FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB MARS -04-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utrikes tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utrikes tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari avseende förhållandena per -01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Åsa Andersson 08-5069 4487 fornamn.efternamn@scb.se Kristian Tegbring 08-5069 4497 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utrikes fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1998-1999- 2000-2001- 2002-2003- 2004-2005- - - 0% 1998-1999- 2000-2001- 2002-2003- 2004-2005- - - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -03-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 5 655 622 3 891 073 827 571 459 521 173 486 303 972 Bostadsinstitut 1 908 582 1 844 290 28 449 8 388 10 811 16 644 Finansbolag 277 333 162 717 42 9 449 7 105 118 MFI 437 357 218 142 196 241 1 124 7 147 14 702 MFI totalt 8 278 894 6 116 221 1 052 304 478 482 191 451 440 436
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssekorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssekorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 1998-1999- 2000-2001- 2002-2003- 2004-2005- - - 0% 1998-1999- 2000-2001- 2002-2003- 2004-2005- - - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -03-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 5 655 622 3 499 722 1 078 575 182 842 593 325 301 158 Bostadsinstitut 1 908 582 461 779 1 312 420 7 680 41 861 84 843 Finansbolag 277 333 184 442 18 876 64 18 830 55 120 MFI 437 357 48 191 349 409 7 858 17 336 14 564 MFI totalt 8 278 894 4 194 134 2 759 281 198 443 671 351 455 685
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 20,0% 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 20,0% 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2003 2004 2005 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -03-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 443 677 404 367 892 260 1 471 147 Bostadsinstitut 1 695 518 1 277 045 399 899 1 483 Finansbolag 124 824 56 282 65 878 11 642 MFI 157 993 65 788 51 662 3 652 MFI totalt 3 422 011 1 803 482 1 409 699 1 487 924
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sep Dec Sep Dec 2005 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 Sep 2005 Dec Sep Dec Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag mar-06 3,67 3,83 3,53 1,05 0,82 1,27 feb-07 3,60 3,77 3,43 0,90 0,67 1,13 mar-07 4,19 4,29 4,10 1,90 1,60 2,22
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningsmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % mar-06 1 090 264 11,4 1 322 999 10,0 1 548 139 15,2 feb-07 1 105 464 8,1 1 326 638 10,7 1 516 190 17,3 mar-07 1 213 428 12,3 1 482 715 14,0 1 790 955 15,9
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 900 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Dec Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten 2004 Sep Dec Sep Dec 2005 Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Sep Dec 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut mar-06 229 862 71 120 784 831 724 193 feb-07 265 957 63 969 779 001 719 035 mar-07 266 954 109 599 771 899 775 483
