Påtorp-Anglemåla-Angelskog Kulturlandskapsutredning

Påtorp-Anglemåla-Angelskog Kulturlandskapsutredning Blekinge museum 2003

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utredningsområdet 3 Rapportens uppläggning 5 Områdets historiska utveckling 5 Landskapet under förhistorisk tid. 5 Landskapet under medeltid.. 7 Landskapet omkring 1800 8 Landskapet under 1900-talet 11 Områdets kulturmiljövärden 11 Källor och litteratur.. 13 Förteckning över registrerade fornlämningar Förteckning över boplatsindikationer Förteckning över registrerade kulturlämningar

3 Bakgrund Blekinge museum har på uppdrag av Ronneby kommun genomfört en översiktlig kulturlandskapsutredning inom fastigheterna Påtorp 1:7, 2:1, 3:1 och 4:1, Anglemåla 1:1, 1:2 och 1:3 samt Angelskog 1:1, 1:2 och 1:3 i Ronneby sn. Utredningen är avsedd att fungera som kommunalt planeringsunderlag och har föranletts av kommande ny detaljplan för delar av området. Arbetet har omfattat en översiktlig fältrekognoscering samt genomgång av äldre kartmaterial, arkivalier och topografisk litteratur. Analysen av områdets kulturmiljövärden innefattar rekommendationer för den framtida hanteringen. Utredningen har utförts av 1:e antikvarie Thomas Persson. För digital kartbearbetning svarar antikvarie Stefan Flöög. Utredningsområdet Utredningsområdet omfattar en yta om ca 3 km 2, bestående av främst skogs- och odlingsmark. Terrängen är starkt bruten med en mosaik av låglänt åkermark i anslutning till Angleån samt mellanliggande lövskogklädda bergshöjder. Bebyggelsen inom området består av tre äldre gårdsanläggningar samt av villabebyggelse, den senare dels i anslutning till gamla riksvägen dels vid Angelskog. I områdets centrala del ligger Angelskogs avfallsanläggning. Odlingsskapet vid Påtorp Riksantikvarieämbetet genomförde 1969 en fornminnesinventering i området. Härvid registrerades 24 fornlämningslokaler. Flertalet är gravar från bronsålder-järnålder men vid inventeringen noterades också sex förhistoriska boplatslämningar. Vid den nu genomförda utredningen har dels ett flertal indikationer på förhistorisk bosättning tillkommit dels har ett antal kulturlämningar från historisk tid registrerats.

4 Översiktskarta Kulturlandskapsutredning Påtorp-Anglemåla-Angelskog N 500 0 500 meter Skala 1:15000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003

5 Rapportens uppläggning Enligt överenskommelse har utredningen främst koncentrerats till området norr om Angleån, för vilket historiska kartöverlägg tagits fram. Dessutom har här en noggrannare fältbesiktning av odlingsmarken gjorts med målsättningen att belägga indikationer på i första hand boplatslämningar under mark. Det senare momentet har ersatt tidigare aviserad provschaktning. Områdets historiska utveckling Den historiska utvecklingen i områdets tecknas översiktligt i tre tidsbilder: förhistorisk tid-medeltid, 1800-talet samt 1900-talet. För de båda sistnämnda gäller framställningen endast det centrala utredningsområdet, dvs Påtorps by. Fysiska lämningar, historiska kartor, arkeologiska fynd samt arkivuppgifter och topografisk litteratur är utgångspunkten. Efter analys sammanfattas områdets kulturmiljövärden och rekommendationer lämnas för den fortsatta hanteringen. Landskapet under förhistorisk tid Havsytan i området har varierat kraftigt under postglacial tid. Förloppet är väl belyst av fil dr Ronnie Liljegren, som genom sedimentanalyser upprättat en lokal kurva för strandlinjeförskjutningarna i mellersta Blekinge. Litorinahavets maximum, omkring 5 500 f Kr, låg ca 7,5 m över nuvarande medelvattenyta. Havsnivåerna under Litorinahavets tid, 5 800-1 200 f kr. (Liljegren 1982:66) De varierande strandlinjerna har i hög grad påverkat de topografiska förhållandena och har varit styrande för lokaliseringen av bosättning. Dagens låglänta odlingsmark kring Angleån utgjordes sålunda under yngre stenålder av en grund havsvik, längs vars stränder en rad indikationer på förhistoriska boplatser framkommit. Lokaliseringen av dessa har skett genom besiktning av öppen, nyberedd odlingsmark. Fynden utgörs av slagen kvarts och flinta. Inom den centrala delen av utredningsområdet har inte mindre än 16 sådana lokaler registrerats. På flertalet har endast enstaka fynd påträffats vid besiktningstillfället men på några platser är

