Delom mråde 2 Område et utgörs avv en blandäd dellövlund m med tämlige en grov ek, ask, alm, säälg, klibbal och björk. R Rödek, som sannolikt spridit sig hitt från Rhodo odendronda alen finns m med några träd. Typiskt här är ett påtagligt p inslag av hägg g och fågelb bär. Terräng gen sluttar m mot öster men m är lite kupe erad med ra aviner och sänkor. s Marrken är frisk k till fuktig, ställvis s finnss översilad mark. Mot norrr gränsar detta område e till Billinge eklevens NR R med Rhododendronddalen. I bus skskiktet finns ha assel. Markffloran är av lundfloraty p med flera a kalkgynnade växter soom stinksys ska, myska, hässlebrod dd och skogsbingel. Va anlig är även n kirskål. Ettt stort beståånd av skav vfräken finns i d de nedre delarna. Område et kantas avv parkeringa ar i söder. F Flera välfrek kventerade stigar löperr genom om mrådet. Ädellövs vsskog med stig i delom mråde 2. Fo oto Kurt-And ders Johans sson. Delom mråde 3 Detta ärr det största a av delomrrådena och utgörs av en e lövskogsklädd sluttnning. Områd det sluttar m mot öster. Större S delen av område et gränsar mot m Billingek klevens NR R och utgör biologisskt en del avv detta områ åde. 8
Fördjupad d artinventerin ng av storsvam mpar norr om B Billingens skidb backe ntal stigar av v olika storle ek finns i om mrådet. Den n största ledder från Ett gansska stort an skidbacckens nedre e delar nordväst upp m ot och igenom Strupen n som är enn klyfta i diabasssluttningen. I området finns f också en mountainbike-bana a. Ek-hasssellund i de södra delarna av delo område 3. Foto F Leif And dersson. Största delen är ettt förhållandevis enhetliigt, vackert och mycket representaativt exemp pel på en grov ek-hasssellund (eksskog av örtrik typ, hasssel-variant). Trädskiktett dominerass av tämlige och hög gvuxen ek med m inslag av a björk. En nstaka alma ar, lindar och bokar finnns. Buskskiktet är mycket välutveckla at och domin neras helt a av hassel. Det D finns en hel del klennved av has ssel. Skogen står på kalkrik och mu ullrik jord. M Markfloran är ä tydligt påv verkad av m markens kalkinne ehåll med arter a som blå åsippa, lung gört, skogsb bingel, myska, hässlebbrodd och vårärt. Bland m markmossorrna märks kransmossa k a Rhytidiade elphus triquetrus och h asselmossa a Eurhyncchium angu ustirete. De övre e delarna avv delområde e 2 mot diab basbranten. Foto Leif Andersson. A 9
Pro Natura f områd den där asp p och vårtbjö örk dominerrar. Ek och lönn finns som s I de norrra delarna finns inslag liksom rönn. Hassel före ekommer s parsamt i buskskiktet. b p Fältskiktet är här rikt på men en del örter föreko ommer. I de e norra dela arna finns ettt uppslag aav silvergran n Abies blåbär m alba. ämst av asp p men ocks så av sälg ooch björk. I de övrre delarna fiinns en del död ved, frä Delom mråde 4 Detta ärr den översta delen av sluttningen n. Denna de el innefattarr diabasbrannten och är bitvis mycket brant med diabasklipp por. Även en n smal zon ovanför dia abasbrantenn ingår. Jord dlagren a och berge et går i dage en över storra områden. I området finns vackrra exempel på är tunna diabase ens pelarförrklyftning. En stig lederr genom en smal klipps skreva ner ttill stigen me ellan skidbacckens nedre e delar och Strupen. S Trädskiktet domine eras av ek som s här är m mer senvux xen och kno otig. Ett storrt Inslag finn ns av vårtbjörrk. Inslag fin nns också av a gran, lönn n och rönn. Skogstypen kan klasssas som bra antskog av ädelllövrik typ. Buskskiktet B innehåller e en del hasse el men här finns, särskkilt i branten n, måbär och sko ogstry. Markfloran tyder hä är på klart mindre m kalkp påverkan än i skogen nedanför. n B Blåbärsris oc ch piprör ä är typiska, likksom träjon n. Men även n här finns örter ö som bllåsippa, vis pstarr, skog gsbingel och mysska, om än i mindre mä ängd än ne edanför diab basbranten. Delområ åde 4, övre delarna ov vanför diaba asbranten. Foto F Leif An ndersson. 10