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 20 Penningsmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 15 10 5 0-5 Dec 2000 Sep Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 M1 M2 M3 0 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 106 385 9 691 96 694 1 026 327 964 770 61 558 73 170 383 278 20 674 513 924 35 281 1 123 021 Aug 106 497 9 864 96 633 1 059 519 1 000 605 58 913 87 846 391 509 26 270 518 993 34 901 1 156 152 Sep 106 492 10 405 96 087 1 077 377 1 016 116 61 261 87 046 392 498 28 828 535 209 33 796 1 173 464 Okt 106 335 9 659 96 676 1 082 504 1 024 589 57 914 84 323 391 650 40 896 531 504 34 131 1 179 179 Nov 107 524 10 398 97 126 1 089 465 1 031 818 57 647 81 062 407 140 33 912 533 123 34 227 1 186 591 Dec 112 375 11 612 100 763 1 118 362 1 052 616 65 746 95 177 434 458 31 366 523 625 33 736 1 219 125 Jan 107 856 12 094 95 762 1 117 665 1 052 677 64 989 99 355 427 452 22 247 532 076 36 537 1 213 428 Feb 108 053 12 913 95 140 1 099 458 1 034 506 64 952 86 958 409 035 25 903 541 163 36 399 1 194 598 108 192 11 914 96 278 1 128 379 1 057 505 70 875 97 410 426 879 20 366 546 851 36 873 1 224 657 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 237 454 227 378 10 075 12 001 51 867 15 197 155 554 2 835 1 360 475 75 278 67 810 149 649 1 653 212 Aug 237 493 227 371 10 122 9 130 51 544 15 886 158 207 2 727 1 393 645 81 227 67 810 147 613 1 690 294 Sep 250 468 241 370 9 098 11 154 57 452 16 567 162 666 2 628 1 423 932 94 371 62 507 136 755 1 717 566 Okt 248 236 238 872 9 364 8 846 59 162 11 878 166 161 2 189 1 427 415 77 335 62 507 148 306 1 715 564 Nov 254 361 242 520 11 840 10 501 60 460 12 430 168 463 2 506 1 440 951 70 672 62 507 145 825 1 719 956 Dec 259 758 253 266 6 492 17 072 65 425 10 286 164 527 2 447 1 478 883 47 157 63 782 181 455 1 771 277 Jan 269 287 262 364 6 924 25 652 60 080 10 568 170 702 2 284 1 482 715 72 216 63 782 172 242 1 790 955 Feb 273 402 269 234 4 169 17 677 64 152 17 483 171 660 2 430 1 468 000 71 134 63 782 175 558 1 778 475 283 500 269 340 14 160 31 810 61 351 9 388 178 210 2 740 1 508 157 53 459 63 782 169 521 1 794 919 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul 0,5 9,3 9,0 18,2 0,4 9,3 8,5 17,6 Aug 0,1 13,3 12,9 19,2 0,2 10,3 10,0 18,3 Sep -0,5 12,8 13,9 19,2 0,0 11,8 12,0 18,9 Okt -0,7 10,8 11,7 14,6-0,4 12,3 12,8 17,7 Nov -0,6 11,6 13,2 16,7-0,6 11,7 12,9 16,9 Dec 0,4 12,2 14,0 15,7-0,3 11,5 13,0 15,7 Jan -0,8 8,7 11,1 16,2-0,3 10,8 12,8 16,2 Feb -0,8 8,1 10,7 17,3-0,4 9,6 11,9 16,4 1,4 12,3 14,0 15,9 0,0 9,7 11,9 16,5
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 816 1 160 622 72 764 653 694 1 518 399 995 55 717 106 933 15 529 7 769 1 337 972 Aug 96 755 1 182 386 69 197 661 130 1 518 417 003 53 301 104 252 14 378 11 889 1 360 228 Sep 96 238 1 209 556 72 685 681 775 1 647 416 680 57 007 111 101 14 031 8 338 1 386 816 Okt 96 826 1 204 298 67 635 681 100 1 576 419 064 52 157 104 134 13 902 9 378 1 378 137 Nov 97 268 1 221 780 71 652 685 067 1 465 429 744 56 622 106 970 13 565 8 480 1 399 180 Dec 100 883 1 244 807 74 411 670 488 1 571 455 959 60 782 118 359 12 057 7 336 1 427 436 Jan 95 882 1 256 966 71 189 684 961 1 733 446 790 56 867 125 215 12 589 8 798 1 432 835 Feb 95 260 1 251 801 70 435 695 067 1 644 440 752 56 080 115 982 12 710 9 152 1 426 649 96 406 1 261 865 84 770 706 782 1 832 443 039 61 721 112 044 21 217 9 701 1 452 741
2.6 Noter till del 2 penningmängden 1) I publiceringen avseende april har avistainlåningen (och därmed M1), samt inlåning med vissa villkor reviderats för perioden Jan 1998-Sep 2004