6 fynden mera frekventa och ger även en uppfattning om dateringen av den förmodade boplatsen. Den låglänta odlingsmarken vid Angleån Boplatslokalernas karaktär kan illustreras av ett par undersökningar söder om Angleån. I samband med ombyggnad av Angelskogsvägen undersöktes 1968 delar av en lågt belägen boplats, (nr 21). Under ploggången framkom här sparsamma fynd av flinta. Fynden var svallade och boplatsen har således översvämmats av havet. Boplatsen kan dateras till mesolitisk tid. ( K-A Björkquist, Längesedan och nära. 1987). I samband med dragning av ny VA-ledning år 2001 delundersöktes två boplatslokaler i liknande läge, (nr 22 och 23). Bilden var här mera komplex. Platsen hade utnyttjats under mesolitisk tid, men också under yngre bronsålder och järnålder. (Rapport 2002:4. Smålands museum) Inom området finns förutom indikationer på förhistorisk bosättning även ett stort antal registrerade gravanläggningar. De flesta är rösen och stensättningar, liggande enstaka eller i smärre grupper. Anläggningarna har tillkommit under bronsålder-äldre järnålder, och ligger samtliga i karakteristiska höjdlägen. Genom sin placering i landskapet ringar gravarna in odlingsmarken, och förefaller ha haft en funktion också som revirmarkeringar. Gravrösena når i flera fall monumentala dimensioner med en diameter på ca 20 m och en höjd av upp till 4 m. Den största koncentrationen finns på det s k Flisberget, i äldre tid benämnt Ekebacken, (nr 5). På krönet ligger tre större rösen, samt fyra stensättningar. På 1890-talet undersökte hemmansägaren Sven Jönsson i Påtorp här två gravrösen, båda med en särpräglad utformning. I bottenlagret på det ena påträffades flera ansamlingar av brända ben, samt kringspridda bitar av en avsiktligt sönderbruten halskrage av brons. I det andra röset framkom flera koncentriska kallmurar under den täckande stenmanteln. (Månadsblad 1894)