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke 7. Naturva rdsarter svampar I detta avsnitt redovisas fynd av naturvårdsarter av svamp i inventeringsområdet. Signalarter markeras med S. Det är arter som i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering använts som signalarter (Nitare 2010). Förkortningarna för de olika rödlistekategorierna är: RE = Nationellt utdöd CR = Akut hotad EN = Starkt hotad VU = Sårbar NT = Nära hotad DD = Kunskapsbrist Arter markerade som ovanliga arter är arter som vi bedömt vara intressanta därför att de är regionalt eller nationellt sällsynta eller pekar på särskilda miljöförhållanden. Amanita phalloides lömsk flugsvamp (S) Fynd: Några mycel av arten noterades 2017-09-19 av Kurt-Anders Johansson och Rolf- Göran Carlsson i område 2. Lömsk flugsvamp förekommer på rik näringsrik mark i olika ädellövskogar och hassellundar i södra delen av Sverige. Dess växtplatser har troligen lång trädkontinuitet. I ett mycel växte även den mycket ovanliga vita varianten av arten, Amanita phalloides var. alba. Varianten noterades med tre mycel. Denna variant har enligt Artportalen bara tre fynd i Sverige. Samtliga dessa är gjorda på Billingens östsida. Amanita strobiliformis flockflugsvamp (NT) Fynd: Flockflugsvamp noterades 2017-09-20 i område 3 av Kurt-Anders Johansson och Rolf- Göran Carlsson. Arten har ett fåtal förekomster i Sverige och är bara tidigare funnen på några ställen i Skåne och på Öland. Fyndet vid slalombacken är det nordligaste fyndet i Sverige. Den bildar mykorrhiza med lövträd i ängsbokskog, ädellövskog och parker. 11
Pro Natura Flockflugsvamp är en sällsynt och rödlistad svamp. Foto Leif och Anita Stridvall. Boletus luridus (Suillellus luridus) eldsopp (S)) Fynd: Noterad 21 augusti 2017 under inventeringen av Rolf-Göran Carlsson, Kurt-Anders Johansson och Anita Stridvall. Område 3. Gruppen soppar med kraftiga röda och gula färger brukar man kalla ädelsoppar och dessa är mycket bra signalarter på olika lövträdsmiljöer. Indikerar lokal med m långvarig kontinuitet av ädellövträd. Boletus luridiformis (Sutorius luridiformis) blodsopp (S) Fynd: Noterad 28 augusti 2017 under inventeringen av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson. Område 3. Blodsoppen växer i både barrskog och lövskog, gärna under ekk men ocksåå under gran, lind och bok. Ädelsopp som indikerar skog med höga naturvärden. Clavaria fragilis maskfingersvamp (S) Fynd: Arten påträffades 2017-09-21 av Kurt-Anders Johanssonn och Rolf-Göran Carlsson på flera ställen i områdena 1 och 3. 12
Fördjupadd artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke Växer i stora delar av Sverige, men då mest i öppna gräsmarker. När arten påträffas i lövskogar signalerarr arten höga naturvärden. Där växer den framför allt i områden med fuktigt mikroklimat. Oftast är det bara fläckvis somm lämpliga miljöförhållanden uppstår. Cortinarius alcalinophilus fläckig saffransspindling (VU) Fynd: Fläckig saffransspindling noterdes 2017-09-199 och 2017-09-26 i område 1 och 2 av Kurt-Anders Johansson och Rolf-Göran Carlsson. I Sverige är fläckig saffransspindelskivlingg känd från Skåne, Östergötland, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Sörmland. Arten bildar mykorrhiza med ädellövträd, hassel och solvända. Arten indikerar höga eller mycket höga naturvärden. Fläckig saffransspindling är en ovanlig art som främst finns på kalkrik k mark. Foto Leif och Anita Stridvall. Cortinarius olivaceofuscus hasselspindling (ovanlig art) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson ochh Kurt-Anders Johansson. Område 3. Mindre allmän spindelskivling som växer i hassellundar på kalkrik mark. Arten var tidigare rödlistad. 13