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Dec Sep 2003 Dec Sep 2004 Dec Sep 2005 Dec Sep Dec 0 Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sep Dec Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 16% 14% 80% 12% 10% 60% 8% 6% 40% 4% 2% 20% 0% -2% -4% 0% 1998-1999- 2000-2001- 2002-2003- 2004-2005- Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI - - -6% Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sep Dec
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -03-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 272 547 777 095 6 116 221 4 537 396 1 578 826 Icke-MFI 82 121 512 030 4 239 715 3 465 956 773 759 Svenska icke-mfi 43 950 334 747 3 422 011 3 295 246 126 765 Icke-monetära finansiella företag -5 160 788 75 203 72 730 2 474 Icke-finansiella företag 21 130 135 524 1 409 699 1 287 616 122 082 Offentlig sektor 13 238 8 295 133 626 133 322 304 Hushåll inkl HIO 14 743 190 140 1 803 482 1 801 578 1 905 Utländska icke-mfi 38 170 177 283 817 705 170 710 646 994 EU-länder 1 675 74 545 386 542 66 305 320 237 utlandet 36 495 102 738 431 163 104 406 326 757 MFI 190 426 265 064 1 876 506 1 071 440 805 066 Svenska MFI 78 135 79 327 892 416 826 448 65 968 Banker 62 120 87 889 280 600 269 229 11 371 Bostadsinstitut 15 580-16 314 457 648 428 774 28 874 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 147 8 830 154 062 128 339 25 723 MFI -713-1 079 106 106 0 Utländska MFI 112 291 185 738 984 090 244 991 739 099 EU-länder 101 567 192 539 750 927 224 238 526 689 utlandet 10 724-6 801 233 163 20 753 212 410 Räntebärande värdepapper -654 100 799 1 052 304 473 235 579 069 Aktier och andelar 45 716 45 087 478 482 217 671 260 812 Derivatinstrument -3 459-76 398 191 451 103 427 88 023 tillgångar -51 344-98 028 440 436 346 516 93 920 SUMMA TILLGÅNGAR 262 805 748 556 8 278 894 5 678 244 2 600 650 Svenska kronor 144 094 538 530 5 678 244 Euro och EMU-valutor 77 472 234 240 1 157 432 EU-valutor -14 433-11 656 354 849 utländska valutor 55 672-12 558 1 088 369
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 115 703 390 801 4 194 134 2 657 731 1 536 403 Icke-MFI -598 165 008 1 931 086 1 507 056 424 030 Svenska icke-mfi 16 853 186 079 1 487 924 1 390 100 97 824 Icke-monetära finansiella företag 17 184 36 764 176 672 148 140 28 532 Icke-finansiella företag 7 958 48 297 511 236 449 165 62 072 Offentlig sektor -21 419-1 737 40 074 35 115 4 959 Hushåll inkl HIO 13 130 102 756 759 942 757 681 2 261 Utländska icke-mfi -17 451-21 071 443 162 116 956 326 206 EU-länder -3 441 15 249 229 395 70 486 158 909 utlandet -14 010-36 320 213 767 46 469 167 298 MFI 116 301 225 793 2 263 048 1 150 675 1 112 374 Svenska MFI 62 317 86 525 888 886 823 480 65 406 Banker 30 408 33 260 717 098 655 684 61 414 Bostadsinstitut 30 711 53 229 149 381 149 159 222 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 414 906 20 256 16 501 3 755 MFI -1 215-871 2 151 2 136 15 Utländska MFI 53 984 139 268 1 374 162 327 195 1 046 967 EU-länder 35 426 150 337 901 594 291 516 610 078 utlandet 18 558-11 069 472 568 35 679 436 890 Emitterade värdepapper 78 257 341 745 2 759 281 1 206 729 1 552 552 Certifikat 968-34 847 618 034 116 227 501 807 Obligationer 69 460 339 341 1 853 799 1 047 737 806 062 Förlagslån 8 130 22 910 219 360 35 705 183 655 emitterade värdepapper -302 14 342 68 088 7 060 61 028 Derivatinstrument -4 878-82 036 198 443 109 175 89 268 skulder 74 303 40 014 671 351 514 798 156 553 Eget kapital -580 58 031 455 685 331 582 124 103 SUMMA SKULDER 262 805 748 556 8 278 894 4 820 014 3 458 880 Svenska kronor 127 080 525 324 4 820 014 Euro och EMU-valutor 96 560 249 133 1 336 402 EU-valutor -11 707-5 652 382 003 utländska valutor 50 871-20 250 1 740 474
