1:7 Bottarve-källaren

1:7 Bottarve-källaren I början av 2004 får hembygdsföreningen en förfrågan från en privatperson om föreningen är intresserad av att överta en byggnad helt nära Skolgården, nämligen den så kallade Bottarve-källaren. Det är arvingar vid Bottarve, som är beredda att överlåta huset, eftersom de bor på annan ort och inte anser sig ha någon användning för det. Att bli ägare till en sådan kulturhistoriskt intressant byggnad var förstås lockande för styrelsen. Men att vara fastighetsägare förpliktigar, och hur kan en gammal potatis- och rotfruktskällare med ett överliggande höloft passa in i föreningens verksamhet? En renovering av källaren är förstås nödvändig, men den behöver kanske inte bli så omfattande och dyr? Loftgolvet måste rivas ner, eftersom det annars blir för lågt i tak i lokalen. Men med lite allmän uppsnyggning skulle huset kanske kunna användas för samkväm av olika slag... Allt lösgods i källaren skulle i tid mycket passande dessutom kunna bli en bra bränslegrund i den vårdkase, som föreningen åtagit sig anlägga inför invigningen av det instundande Vikingaåret på Gotland. Virket och hö-resterna var ju torra, och inte alltför besvärliga att forsla upp som tändved på Styrmansberget. Så styrelsen grep sig verket an! Under arbetets gång snackades det en del, och det framgick då allt tydligare att det med tämligen enkla medel skulle kunna bli en lokal att använda i verksamheten, särskilt sommartid. Bottarvekällarens ägare, Johan(nes) Facht, överlåter 1919 den fristående källaren vid stora landsvägen (= nuvarande väg 52) till Arvid Johansson. Första överlåtelsehandlingen Till Hemmansegaren Arvid Johansson, Bottarfve i Fröjel, upplåter och försäljer jag härmed en på Bottarfve grund i Fröjel bredvid stora landsvägen belägen fristående källare av sten under spåntak med följande villkor 1:/ Källaren behöfver ej rifvas utan får kvarstå på samma plats så länge köparen finner för gott. 2dra Köparen eger rätt begagna väg öster om källaren i och för dit- och borttransport av rotfrukter. Bottarfve i Fröjel d. 8 okt 1919 Johan Facht (Namnteckning) Egenhändiga namnteckningar intygas (namnteckningar) Wictor Andersson, Klintehamn E Wiberg, Klintehamn 2004-06-04 Ur 10. Övriga frågor. - Potatiskällaren Artur Jakobssons arvingar är villiga att skänka den s k potatiskällaren vid Bottarve till hembygdsföreningen mot att den repareras. Beslutar styrelsen tacka ja till erbjudandet samt att söka bidrag till reparationerna av den kulturhistoriskt intressanta byggnaden. 2004-10-26 - Potatiskällaren Informerar Totte att han tillskrivit Länsstyrelsen och Kultur- och Fritidsförvaltningen och ansökt om bidrag till att restaurera den gamla potatiskällaren vid Bottarve. Ägaren Alf Johansson har lovat att sända ett gåvobrev till Fröjel hembygdsförening. Uppdras åt föreningens byggnadskommitté att undersöka åtgången av virke för att iordningställa källaren. 23

2004-12-03 8. Anläggningar. - Potatiskällaren Diskuterar styrelsen om en ev användning av potatiskällaren efter renovering. Framkom förslag på att helt riva ut loftet, för att använda i vårdkasen, och använda lokalen för fest, utställningar och som föreläsningslokal. 2005-01-21 Ur 7. Föreläsningskvällar Uppdras åt sekreteraren att kontakta lämpliga föreläsare som en kväll i veckan under sommaren berättar under temat vikingatid, och även att undersöka möjligheten att samarbeta med Gotlands Bildningsförbund och/eller Gotlands Föreläsarförening. 2005-02-16 Ur 9.