3 Förord Handledningen är skriven för den nya myndigheten Skatteverket. Ändrade förhållanden med anledning av övergången till en myndighet har beaktats så långt det varit möjligt. I samband med bl.a. referat och vid hänvisning till rättsfall som avgjorts före bildandet av Skatteverket används dåvarande myndighetsnamn som skattemyndigheten (SKM) och Riksskatteverket (RSV). Handledningen har en ny disposition jämfört med föregående utgåva vilken ska göra den mer överskådlig. Vidare har följande avsnitt tillkommit sedan föregående upplaga. Redogörelse för skrivbordskontroll och besök i kapitel 2 Efterforskningsåtgärder i kapitel 14 Behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i kapitel 15 Kontroll av torg- och marknadshandel i kapitel 19 Kontroll av kommunkontosystem i kapitel 20 Skatteverkets tillsyn enligt alkohollagen i kapitel 21 Uppdrag som sakkunnig i kapitel 23 I handledningen lämnas information om bestämmelser inom olika områden som har betydelse vid genomförandet av revisioner. I handledningen finns bl.a. råd och anvisningar för situationer som vanligen kan förväntas uppkomma i samband med revisioner. Handledningen är så utformad att den kan användas i utbildningen av revisorer och som kunskapskälla för alla som deltar i Skatteverkets revisionsverksamhet. Solna i januari 2004 Vilhelm Andersson
5 Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 5 FÖRKORTNINGSLISTA... 17 1 ÖVERSIKT ÖVER AKTUELLA REGLER... 19 1.1 Rättssäkerhet vid beskattning... 19 1.2 Taxeringslagen och taxeringsförordningen... 20 1.3 Skattebetalningslagen och skattebetalningsförordningen... 20 1.4 Lagen och förordningen om punktskatter och prisregleringsavgifter... 21 1.5 Lagarna om skatt på energi, alkohol, tobak och gödsel... 21 1.6 Lagen om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.... 21 1.7 Kupongskattelagen... 22 1.8 Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m... 22 1.9 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl... 22 1.10 Lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting... 22 1.11 Alkohollagen... 22 1.12 Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter... 23 1.13 Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet... 23 1.14 Lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet... 23 1.15 Lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter... 24 1.16 Förvaltningslagen och sekretesslagen... 24 1.17 Föreskrifter... 24 1.18 Begreppen revision och revisor... 24 2 SKRIVBORDSKONTROLL OCH BESÖK... 27 2.1 Allmänt... 27
6 Innehåll 2.2 Skrivbordskontroll...28 2.3 Besök...30 2.4 Särskild form av besök...32 2.4.1 Allmänt...32 2.4.2 Identitetskontroll...33 2.5 Litteratur...34 3 BESLUT OM REVISION...35 3.1 Allmänt...35 3.2 Beslutet...35 3.2.1 Rätten att fatta beslut...35 3.2.2 Beslutsblanketter...36 3.2.3 Beslutets innehåll...37 3.2.4 Särskilda beslut...39 3.3 Ändamålet med revisionen...40 3.3.1 Taxeringslagen och skattebetalningslagen...40 3.3.2 Punktskatter m.m. redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003..42 3.3.3 Revisionsbeslutets omfattning...44 3.3.4 Revision av löpande period...46 3.3.5 Tredjemansrevisioner...48 3.4 Hos vem får revision utföras?...52 3.4.1 Taxeringslagen och skattebetalningslagen...52 3.4.2 Punktskatter m.m. - redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003..54 3.5 Överföring av ärenden...55 3.6 Litteratur - rättsfall...57 4 BESLUT OM REVISION M.M. I SÄRSKILDA FALL...59 4.1 Inledning...59 4.2 Likvidation...59 4.2.1 Bolag i likvidation...59 4.2.2 Bolag som upplösts genom likvidation...59 4.3 Konkurs...60 4.3.1 Allmänt...60
Innehåll 7 4.3.2 Revision av företag i konkurs... 61 4.3.3 Revision av konkursbo... 62 4.3.4 Uppgifter i ärende om revision till konkursförvaltaren... 63 4.3.5 Avslutad konkurs... 64 4.4 Fusion... 64 4.5 Avregistrerat bolag... 65 4.6 Enkla bolag... 65 4.7 Kommissionärsföretag... 66 4.8 Gruppregistrering... 67 4.9 Handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering... 68 4.10 Utländskt företag... 69 4.10.1 Allmänt... 69 4.10.2 Inkomstskattelagen... 69 4.10.3 Mervärdesskattelagen... 70 4.10.4 Särskilt om tredjemansrevision... 72 4.10.5 Vem får besluta om revision... 72 4.11 Litteratur... 73 5 SKATTEVERKETS SKYLDIGHETER... 75 5.1 Allmänt... 75 5.2 Revision i samverkan... 75 5.3 Överlämnande av revisionsbeslut... 76 5.3.1 Kommunikation... 76 5.3.2 Överlämnande innan revisionen verkställs... 77 5.3.3 Överlämnande i samband med att revisionen verkställs... 78 5.3.4 Den reviderade saknar rådighet över räkenskaperna... 80 5.4 Platsen för revisionen... 81 5.5 Revisorns behörighet och legitimation... 82 5.6 Kvitto på mottagna handlingar... 83 5.7 Obehöriga får inte ta del av handlingar... 83 5.8 Revisionens tidsutdräkt... 84 5.9 Återlämnande av handlingar... 84
8 Innehåll 5.9.1 Allmänt...84 5.9.2 Konkurs...85 5.10 Meddelande av resultatet...85 5.11 Revisionsdokumentation...86 5.12 Arkivering...87 5.13 Diarieföring...88 5.14 Litteratur...90 6 REVISORNS BEFOGENHETER OCH DEN REVIDERADES SKYLDIGHETER...93 6.1 Allmänt...93 6.2 Befogenheter och skyldigheter...93 6.3 Revisorns befogenheter...94 6.3.1 Handlingar som får granskas...94 6.3.2 Förvaring av maskinläsbara medier m.m. utomlands...95 6.3.3 Kassainventering, besiktning m.m...98 6.4 Den reviderades skyldigheter...98 6.5 Litteratur rättsfall...102 7 INHÄMTANDE AV UPPGIFTER FRÅN TREDJEMAN...103 7.1 Allmänt...103 7.2 Föreläggande om tredjemansuppgifter...103 7.2.1 Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt skattebetalningslagen.103 7.2.2 Punktskatter m.m. redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003 105 7.2.3 Övrigt...105 7.3 Vad får föreläggas?...107 7.3.1 Syftet med föreläggande...107 7.3.2 Rättshandling...109 7.4 Föreläggandets innehåll...111 7.5 Tredjemansföreläggande av löpande år/period...111 7.6 Vem kan föreläggas?...112 7.7 Undantagande av handlingar och uppgifter...113 7.8 Uppföljning med revision...114