3.4 Bankers balansräkning -03-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 224 490 542 208 3 891 073 2 393 461 1 497 612 Icke-MFI 63 247 331 505 2 201 058 1 490 696 710 361 Svenska icke-mfi 28 371 170 267 1 443 677 1 322 079 121 597 Icke-monetära finansiella företag -5 162 437 74 006 71 603 2 404 Icke-finansiella företag 17 232 120 137 892 260 774 975 117 285 Offentlig sektor 12 142 5 603 73 044 73 018 26 Hushåll inkl HIO 4 159 44 090 404 367 402 484 1 883 Utländska icke-mfi 34 875 161 238 757 381 168 617 588 764 EU-länder 270 67 252 363 210 64 810 298 400 utlandet 34 605 93 986 394 171 103 807 290 364 MFI 161 244 210 703 1 690 015 902 764 787 251 Svenska MFI 48 562 23 826 719 715 658 580 61 135 Banker 41 206 55 220 181 506 172 682 8 824 Bostadsinstitut 7 013-32 534 426 079 397 205 28 874 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 031 2 180 112 024 88 587 23 437 MFI -688-1 039 105 105 0 Utländska MFI 112 682 186 878 970 300 244 184 726 116 EU-länder 101 979 192 395 740 616 223 437 517 179 utlandet 10 703-5 517 229 684 20 747 208 937 Räntebärande värdepapper -3 931 87 662 827 571 433 557 394 014 Aktier och andelar 45 925 42 859 459 521 205 212 254 309 Derivatinstrument -6 469-82 214 173 486 97 114 76 372 tillgångar -42 630-96 760 303 972 239 371 64 602 SUMMA TILLGÅNGAR 217 386 493 754 5 655 622 3 368 714 2 286 908 Svenska kronor 101 572 322 220 3 368 714 Euro och EMU-valutor 72 963 212 761 958 941 EU-valutor -14 977-8 565 341 438 utländska valutor 57 828-32 662 986 530
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 109 766 392 574 3 499 722 2 072 030 1 427 691 Icke-MFI -3 756 163 073 1 879 226 1 482 607 396 619 Svenska icke-mfi 16 530 187 712 1 471 147 1 373 867 97 281 Icke-monetära finansiella företag 17 174 37 436 173 713 145 181 28 532 Icke-finansiella företag 7 928 48 568 504 760 443 039 61 721 Offentlig sektor -21 418-1 706 40 019 35 067 4 952 Hushåll inkl HIO 12 847 103 413 752 656 750 580 2 076 Utländska icke-mfi -20 285-24 639 408 078 108 740 299 339 EU-länder -4 508 13 789 214 351 62 618 151 732 utlandet -15 777-38 428 193 728 46 121 147 606 MFI 113 522 229 501 1 620 496 589 424 1 031 072 Svenska MFI 59 643 94 719 287 306 275 733 11 574 Banker 38 162 66 164 188 775 180 555 8 219 Bostadsinstitut 21 781 33 953 84 686 84 465 222 Andra monetära kreditmarknadsföretag 925-4 523 11 716 8 599 3 117 MFI -1 224-874 2 129 2 114 15 Utländska MFI 53 879 134 781 1 333 189 313 691 1 019 499 EU-länder 34 323 149 716 873 562 280 815 592 748 utlandet 19 556-14 935 459 627 32 876 426 751 Emitterade värdepapper 42 176 92 771 1 078 575 177 706 900 870 Certifikat -8 193-24 000 440 865 49 912 390 954 Obligationer 47 442 83 204 372 662 101 923 270 739 Förlagslån 3 229 19 228 196 970 18 821 178 149 emitterade värdepapper -302 14 339 68 079 7 051 61 028 Derivatinstrument -7 769-82 287 182 842 104 056 78 786 skulder 73 743 46 183 593 325 449 117 144 208 Eget kapital -530 44 513 301 158 177 764 123 394 SUMMA SKULDER 217 386 493 754 5 655 622 2 980 673 2 674 949 Svenska kronor 114 720 421 430 2 980 673 Euro och EMU-valutor 81 026 132 652 998 345 EU-valutor -11 555-8 882 331 931 utländska valutor 33 195-51 446 1 344 672