- Föreläsningskvällar Informerar sekreteraren att följande föreläsare är bokade till sommarens Vikingakvällar vid Skolgården i Fröjel. 4 juli Gun Westholm Vikingarnas vardag, familjeliv och kvinnosyn 11 juli Sabine Steen En lång viking från Fröjel 18 juli Majvor Östergren Gotland Skattkammarön 25 juli Biskop Lennart Koskinen (Religion då och nu) 1 aug Malin Lindqvist Hemfört från Kalifens länder 8 aug Dan Carlsson Vikingahamnen i Fröjel en spännande pågående grävning 2005-09-13 Ur 5. Utvärdering Besöksplats Fröjel 2005. - Föreläsningskvällar Sakkunniga föreläsare har under sju måndagskvällar berättat om vikingarna och deras liv. Antalet åhörare har inte varit så stort, mellan 20-50 deltagare per kväll trots bra marknadsföring och duktiga och kända föreläsare. Anledningen kan vara att utbudet under sommaren är mycket stort. Bottarve-källaren har varit en trevlig lokal för föreläsningar och fest. Föreläsningarna gav en inkomst på 3 155 kr, vilket tillsammans med bidrag från Gotlands Bildningsförbund, gör att verksamheten ekonomiskt inte går minus. 2005-11-30 Ur 7. Övriga arrangemang. - Julblot i Bottarve-källaren. Beslutas att arrangera julblot i Bottarve-källaren den 28 december klockan 19, då Erik Bergh läser kapitlet ur Frans G Bengtssons bok Röde Orm, som handlar om julblotet vid kung Harald Blåtand. För inträdet 60 kr ingår förutom uppläsning även varm dryck och korv. Uppdras åt sekreteraren att söka bidrag från Gotlands Föreläsningsförbund och att (tillse att) inbjudan finns med i Fröjel-bladet. 2006-01-18 Ur 4. Ekonomi Bidrag har inkommit från Gotlands Bildningsförbund på 1 600 kr. för kulturaktivitet i samband med Julblotet i Bottarve-källaren. 2006-01-18 Ur 5. Rapporter, skrivelser- Julblot i Bottarve-källaren Stort intresse visades för julblotet i Bottarve-källaren, där Erik Bergh läste ur Frans G. Bengtssons klassiker Röde Orm en berättelse från okristen tid om hur jul dracks vid kung Harald Blåtands hov. Ett 35-tal intresserade hade samlats för att njuta av berättelsen och förtära varma drycker kring elden framför källaren. 2006-05-10 Ur 8. Aktiviteter vid Besöksplats Fröjel sommaren 2006. - Föreläsningsserie Uppdras åt sekreteraren att kontakta några intressanta föreläsare med anknytning till Fröjel: Henry Lindqvist om när Andreé landade med sin luftballong i Fröjel, Anna Jansson och Mari Ljungstedt, deckarförfattare, som hämtat sina motiv och miljöer i Fröjel. 2006-06-15 Ur 6. - Föreläsningsserie Informerar sekreteraren att de tillfrågade föreläsarna, Henry Lindqvist, Anna Jansson och Mari Jungstedt, alla tackat ja till att föreläsa i Fröjel. Uppdras åt Jerker att ansöka om bidrag hos Gotlands Bildningsförbund för föreläsningarna. 2006-08- 29 Ur 4. Ekonomi Bidrag har inkommit på 4 500 kronor från Gotlands Bildningsförbund för sommarens föreläsningsserie i Bottarvekällaren. 24

2006-08- 29 Ur 7. Föreläsningskvällar Henry Lindqvist berättade den 10 juli om Andrée och hans luftballongäventyr där han bl a landade vid Kusarve i Fröjel. Deckarförfattarna Anna Jansson och Mari Jungstedt berättade den 20 juli respektive 31 juli om hur miljöerna i Fröjel påverkat dem i deras författarskap. Föreläsningarna var mycket populära och drog nästan fullt hus till Bottarve-källaren, som visat sig vara en lämplig lokal för föreläsningar. Föreläsningarna gav en inkomst på 2 240 kr, vilket tillsammans med bidrag från Gotlands Bildningsförbund gör att verksamheten ekonomiskt inte går minus. Inför nästa år bör samordningen med biblioteket i Klintehamn ses över. 2007-02-15 Ur 8. Rapporter, skrivelser. - Julblotet i Bottarvekällaren Ett 40-tal medlemmar hade samlats i Bottarve-källaren den 28 december för att lyssna på Erik Bergh när han läste ur Frans G. Bengtssons Röde Orm. En lyckad kväll med en mustig berättelse och varma drycker och korv kring elden framför källaren. Johannes Facht (här t v med sin fru Emma, född Lange) överlät år 1919 sin potatis- och rotfruktskällare till Arvid Johansson. 