Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013 Sammanfattning Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM 10) överskrids inte i Halmstads kommun och det finns en betydande marginal vilket även mätningarna 2013 bekräftar. Kvävedioxidhalten är dock såpass hög att de lagstadgade kontinuerliga mätningarna av kvävedioxid måste fortsätta. Riksdagens miljömål för kvävedioxid och partiklar överskrids varje år. Ambitionen är att de ska uppnås senast 2020. Ozonhalten överskrider vanligtvis miljökvalitetsnormen varje år. Så var dock inte fallet 2012 och inte heller 2013. Resultatet av mätningarna kan följas på kommunens webbplats. Orsakerna till höga halter av kvävedioxid och PM10 är i huvudsak lokala, framför allt motortrafik. De är möjliga att påverka genom lokala åtgärder. Höga ozonhalter beror däremot till stor del på långväga transport av föroreningar. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på uppdrag av kommunstyrelsen mätningar av luftföroreningar i Halmstad. Lagstadgade mätningar i gatunivå utförs på Viktoriagatan sedan i maj 2007. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft och krav på mätningar finns i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Mer detaljerade regler om mätning och rapportering finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2013:11) om kontroll av luftkvalitet. Mätningar i taknivå utförs på kommunens eget initiativ sedan 1988. Detta är en sammanfattande rapport över mätverksamhet och mätresultat under 2013. Validerade mätvärden rapporteras årligen till den nationella databasen för övervakning av miljökvalitetsnormer som administreras av IVL. Preliminära mätvärden redovisas löpande i realtid på http://www7.halmstad.se/mh/matdata/. I taknivå mäts gasformiga luftföroreningar med Differentiell Optisk Absorptions Spektrometri (DOAS). Instrumentet mäter ozon (O 3 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och bensen. Mätsträckan går 20 meter över marken mellan teatern och rådhuset. DOAS-instrumenten levererar ca 10-15 mätvärden per timme för varje mätparameter, beroende på hur den är inställd. Resultaten rapporteras som timmedelvärden. Vid Viktoriagatan mäts kvävedioxid (NO 2) och bensen med ett annat DOAS-instrument. Mätsträckan går längs husfasaden, 4 meter över marken mellan adresserna Viktoriagatan 6B-12A. Viktoriagatan antas ha den sämsta luftkvaliteten utomhus i Halmstad, på grund av hög trafiktäthet i kombination med ett förhållandevis slutet gaturum med omgivande höga fasader. Vid Viktoriagatan 8 mäts dessutom partikelhalten (PM 10). Luften sugs in via ett selektivt intag fyra meter över marken och filtreras. Filtren byts automatiskt varje dygn. Instrumentet analyserar partikelmängden genom att mäta hur mycket ß-strålar som passerar genom filtret. Som stöd för utvärdering av luftföroreningshalterna har kommunen en egen automatisk väderstation på taket till rådhuset. Här registreras temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning och globalstrålning.