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -03-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 43 933 195 935 1 844 290 In- och upplåning 2 346-14 202 461 779 Icke-MFI 13 782 141 680 1 696 346 Icke-MFI 1 495 1 464 18 257 Svenska icke-mfi 13 758 141 478 1 695 518 Svenska icke-mfi 2-571 1 483 Icke-monetära finansiella företag -8-29 365 Utländska icke-mfi 1 492 2 035 16 775 Icke-finansiella företag 2 322 2 753 399 899 MFI 851-15 665 443 521 Offentlig sektor 511-345 18 208 Svenska MFI 851-15 567 443 521 Hushåll inkl HIO 10 934 139 100 1 277 045 Utländska MFI 0-98 0 Utländska icke-mfi 24 202 829 EU-länder 0-98 0 EU-länder 16 120 457 utlandet 0 0 0 utlandet 8 82 372 Emitterade värdepapper 42 786 221 536 1 312 420 MFI 30 151 54 255 147 944 Certifikat 14 683-19 073 141 676 Svenska MFI 30 151 54 255 147 944 Obligationer 23 266 236 526 1 153 652 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån 4 837 4 083 17 092 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument 2 256 1 493 7 680 Räntebärande värdepapper 2 792 15 555 28 449 skulder -586 7 185 41 861 Aktier och andelar 2 5 228 8 388 Eget kapital 277 8 191 84 843 Derivatinstrument 4 187 5 404 10 811 SUMMA SKULDER 47 079 224 204 1 908 582 tillgångar -3 835 2 082 16 644 Svenska kronor 9 847 93 292 1 487 201 SUMMA TILLGÅNGAR 47 079 224 204 1 908 582 Utländsk valuta 37 232 130 912 421 381 Svenska kronor 40 677 204 195 1 885 308 Euro och EMU-valutor 16 317 119 752 271 250 Utländsk valuta 6 402 20 009 23 274 EU-valutor 3 378 3 757 18 289 Euro och EMU-valutor 4 308 16 328 19 112 utländska valutor 17 537 7 404 131 843 EU-valutor 92 102 132 utländska valutor 2 001 3 578 4 031 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -03-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 2 124 10 294 162 717 In- och upplåning 3 933 12 618 184 442 Icke-MFI 2 707 12 515 148 037 Icke-MFI 1 565 4 124 29 313 Svenska icke-mfi -104 9 258 124 824 Svenska icke-mfi 363 1 556 11 642 Icke-monetära finansiella företag -26 256 697 Utländska icke-mfi 1 202 2 569 17 672 Icke-finansiella företag 804 5 035 65 878 MFI 2 368 8 493 155 129 Offentlig sektor -373-812 1 967 Svenska MFI 742 3 970 119 592 Hushåll inkl HIO -509 4 778 56 282 Utländska MFI 1 626 4 523 35 536 Utländska icke-mfi 2 811 3 257 23 213 EU-länder 1 078 1 268 23 877 EU-länder 1 217 1 880 10 911 utlandet 548 3 255 11 659 utlandet 1 594 1 377 12 302 Emitterade värdepapper -395 1 045 18 876 MFI -583-2 221 14 680 Certifikat -471 962 9 990 Svenska MFI -393-2 010 10 968 Obligationer 7 182 7 677 Utländska MFI -190-211 3 711 Förlagslån 69-101 1 199 EU-länder -231-266 2 866 emitterade värdepapper 0 3 10 utlandet 41 54 845 Derivatinstrument 14 51 64 Räntebärande värdepapper 42 30 42 skulder -1 230-149 18 830 Aktier och andelar -181-16 9 449 Eget kapital -259 4 924 55 120 Derivatinstrument -8 7 7 SUMMA SKULDER 2 062 18 489 277 333 tillgångar 85 8 174 105 118 Svenska kronor -406 14 545 218 866 SUMMA TILLGÅNGAR 2 062 18 489 277 333 Utländsk valuta 2 469 3 944 58 467 Svenska kronor -427 14 734 220 579 Euro och EMU-valutor 991-243 24 164 Utländsk valuta 2 489 3 755 56 754 EU-valutor 783 1 682 10 460 Euro och EMU-valutor 149-931 23 281 utländska valutor 695 2 505 23 843 EU-valutor 948 2 232 10 623 utländska valutor 1 392 2 454 22 849 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -03-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 