Innehåll 9 7.9 Ersättning för merkostnader... 114 7.10 Beslutsnivå... 115 7.11 Tvångsmedel... 115 7.12 Överföring av ärenden... 115 7.13 Litteratur rättsfall... 117 8 UNDANTAGANDE AV HANDLINGAR OCH UPPGIFTER... 119 8.1 Allmänt... 119 8.2 Handlingar som får undantas... 120 8.2.1 Allmänt... 120 8.2.2 Handlingar som inte får tas i beslag... 121 8.2.3 Betydande skyddsintresse... 125 8.3 Befrielse från föreläggande... 128 8.4 Försegling... 129 8.5 Beslut av LR... 129 8.6 ADB-upptagning... 130 8.7 Undantagande utan att LR granskar handlingen m.m.... 130 8.8 Konsekvenser av ett undantagande... 131 8.9 Litteratur rättsfall... 132 9 VITESFÖRELÄGGANDE... 133 9.1 Allmänt... 133 9.2 Revision... 134 9.3 Skrivbordskontroll... 134 9.4 Tredjemansuppgifter... 134 9.5 Brottsmisstanke... 134 9.6 Oriktig uppgift... 135 9.7 Litteratur rättsfall... 136 10 INFORMATIONSUTBYTE MED UTLANDET... 137 10.1 Allmänt... 137 10.2 Simultana och multilaterala revisioner... 138 10.3 Närvaro vid skatteutredningar... 139
10 Innehåll 10.4 Närvaro av utländsk skatterevisor i Sverige...139 10.5 Central Liaison Office (CLO)...140 10.6 Excise Liaison Office (ELO)...141 10.7 Litteratur...141 11 KONTROLLINFORMATION...143 11.1 Överskottsinformation...143 11.2 Tredjemansrevision och tredjemansföreläggande...144 11.3 Anonyma skrivelser...145 11.4 Inte anonym anmälan...146 11.5 Litteratur...146 12 SÄRSKILDA TVÅNGSÅTGÄRDER I BESKATTNINGSFÖRFARANDET...147 12.1 Allmänt om lagstiftningen...147 12.1.1 Lagens tillkomst...147 12.1.2 Samverkan eller tvångsåtgärder...147 12.1.3 Domstolsbeslut...148 12.1.4 Överraskningsrevision...148 12.2 Åtgärder enligt tvångsåtgärdslagen...149 12.2.1 Revision i den reviderades verksamhetslokaler...149 12.2.2 Eftersökande och omhändertagande av handlingar...149 12.2.3 Granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift...149 12.2.4 Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme...150 12.3 Lagens tillämpningsområde...150 12.4 Definitioner m.m....151 12.4.1 Granskningsledare...151 12.4.2 Handling...151 12.4.3 Verksamhetslokal...151 12.5 Proportionalitetsregeln...152 12.6 Revision i den reviderades verksamhetslokaler...153 12.6.1 Revision i samverkan eller med tvång...153 12.6.2 Om kriteriet inte utan svårighet genomföras på någon annan plats...154
Innehåll 11 12.6.3 Om kriteriet medverkar inte på föreskrivet sätt... 155 12.6.4 Eftersökande och omhändertagande av handlingar när revision genomförs med tvång... 155 12.6.5 Eftersökande och omhändertagande av handlingar när revision påbörjas i samverkan... 157 12.7 Revision genomförs inte i den reviderades verksamhetslokaler... 159 12.7.1 Eftersökande och omhändertagande i den reviderades verksamhetslokaler... 159 12.7.2 Eftersökande och omhändertagande på annan plats än i den reviderades verksamhetslokaler... 163 12.8 Tvångsåtgärder vid skrivbordskontroll... 166 12.9 Särskilt om sabotagerisk (påtaglig risk )... 167 12.10 Särskilt om överraskningsrevision... 169 12.11 Granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift... 171 12.11.1 Kriterier för granskningen... 171 12.11.2 Regler för granskningens genomförande... 173 12.11.3 Beslut enligt 10 och dess innehåll... 173 12.12 Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme... 174 12.12.1 Regler om försegling... 174 12.12.2 Försegling i praktiken... 175 12.13 Eftersökande och omhändertagande av elektroniska handlingar... 176 12.13.1 Begreppen handling, tekniskt hjälpmedel och verksamhetslokal... 176 12.13.2 Förvaringsmaterial... 177 12.13.3 Omhändertagande av tekniskt hjälpmedel... 178 12.13.4 Restriktioner gällande åtgärd som avser elektroniska handlingar... 179 12.13.5 Skattedatabaslagen, personuppgiftslagen och tvångsåtgärdslagen... 181 12.13.6 Särskild kompetens, förordnande m.m... 181 12.13.7 Metoder för omhändertagande av elektroniska handlingar... 182 12.13.8 Gallring, återlämnande m.m... 184 12.14 Behörighet att fatta beslut m.m.... 185 12.14.1 Vem fattar beslut?... 185 12.14.2 Interimistiska beslut... 186 12.14.3 Innehåll i beslutet... 188
12 Innehåll 12.14.4 Underrättelse och kommunikation...188 12.15 Villkor för verkställighet m.m....190 12.15.1 Vem verkställer?...190 12.15.2 KFM:s befogenheter...191 12.15.3 Tidsaspekten...192 12.15.4 Underrättelse och närvaro...192 12.15.5 Verkställighet utan underrättelse...193 12.15.6 Verkställighet utan närvaro...194 12.15.7 Underrättelse efter verkställighet...195 12.15.8 Bevis om verkställighet...195 12.16 Undantagande av handlingar...197 12.16.1 Allmänt...197 12.16.2 Handlingar som får undantas...197 12.16.3 Överlämnas till LR...198 12.16.4 ADB-upptagning...198 12.16.5 Konsekvenser av ett undantagande...198 12.17 Forumregler, överklaganden m.m...198 12.17.1 Behörig domstol...198 12.17.2 Den granskades rätt att överklaga...199 12.17.3 SKV:s rätt att överklaga...201 12.17.4 Talan mot verkställighet...201 12.18 Särskilda frågor...201 12.18.1 Vad får omhändertas?...201 12.18.2 Återlämnande av handlingar...202 12.18.3 Vite eller tvångsåtgärd...203 12.18.4 TVL och artikel 6 i Europakonventionen...204 12.18.5 Husrannsakan...205 12.18.6 Sekretess...206 12.18.7 Blanketter...207 12.18.8 Diarienummer...208 12.18.9 Delgivning...208
Innehåll 13 12.19 Litteratur rättsfall... 208 13 BETALNINGSSÄKRING... 209 13.1 Allmänt... 209 13.2 Förutsättningar... 209 13.3 Granskningsledares förvarstagande... 210 13.4 Praktisk tillämpning... 210 13.5 Litteratur... 211 14 EFTERFORSKNING... 213 14.1 Allmänt... 213 14.2 Överväganden... 213 14.3 Praxis... 217 14.4 Förankring och dokumentation... 218 14.5 Litteratur... 219 15 LAGEN OM BEHANDLING AV UPPGIFTER I SKATTEVERKETS BESKATTNINGSVERKSAMHET... 221 15.1 Allmänt... 221 15.2 Beskattningsdatabasen... 222 15.2.1 Allmänt... 222 15.2.2 Behandling inom beskattningsdatabasen... 223 15.2.3 Behandling utom beskattningsdatabasen... 223 15.3 Den praktiska tillämpningen... 225 15.3.1 Urval inför kontroll... 225 15.3.2 Skrivbordskontroll... 225 15.3.3 Revision... 226 15.4 Litteratur... 227 16 GRANSKNING GENOM AUTOMATISERAD BEHANDLING... 229 16.1 Allmänt... 229 16.2 ADB-revision... 229 16.3 "Handling" och ADB-lagrad information... 231 16.4 Restriktioner vid ADB-granskning... 232