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 2(8) I september flyttades lampan (sändaren) på teaterns tak ca 5 m norrut, för att undvika att ett träd i Picassoparken vajade in i ljusstrålen vid sydliga vindar. I oktober stoppade DOASmätningen på Viktoriagatan på grund av att mottagarens kablar slitits av på husfasaden, sannolikt av ett högt fordon. Det tog 24 dagar innan skadan var reparerad och mätningen kunde återupptas. Mätföreskriftens krav på 90% datafångst klarades trots allt, med knapp marginal. En byggnadsställning som sattes upp i november, vid fasaden där mätningen sker, påverkade som tur var inte mätningen nämnvärt. Även partikelmätaren hade mer än 90% datafångst, trots problem med mätinstrumentet i september. Vid senaste årsskiftet byttes luftintaget till partikelmätaren ut så att partikelmätaren 2014 analyserar den mindre partikelfraktionen PM 2,5 i stället för PM10. Temperaturmätningen har krånglat stor del av året vilket komplicerat valideringen av mätdata. Resultat Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxidhalten på Viktoriagatan varierar vanligen kraftigt under dygnet och under veckan. Högsta halterna uppmäts vanligen kalla vardagsmorgnar med vindstilla eller nära vindstilla förhållanden. Avgaserna från den då ofta köbildande trafiken stannar kvar i gaturummet. Kylan bidrar till att utsläppen av kväveoxider blir större genom att katalysatorerna inte hinner bli varma, och därför inte fungerar fullt ut. Vindstyrkan påverkar halterna i gaturummet mer än temperaturen. Halter av kvävedioxid nära noll är inte ovanliga nattetid då trafiken är sparsam, förutsatt att vinden inte är alltför svag. Motortrafiken på Viktoriagatan är den helt dominerande källan till kvävedioxiden i gaturummet. Mätresultaten framgår av figur 1-2 och sammanfattas i tabell 1. Luckan i diagrammen i november-december beror på en avsliten optisk kabel. Ett för mätplatsen ovanligt högt timmedelvärde noterades den 26 november kl 16-17. Det berodde förmodligen på speciellt ogynnsamma vindförhållanden i kombination med eftermiddagstrafiken. Annars var mätresultaten 2013 ungefär i nivå med tidigare års mätningar. Den lagstadgade miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras med marginal. Däremot överskrids det ambitiösare miljömålet för halten av kvävedioxid. Miljömålet ska nås senast 2020. Kvävedioxidhalt, Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 medel delvärde 08-13 högsta tillåtna enligt miljökvalitetsnorm antal timvärden >200 µg/m 3 0 0 0 0 0 0 0 18 - miljömål antal timvärden >90 µg/m 3 37 17 64 46 51 41 43 175 - antal timvärden >60 µg/m 3 *) 333 262 419 338 422 393 361-175 *) högsta timvärde, µg/m 3 100 95 168 140 144 185 139 - - antal dygnsvärden >60 µg/m 3 1 1 1 2 2 2 1,5 7 högsta dygnsvärde, µg/m 3 61 73 66 72 76 67 69 - - årsmedel, µg/m 3 25 24 26 24 27 26 25 40 20 Tabell 1. Mätresultat för kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad, jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål. *) 60 µg/m 3 är det preciserade miljömålets riktvärde. 175 timmar på ett år är 98-percentil.
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 3(8) Figur 1. Kvävedioxidhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2013, timmedelvärden Figur 2. Kvävedioxidhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2013, dygnsmedelvärden.