Pro Natura Cortinarius xanthocephalus (svenskt namn saknas) (ovanlig art) Fynd: Cortinarius xanthocephalus noterades 2017-08-21 av Rolf-Göran Carlsson, Anita Stridvall och Kurt-Anders Johansson i område 3. Arten är sällsynt och är bara funnen i Bohuslän, Västergötland och Sörmland. Den växer i lövskog. Cystolepiota bucknallii violettfotad puderskivling (NT) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson. Område 3. Foto se inventeringens omslag. Violettfotad puderskivling är sällsynt i hela Sverige och förekommer bara i lundar kring våra platåberg. Förutom där så förekommer arten också i Skåne, Östergötland, Öland, Gotland och Närke. Små fjällskivlingar signalerar områden med höga naturvärden. Arterna förekommer oftast bara fläckvis där lämpliga miljöförhållanden uppstår. Arten är en nedbrytare i fuktig och kalkrik förna i ängsbokskog och hässlen på näringsrik mulljord. Den har mycket höga anspråk på markförhållandena och har hittills bara hittats i kalkrika områden. Cystolepiota seminuda blek puderskivling (S) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson. Område 3. Detta är en liten fjällskivling som påträffas i löv- och barrskog på kalkrik mark. I likhet med andra skogslevande små fjällskivlingar indikerar den skogar med höga naturvärden. Dermoloma cuneifolium gråbrun sammetsmusseron (ovanlig art) Fynd: Arten noterades 21 september av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson ovanför Käpplunda gruva i område 1. Gråbrun sammetsmusseron förekommer framför allt i ogödslade betesmarker i södra och mellersta Sverige. Ibland växer den dock i lövskogar. Dichomitus campestris hasselticka (S) Fynd: Hasseltickan noterades den 10 oktober 2017 av Rolf-Göran Carlsson, Leif Andersson och Kurt-Anders Johansson i område 2. Hasseltickan förekommer mindre allmänt till sällsynt i stora delar av södra Sverige. Den växer framför allt på hassel i äldre hasselbestånd. Den förekommer även på andra trädslag t ex alm och lönn. Hasselticka är en bra signalart för lundar med höga naturvärden. 14
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke Echinoderma asperum spärrfjällskivling (ovanlig art) Fynd: Spärrfjällskivling noterades 21 september av Kurt-Anders Johansson och Rolf-Göran Carlsson i område 2. Spärrfjällskivling växer mindre allmänt i södra och mellersta Sverige men också påträffad i Norrland. Den växer i parker eller lövskogar. Entoloma asprellum strimnopping (ovanlig art) Fynd: Arten noterades 20 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 1. Strimnopping förekommer framför allt i ogödslade betesmarker i södra och mellersta Sverige. Ibland växer den dock i lövskogar. Entoloma sinuatum bolmörtskivling (S) Fynd: Bolmörtsskivling noterades den 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- Anders Johansson i område 2. Bolmörtskivlingen har sin huvudutbredning i östra delarna av landet. I västra Sverige är den ganska sällsynt. Den förekommer i hagmarker, gamla parker och ädellövskog. Växtmiljön utgörs ofta av ängsekskog och ofta uppträder arten i solvarma bryn. Gliophorus irrigatus (Hygrocybe unguinosa) grå vaxskivling (S) Fynd: arten noterades 26 september 2017 av Kurt-Anders Johansson och Rolf-Göran Carlsson i område 1. Den grå vaxskivlingen förekommer i öppna gräsmarker i stora delar av södra och mellersta Sverige. Den finns även i skog på kalkrik mark. Hagvaxskivlingar i skog indikerar höga naturvärden. Hapalopilus rutilans lysticka (ovanlig art) Fynd: Arten noterades 21 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 1. Lystickan växer mindre allmänt på stammar av lövträd, främst björk, hassel och rönn i en stor del av Sverige. 15