2004 överlämnade dennes arvingar i sin tur Bottarvekällaren till hembygdsföreningen i Fröjel. (se föregående två sidor). Här bjuds nu tillfällen till både fest, föredrag och uppläsningar. FOTO: Hembygdsföreningens arkiv nr 110 Erik Bergh läser högt ur kapitlet om julblotet hos kung Harald i Frans G Bengtssons vikingaepos om Röde Orm. FOTO: Ulf Ahlqvist Bottarvekällaren i vinterskrud i helg-millum 2005. En brasa flammar lockande i den kalla natten. Varm mat och dryck väntar publiken efter uppläsningen om hur Röde Orm firar jul vid kung Harald Blåtands hov på hemväg från sin tid som fånge och galärslav. FOTO: Ulf Ahlqvist Förste antikvarie Gun Westholm från Fornsalen (numera Gotlands Museum) föreläser om kvinnors situation under vikingatiden FOTO: Ulf Ahlqvist 25

1:8 Fiskeboden vid Valbybodar Redan 1955 erbjöds hembygdsföreningen att få köpa en strandbod vid Valbybodars fiskeläge. Det handlade om den sydligaste lilla boden med utskjutande tak, alldeles invid vägen. Styrelsen har genom åren haft lite olika förslag på hur den skall kunna nyttjas. Sommarnöje var ett förslag, men boden ansågs för liten och är dessutom helt utan bekvämligheter, så av det förslaget blev intet. Under en följd av år har boden sedan upplåtits till förvaring av fiskeredskap, men på senare tid har framkommit förslag på att ordna ett obemannat litet fiskerimuseum där med fritt inträde för alla. Kanske kan detta åstadkommas som en 60-årspresent till föreningen...?! Valbybodar, högvatten efter storm 2007. FOTO: Ulf Ahlqvist 1955-04-25 3. Styrelsen beslöt inköpa G Perssons strandbod, den äldsta i fiskeläget, för 50 kr. 1955-05-07, årsmöte, 8. En längre diskussion utspann sig om den av styrelsen inköpta strandboden vid Fröjels fiskeläge, varvid beslut fattades att nytt tak skulle påläggas densamma. Styrelsen fick i uppdrag att ordna med detta. 1955-12-29 1. Konrad Ahlqvist föreslog att föreningen skulle låta iståndsätta en gammal strandbod vid Fröjels fiskeläge vilken föreningen tidigare köpt, och låta hyra ut den till sommarnöje. Styrelsen beslöt att ta sig en titt på stugan innan man vidtog några dyrbara förberedelser. 1974-04-07, årsmöte i Skolgården. 12. Diskuterades namnskylten vid Gustafs. Fiskelägets ursprungliga namn är Valbors-bodar, vilket föreslås stå på skylten. 1991-02-25 11. Diskuterades frågan om ett eventuellt bygge av en gemensamhetsbod i Valbybodar, och om hembygdsföreningen ev kunde tänka sig att stå som ägare om detta behövdes. Meningarna var mycket delade om man ansåg det lämpligt överhuvudtaget med en större bod, typ den (sockenstuga) i Kronvall i Eksta, om placeringen i så fall, och om man skulle acceptera att stå som ägare i så fall. Efter en livlig diskussion beslöts att föreningen kunde tänka sig att av formella skäl ikläda sig ägandeskapet, om detta inte innebar att vi skulle ha vare sig ekonomiskt eller skötsel-ansvar. 1999-06-14 3. Föregående protokoll genomgås och lägges till handlingarna efter följande kompletteringar. Tillägg till Fröjel hembygdsförenings ägor. Strandbod vid Valbybodars fiskeläge. Uppdrogs åt sekr att kontrollera gränserna till området Bottarve 1:38. 2004-04-30 Ur 6. Rapporter, skrivelser Inbjudan om hur fiskelägena (runt ön) skall förvaltas. John var intresserad att åka på mötet. 26