14 Innehåll 16.5 Föreskrifter om revision...232 16.6 Litteratur - rättsfall...234 17 BROTTSANMÄLAN...235 18 UNDERRÄTTELSE TILL REVISORSNÄMNDEN...239 18.1 Skyldighet att underrätta...239 18.2 När en underrättelse ska göras...239 18.3 Sekretess...241 18.4 Litteratur...242 19 KONTROLL AV TORG- OCH MARKNADSHANDEL...243 19.1 Allmänt...243 19.2 Torg- och marknadshandel...243 19.3 Upplåtelsetillfälle...245 19.4 Platsupplåtarens skyldigheter...246 19.4.1 Skyldighet att föra anteckning...246 19.4.2 Skyldighet att spara anteckning...250 19.5 Föreläggande av platsupplåtaren...250 19.6 Revision av platsupplåtaren...251 19.7 Platsupplåtarens kontrollavgift...252 19.8 Kontrollbesök...254 19.8.1 Syftet med kontrollbesöket...254 19.8.2 Omfattningen av de frågor som får ställas...255 19.8.3 Beslut om kontrollbesök...258 19.9 Information till platsupplåtaren...259 19.10 Arbetsmetoder...260 19.11 Litteratur...260 20 LAGEN OM MERVÄRDESSKATTEKONTON FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING...261 20.1 Allmänt...261 20.2 Föreläggande...261 20.3 Besök...262
Innehåll 15 20.4 Revision... 262 20.5 Överklagande... 264 20.6 Litteratur... 264 21 ALKOHOLTILLSYN... 265 21.1 Allmänt... 265 21.2 Kontrollbefogenheter... 266 21.3 Sekretess... 267 21.4 Registeranvändning... 267 21.5 Beslut om inspektion... 268 21.6 Överklagande... 268 21.7 Genomförande av inspektion... 268 21.8 Promemoria... 269 21.9 Arkivering... 271 22 SEKRETESS... 273 22.1 Allmänt... 273 22.2 Sekretess mot andra myndigheter m.m... 274 22.3 Sekretess gentemot part... 275 22.4 Litteratur rättsfall... 277 23 UPPDRAG SOM SAKKUNNIG... 279 23.1 Allmänt... 279 23.2 Begäran från den andra myndigheten... 280 23.3 Uppdragets omfattning... 280 23.4 Gränsdragningsproblem; sakkunnig skattehandläggare... 281 23.5 Sakkunnigutlåtande... 282 23.6 Vittne/sakkunnig i en rättegång... 282 23.7 Hantering av uppgifter som den sakkunnige får del av... 283 24 SKATTEVERKETS ANLITANDE AV SAKKUNNIG... 285 25 SKATTEVERKETS ANLITANDE AV TOLK... 287 26 ERSÄTTNINGSLAGEN... 289
16 Innehåll 26.1 Allmänt...289 26.2 Förutsättningar för ersättning...289 26.3 Ersättningens storlek...290 26.4 Litteratur...291 27 KRAV PÅ REVISORN...293 27.1 Skatterevisorsprofilen...293 27.2 Revisorns yrkesansvar i övrigt...294 27.2.1 Allmänna utgångspunkter...294 27.2.2 Service...294 27.2.3 Jäv...295 27.2.4 Mutor och bestickning...295 27.2.5 Tjänsteansvar...296 27.2.6 Praktiska frågor...297 27.3 Litteratur...297 28 PERSONSÄKERHET...299 28.1 Allmänt...299 28.2 Riskförebyggande åtgärder...299 SAKREGISTER...307
17 Förkortningslista ACL ADB ABL AL BFL BFN BrB BtSL CFC CLO DI DIFS Dnr EEG EES EG ELO EU FAR FL FPL FPP GLSK GRL HB IL Jfr JO KFM KR LAS LPP LR LSE Audit Command Language Automatisk databehandling Aktiebolagslagen (1975:1385) Alkohollagen (1994:1738) Bokföringslagen (1999:1078) Bokföringsnämnden Brottsbalken Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Controlled Foreign Company Central Liaison Office Datainspektionen Datainspektionens författningssamling Diarienummer Europeiska Ekonomiska Gemenskapen Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Excise Liaison Office Europeiska unionen Föreningen Auktoriserade Revisorer Förvaltningslagen (1986:223) Förvaltningsprocesslagen (1971:291) Förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Granskningsledare enligt lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Handelsbolag Inkomstskattelagen (1999:1229) Jämför Justitieombudsmannen Kronofogdemyndigheten Kammarrätten Lagen (1994:1564) om alkoholskatt Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Länsrätten Lagen (1994:1776) om skatt på energi
18 Förkortningslista LSG LSK LTS ML NL OECD Prop. PRV PuL RB Ref RNFS RR RSFS RSV RÅ SBL SBF Sdb SekrL SFS SkBrL SKM SKV SOU SvSkT TF TL TorgL TVL VD Lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Lagen (1994:1563) om tobakskatt Mervärdesskattelagen (1994:200) Lagen (1986:436) om näringsförbud Organisation for Economic Co-operation and Development Proposition Patent- och registreringsverket Personuppgiftslagen (1998:204) Rättegångsbalken Referat Revisorsnämndens författningssamling Regeringsrätten Riksskatteverkets författningssamling Riksskatteverket Regeringsrättens årsbok Skattebetalningslagen (1997:483) Skattebetalningsförordningen (1997:750) Lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Sekretesslagen (1980:100) Svensk författningssamling Skattebrottslagen (1971:69) Skattemyndigheten Skatteverket Statens offentliga utredningar Svensk skattetidning Taxeringsförordningen (1990:1236) Taxeringslagen (1990:324) Lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Verkställande direktör
1 Översikt över aktuella regler 19 1.1 Rättssäkerhet vid beskattning Rättssäkerhet är ett ständigt omdiskuterat och aktuellt tema inte minst inom beskattningen. Begreppet rättssäkerhet har inte någon klar och entydig innebörd och har därför inte heller kunnat ges någon allmänt accepterad definition. Starkt bidragande orsaker till detta är att rättsäkerhetsbegreppet inte är statiskt och att det rymmer många skilda aspekter. Rättssäkerheten började diskuteras i samband med framväxten av rättsstatsbegreppet på 1800- talet. En rättsstat kännetecknas av att staten och statsorganen är skyldiga att följa den gällande rättens regler och att garantier finns mot missbruk av statsmakten. Utgångspunkten för rättssäkerhetsbegreppet är just att skydda den enskilda mot oberättigade anspråk och krav från den offentliga maktens sida. En av de grundläggande aspekterna på rättssäkerheten