Pro Natura Hebeloma radicosum rotfränskivling (ovanlig art) Fynd: Rotfränskivling noterades 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 3. Rotfränskivlingen förkommer sällsynt i Bohuslän, Halland, Skåne, Stockholm och Öland. Den växer på stubbar och rötter av lövträd, främst på bok och hassel. Hygrocybe coccinea blodvaxskivling (S) Fynd: Blodvaxskivling noterades 10 oktober 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 4. Blodvaxskivlingen förekommer i öppna gräsmarker i stora delar av södra och mellersta Sverige. Hagvaxskivlingar, till vilken blodvaxskivlingen tillhör, växer vanligen i öppna gräsmarker men förekommer även i skog på kalkrik mark. De påträffas i fuktiga och skuggiga lägen. Hagvaxskivlingar i skog signalerar höga naturvärden. Hygrocybe conica toppvaxskivling (S) Fynd: Arten noterades vid tre tillfällen den 19 och 21 september och den 10 oktober 2017 av Rolf-Göran Carlsson, Leif Andersson och Kurt-Anders Johansson i områdena 1 och 2. Toppvaxskivlingen förekommer i öppna gräsmarker i stora delar av södra och mellersta Sverige och är en av de vanligaste vaxskivlingar. Hagvaxskivlingar, till vilken toppvaxskivlingen tillhör växer vanligen i öppna gräsmarker men förekommer även i skog på kalkrik mark. De påträffas i fuktiga och skuggiga lägen. Hagvaxskivlingar i skog signalerar höga naturvärden. Hygrophorus persoonii vitbrun vaxskivling (ovanlig art) Fynd: Vitbrun vaxskivling noterades den 19 och 20 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i områdena 2 och 3. Arten förekommer i södra Sverige, mest i Västergötland, Sörmland och Stockholmstrakten samt Öland och Gotland. Den växer i kalkrika lundar med ek och hassel. Infundibulicybe geotropa häggtrattskivling (ovanlig art) Fynd: Häggdoftande trattskivling noterades 19 september 2017 av Kurt-Anders Johansson och Rolf-Göran Carlsson i område 3. Häggdoftande trattskivling förekommer mindre allmänt i södra Sverige. Den växer framför allt i kalkrika löv- och barrskogar. 16
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke Inocybe bongardii dofttrådskivling (S) Fynd: Dofttrådskivling noterades den 19 september av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 2. Dofttrådskivling förekommer mindre allmänt till sällsynt i södra och mellersta Sverige. Den bildar troligen mykorrhiza med gran och olika lövträd. Växer i något fuktiga mulljordar i vitt skilda skogstyper t ex i ek och hassellundar. Dofttrådskivlingen signalerar skyddsvärda lundartade skogar på kalkrika jordar. På sådana lokaler finns ofta många ovanliga och rödlistade svampar. Lactarius azonites blek rökriska (ovanlig art) Fynd: Blek rökriska noterades den 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- Anders Johansson i område 2. Blek rökriska växer mindre allmänt i södra delen av Sverige. Arten bildar mykorrhiza med ek. Lactarius ruginosus (svenskt namn saknas) (ovanlig art) Fynd: Lactarius ruginosus noterades den 20 september av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- Anders Johansson i ekridån i söder om område 3. Arten förekommer i Sverige bara på ett fåtal lokaler i Skåne, Halland, Bohuslän och Västergötland. I Västergötland finns ett fynd från 1997. Då blev arten funnen på Munkängarna på Kinnekulle av Jan Vesterholt. Arten verkar växa under ek. Lactarius scrobiculatus svavelriska (S) Fynd: Arten noterades den 19 september av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson