Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt Folkhälsoarbete Systematiska och målinriktade hälsofrämjande insatser för att åstadkomma en jämlik hälsa för hela befolkningen
Det handlar om jämlik hälsa! Regeringen: "Sverige är ett av världens rikaste och mest välmående länder. Trots det finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det är allvarligt men än mer oroande är att dessa skillnader ökar. För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Nationella kommissionen för en jämlik hälsa: Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena För att komma till rätta med hälsoklyftorna måste arbetet bedrivas bredare och mer långsiktigt, med fokus på alla livsområden som är centrala för en jämlik hälsa, inte minst utbildning, arbete och inkomster
Det handlar om jämlik hälsa!
Livsvillkoren och levnadsvanorna har samband med vår hälsa
Lönar sig folkhälsoarbetet?
En befolkning med god hälsa är en viktig förutsättning för utveckling och tillväxt lokalt, regionalt och nationellt.. Ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro Mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg Ökar människors förmåga att lära sig nya saker och utveckla sin kompetens Produktiviteten och kvaliteten på arbetet ökar Längre livslängd ökar benägenheten att spara för framtida behov 2017-07-10 Sid 8
Samhällsplaneringen är viktig! Social hållbarhet i översiktsplanering, detaljplanering, verksamhetsplanering mm Möjlighet till delaktighet och inflytande för kommuninvånarna genom olika former av dialoger Viktiga faktorer: Boende Samhällsservice Trygghet Tillgänglighet Kollektivtrafik Mötesplatser Grönområden
Demografiska utmaningar i länsdelen Hällefors 1990 Hällefors 2000 Hällefors 2016 Lindesberg 1990 Lindesberg 2000 Lindesberg 2016 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% 0-19 20-64 65+ 0% 0-19 20-64 65+ Ljusnarsberg 1990 Ljusnarsberg 2000 Ljusnarsberg 2016 Nora 1990 Nora 2000 Nora 2016 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% 0-19 20-64 65+ 0% 0-19 20-64 65+
Nyanlända utlandsfödda Migrationsverkets mottagningssystem 2017-03-01 Anläggningsboende (ABO) Eget boende (EBO) Övrigt boende Totalt HÄLLEFORS 257 39 17 LINDESBERG 1 135 42 70 LJUSNARSBERG 390 12 19 NORA 27 28 ÖREBRO 1 625 197 313 1 247 421 55 823 Delsumma 2 931 975 659 4 565 Antal utlandsfödda kommuninvånare 2015 Norden Övr. Europa Övr. världen Totalt Hällefors 459 267 592 1318 Ljusnarsberg 240 227 435 902 Nora 327 311 624 1262 Lindesberg 755 700 1973 3428
Barn och unga Behörighet % till gymnasiet 2015/16 Flickor Pojkar 100 80 60 Risk- och skyddsfaktorer 40 20 0 Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro län Riket
Psykisk hälsa Behov i norra Örebro län handlingsplan psykisk hälsa 2016 Förebyggande och främjande! Första linjen! Etablerad och effektiv samverkan mellan kommunerna, regionen, föreningsliv
100 Barnfattigdom 2014, % 80 60 40 20 0 Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll Barnfamiljer med låga inkomster 2014, % 100 80 60 40 20 0 Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år
Ej i arbetskraften av kommuninvånarna 20-64 år 2015 Förvärvsfrekvens ca 67 %, ca 870 personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 71 %, ca 1 065 personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 77 %, ca 2 920 personer utanför arbetskraften Förvärvsfrekvens ca 79 %, ca 1 160 personer utanför arbetskraften Utbildningsnivå Ekonomiska förutsättningar Egen försörjning
Hälsosamt åldrande En stor majoritet av de äldre kommuninvånarna finns inte i äldreomsorgen! Stora skillnader mellan olika grupper av äldre! Ojämlikhet i hälsa hänger med Hörnpelarna: Social gemenskap och socialt stöd Meningsfullhet Fysisk aktivitet Goda matvanor
SKL: Gör jämlikt gör skillnad Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på lika till alla, utan på att göra skillnad, på att se människors behov och förutsättningar. Det är viktigt med generella insatser, men de måste anpassas så att de bättre motsvarar olika människors behov Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Ge förutsättningar för ett hälsosamt åldrande