brukar sägas vara att de enskilda ska kunna förutse de rättsliga följderna av sitt handlande och att lika fall därför ska bedömas på lika sätt. En annan är att legalitetsprincipen ska iakttas, vilket bl.a. innebär att det allmännas handlande ska regleras med stöd av klar och tydlig lag. Sedvanerättsligt anses också behovs- och proportionalitetsprinciperna gälla vid all myndighetsutövning. Dessa innebär att åtgärder som vidtas ska stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med dem. En annan viktig rättsäkerhetsfråga är den enskildes rätt till domstolsprövning av tvångsåtgärder. Liksom de enskilda har ett berättigat krav på att kunna förutse skattekonsekvenserna av sitt handlande har de också intresse av att skatten fördelas dem emellan på det sätt som lagstiftningen avser. För att detta ska ske måste skattemyndigheten kunna kontrollera efterlevnaden av skattereglerna och det är här många gånger besvärliga gränsdragningar måste göras mellan kontrollintresset, som även ytterst kan sägas motiveras av en likabehandlingsprincip, och intresset att skydda den enskildes personliga integritet. Det är därför viktigt att kontrollintresset vägs mot skyddet för den personliga integriteten och att det blir en rimlig balans mellan det allmännas och den enskildes intressen.
20 Översikt över aktuella regler Några generella regler för hur denna intresseavvägning ska göras går inte att ställa upp utan en närmare analys är nödvändig för varje enskild fråga. De regler som styr revisionsverksamheten har utformats efter en avvägning mellan kontrollintresset och rättssäkerhetsaspekterna. Exempel på detta är reglerna om tredjemansrevision samt reglerna om undantagande av handling. Vidare är reglerna om samverkan vid revision ett uttryck för avvägningen mellan kontrollintresset och rättssäkerhetsaspekterna. Exempel på sådana samverkansregler är att den reviderade ska underrättas om beslutet innan revisionen verkställs, överenskommelse ska träffas om tiden och platsen för revisionen. 1.2 Taxeringslagen och taxeringsförordningen Grundläggande bestämmelser om revision finns i 3 kap. 8-14 c TL. Av bestämmelserna framgår bl.a. vem som kan bli föremål för revision, vilka ändamål revisionen får ha, hur en revision ska genomföras, vilka skyldigheter och befogenheter revisorn har samt vilka skyldigheter den reviderade har. Regler om utredning i taxeringsärenden m.m. som också gäller vid revisioner finns i 2-3 TF. I 4, 6 och 6a samma förordning finns bestämmelser som direkt rör revisionsverksamheten. Regler som avser revisionsverksamheten finns även i 3 kap. 1 och 2 TL samt i 17, 22-23 TF. I taxeringslagen finns bestämmelser som reglerar SKV:s rätt att hämta in upplysningar genom föreläggande (3 kap. 5 ) och att genomföra s.k. taxeringsbesök (3 kap. 7 ). 1.3 Skattebetalningslagen och skattebetalningsförordningen Regler som gäller vid revision och föreläggande för kontroll av skatter och avgifter finns i 14 kap. 3 5 samt 7 7 a SBL. Bl.a. finns där bestämmelser om vem som kan bli föremål för revision samt vilka ändamål revisionen får ha. Reglerna i taxeringslagen om hur en revision ska genomföras, vilka skyldigheter och befogenheter revisorn har m.m. är tillämpliga, genom en hänvisning i skattebetalningslagen till taxeringslagen. Även i 41 SBF finns regler som rör revisionsverksamheten.
Översikt över aktuella regler 21 I skattebetalningslagen finns också bestämmelser som reglerar SKV:s rätt att genomföra besök (14 kap. 6 ). 1.4 Lagen och förordningen om punktskatter och prisregleringsavgifter Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter samt förordningen om punktskatter och prisregleringsavgifter upphörde att gälla den 1 januari 2003. Av övergångsbestämmelserna till SBL framgår att lagen samt förordningen ska tillämpas i fråga om redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003. Regler som rör revision och föreläggande återfinns i 3 kap. 3 och 5-16 LPP samt i 13 15, 21, 23 och 28 FPP. I lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter finns också bestämmelser som reglerar SKV:s rätt att genomföra besök (3 kap. 4 ). 1.5 Lagarna om skatt på energi, alkohol, tobak och gödsel Förfarandereglerna i lagen om skatt på energi, lagen om alkoholskatt, lagen om tobaksskatt samt lagen om skatt på gödselmedel upphörde att gälla den 1 januari 2003. Av övergångsbestämmelserna till SBL framgår att lagarna ska tillämpas i fråga om redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003. Regler som rör revision och föreläggande återfinns i 9 kap. 13 15 LSE, 31 a c LAS, 31 a c LTS samt 8 b d LSG. 1.6 Lagen om särskild skattekontroll av torgoch marknadshandel m.m. Lagen benämns torglagen. Regler som rör revision och föreläggande återfinns i 2 3 torglagen. I torglagen finns också bestämmelser som reglerar SKV:s rätt att genomföra kontrollbesök (4 ).
22 Översikt över aktuella regler 1.7 Kupongskattelagen Revision kan utföras med stöd av 24 kupongskattelagen. Vid dessa revisioner gäller bestämmelserna om revision i taxeringslagen i tillämpliga delar. 1.8 Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Revision kan med stöd av 12 lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ske hos bank. Vid dessa revisioner gäller bestämmelserna om revision i taxeringslagen i tillämpliga delar. 1.9 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Revision kan utföras med stöd av 23 lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om revision i skattebetalningslagen. 1.10 Lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting Regler som rör revision och föreläggande återfinns i 14, 16 17 lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. I lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting finns också bestämmelser som reglerar SKV:s rätt att genomföra besök (15 ). 1.11 Alkohollagen Regler som rör tillsyn enligt alkohollagen återfinns i 8 kap. 1 a AL.