1 999 28 658 218 142 In- och upplåning -342-189 48 191 Icke-MFI 2 385 26 330 194 275 Icke-MFI 97-3 653 4 289 Svenska icke-mfi 1 926 13 744 157 993 Svenska icke-mfi -43-2 617 3 652 Icke-monetära finansiella företag 36 123 136 Utländska icke-mfi 140-1 036 637 Icke-finansiella företag 772 7 600 51 662 MFI -439 3 464 43 902 Offentlig sektor 958 3 849 40 407 Svenska MFI 1 081 3 403 38 466 Hushåll inkl HIO 160 2 173 65 788 Utländska MFI -1 520 61 5 436 Utländska icke-mfi 460 12 586 36 282 EU-länder 25-548 4 154 EU-länder 172 5 293 11 964 utlandet -1 546 610 1 282 utlandet 288 7 293 24 318 Emitterade värdepapper -6 310 26 394 349 409 MFI -386 2 327 23 868 Certifikat -5 051 7 264 25 502 Svenska MFI -185 3 256 13 790 Obligationer -1 254 19 430 319 808 Utländska MFI -201-929 10 078 Förlagslån -5-300 4 099 EU-länder -181 409 7 445 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -20-1 338 2 633 Derivatinstrument 622-1 294 7 858 Räntebärande värdepapper 442-2 447 196 241 skulder 2 376-13 205 17 336 Aktier och andelar -31-2 983 1 124 Eget kapital -68 402 14 564 Derivatinstrument -1 169 406 7 147 SUMMA SKULDER -3 722 12 108 437 357 tillgångar -4 965-11 525 14 702 Svenska kronor 2 920-3 943 133 275 SUMMA TILLGÅNGAR -3 722 12 108 437 357 Utländsk valuta -6 642 16 051 304 082 Svenska kronor 2 272-2 619 203 643 Euro och EMU-valutor -1 774-3 027 42 643 Utländsk valuta -5 995 14 727 233 714 EU-valutor -4 313-2 209 21 324 Euro och EMU-valutor 51 6 082 156 099 utländska valutor -555 21 287 240 116 EU-valutor -496-5 426 2 656 utländska valutor -5 550 14 072 74 959 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -03-31 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 3 335 572 620 135 445 350 110 150 Icke-MFI 1 767 990 417 088 331 463 101 605 Svenska icke-mfi 1 087 763 1 754 254 737 101 177 Icke-monetära finansiella företag 51 081 12 22 724 201 Icke-finansiella företag 708 733 1 321 145 906 37 620 Offentlig sektor 59 723 0 12 490 831 Hushåll inkl HIO 268 226 421 73 616 62 525 Utländska icke-mfi 680 227 415 334 76 726 428 EU-länder 344 052 194 118 18 928 229 utlandet 336 174 221 215 57 798 199 MFI 1 567 582 203 047 113 888 8 545 Svenska MFI 654 519 17 208 56 650 8 545 Banker 121 077 100 51 927 8 502 Bostadsinstitut 425 750 12 304 296 33 Andra monetära kreditmarknadsföretag 107 653 4 803 4 361 10 MFI 39 0 67 0 Utländska MFI 913 063 185 839 57 237 0 EU-länder 686 790 66 079 53 826 0 utlandet 226 273 119 760 3 411 0 Räntebärande värdepapper 712 073 242 770 106 115 9 383 Aktier och andelar 451 602 23 098 424 7 495 Derivatinstrument 160 126 52 244 13 254 105 tillgångar 200 576 137 750 100 869 2 527 SUMMA TILLGÅNGAR 4 859 950 1 075 996 666 012 129 660 Svenska kronor 2 626 644 35 492 613 160 128 910 Euro och EMU-valutor 930 344 176 040 28 159 438 EU-valutor 338 677 236 110 2 733 28 utländska valutor 964 286 528 039 21 960 284 Ej valutafördelad filialdifferens 100 314