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 4(8) För mätningen i taknivå är miljökvalitetsnormen och miljömålet inte relevanta att tillämpa. Generellt var halterna som väntat lägre än i gatunivå med undantag för några enstaka tillfällen, sannolikt beroende på speciella vindförhållanden. Årsmedelvärdet för urban bakgrundsnivå 2013 var 12 µg/m³, högsta timvärde var 94 µg/m³ och högsta dygnsvärde var 45µg/m³. Miljökvalitetsnormerna innehåller även övre och nedre utvärderingströsklar vilka styr omfattningen av de mätningar och/eller beräkningar som kommunen är skyldig att utföra. I tabell 2 framgår hur mätvärdena förhåller sig till utvärderingströsklarna för kvävedioxid. Övre utvärderingströskeln för timmedelvärden och årsmedelvärde överskrids inte. Däremot överskrids övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde. Det innebär att övervakning av kvävedioxidhalten även fortsättningsvis måste ske genom kontinuerliga mätningar. Kvävedioxidhalt, Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 medeldelvärde 08-13 övre utvärderingströskel antal timvärden >72 µg/m 3 140 96 202 158 196 170 160 175 - nedre utvärderingströskel antal timvärden >54 µg/m 3 547 442 602 525 692 643 575-175 antal dygnsvärden >48 µg/m 3 7 5 13 8 15 16 11 7 - antal dygnsvärden >36 µg/m 3 43 48 60 43 67 54 53-7 årsmedel, µg/m 3 25 24 26 24 27 26 25 32 26 Tabell 2. Mätresultat för kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad, jämfört med miljökvalitetnormens utvärderingströsklar. Partiklar, PM10 Partikelhalten i gaturummet är helt beroende av om vägbanan är våt eller inte. Högsta halterna uppmäts vanligen under våren vid torr vägbana. Någon lokal beräkning av källfördelning har inte gjorts men troligen är motortrafiken på Viktoriagatan den dominerande källan för PM10, åtminstone vid perioder med höga partikelhalter. Vid undersökningar i andra tätorter i Sverige har man visat att det är partiklar från slitage på vägbanan som dominerar medan förbränningspartiklar (sot) utgör en mindre andel. Dubbdäck anses vara en bidragande orsak till PM10 i gatumiljön. Periodvis kan även långväga transport av partiklar utgöra en betydande andel, framför allt av finare partikelfraktioner. Det finns även en viss naturlig bakgrundsnivå. Mätresultaten framgår av figur 3 och sammanfattas i tabell 3. Antalet dygn med höga a partikelhalter var förhållandevis få 2013, jämfört med tidigare år. Förklaringen kan vara en period med mildväder och nederbörd i början av februari som antagligen tvättade bort en del av partiklarna från gatorna. Den lagstadgade miljökvalitetsnormen för PM10 klaras med god marginal. Miljömålet för PM10 överskrids däremot. Miljömålet ska nås senast 2020.
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 5(8) partikelhalt (PM10) Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 medeldelvärde 08-13 högsta tillåtna enl. miljökvalitetsnorm miljömål antal dygnsvärden >50 µg/m 3 10 6 9 11 8 2 8 35 - antal dygnsvärden >30 µg/m 3 *) 48 39 34 61 29 27 40-7 *) högsta dygnsvärde, µg/m 3 82 66 157 102 89 54 92 - - årsmedel, µg/m 3 20 18 18 21 18 17 19 40 15 Tabell 3. Mätresultat för partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan i Halmstad, i jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål. *) 30 µg/m 3 är det preciserade miljömålets riktvärde. 7 dygn på ett år är 98-percentil. Figur 3. Partikelhalt (PM10) vid Viktoriagatan i Halmstad 2013, dygnsmedelvärden. Även för partiklar finns övre- och nedre utvärderingströsklar vilka styr omfattningen av de mätningar och/eller beräkningar som kommunen är skyldig att utföra. Hur mätvärdena förhåller sig till utvärderingströsklarna framgår av tabell 4. I ett flerårsperspektiv ligger mätvärdena för PM10 på Viktoriagatan i Halmstad mellan nedre och övre utvärderingströsklarna vilket innebär att kontrollen får ske genom indikativa mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning, i stället för kontinuerliga mätningar. Därför beslutades förra året att PM2,5 ska mätas i stället för PM10 under åren 2014-15. Se nedan.