Översikt över aktuella regler 23 1.12 Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter Enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter har SKV rätt att hämta in upplysningar genom föreläggande i flera olika situationer. Denna lag trädde ikraft den 1 januari 2002 och ersatte lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Den nya lagen tillämpas delvis från taxeringsår 2002. 1.13 Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet innehåller bl.a. bestämmelser om för vilka ändamål uppgifter får behandlas. Lagen benämns skattedatabaslagen. Är det frågan om personuppgifter är även personuppgiftslagen (1998:204) tillämplig. 1.14 Lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Grundtanken är att revision ska bedrivas i samverkan med den reviderade. Så länge revisionen sker i samverkan är det reglerna i bl.a. taxeringslagen, skattebetalningslagen, lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter samt de i avsnitt 1.17 nämnda föreskrifterna som ska tillämpas. I lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet regleras de särskilda befogenheter SKV har när kontrollen inte kan ske i samverkan med den som kontrollen avser. Tvångsåtgärder kan bli aktuella både vid revision och i samband med förelägganden.
24 Översikt över aktuella regler 1.15 Lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter innehåller bestämmelser som gör det möjligt för myndigheterna att säkerställa betalning av skattefordringar. 1.16 Förvaltningslagen och sekretesslagen Såväl vid revision som vid annan handläggning av ärende hos SKV gäller bestämmelserna i förvaltningslagen. Dessutom finns bestämmelser i sekretesslagen som ska iakttas vid revision. 1.17 Föreskrifter I revisionsföreskrifterna (RSFS 2002:33, bilaga 1) finns kompletterande regler för revisionsverksamheten. Genomförs revisionen med stöd av lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller de gamla föreskrifterna (RSFS 1998:19, bilaga 2). Föreskrifterna omfattar inte revision som genomförs med stöd av torglagen, lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. samt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Skälet till detta är att SKV inte fått någon rätt att meddela särskilda föreskrifter kopplade till dessa lagar. Motsvarande bestämmelser ska dock gälla även vid revisioner som genomförs med stöd av någon av dessa tre lagar. 1.18 Begreppen revision och revisor I den lagstiftning som styr SKV:s revisionsverksamhet förekommer bl.a. begreppen taxeringsrevision i taxeringslagen samt skatterevision i skattebetalningslagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. I denna handledning används genomgående, förutom i samband med citat av lagtext, ordet revision som samlingsbegrepp för all av SKV bedriven revisionsverksamhet.
Översikt över aktuella regler 25 Den som utför revision kallas i handledningen för revisor. I avsnitt 27 lämnas en beskrivning av RSV:s kravprofil för skatterevisorer. Av naturliga skäl används i nämnda avsnitt begreppet skatterevisor.
27 2 Skrivbordskontroll och besök 2.1 Allmänt Utredningsskyldighet Handläggning Kontrollen av deklarationer och andra uppgifter som lämnas av de skattskyldiga kan göras på olika sätt. De kontrollformer SKV har att tillgå är skrivbordskontroll, besök och revision. Den kontrollform som är mest ändamålsenlig i det enskilda fallet ska väljas. I avsnittet belyses kontrollformerna skrivbordskontroll och besök i syfte att underlätta val av rätt kontrollform. Rent allmänt gäller enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 TL att SKV ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i skattebetalningslagen eller i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Inte heller i förvaltningslagen finns någon uttrycklig bestämmelse om myndigheternas utredningsskyldighet. Av allmänna förvaltningsrättsliga grundsatser följer emellertid att den s.k. official- eller undersökningsprincipen gäller inom hela förvaltningen. Denna princip innebär att myndigheterna ska se till att ärendena blir så utredda som deras beskaffenhet kräver. Av 7 FL framgår att myndigheterna ska beakta att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. I prop. 1985/86:80 s. 62 anförs bl.a. att det är den enskildes intresse av enkelhet som ska stå i centrum. Om myndigheten har flera möjligheter att inhämta eftersträvad information så ska den åtgärden som innebär minsta graden av intrång väljas. Innebär en kontrollform oförsvarligt stort merarbete eller orimlig tidsutdräkt kan det ibland vara nödvändigt att använda en mer ingripande kontrollform. Normalt sett är skrivbordskontroll och besök en billigare kontrollform än revision både för myndigheten och den skattskyldige.
28 Skrivbordskontroll och besök 2.2 Skrivbordskontroll Utredning vid skrivbordet är det vanligaste sättet att kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt. Lagtext Lagtext Lagtext 3 kap. 5 första stycket TL Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga eller annars för hans taxering. 14 kap. 3 första och tredje styckena SBL Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen eller av annan uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Skatteverket får dessutom förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verksamheten. 3 kap. 3 första stycket LPP Beskattningsmyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att uppgifterna i deklarationen är riktiga eller annars för beskattningen samt prov och beskrivning på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Av 3 kap. 5 TL och 14 kap. 3 SBL framgår att den som är eller kan antas vara skattskyldig/uppgiftsskyldig kan föreläggas att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av en handling. Avgörande är om uppgiften/handlingen behövs för kontroll av deklarations eller annan uppgiftsskyldighet. Vidare kan den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt enligt skattebetalningslagen föreläggas att lämna varuprover eller beskrivningar över varor och tjänster. Motsvarande bestämmelser finns i 3 kap. 3 LPP för redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003. SKV kan som framgår av lagtexten även förelägga den som "kan antas vara skattskyldig/deklarationsskyldig". I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om skattskyldighet/deklarationsskyldighet föreligger. Om omständigheter talar för att skattskyldig het/deklarationsskyldighet föreligger finns möjlighet att förelägga. Uttrycket antas vara anger inte något högt krav på bevisningen. Se avsnitt 3.4.1.