2008-09-08 Ur 7. Övriga anläggningar. - Det finns en färdig utställning gjord som skulle passa att visas i föreningens strandbod. Utställningen handlar om livet i ett fiskeläge. För att detta skall vara möjligt krävs en solcell och ett batteri för att driva belysning i strandboden. Torgny B ( Tojje ) tar reda på kostnaden för en sådan installation. Ibland tar det lång tid innan ett styrelsebeslut mognar fullt ut. En gemensamhetsbod vid Valbybodar är ett sådant ärende. Att eventuellt bygga en sådan gemensamhetsbod var uppe till behandling redan 1991 (Se ovan). 2008 var det dags igen. Men det är en lång väg att gå innan stugan står där, och det gäller hela tiden att kryssa sig fram mellan krångliga paragrafer, miljöhänsyn och divergerande uppfattningar... Ur 7. Övriga anläggningar. - Arbetsgrupp utses för att göra en förstudie och undersöka möjligheten att bygga en sockenstuga i Valby Bodar, liknande den i Kronvalls fiskeläge. Lisbeth, John, Hasse Jakobsson och Maggan Båtelsson föreslås ingå i denna arbetsgrupp. Fiskeläget Valbybodar i Fröjel vid slutet av 1900-talet. (Jämför med texten på nästa uppslag). FOTO: Jan-Eric Karlström Sommartid ligger det många båtar i Valbybodars hamn. FOTO: Ulf Ahlqvist Fröjel hembygdsförenings strandbod vid Valbybodar. Hamnreiti Gemensamma göranden och låtanden i fiskeläget beslutas av Hamnreiti (Hamnrätten). Vilka regler som gäller finns nertecknat i statuter som skrevs redan under Gustav III:s tid och ännu finns bevarade i sitt ursprungliga skick. (Originalhandlingarna förvaras på Arkivcentrum i Visby, kopia hos hamnfogden). Namnen på alla som varit hamnfogdar genom tiderna finns förtecknade där - med undantag dock för några av de första, vars namn blivit oläsliga på grund av att bläcket flutit ut. 27

Föregående och nuvarande ägare vid Wallborgsbodar (= Valbybodar) Nedtecknat av Arnold Carlsson (Utges nu postumt) Båthus Nr 1. Torgny Ahlqvist. Nr 2. Norra halvan byggd av Manfred Carlsson 1936. Södra halvan byggd av Hjalmar Hägg, Bottarve. Nr 3 från början byggt av Karl Johansson, Gustavs, och båtkamraten Kristian Pettersson, Ahlstäde. Då var båthuset av flat-takstyp, nuvarande ägaren gjorde om till sadeltak. Nr 4 byggt av Torsten Orleivsson, Levide. Strandbodar mellanraden Bod nr 1: Harry Persson. På denna plats hade bröderna Frans och Sten Andersson sin bod. Anderssönerna sålde den till Josef Johansson, som senare sålde den till en konditor Lövqvist från Klintehamn.Vid slarv med elden brann boden. Även grannboden...... nr 2 brann upp. Denna bod var ursprungligen byggd av Gustav Sandström från Övre Fröjel. Under min tid var det Gunnar Cedergren och Elmer Ahlgren som använde den. På västsidan var tillbyggt ett båthus, som även användes av Bottarve Häggen. Den bod som ersätter föregående nr 2 byggdes av Cedergrens måg, Gösta Niklasson. Äges nu av dottern Lena. Norr om bod 1, borta mot tunen, stod till 1933, två gamla bulbodar sammanbyggda med en öppen torkskul. Bodarna hade ägts av Kusare Per och Kusare Janne. Min far Manfred köpte den södra av Per för 5 kronor. Den hade öppen kalkstensspis. Den norra fick Gustav Ekström. Den står i förnyad upplaga jämte vägen söder om Lundins. Bod nr 3. Byggd av Arnold Carlsson. Ägare Ingemar Hjorth. Den bod som stod här förut byggde Manfred Carlsson då den fallfärdiga Kusare Pers-boden revs. Bod nr 4: Byggd och ägd av Greger Wahlgren. I denna bod ingår