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 6(8) partikelhalt (PM10) Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 medeldelvärde 08-13 övre utvärderingströskel antal dygnsvärden >35 µg/m 3 30 25 23 38 19 14 25 35 - nedre utvärderingströskel antal dygnsvärden >25 µg/m 3 79 56 64 100 62 54 69-35 årsmedel, µg/m 3 20 18 18 21 18 17 19 28 20 Tabell 4. Mätresultat för partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan i Halmstad, i jämfört med miljökvalitetsnormens utvärderingströsklar. Partiklar, PM2,5 Från och med den 1 januari 2015 får halten av finare partiklar (PM2,5) inte överskrida 25 µg/m 3. PM10-mätningarna omfattar alla partiklar upp till 10 mikrometers storlek, även de med storlek 2,5 mikrometer och mindre. Eftersom värdet för PM10 understiger 25 µg/m 3 med god marginal, uppfylls miljökvalitetsnormen även för den finare partikelfraktionen. Däremot är det osäkert om miljömålet för 2020 uppfylls i dagsläget. Årsmedelvärdet bör då inte överstiga 10µg/m 3. Mätningar av PM 2,5 startade därför i januari 2014. Svaveldioxid, SO 2 Mätningarna, som endast sker i taknivå, började 1988. Halterna har gått ner påtagligt sedan dess. SO 2 -halten ligger nära detektionsgränsen för mätinstrumentet, ofta under den. De flesta mätvärdena är alltså osäkra. Inga värden för svaveldioxid 2013 har därför rapporterats in till datavärden. Eftersom halten av svaveldioxid är så låg föreligger inget krav på mätningar. Bensen Mätningar av bensen sker sedan 2008 både i tak- och gatunivå. Uppmätta halter är låga, ofta lägre än detektionsgränsen. Mätmetoden DOAS är inte lämplig för bensen i låga halter och vid korta mätsträckor som på Viktoriagatan. Några användbara mätvärden kan därför inte presenteras vare sig från taksträckan eller från Viktoriagatan. Eftersom mätningar i de större tätorterna i Sverige inte visat på några överskridanden av miljökvalitetsnormen, 5 µg/m³ som årsmedelvärde, kan man anta att miljökvalitetsnormen inte heller överskrids i Halmstad. Troligtvis överskrids för närvarande miljömålet för 2020. Årsmedelvärdet bör då inte överstiga 1 µg/m³. Enligt beslut förra året har indikativa mätningar av bensenhalt, med passiva provtagare, påbörjats 2014. De kommer att sitta ute veckovis under 8 veckor, jämt fördelat under året och skickas efter hand till IVL för analys av bensenhalten.
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 7(8) Ozon, O3 Ozon bildas när kolväten i luften reagerar med kväveoxider i närvaro av UV-ljus. Det bildade ozonet är stabilt och transporteras därför över långa avstånd med vindar. En stor andel av det marknära ozonet i Sydsverige kommer från kontinenten. Ansvaret för att mäta ozonhalt ligger på Naturvårdsverket. Halmstad har ändå sedan gammalt kvar mätning av ozon med DOASanalysatorn i taknivå. Miljökvalitetsnormen anger att det ska eftersträvas att ozonhalten inte överskrider 120 µg/m 3 (8-timmarsmedelvärde). Vanligvis överskrids gränsvärdet i årligen i Västsverige, ett fåtal dagar i april-maj. År 2012 es dock inget sådant överskridande i Halmstad, inte heller år 2013. Miljömålet för ozonhalt är 70 µg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde eller 70 µg/m 3 som timmedelvärde. Miljömålet bör uppfyllas till 2020 men överskrids nu ofta under sommar och försommar. 2013 es i Halmstad halter över 100 µg/m 3 ett fåtal dagar i slutet av juli och i början av augusti. Årsmedelvärdet var 55µg/m 3. Till skillnad från t.ex. kvävedioxid och partiklar är möjligheten att påverka ozonhalten med lokala initiativ små. Ansvaret för åtgärder ligger därför huvudsakligen på nationell nivå och EU-nivå. Väderförhållanden Vid bedömning av luftkvalitet i förhållande till miljökvalitetsnormerna ska hänsyn tas till om det är ett vädermässigt normalår eller inte. I figur 4 och 5 finns därför månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd för SMHI:s station i Halmstad med normalerna inlagda. 2013 utmärktes av det var kallt och nederbördsfattigt under senvinter och tidig vår. Det kan möjligen vara en förklaring till de relativt låga partikelhalterna våren 2013. Rikligt med nederbörd i juni och augusti påverkar antagligen inte mätresultaten särskilt mycket. Figur 4. Månadsmedeltemperatur i Halmstad 2013 enligt SMHI:s station nr 6240
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 8(8) Figur 5. Månadsnederbörd i Halmstad 2013 enligt SMHI:s station nr 6240