Skrivbordskontroll och besök 29 Föreläggandets räckvidd Formkrav Uppvisande av handling Kopior av handlingar Undantagande De uppgifter/handlingar som hämtas in genom ett föreläggande enligt de nämnda paragraferna ska användas för kontroll av den förelagdes egen beskattning. Syftet med ett föreläggande som görs med stöd av 3 kap. 5 TL är att kontrollera uppgifter i den skattskyldiges inkomstdeklaration. Om uppgifterna ska användas för att stämma av uppgifter om mervärdesskatt i en skattedeklaration används i stället bestämmelsen i 14 kap. 3 SBL. Föreläggande av uppgifter eller handlingar som behövs för kontroll enligt torglagen respektive lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting behandlas i avsnitten 19 respektive 20. Uppgifter eller handlingar som hämtas in från någon annan än den som kontrollen avser, s.k. tredjemansförelägganden, behandlas i avsnitt 7. SKV kan inte begära in utdrag ur huvudboken avseende ett visst angivet konto i syfte att kontrollera att den skattskyldige redovisat en inkomst i enlighet med tillgängligt kontrollmaterial. En viss vägledning angående föreläggandets räckvidd kan erhållas i prop. 1989/90:74 s. 396. Av förarbetena framgår klart att det ska vara frågan om en kontroll av om de i deklarationen upptagna beloppen stämmer överens med underlaget. Det får inte vara frågan om kontroll av själva underlagets riktighet. Ett föreläggande ska vara skriftligt och av detta ska framgå vilket lagrum som åberopas, uttrycket föreläggande samt en uppmaning att följa föreläggandet inom en viss tid. Vidare bör ett föreläggande innehålla upplysning om möjlighet att begära undantagande av handling. Ett föreläggande kan förenas med vite, se vidare avsnitt 9. Förutom att lämna uppgift kan föreläggandet avse uppvisande av handling. Sådan handling kan exempelvis vara kontrakt, kontoutdrag, räkning, kvitto eller liknande. I många fall kan det vara praktiskt att förelägga den skattskyldige att sända in kopior av vissa handlingar till SKV. Det har också uttryckts direkt i lagtexten att ett föreläggande får avse överlämnande av kopia. Om den som föreläggs anser att en uppgift eller handling ska undantas från ett föreläggande finns möjlighet att, med stöd av 3 kap. 13 14 TL, hos LR begära en befrielse från att lämna vissa uppgifter eller handlingar, se vidare avsnitt 8.
30 Skrivbordskontroll och besök Förfrågan Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer anses det vara tillåtet för SKV att göra förfrågningar som inte är utformade som förelägganden inom ramen för den skattskyldiges uppgiftsskyldighet. Såväl förfrågan som föreläggande kan ställas till skattskyldiga och andra uppgiftslämnare. En förfrågan för att få vissa upplysningar kan ske muntligt eller skriftligt, till skillnad mot ett föreläggande som ska vara skriftligt. Det är viktigt att en förfrågan formuleras på sådant sätt att syftet med denna klart framgår. Syftet med förfrågan är avgörande för vilka handlingar och uppgifter som kan begäras in. SKV får inte i en förfrågan begära in mer uppgifter än vad som kan begäras in vid ett föreläggande. Se även stycket ovan om föreläggande. Om det finns skäl som tyder på att en skattskyldig inte kommer att besvara en förfrågan bör ett föreläggande i stället utfärdas. Leder en förfrågan inte till önskat resultat är det möjligt att förelägga med vite, se vidare avsnitt 9. Det är alltså inte nödvändigt att ett föreläggande med vite föregåtts av ett föreläggande. Däremot kan inte tvångsåtgärdslagen användas i de fall en förfrågan inte leder till önskat resultat. För att få tillämpa tvångsåtgärdslagen krävs att ett föreläggande av en handling inte följts. Se avsnitt 12.8. 2.3 Besök I 3 kap. 7 TL och 14 kap. 6 SBL finns regler om att SKV efter överenskommelse kan genomföra ett besök hos den skattskyldige eller vid annat personligt sammanträffande i syfte att göra vissa avstämningar mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar. För kontroll av punktskatter för perioder som började före den 1 januari 2003 finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 4 LPP. Följande förutsättningar ska vara uppfyllda för att ett besök ska få utföras: De frågor som ska utredas ska ha aktualiserats av den skattskyldiges uppgifter i deklarationen eller någon annan handling eller uppgift av betydelse för beskattningen. Frågorna ska vara av sådant slag att klarhet kan erhållas genom en avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar eller genom besiktning av fastigheter, lokaler, lager, tillverkningsprocesser eller annat som är av betydelse för skattekontrollen.
Skrivbordskontroll och besök 31 Handläggaren och den skattskyldige ska vara överens om att ett sammanträffande för en sådan avstämning eller besiktning bör äga rum för att skapa klarhet i frågorna. Frivilligt Förutsättningarna innebär bl.a. att besök inte får företas för att stämma av tillgängligt kontrollmaterial mot räkenskaperna eller för att granska ett visst konto i redovisningen. Inte heller föreligger rätt att hämta in kontrollinformation. Handläggaren får inte ta initiativ till ett sammanträffande för att i största allmänhet få en uppfattning om den skattskyldiges räkenskaper eller förhållanden i övrigt. Besöket ska i stället aktualiseras av att deklarationen/uppgiften ger anledning till vissa bestämda och avgränsade frågeställningar. De förutsättningar som ska vara uppfyllda för att överenskommelse ska kunna träffas med den skattskyldige om ett besök ska i normalfallet vara så entydiga att tillämpningen inte medför svårigheter. Det är också möjligt att genomföra besök i syfte att kontrollera uppgifter i en ansökan om ersättning enligt lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Se vidare avsnitt 20.3. Samtliga tre förutsättningar enligt ovan måste vara uppfyllda för att handläggaren ska få genomföra ett besök. Det är av avgörande betydelse att en överenskommelse om besök från den skattskyldiges sida uppfattas som frivillig. Frivilligheten måste bedömas ur den skattskyldiges perspektiv. Från den skattskyldiges sida kan det inte vara helt enkelt att uppfatta frivilligheten när SKV hör av sig i syfte att överenskomma om ett besök. Handläggaren måste vara klar över att den skattskyldige verkligen har uppfattat att besöket är frivilligt och att det ska ge den skattskyldige möjlighet att förklara eller visa för handläggaren de ifrågasatta uppgifterna i en deklaration eller annan handling. Den skattskyldige kan vid ett besök aldrig tvingas att visa upp vissa räkenskaper, handlingar etc. eftersom ett sådant förfarande strider mot frivilligheten. Det är viktigt att den skattskyldige uppfattar besöket som ett smidigt och enkelt sätt att lämna en förklaring till handläggaren. Om SKV bedömer att de handlingar etc. som den skattskyldige vill visa inte är tillräckliga för kontrollen måste annan kontrollform väljas.