på diabasplatån i område 4. Svavelriska förekommer mindre allmänt i stora delar av södra och mellersta Sverige. Arten är kalkgynnad och växer på mineralrik mark. Där arten växer påträffas ofta en kalkgynnad kärlväxtflora med t ex blåsippor. Lactarius volemus mandelriska (S) Fynd: Noterad 21 augusti 2017 i område 3 under denna inventering av Rolf-Göran Carlsson, Kurt-Anders Johansson och Anita Stridvall. Relativt god signalart för olika typer av bl.a. ekmiljöer, särskilt i ek-hasselskog av den typ som finns norr om slalombacken. Förekommer relativt sällsynt i södra Sverige. 17
Pro Natura Leccinum pseudoscaber hasselsopp (S) Fynd: Arten noterades 20 september av Rolf-Göran Carlsson och o Kurt-Anders Johansson i område 3. Hasselsoppen förekommer mindre allmänt i södra Sverige. Dett är en mykorrhizasvamp som framför allt växer under hassel. Arten förekommer på näringsrika mulljordar i glesa och ljusöppna hasselmarker. Hasselsoppen är en relativt bra signalart för bl.a. hasselbiotoper med höga naturvärden. Lepiota castanea kastanjefjällskivling (S) Fynd: Arten noterades den 7, 19 och 20 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- 4. Anders Johansson. Arten noterades i område 2, på flera ställenn i område 3 samt i område Kastanjefjällskivling förekommer mindre allmänt i södra delen av a Sverige. Den förekommer i löv- och barrskog på kalkrik mark. Små skogslevande fjällskivlingar signalerar skogarr med höga naturvärden. De brukar växa på nästan bar jord i områdenn med frodig lundvegetation. Lepiota castanea kastanjefjällskivling. Foto Börje H. Fagerlind. Lepiota felina svartfjällig fjällskivling (ovanlig art) Fynd: Arten noterades den 21 septemberr 2017 av Rolf-Göran Carlsson C och Kurt-Anders Johansson. Område 3. Denna lilla fjällskivling förekommer främst i kalkrika granskogarr och är relativt ovanlig. 18
Fördjupadd artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke Lepiota subalba lundfjällskivling (S) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson ochh Kurt-Anders Johansson. Område 3. Lundfjällskivling förekommer sällsynt på Öland och Gotland, i Närke, N Värmland, Västergötland och Östergötland. Ett fynd finns också från Medelpad. Denna lilla fjällskivling förekommer främst i ädellövskog på kalkrik mark, gärna under hassel. h Småå skogslevande fjällskivlingar signalerar skogar med högaa naturvärden. Den har tidigare varit rödlistad. Lepiota subalba lundfjällskivling. Foto Börje H. Fagerlind. Limacella glioderma brun klibbskivling (S) Fynd: Brun klibbskivling noterades 19 september av Rolf-Görann Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 4. Brun klibbskivling förekommerr i stora delar av Sverige, men den har få förekomster i Västergötland. Arten förekommer i barr- eller lövskogar på näringsrika ochh kalkhaltigaa marker med höga ph-värden. Klibbskivlingar signalerar skogsområden med höga naturvärden. Lycoperdon atropurpureum lundröksvamp (EN) Fynd: Lundröksvamp noterades 7 och 199 september 2017 i område 2 och 3 av Rolf-Göran Carlsson, Börje H. Fagerlind och Kurt-Anders Johansson. Fynden är kontrollbestämda av Mikael Jeppson, Trollhättan. Arten är mycket sällsynt i Sverige. Den påträffades i Sverige för första gången på Omberg i Östergötland i slutet av 1970-talet och har där under en följd avv år observerats regelbundet. 19