7 Gravröse på Flisberget Halskrage från gravundersökning på Flisberget På 1890-talet undersökte arkeologen Carl Wibling ytterligare ett kraftigt skadat röse i utredningsområdets östra del, (nr 18). Här fanns en central hällkista. Bland gravgåvorna märks en järnskära. I anläggningen påträffades dessutom flera urnegravar med fynd från yngre bronsålder. (Månadsblad 1895) Den senaste gravundersökningen i området genomförde Blekinge museum 1971 på Myrbacken, Påtorp 4:1, (nr 6). Det är en fylld skeppssättning, knappt 6 m lång med kantkedja av utvalda stenar, samt tvärställda stävstenar. I anläggningen som var skadad av rovgrävning framkom i centrum en miniatyrkista av sten i vilken fanns brända ben samt rester av ett järnsvärd. Ett litet ornerat bronsbeslag ger en datering närmast till romersk järnålderfolkvandringstid. (Rapport 1971. Blekinge museum). Ett par lokaler med gravar avviker från de hittills beskrivna. Vid båda gårdarna i Påtorp finns av allt att döma lämningar efter gravfält från järnålder. Vid den östra gården finns ännu två resta stenar, samt en gravhög, (nr 7). Vid den västra finns uppgifter om en borttagen rest sten, som tidigare stått på gårdsplanen, (nr 11). Landskapet under medeltid Om de medeltida förhållandena i området är för närvarande inget närmare känt. Ortnamnen kan dock ge en viss uppfattning om bygdens karaktär. Äldsta skriftliga beläggen på Påtorp och Anglemåla är från Lunds stifts landebog 1583. Angelskog omnämns tidigast omkring 1570. Namnen på torp tillhör i Blekinge framför allt vikingatid-tidig medeltid och är resultatet av en kraftig inre nyodling och expansion i landskapets centrala delar vid denna tid. Torpbebyggelsen kan således snarast ses som nybyggen eller utflyttargårdar. Namnen på måla tillhör i Blekinge främst högmedeltid och betecknar likaså nybyggen. I likhet med vad fallet är i ortnamnet Angelskog återgår förleden i Anglemåla på ett gammalt namn på den genom området rinnande Angleån, nämligen Angla. Namnet har samband med verbet angla, dvs fiska. Endast en registrerad fornlämning från perioden finns i området. Det är den s k Hagbards källare, grunden till en förmodad kastal, d v s ett försvarstorn, (nr 17). Anläggningen är inte omnämnd i några skriftliga källor, men har möjligen samband med den hamnplats, en s k bondehamn, som redan under medeltid fanns i Angelskogsviken.

8 Landskapet omkring 1800 Påtorps by genomgick storskifte 1802. I samband därmed upprättades en detaljerad, storskalig karta över byns ägor, vilken ger oss en god bild av landskapet. Precis som idag präglades detta av Angleån med angränsande låglänta marker. Anmärkningsvärt är att åns ringlande lopp fått bestå och att ingen rätning och kanalisering skett. Byn omfattade vid skiftet fyra brukningsenheter. Gårdarna låg spridda inom inägomarken. Två av dem återfinns ännu i samma lägen. Området präglades av förhållandet äng är åkers moder, d v s ängsmarken upptog större delen av inägomarken, vilken i huvudsak motsvarar dagens odlingsmark. På högläntare partier fanns spridda, oregelbundna åkerstycken. Gamla byvägen Vägnätet inom byn visar betydande överensstämmelser med dagens förhållanden. Kustlandsvägens gamla sträckning återfinns i Torkebacken. Byvägen, som från Kustlandsvägen i norr passerar de båda västra gårdarna sammanfaller likaså helt med den nuvarande genomfartsvägen. Med sin tydliga terränganpassning kan vägen antas ha mycket lång hävd. 1835 genomförs laga skifte i Påtorp och en ny ägokarta upprättas. Skiftet omfattade inte den östra gården i byn. Från storskiftet 1802 har vissa förändringar skett i landskapet. Åkerarealen har ökat på ängens bekostnad. Den mellersta gården har lagts ner och ett torp har tillkommit i områdets sydvästra del.

9 Påtorps by Storskifte 1802 N 500 0 500 meter Skala 1:15000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003 (Lantmäteriets arkiv, Karlskrona: Ronneby sn, akt 69) Teckenförklaring: Gård 1802 Väg 1802 Åker 1802 Ägogräns 1802

Påtorps by Enskifte 1835 10 N 500 0 500 meter Skala 1:15000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003 (Lantmäteriets arkiv, Karlskrona: Ronneby sn, akt 155) Teckenförklaring: Gård 1835 Väg 1835 Åker 1835 Ägogräns 1835