32 Skrivbordskontroll och besök Inkomstdeklaration Skattedeklaration Skatte- och avgiftsanmälan Dokumentation och diarieföring Utformningen av inkomstdeklarationen med bilagor med krav på relativt omfattande specifikationer innebär att besök i vissa fall är ett lämpligt sätt att stämma av en eller flera av i deklarationen specificerade uppgifter, som en förfrågan inte gett tillräckligt svar på. Exempel på områden som kan tas upp vid besök är avyttring av fastighet, avskrivningsunderlag, nedskrivning av kundfordringar och olika avsättningar. En skattedeklaration innehåller jämfört med en inkomstdeklaration ett fåtal uppgifter på en summerad nivå. Det innebär att det kan vara svårare att utan ett föreläggande eller en förfrågan hitta områden som kan vara lämpliga för besök. Exempel på områden som kan tas upp vid besök är avdrag för ingående mervärdesskatt för viss anskaffning, fördelningsfrågor vid blandad verksamhet, tillämplig skattesats och värdering av förmåner för vissa anställda. När det gäller skatte- och avgiftsanmälan samt preliminär självdeklaration kan uppgifter som lämnats i sådana vara lämpliga att kontrollera vid besök. Det kan exempelvis handla om bokföringens uppläggning, avstämning av preliminär självdeklaration mot delbokslut, lokaler som verksamheten ska bedrivas i samt komplettering av en ofullständig anmälan. Om det är oklart om förutsättningarna för besök är uppfyllda eller om det kan förutses att granskningen kan komma att utökas i omfattning ska annan kontrollform användas. Uppgifter eller annat som tillförts ärendet i samband med ett besök och som har betydelse för utgången i ärendet ska enligt 15 FL dokumenteras i en tjänsteanteckning. Anteckningarna ska i vanlig ordning undertecknas av den som fört anteckningarna. Ett besök ska inte diarieföras särskilt. Är besöket ett led i utredningen i ett omprövningsärende, som ska diarieföras, görs i omprövningsärendet en dagboksanteckning om besöket. Har ett taxeringsbesök företagits av skattenämnden ska notering om besöket göras i nämndens protokoll. 2.4 Särskild form av besök 2.4.1 Allmänt Det finns andra former av besök, nämligen identitetskontroll med stöd av skattebetalningslagen och kontrollbesök med stöd av
Skrivbordskontroll och besök 33 torglagen. När det gäller reglerna om kontrollbesök med stöd av torglagen hänvisas till avsnitt 19.8. 2.4.2 Identitetskontroll Lagtext Investeringsguld 14 kap. 1 a första stycket SBL En näringsidkare som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap. 18 mervärdesskattelagen (1994:200) till en köpare i Sverige eller annat EGland skall vid transaktioner överstigande 10 000 kronor kontrollera identiteten hos köparen. Detsamma gäller om transaktionen inte överstiger nämnda belopp men kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna överstiger beloppet. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, skall identiteten kontrolleras så snart summan av transaktioner överstiger det angivna värdet. Näringsidkare som säljer investeringsguld, har skyldighet att identifiera köparen vid transaktioner överstigande 10 000 kronor. Denna skyldighet föreligger vid omsättning inom Sverige, omsättning till annat EG-land och vid import. Om transaktionen utförs i flera steg som verkar ha samband med varandra ska det sammanlagda beloppet beaktas. Vad som avses med investeringsguld framgår av 1 kap. 18 ML. Se vidare Handledning för mervärdesskatt, avsnittet om undantag för investeringsguld (RSV 553). Lagtext Undantag 14 kap. 1 a andra stycket SBL Ett företag med verksamhet som beskrivs i 2 första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt behöver inte utföra identitetskontroll beträffande ett annat sådant företag hemmahörande inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ett företag som enligt lagen om åtgärd mot penningtvätt inte är skyldig att utföra identitetskontroll enligt den lagen är inte heller skyldig att utföra en identitetskontroll enligt skattebetalningslagen. Det gäller företag som driver följande verksamhet bankrörelse och annan verksamhet som består i att från allmänheten låna upp medel och att lämna krediter, livförsäkringsrörelse, verksamhet av det slag som bedrivs i 1 kap. 3 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
34 Skrivbordskontroll och besök verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn och som huvudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 2-13 lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, verksamhet som kräver anmälan till Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring, verksamhet av det slag som beskrivs i 1 lagen (1989:508) om försäkringsrörelse, samt verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2002.149) om utgivning av elektroniska pengar. Lagtext 14 kap. 1 a tredje och fjärde stycket SBL Vid identitetskontrollen skall säljaren föra anteckningar om vad transaktionen avser och om köparens namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om det är fråga om en juridisk person skall även uppgifter om firma och organisationsnummer antecknas. Sådana anteckningar behöver dock inte göras, om en kopia av F-skattebevis överlämnas. Handlingar och uppgifter som lämnats vid identitetskontroll skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår kontrollen gjordes. Vid kontrollen ska, om köparen inte överlämnar en kopia av sitt F-skattebevis, säljaren föra anteckningar om köparens namn, personnummer, adress, telefonnummer samt för juridisk person även uppgift om firma och organisationsnummer. De handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontrollen ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då kontrollen gjordes. Om säljaren inte fullgjort skyldigheten att utföra identitetskontrollen ska SKV påföra säljaren en kontrollavgift på 2 000 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts (15 kap. 6 a SBL). 2.5 Litteratur RSV:s Rätt handlagt (RSV 119) RSV:s Handledning för mervärdesskatt (RSV 553) Prop. 1985/86:80 Ny förvaltningslag Prop. 1989/90:74 Ny taxeringslag m.m.