Pro Natura Den har också upptäckts på ett tiotal platser i den öländska Mittlandsskogen, där den verkar ha sin huvudsakliga nordeuropeiska förekomst. Arten har blivit funnen på tre lokaler kring Billingen. Fyndet här är den fjärde lokalenn i Västergötland. De svenska s lokalerna kan betecknas som nordliga utposter. Lundröksvampen lever som nedbrytare i jord. Den är värmegynnad och uppträder i Sverige i ädellövskog och hässlen på kalk i lokalt varma områden Lundröksvamp är en av de ovanligaste arterna som hittades under inventeringen. Foto Börje H. Fagerlind. Lycoperdon decipiens stäppröksvamp (NT) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson ochh Kurt-Anders Johansson. Område 2 och 3. Fynden är kontrollbestämda av Mikael M Jeppson, Trollhättan. Rödlistad röksvamp som förekommer i luckiga, mosaikartade miljöer m i gless ädellövskog i anslutning till kalktorrängar. Stäppröksvampen har sin utbredning koncentrerad till Öland och Gotland, men den förekommer också med många förekomster i kalktrakter i Västergötland. Enstakaa fynd finns även från Dalsland, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland och Östergötland. 20
Fördjupadd artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke Lycoperdon decipiens stäppröksvamp. Foto Börje H. Fagerlind.. Lycoperdon echinatum igelkottsröksvamp (S) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson ochh Kurt-Anders Johansson. Område 2. Arten noterades med två mycel. Igelkottröksvampen förekommer i ädellövskogar, främst i södra Sverige, söder om den biologiska norrlandsgränsen. En bra signalart på skyddsvärda ädellövskogä gar. Lokalerr med igelkottsröksvamp hyser ofta en rik lundflora med många ovanliga och rödlistade arter. Lycoperdon mammiforme slöjröksvamp (VU) Fynd: Slöjröksvamp noterades 21 september 2017 av Rolf-Göran Carlssonn och Kurt-Anders Johansson ovanför Käpplunda gruva i område 1. Kontrollerad av a Mikael Jeppson, Trollhättan. Slöjröksvampen förekommer i kalkområden i Skåne, Öland, Gotland, Närke, Dalsland, Västergötland och Uppland. Slöjröksvam mp är en nedbrytarsvamp som växer i varma halvöppna lägen (mosaikmarker, ängen, brynmiljöer, stigar) i hassellundarr och ädellövskogar med lång kontinuitet. Alla lokaler ligger i kalkområden. I Skåne finns slöjröksvamp i bokskog liksom den gör på kontinenten. På Gotland växer den huvudsakligen i ängena och på Öland i Mittlandskogens mosaikmarker. I Uppland och Västra Götalandd kan den även förekomma i mer öppna kalktorrängsmarker i anslutning till träd eller buskar.. I likhet med många ovanliga svampar, uppträder den endast på någott enstaka till ett par ställen på varjee lokal. Arten är föremål för ett åtgärdsprogram (Jeppson 2006). 21
Pro Natura Slöjröksvampen är en ovanlig art som påträffas bl. a i kalkrika lövskogar. Foto Leif och Anita Stridvall. Peziza succosa gulmjölkig storskål (S) Fynd: Gulmjölkig storskål noterades den 19 september av Rolf-Göran delen avv Sverige. Den växer i mullrika Carlsson och Kurt- Anders Johanssonn i område 2. Gulmjölkig storskål förekommer mindre allmänt i södra lövskogar och hässlen på näringsrika jordar. Gulmjölkig storskål är en medelgod signalart som visar på lövskog och hässlen med stora naturvärden. Phellodon connatus svartvit taggsvamp (NT) Fynd: Svartvit taggsvamp noterades 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- huvudsakligen med tall, men troligen t även med gran. Anders Johanssonn på diabasplatån i område 4. Arten är mindre allmän i stora delar av Sverige men tycks vara mest frekvent i östra Svealand och Norrland. I hårt brukade skogslandskap saknas den. d Arten bildar mykorrhiza 22