11 Odlingslandskap med hamlade askar Vid den översiktliga inventering, som genomförts i samband med utredningen har ett flertal kulturlämningar registrerats. Dessa ger ytterligare information om områdets mångsidiga utnyttjande under framför allt 1800-talet. Som exempel kan nämnas anläggandet av en gravplats för kolerans offer vid mitten av 1800-talet. Landskapet under 1900-talet Under 1900-talet sker en mera storskalig förändring av landskapet. Den tidigare omfattande ängsmarken torrläggs genom dränering och läggs under plogen. Under en period finns ännu två brukningsenheter i drift, men även dessa läggs ner, och jordbruket är idag utarrenderat. Utefter riksvägen tillkommer villabebyggelse. Hamnvägens anläggande under 1970-talet delar byns ägor i två hälfter. Områdets kulturmiljövärden Sammanfattning och rekommendationer Dagens landskapsbild är framför allt ett resultat av 1800-talets jordskiften samt den fortlöpande rationalisering som skett under 1900-talet. Inom Påtorpsområdet har emellertid också spåren av tidigare generationers verksamhet bevarats i påfallande hög grad. Området framstår med sin långa historiska kontinuitet, och den stora mängden bevarade forn- och kulturlämningar, som ett av de mest förtätade historiska landskapsavsnitten i Ronnebys närhet. Området har en stor potential, såväl ur forskningssynpunkt som ur pedagogisk synpunkt. Härtill kommer användningen som rekreations- och strövområde. Med hänsyn till detta bör eventuella förändringar och nytillskott i området göras med stor varsamhet. Med hänsyn till den stora mängden registrerade boplatsindikationer inom åkermarken skall eventuella schaktningar och markarbeten prövas av länsstyrelsen.

12 Följande strukturer och sammanhang är av särskilt stor betydelse: Det öppna, ännu hävdade odlingslandskapet är ett grundläggande värde i området. Fortsatt hävd och om möjligt ökad betesdrift är angeläget. Bebyggelsen inom de två återstående, ursprungliga gårdstomterna är viktiga historiska avtryck. Eventuell komplettering och förändring bör ske med stor försiktighet. Det äldre vägnätet har som visats lång hävd och bör inte förändras. Härvid är det viktigt att begränsande stenmurar bibehålls. Registrerade forn- och kulturlämningar är viktiga historiska dokument som illustrerar den långa kontinuiteten i landskapet.

13 Källor Lantmäterikontorets arkiv. Karlskrona Ronneby sn, akt 69 och 155 Blekinge museums arkiv: Fornminnesinventering i Ronneby sn 1934-35 Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Ronneby sn 1969 Rapport om undersökning och restaurering 1971 av skeppssättning, Raä 119:2,. Påtorp 4:1, Ronneby sn. Blekinge museum Rapport om arkeologisk förundersökning 2001 av stenåldersboplatser, Raä 73 och 74, Angelskog 1:1, Ronneby sn. Smålands museum. Rapport 2002:4 Häradskartan 1919 Ekonomiska kartan 1972 Antikvarisk Topografiska Arkivet. Stockholm: Wibling, C., Brevser. 1. Övrigt: Boplatsinventering inom Påtorpsområdet 2002. Fil kand Björn Nilsson, Lund. Litteratur i urval Björkquist, K-A., Längesedan och nära. Kring en åkrök. Karlshamn 1987 Hallberg, G:, Ortnamn i Blekinge. Borås 1990 Liljegren, R., Paleoekologi och strandförskjutning i en Littorinavik vid Spjälkö i mellersta Blekinge. Lund 1982. Månadsblad 1894 och 1895. Kungl. Vitterhets- och Antikivitetsakademien. Stockholm Oldeberg, A., Die ältere Metallzeit in Schweden. Stockholm 1974