väntkuren från Hallins hållplats norr om Kaupe järnvägsstation och virke från rivet hus som stod på åkern efter Fröjelskogen på vägen mot Levidekorset snett mot byggarn Johansson vid Burge. Bod nr 5: Så långt jag minns, Albert Stenqvists bod. När Albert flyttade, köpte Hilding Jacobsson, Hallgårds denna bod. Ägs av Krister Jacobsson. Nu Irene Jacobsson. Bod nr 6: En av de två äldsta vid fiskeläget. De gamle kallade den Närströmsboden. Gustav Ekström använde den när han fiskade ihop med Stenqvist. Gustavs mor var född Närström. När Helge Jakobsson och Seth Andersson fiskade ihop övertog Helge boden. Vid Helges bortgång köpte Edvin boden av dödsboet. Ägs nu av Hans Jakobsson. Bod nr 7: Uppsatt och ägd av John Göthberg. Flyttad från skomakaren Karl Anders Andersson vid Ansarve i Fröjel, före detta bislunghus flyttat ca 1958-60 med Ansarnickens traktor och kärra. Här stod förut Kristian Petterssons, Alstäde, bod. Den boden såldes till verkstadsägare Alfred Persson, Klintehamn. Bod nr 8: Denna bod tillhörde ursprungligen min mormors far. Han, Olof Pettersson, Hallgårds, var båtkamrat med Alfred Lagergren. När Hallges Ole slöt med fisket övertog Lagergren boden. Lagergrens i tre generationer. Nu Håkan Onsjö. Mellan bodarna nr 8 och 9 stod förut Edvard Sandgrens bod. Den var byggd och ägd av Johan Stenberg, Bockes. Nu står den som brygghus i Bertil Lundins tallunde. Bod nr 9: Karl Johansson byggde och ägde denna bod som nu ägs av Ulf Rosén, Stockholm. Nybyggd ca 2002, den gamla flyttades till John Larsson vid Nymans. Bod nr 10: Så länge jag minns ägd av Gunnar Persson, Gustavs sedan Puser. Numera äger hembyggdsföreningen i Fröjel den. 28

Strandbodar övre raden Bodarna nr 1 och 2: Sylve Båtelsson numera dottern. Bod nr 3: Einar Båtelsson. Bod nr 4: Sven Johansson byggde boden. Mågen Bertil Jakobsson köpte den av Svens dödsbo. Numera sonen Pelle Jacobsson vid Klinte kyrka. Bod nr 5: Ägare Bertil Lundin. Byggd av Kristian Pettersson, Sigdarve, senare ägd av Lennart Pettersson. Jag minns den bod som stod här förut. Den ägdes av Janne Pettersson och Styrman Pettersson. Bod nr 6: Ägare Lars Erik Petersson, Klintehamn. Ägs av Lars-Erik Mattsons dotter. Bod nr 7: Byggd av handlaren Edvard Johansson. Ägs av sonen Erik Fröjvik. Mellan 7 och 8 byggdes i slutet på 20-talet en bod som fritidshus för lärarparet Söderdahl från Väte. Fru Clara Söderdahl var dotter till Clas och Hulda Johansson, Gannarve. Bod nr 8: Byggd av smeden Gunnar Olsson, Eksta. Ägare dödsboet? Gunnar var född i Fröjel, under Närströmsberget. Dottern äger idag. Mellan 8 och 9 hade Seth Andersson stall för sin häst, som användes för fiskförsäljningen, innan han skaffade bil i början av 40-talet. Bod nr 9: Byggd och ägd av Kjell Pettersson, Rovide. Bod nr 10: Ägare Karl Henrik Buskas. Ursprungligen byggd av ägarens morfar Helmut Westberg, Gustavs, båtkamrat med Gunnar Persson. Söder om bod 10 fanns till början av 40-talet en liten flat-taksbod ägd av Edvard Jakobsson, Gustavs. Edvin använde den efter sin farfar. Flyttades till ( Sylve Båtelsson? ) Arnold fortsätter 1: Glömde närapå värnet som kronan byggde 1940 och rev utan kulhål 1997. Arnold fortsätter 2: Som sork hade man hört av de gamle, att det fanns ett ankare med kätting runt den stora stenen Burgar utanför Valbybodar. Viktor tog upp det någon gång på 50- eller 60-talet en påminnelse om Fröjels gamla hamn. 29 Det gamla ankaret med kättingstumpar och släkräfsa, som står alldeles innanför grinden till området, sattes upp av bärgaren Viktor Lagergren.