35 3 Beslut om revision 3.1 Allmänt Beslut om revision kan fattas för kontroll avseende inkomstskatt, avkastningsskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader, fastighetsskatt, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, avdragen skatt, F- skatt, punktskatter, kupongskatt, skatt på ränta på skogskontomedel och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Beslut om revision kan också fattas för kontroll av platsupplåtare enligt torglagen och för kontroll av uppgift som bl.a. kommun lämnat för ersättningsbeslut. Se vidare avsnitt 19 och 20. 3.2 Beslutet 3.2.1 Rätten att fatta beslut Beslut om revision fattas av SKV vid taxeringsrevision enligt reglerna i 3 kap. 8 TL, skatterevision enligt reglerna i 14 kap. 7 SBL, skatterevision enligt reglerna i 3 kap. 7 och 3 kap. 16 LPP, skatterevision enligt reglerna i 9 kap. 14-15 LSE, 31 b - c LAS, 31 b - c LTS och 8 c - d LSG, skatterevision enligt reglerna i 24 kupongskattelagen, skatterevision enligt reglerna i 12 lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., skatterevision enligt reglerna i 23 lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
36 Beslut om revision Beslutsnivå Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och förfarandereglerna i lagen om skatt på energi, lagen om alkoholskatt, lagen om tobaksskatt och lagen om skatt på gödselmedel upphörde att gälla den 1 januari 2003. Lagarna ska dock tillämpas för redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003. För redovisningsperioder som började efter den 1 januari 2003 gäller bestämmelserna i skattebetalningslagen. Av arbetsordningen för SKV framgår att behörig att fatta beslut om revision i normalfallet är kontorschef eller särskilt förordnad tjänsteman. Beslut om revision är sekretessbelagt (9 kap. 1-2 SekrL). Beslut om revision får inte överklagas (6 kap. 2 TL, 22 kap. 2 SBL och 8 kap. 1 LPP). 3.2.2 Beslutsblanketter Beslut om revision, förordnande av revisor samt särskilt förordnande av revisor som utför ADB-bearbetningar ska enligt 1 och 7 revisionsföreskrifterna (RSFS 2002:33) utfärdas på blankett enligt av SKV fastställt formulär. Den blankett som i normalfallet ska användas vid beslut om revision är SKV 6300 (taxeringslagen, skattebetalningslagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter). Blankett SKV 6300 bifogas som bilaga 3. Vid ändring av tidigare beslut ska tilläggsbeslut fattas (SKV 6300 eller SKV 6303). För beslut om revision av kupongskatt, skatt på ränta på skogskontomedel m.m. och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. används blankett SKV 6550. För beslut om revision av den som ansökt om återbetalning av skatt på energi, alkohol, tobak och gödselmedel används blankett SKV 6556. Huvudregeln är att beslut om revision ska skickas till den reviderade, per post, och kopior används i SKV:s verksamhet. Beslutet ska skickas till den officiella adressen och inte till den särskilda skatteadressen. Med den officiella adressen avses folkbokföringsadress alternativt särskild postadress i folkbokföringen till fysisk person. Avser det bolag är den officiella adressen den adress som är registrerad hos PRV. Ett revisionsbeslut kan under vissa förutsättningar överlämnas i samband med att revisionen verkställs. Se vidare avsnitt 5.3.3.
Beslut om revision 37 3.2.3 Beslutets innehåll Lagtext 3 kap. 9 TL Ett beslut om taxeringsrevision skall innehålla uppgift om ändamålet med revisionen och om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter enligt 13 och 14. I ett beslut om revision som avses i 8 andra stycket får Skatteverket, om det finns särskilda skäl, utesluta uppgift om vilken person eller rättshandling granskningen avser. I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att verkställa revisionen (revisor). Den reviderade skall underrättas om beslutet innan revisionen verkställs. Är det av betydelse att vidta sådana åtgärder som avses i 11 andra stycket, får dock underrättelse ske i samband med att revisionen verkställs, om kontrollen annars kan mista sin betydelse. Genom hänvisning till taxeringslagen i 14 kap. 7 a SBL gäller motsvarande bestämmelser i samband med revision enligt skattebetalningslagen. Lagtext 3 kap. 8 LPP Ett beslut om skatterevision skall innehålla uppgift om ändamålet med revisionen och om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter enligt 15 och 15 a. Vid revision som avses i 7 andra stycket får beskattningsmyndigheten, om det finns särskilda skäl, utesluta uppgift om vilken person eller rättshandling granskningen avser. I ett beslut om skatterevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att verkställa revisionen (revisor). Den reviderade skall underrättas om beslutet innan revisionen verkställs. Är det av betydelse att vidta sådana åtgärder som avses i 11 andra stycket får dock underrättelse ske i samband med att revisionen verkställs, om kontrollen annars kan mista sin betydelse. Genom hänvisning till lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i 9 kap. 14 LSE, 31 b LAS, 31 b LTS och 8 c LSG gäller motsvarande bestämmelser i samband med revision enligt lagen om skatt på energi, lagen om alkoholskatt, lagen om tobaksskatt och lagen om skatt på gödsel. Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och förfarandereglerna i lagen om skatt på energi, lagen om alkoholskatt, lagen om tobaksskatt och lagen om skatt på gödsel upphörde att gälla den 1 januari 2003. Lagarna ska dock tillämpas för redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003. För redovisningsperioder som började efter den 1 januari 2003 gäller bestämmelserna i 14 kap. 7 7 a SBL, som i sin tur hänvisar till bestämmelserna i taxeringslagen.
38 Beslut om revision Ändamålet måste anges Undantag av handling Tredjemansrevision Beslutsnivå Förordnad revisor Underrättelse om beslutet För skattskyldiga som redovisar mervärdesskatt i inkomstdeklarationen ger bestämmelserna i 1 kap. 1 TL befogenhet att kontrollera mervärdesskatt. Bestämmelserna omfattar även avkastningsskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader. Beträffande avkastningsskatt för individuellt pensionssparande gäller 1 kap. 1 SBL. För redovisningsperioder som började före den 1 januari 2003 gäller dock 1 kap. 1 LPP. Ändamålet (se avsnitt 3.3) med revisionen måste anges i beslutet. För att översiktligt informera om gällande lagregler vid revision finns ett upplysningsblad till beslutet. Av detta upplysningsblad framgår även möjligheten att begära att vissa handlingar ska undantas från revisionen. Fylligare information finns i SKV:s broschyr Allmänt om taxerings- och skatterevision (SKV 663). Broschyren ska därför bifogas beslutet om revision. Det anges särskilt att beslutet ska innehålla information om möjligheten att begära att handlingar och uppgifter kan undantas från revisionen. Se vidare avsnitt 8. Vid beslut om revision, som avser inhämtande av uppgifter för kontroll av någon annan än den reviderade (s.k. tredjemansrevision), ska i normalfallet framgå uppgift om vilken person eller rättshandling granskningen avser. Om det finns särskilda skäl kan sådana uppgifter uteslutas. Se avsnitt 3.3.5. Av arbetsordningen för SKV framgår att behörig att fatta beslut om att inte uppge person eller rättshandling är lägst kontorschef. Av ett beslut om revision ska framgå vem eller vilka tjänstemän, som ska utföra revisionen (s.k. förordnande av revisor/er). Enligt RSV:s beslut den 31 oktober 2001 om Kravprofiler för skatterevisorer och revisionsledare, dnr 11022-01/830, ska minst en skatterevisor förordnas vid varje revision. I de fall flera revisorer förordnats svarar den först namngivne för att revisionen genomförs enligt den revisionssed som gäller vid revision. Innebörden av begreppet skatterevisor redovisas i avsnitt 27. I de fall deltagare i utbytesprogram inom skatteområdet som sker inom ramen för samarbete i EU, Nordiska ministerrådet eller annars följer av en överenskommelse som Sverige har ingått med en främmande stat deltar i revisionen ska av beslut om revision framgå att de förordnats att medverka vid revisionen (5 TF och 41 SBF). Den reviderade ska, enligt 3 kap. 9 fjärde stycket TL, underrättas om beslutet innan revisionen verkställs. Är det av betydelse att vidta sådana åtgärder som avses i 11 andra stycket TL, får