14 Förteckning över registrerade fornlämningar: 1. Stensättningar och rest sten, registrerade 1934-35, ej återfunna 1969 och 2003. Raä 65 2. Stensättning, rest av, 6 m diam. Raä 87 3. Block med hällgröpning, trol. Mackadamslagningssten. Raä 87 4. Stensättning, 5 m diam. Raä 88 5. Rösen, 3 st 11-20 m diam, 2-4 m h; Stensättningar, 4 st, 3-8 m diam. Raä 89 6. Skeppssättning, stensättningar, 3 st. Raä 119 7. Hög, rest sten, trol rest av gravfält. Raä 117 8. Stensättning, 5 m diam, fornlämning? Raä 85 9. Stensättning, 10 m diam. Raä 84 10. Stensättning, 10 m diam. Raä 81 11. Rest sten, flyttad från gårdsplanen, trol. rest av gravfält. Raä 82 12. Koleragravplats, Raä 86 13. Stensättning, 6 m diam. Raä 61 14. Röse,14 m diam, 2 m h. Raä 62 15. Röse,12 m diam, 2-3 m h. Raä 59 16. Stensättning, 6 m diam. Raä 79 17. Kastalgrund, Hagbards källare. Raä 67 18. Röse, rest av. Raä 80, Edestad sn 19. Stenåldersboplats. Raä 60 20. Stenåldersboplats. Raä 70 21. Stenåldersboplats. Raä 71 22. Stenåldersboplats. Raä 73 23. Stenåldersboplats. Raä 74 24. Stenåldersboplats. Raä 72

15 Registrerade fornlämningar inom Påtorpsområdet 3 Stensättning 2 1 4 12 Stensättning Koleragravplats 5 Rösen, 3 st 8 9 Stensättning Stensättning Stensättning 13 Röse 14 10 11 Stensättning Rest sten 6 Skeppsättning, stensättningar 2 st 7 Hög, rest sten Röse 15 19 Stenåldersboplats 16 Stensättning 18 Röse 20 Stenåldersboplats 24 Stenåldersboplats 21 Stenåldersboplats 17 Kastalruin? 22 Stenåldersboplats 23 Stenåldersboplats N 500 0 500 meter Skala 1:15000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003

16 Förteckning över boplatsindikationer inom Påtorpsområdet: 1. Stenåldersboplats, talrika fynd av slagen kvarts och flinta. Raä 60 2. Stenåldersboplats?, fynd av slagen flinta 3. Stenåldersboplats?, fynd av slagen flinta 4. Stenåldersboplats?, fynd av slagen flinta 5. Stenåldersboplats?, fynd av flinta (mikrolit), mesoliticum 6. Stenåldersboplats?, fynd av svallad flinta, mesoliticum 7. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 8. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 9. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 10. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 11. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 12. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 13. Stenåldersboplats?, fynd av flinta 14. Boplats?, fynd av flinta, bl.a. del av lövkniv, senneoliticum/bronsålder 15. Stenåldersboplats, fynd av flinta 16. Stenåldersboplats? fynd av flinta

17 Boplatsindikationer inom Påtorpsområdet 14 9 8 12 4 3 1 6 7 13 10 11 16 5 2 15 N 500 0 500 meter Skala 1:15000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003

18 Förteckning över registrerade kulturlämningar: 1. Linbasta, husgrund 2. Stenbrott, husgrund, kojgrund 3. Husgrund 4. Övergiven gårdstomt 5. Kvarngrund 6. Husgrund 7. Fossil åker 8. Fossil åker 9. Fossil åker 10. Lägenhetslämning bestående av husgrund samt odlingsspår. Torp belagt 1835 11. Husgrund 12. Övergiven gårdstomt 13. Tegelbrukslämning 14. Äldre gårdsbebyggelse 15. Äldre gårdsbebyggelse 16. Äldre gårdsbebyggelse 17. Torkebacken, del av gamla landsvägen 18. Stenmur 19. Stenmur 20. Stenmur 21. Stenmur 22. Stenmur 23. Stenmur

19 Kulturlämningar inom Påtorpsområdet Torkebacken 17 9 Fossil åker 8 Fossil åker 7 Fossil åker 2 Stenbrott 18 19 Linbasta 1 Husgrund 3 20 21 23 Husgrund 6 15 4 Övergiven gårdstomt Äldre gårdsbebyggelse 22 14 Äldre gårdsbebyggelse 11 Husgrund, uthus 10 Lägenhetslämning 5 Kvarngrund 12 13 Tegelbrukslämning Övergiven gårdstomt 16 Äldre gårdsbebyggelse N 500 0 500 meter Skala 1:15000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F 5e, 3F 5d, 3F 6d, 3F6e BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård 2003