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 2 967 211 507 794 428 115 104 396 Icke-MFI 1 667 266 261 421 113 556 98 404 Svenska icke-mfi 1 279 387 13 565 93 848 97 913 Icke-monetära finansiella företag 144 487 1 499 28 656 570 Icke-finansiella företag 442 319 11 804 45 196 17 244 Offentlig sektor 36 715 10 1 605 1 699 Hushåll inkl HIO 655 865 252 18 392 78 399 Utländska icke-mfi 387 880 247 856 19 708 491 EU-länder 204 141 121 325 9 946 264 utlandet 183 739 126 531 9 762 227 MFI 1 299 945 246 373 314 559 5 992 Svenska MFI 248 466 2 319 33 437 5 403 Banker 150 524 641 32 848 5 403 Bostadsinstitut 84 684 0 2 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 11 406 1 665 310 0 MFI 1 851 13 278 0 Utländska MFI 1 051 479 244 054 281 122 589 EU-länder 611 472 121 064 261 502 589 utlandet 440 007 122 990 19 620 0 Emitterade värdepapper 1 049 314 313 879 27 802 1 460 Certifikat 415 758 301 047 24 909 198 Obligationer 369 403 10 745 2 757 502 Förlagslån 196 892 2 087 0 78 emitterade värdepapper 67 261 0 135 682 Derivatinstrument 168 446 53 389 14 330 66 skulder 400 994 190 329 190 556 1 775 Eget kapital 273 986 10 605 5 208 21 964 SUMMA SKULDER 4 859 950 1 075 996 666 012 129 660 Svenska kronor 2 359 573 36 444 492 120 128 980 Euro och EMU-valutor 950 223 175 746 47 719 403 EU-valutor 329 265 225 430 2 645 21 utländska valutor 1 220 890 530 631 123 527 256 Ej valutafördelad filialdifferens 107 745
3.9 MFIs balansräkning tidsserier 3.9.1 MFIs utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul 5 563 417 4 319 501 1 243 916 3 903 262 3 255 123 648 138 3 211 764 3 102 617 109 147 69 310 67 545 1 766 1 332 516 1 227 989 104 527 Aug 5 481 211 4 292 092 1 189 119 3 933 084 3 285 028 648 056 3 217 742 3 116 821 100 921 60 788 58 783 2 005 1 333 612 1 238 765 94 847 Sep 5 589 169 4 385 765 1 203 404 3 952 155 3 291 152 661 004 3 274 027 3 164 972 109 055 80 034 77 396 2 638 1 335 755 1 231 700 104 055 Okt 5 693 199 4 419 485 1 273 713 3 999 585 3 321 175 678 410 3 295 154 3 188 730 106 424 79 624 77 678 1 946 1 347 991 1 245 739 102 252 Nov 5 636 281 4 354 502 1 281 779 4 010 341 3 332 118 678 223 3 305 376 3 201 174 104 203 72 764 70 929 1 835 1 359 763 1 259 674 100 089 Dec 5 637 900 4 351 746 1 286 153 4 042 163 3 354 602 687 561 3 322 284 3 213 246 109 038 82 209 80 287 1 922 1 342 994 1 242 719 100 275 Jan 5 868 721 4 463 574 1 405 147 4 149 186 3 429 947 719 240 3 393 294 3 279 568 113 726 92 453 90 592 1 861 1 385 175 1 277 341 107 833 Feb 5 843 489 4 401 043 1 442 446 4 157 409 3 415 623 741 787 3 377 875 3 263 534 114 341 80 364 78 084 2 279 1 388 384 1 278 560 109 824 6 116 221 4 537 396 1 578 826 4 239 765 3 466 006 773 759 3 422 061 3 295 296 126 765 75 203 72 730 2 474 1 409 749 1 287 666 122 082 3.9.1 forts. MFIs utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul 131 348 130 949 399 1 678 590 1 676 135 2 455 691 498 152 507 538 991 323 611 69 121 254 490 367 887 83 386 284 502 Aug 132 286 130 406 1 881 1 691 056 1 688 868 2 188 715 342 168 207 547 136 339 246 81 902 257 344 376 097 86 305 289 792 Sep 147 101 146 594 507 1 711 136 1 709 281 1 854 678 129 126 180 551 948 329 296 59 587 269 709 348 833 66 593 282 240 Okt 143 277 142 976 301 1 724 262 1 722 337 1 925 704 431 132 445 571 986 341 146 56 509 284 638 363 285 75 936 287 349 Nov 132 091 131 800 291 1 740 758 1 738 771 1 987 704 965 130 944 574 020 344 315 55 545 288 770 360 650 75 400 285 251 Dec 125 937 121 094 4 843 1 771 144 1 769 146 1 998 719 880 141 356 578 524 338 651 47 506 291 145 381 229 93 850 287 379 Jan 138 183 135 997 2 186 1 777 484 1 775 638 1 846 755 892 150 378 605 514 385 611 77 512 308 099 370 281 72 866 297 415 Feb 120 389 120 051 338 1 788 739 1 786 839 1 900 779 534 152 089 627 445 384 867 67 562 317 305 394 667 84 527 310 141 133 626 133 322 304 1 803 482 1 801 578 1 905 817 705 170 710 646 994 386 542 66 305 320 237 431 163 104 406 326 757