Fördjupad d artinventerin ng av storsvam mpar norr om B Billingens skidb backe aggsvamparr är ovanliga a och rödlisstade. Detta a gäller även n den svartvvita taggsva ampen. Flera ta Foto Le eif och Anita a Stridvall. Plicatturopsis crispa kantarellm k mussling g (S) Fynd: A Arten notera ades den 7, 19 och 20 sseptember samt 10 oktober 2017 av Rolf-Gö öran Carlsso on och Kurt--Anders Joh hansson. No oterades i områdena o 1, 2 och 3. Arten so om växer på å klena stam mmar och g grenar, oftas st av hasse el, är en bra signalart. Den D påträffa as nästan en nbart i hass sellundar occh lövskogar som har höga h naturväärden Pluteu us leonin nus gulskölding (S) Fynd: G Gulskölding noterades 19 septemb ber 2017 av v Rolf-Göran n Carlsson ooch Kurt-An nders Johanssson i områd de 2. Arten vä äxer mindre e allmänt i södra s eller m mellersta Sv verige. Små å sköldskivliingar växer huvudsa akligen på grova, g kraftigt murkna lågor och stubbar i äldre lövskogaar. De signa alerar alltid lövvskogsmiljö öer med hög ga naturvärd den. Arterna a kräver att det inom oområdet suc ccessivt nybildass grov död lövved. l 23
Pro Natura Pluteus nanus småskölding (S) Fynd: Arten noterades den 7 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson ochh Kurt-Anders Johansson i område 3. Arten växer på dödd ved och förna, vanligen i ädellövskogar på kalkrik k mark. Små sköldskivlingar signalerar alltid lövskogsmiljöer med höga naturvärden. Arterna kräver att det inom området successivt nybildas grov död lövved. Pluteus romellii gulfotsskölding (S) Fynd: Arten noterades den 7 och 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- Anders Johanssonn i område 2. Arten växer på dödd ved och förna, vanligen i ädellövskogar på kalkrik k mark. Små sköldskivlingar signalerar alltid lövskogsmiljöer med höga naturvärden. Porphyrellus porphyrosporus dystersopp (NT)) Fynd: Dystersopp noterades den 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- Sverige. Den saknas eller är mycket sällsynt i östra Sverige. Anders Johanssonn i område 2. Dystersoppen förekommer framför allt i rikare, gärna kalkrik mark i södra och sydvästra Arten växer oftast i lövskog, framförallt bokskog, men är även funnen i barrskog. Bildar mykorrhiza med främst bok, ev. även hassel i ängsbokskog och annan ädellövskog. Arten är knuten till rikare, gärna kalkrik mark. Den har en västligg utbredningg och saknas eller är mycket sällsynt i östra Sverige. 24
Fördjupadd artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke I Västergötland påträffas dystersoppen mest frekvent i platåbergssluttningarna. Foto Leif och Anita Stridvall. Pseudoomphalina kalchbrenneri kalkmjölnavling (DD) Fynd: Noterad 28 augusti samt 7 och 19 september 2017 under inventeringen av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders är en ganska sällsynt art. Den är funnen mest i Dalslandd och Johansson i områdena 2 och 3. Kalkmjölnavlingen Västergötland, men den är även funnen på Öland och Gotland, i Dalarna, Närke, Småland, Södermanland, Uppland, Västmanland och Värmland. Arten är troligen knuten till rikare mark och finns bl.a. i fuktig blandskog med gran och björk. Kalkmjölnavlingen är en mjöldoftande svamp som har viktiga förekomster i platåbergssluttningarna. Foto Leif och Anita Stridvall. Ramariopsis kunzei snövit fingersvamp (S) Fynd: Snövit fingersvamp noterades 19 och 26 september av Rolf-Göran R Carlsson och Kurt- När Anders Johanssonn på flera ställen i område 1 och 2. Arten växer i södra Sverige och i södra Norrland. Den växer mest i öppna gräsmarker. arten påträffas i lövskogar signalerar arten höga naturvärden. Där D växer den framför allt i områden med fuktigt mikroklimat. Russula alnetorum alkremla (ovanlig art) Fynd: Arten noterades 19 september 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 2. 25