1:9 Milstolparna våra fadderbarn Utöver de fastigheter som hembygdsföreningen i Fröjel står som ägare till, bör kanske också nämnas något om en annan typ av åtagande som vi har: På förfrågan från Fornsalen och Gotlands Hembygdsförbund om Gotlands hembygdsföreningar kunde vara intresserade av att stå som fadder för milstolparna inom sina respektive sockengränser har styrelsen nämligen svarat jakande. Detta inträffade just efter det att flera av de milstenar som står längs vägarna runtom på ön genom en arbetsmarkandsinsats för arbetslösa i början av 2000-talet fått en allmän översyn och putsats upp med kritvitt bruk till ursprungligt (?) utseende. Fadderuppdraget innebär i all enkelhet att styrelsen lovat hålla ett öga på milstenarna i socknen, och att anmäla om de blivit skadade på något sätt. I åliggandet ingår också att hålla rent från sly och störande växtlighet runt stenarna. För Fröjel hembygdsförenings del har det inneburit att vi började med att lokalisera våra fem milstenar inom sockengränserna ett inte helt enkelt uppdrag, eftersom vägsträckningar har ändrats och tidens tand har gnagt ordentligt på åtminstone en av stenarna. Men nu är de upptäckta och har blivit en del i föreningens presentationsmaterial Vid Bottarvekällaren. Vid gamla väg 141, Ansarve södra. 30

Din guide till Fröjel. Där kan man finna uppgifter på hur man kan hitta stenarna och dessutom lära sig lite om historian bakom dem. De flesta kom till under 1700-talet, då det ännu fanns olika 1600-talsmått runt om i Sverige så var exempelvis en dala-mil eller en Upplands-mil inte lika långa som en gotländsk mil... År 1649 infördes enhetsmilen i Sverige, men det är egentligen bara i Sverige och Norge som begreppet mil sedan unionstiden används. En av milstenarna i Fröjel står alldeles invid gamla vägen (= väg 52) västsydväst om kyrkan. Där kan man förstå att det är tre och trekvarts mil till Visby, vilket ju alla med våra dagars vägmätare i bilarna och GPS vet är en något för låg siffra. Förklaringen är att den mil man tidigast enades om i Sverige med våra dagars mått var betydligt längre än ny - milen som infördes. (1 gammal svensk mil = 12 000 alnar = 36.000 fot = 10 688,54 meter). Hela, halva och fjärdedels mil angavs på milstenarna. En fjärdingsväg = en fjärdedels mil blir då 2 672 meter. (Som en jämförelse: En Dala-mil var ca 14 485 meter, en Upplands-mil 10 688,54 meter och en Västgöta-mil = ca 13 000 meter). År 1889, blev metersystemet slutgiltigt infört i Sverige. En nymil blir då 10 km = 10 000 meter, vilket innebär att en mil blev ungefär 700 meter kortare än Upplands-milen, som tidigare använts en tid i hela landet. Det är egentligen franska revolutionen som ligger bakom omräkningen till hur långa våra dagars kilometrar skall vara. I en anda av liberté, egalité och fraternité utgick man från ett mått som alla länder kunde känna anknytning till, och valde då avståndet mellan nordpolen och ekvatorn. Det måttet sattes till 10 000 km, och sedan var det bara att dividera för att komma fram till hur lång måttenheten en kilometer skulle vara. Och en meter också för den delen... Det fanns också en lång tid så kallade rikslikare i varje land, där tumstocks- och linjalfabrikanter och andra intressenter kunde kontrollera sina produkters noggrannhet. Och i Paris fanns den likare som alla länder kunde jämföra sina lands-likare mot... Mil är som nämnts en måttenhet som endast används i Sverige och Norge. Nästan överallt annars anger man bara avstånd i kilometer, km. Det finns visserligen miles i England, men där utgår man från helt andra beräkningsgrunder; Den engelska milen, 1 mile, motsvaras av cirka 1 609 meter uttryckt i metersystemsmått. 2002-01-08 Ur 4. Rapporter, skrivelser. Genomgås en skrivelse från Gotlands Hembygdsförbund vilket medförde att följande beslut togs: - Milstolpsfaddrar. På förfrågan om Fröjel hembygdsförening skulle kunna tänka sig att bli fadder åt socknens milstolpar (ca 5 st) blir svaret ja. Vid gamla väg 141, norr om Ansarve norra. Vid Kusarve vid väg 140. 31