Pro Natura Alkremlan växer mindre allmänt i stora delar av Sverige. Den växer under gråal eller klibbal. Tricholoma cingulatum ringmusseron (ovanlig art) Fynd: Ringmusseron noterades 19, 20 och 26 september av Rolf-Göran Carlsson och Kurt- Anders Johansson i område 1 och2. Arten förekommer mindre allmänt i södra Sverige. Arten växer under sälg i kalkrika barr- och lövskogar. Xerocomellus pruinatus boksopp (ovanlig art) Fynd: Boksoppen noterades 28 augusti 2017 av Rolf-Göran Carlsson och Kurt-Anders Johansson i område 3. Arten förekommer framför allt i bokskogsområden i södra Sverige, mest i Skåne. I Västergötland har den få fynd. Den växer framför allt under bok, men kan även finnas under ek. 26
Fördjupad artinventering av storsvampar norr om Billingens skidbacke 8. Sammanfattning av omra dets naturva rden I denna del ges en bedömning av områdets naturvärden från mykologisk synpunkt. Avsikten är att dessa bedömningar och övrigt resultat ska vara ett underlag för naturvärdesinventeringen av området. Totalt har i området noterats nio olika rödlistade storsvampar, tjugofyra olika storsvampar som klassas som skogliga signalarter samt fjorton olika storsvampar som är ovanliga. Det i särklass viktigaste området från svampsynpunkt är delområde 3, till stora delar ekhassellund. De allra flesta naturvårdsarterna påträffades i denna del. Svampfloran bedöms ha höga naturvärden utifrån det resultat som erhållits. På grund av att inventeringen skett under en del av en medelmåttig svampsäsong är den inte fullständig. Det kan därför inte uteslutas att området har mycket höga naturvärden knutna till svampfloran. Ek-hassellundar är påfallande ovanliga i Skövde kommun (Lundgren & Andersson 1991) Även delområde 2, blandädellövlunden har höga naturvärden knutna till svampfloran. Delområde 4, diabasbranten med mindre kalkpåverkan, är ej fullt så intressant från svampsynpunkt. Men även här har naturvårdsarter noterats, även rödlistade arter. Denna del kan annars antas ha högre värden knutna till mossor och lavar. Delområde 1, Käpplunda gruva, bedöms ha mer begränsade värden knutna till svampfloran. Genom områdets speciella jordmån rödfyrslagg, kalkstensrester, m.m. så kan svampar med särskilda krav på jordtyper uppträda. En del naturvårdsarter påträffades även i denna del, främst ovanför kalkstensbranten. Utöver uppdraget att inventera naturvårdsarter av svamp kan konstateras att markfloran är intressant med en rad kalkgynnade arter. Detta gäller samtliga delområden. 27
Pro Natura 9. Litteratur och ka llor 9.1. Skriftliga källor Andersson, L. 1998: Naturvårdsprogram. Sammanställning av områden med höga naturvärden i Skövde kommun. Pro Natura & Skövde kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden. ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. SLU, Uppsala. ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. & Aronsson, G. (red) 1998: Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. ArtDatabanken, SLU, Uppsala., Jeppson, M. 2006: Åtgärdsprogram för bevarande av slöjröksvamp (Lycoperdon mammiforme). Naturvårdsverket Rapport 5544. Lundgren, C. & Andersson, L. 1991: Lövskogar i Skövde kommun. Del 1 och del 2. Miljöoch hälsoskyddsnämnden i Skövde kommun. Löfgren, R. & Andersson, L. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. Naturvårdsverket. Rapport 5081. Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. 9.2. Kartor Skövde kommun: Skiss plangränser. Skövde kommun: Karta över intressen. Skövde kommun: Karta över inventeringsområde. 9.3. Databaser och internet Artportalen (http://www.artportalen.se/) (uttag gjort 2017-09-10) 28
Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet
Bilaga 2: Karta över redovisade delområden
Bilaga 3: Karta över platser med fynd av naturvårdsarter. En prick kan representera mer än en art. I sådana fall anges den art som har högst naturvärde. ÅGP-arten är slöjröksvamp (VU).